Curas huvuduppdrag har traditionellt varit att i nära samarbete med medlemskommunerna och andra kommuner erbjuda en kvalitativ och kostnadseffektiv vård och behandling inom det psykosociala området. I takt med en allmän samhällelig förändring och därmed förändrade behov hos medlemskommunerna har Curas uppdrag ständigt förändrats. I dag arbetar Cura lika mycket inom området neuropsykiatri (autismspektrum) som inom det psykosociala området.

Cura ansvarar just nu för fyra större verksamheter, en gymnasieskola och fyra mindre verksamheter. Kansliet, som är Curas huvudkontor, finns i lokaler på Ågatan i Karlshamn.

Sjöarp – boende och daglig verksamhet för personer med autism. (LSS § 9:8, 9:9 & 9:10 )

Klaragymnasiet med internat – fyraårigt gymnasium och internatboende för ungdomar inom autismspektrum.

• Gymnasieskola
• Internatboende (LSS §9:8)

Villa Mjällby – ungdomsenhet (HVB)

Notavillan – barn-och familjeenhet (HVB)

Familjerådgivning – för de som har problem i en relation och vill ha en förändring

Familjerätt – samarbetssamtal, utredning och avtal gällande vårdnad, boende och umgänge, föräldraskap och faderskap samt adoption

Personliga ombud – verksamhet för personer med en svår och långvarig psykiatrisk problematik

Cura Resurscentrum – centrum för intern och extern kompetensutveckling

Skyddat boende – skydd för vuxna och medföljande barn enligt socialtjänstlagen och Lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boende

Handboken följer de riktlinjer som ges för kvalitetssäkringsarbete enligt SoL SFS (2001:453) 3 kap 3 § och Kommunallagen (1991:900) samt i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet (SOSFS 2011:9).

• Bemötande – vi möter varandra med tillit där vi ser och lyssnar på varandra.
• Engagemang – vi är goda representanter för våra verksamheter och vi arbetar utifrån vårt uppdrag med arbetsglädje och kompetens. Vi har drivkraft och ett genuint intresse att se individen utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
• Trygghet – vi är närvarande och tar ansvar. Vi skapar en känsla av sammanhang (KASAM). Hos oss är man accepterad.
• Utveckling – vi strävar efter förbättring, framsteg och förändring för organisation, verksamhet och individ.
• Professionalitet – vi har ett yrkesmässigt och etiskt förhållningssätt med balans mellan närhet och distans. Vi arbetar utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

Vi hjälper människor att växa!

Tidigare var det vanligt att landsting och stat var huvudmän för institutioner och annan verksamhet inom det psykosociala området. Kommunerna var kunder och de tyckte att de saknade den insyn och det inflytande som var önskvärt och därför föddes tankarna på att bilda ett kommunalförbund i Blekinge med syfte att ta över huvudmannaskapet för de aktuella verksamheterna.

1993 bildades därför Vårdförbundet Blekinge. Alla kommuner i länet utom Karlskrona blev medlemmar vid starten och 1997 gick även Karlskrona in i samarbetet.

2011 bytte förbundet namn till Kommunsamverkan Cura Individutveckling – Cura.

Cura styrs av en direktion med nio ledamöter och nio ersättare som utsetts av kommunfullmäktige i sina respektive kommuner.

Högsta tjänsteperson inom Cura är förbundschefen.  Förbundschefen leder ledningsgruppen som består av  personalchef, ekonomichef samt Kvalitets- och säkerhetschef.

Verksamheterna leds av en verksamhetschef och ibland också en biträdande verksamhetschef. Gymnasieskolan leds av en rektor och en biträdande rektor. Konsultgruppens verksamheter har en verksamhetschef. Personalchef är verksamhetschef för Cura Resurscentrum.

Totalt sysselsätter Cura cirka 150 medarbetare. Med några få undantag är alla tjänster heltidstjänster. Till detta kommer ett stort antal timanställda som arbetar vid sommarsemestrar eller vid ordinarie personals sjukdom, tjänstledighet eller liknande.

Medlemskommunerna beslutar om en förbundsordning som bland annat reglerar förbundets uppdrag och direktionens sammansättning. Förbundsordningen ändras om medlemskommunerna är överens om att Curas uppdrag ska förändras.

Förbundsordningen är Curas viktigaste styrdokument. Ansvarig för att förbundsordningen är uppdaterad är förbundschefen.

Inom ramen för det uppdrag som medlemskommunerna formulerat är det sedan politiska beslut inom Curas direktion som formar Curas samlade verksamhet. Direktionen beslutar om en gemensam delegationsordning för både gymnasieskolan och övriga verksamheter.

Det viktigaste styrdokumentet vid sidan av förbundsordningen, är budget och plan för kommande verksamhetsår. Här fastslår politikerna önskad inriktning och utveckling för förbundet tre år framåt i tiden. I budgeten återfinns också mål för verksamheten, både ekonomiska och verksamhetsmässiga. Beslut om budget för kommande år ska tas under oktober månad. Respektive verksamhetschef har enligt delegationsordningen ansvar för sin budget. Förbundschefen har det yttersta ansvaret för Curas totala resultat.

Förbundschef,  tillsammans med Kvalitets- och säkerhetschef,  ekonomichef och personalchef, ansvarar för att utvärderingsbara mål finns på övergripande nivå, medan direktionen beslutar. På verksamhetsnivå ansvarar verksamhetschef för att nå målen. Kvalitets- och säkerhetschef ansvarar för att verktyg för utvärdering finns. För att få konsekvens och likformighet i arbetet ansvarar denna även för att samordna utvärderingsarbetet mellan cheferna.

Verksamhetsplan

När direktionen har fastställt verksamheternas uppdrag, mål och principer för utvärdering och när budgeten är tagen i oktober månad, är det verksamhetschefernas ansvar att formulera en verksamhetsplan. Denna ska utformas så att den på ett strukturerat sätt visar vad man, mot bakgrund av den budget som gäller för respektive verksamhet, kommer att göra för att verksamhetens mål ska uppnås. Verksamhetsplanen ska delges direktionen för godkännande, vid årets sista sammanträde.

Verksamhetsberättelse

Verksamhetscheferna ansvarar för att verksamhetens mål utvärderas och redovisas i deras respektive verksamhetsberättelser, som delges direktionen i samband med årsredovisningen.

Utvärdering av de ekonomiska och övergripande målen  redovisas i förvaltningsrapporten i samband med årsredovisningen. De ekonomiska målen utvärderas och redovisas även i delårsrapporten.

Löpande uppföljning av de ekonomiska målen

Vid sidan av den formella uppföljningen i årsredovisningen sker en löpande uppföljning under året. Ekonomichef skickar en ekonomisk uppföljning till respektive verksamhetschef varje månad.  Vid behov bokar respektive verksamhetschef in en mer grundlig genomgång och uppföljning av ekonomin med ekonomichef.

Vid varje direktionssammanträde ger förbundschef en redogörelse för ekonomin och rapporterar särskilda händelser i verksamheterna och större avvikelser diskuteras. Rapporterna fungerar i vissa delar också som en uppföljning av verksamheternas mål under året. Även övriga centrala mål och mål för verksamheterna ska redovisas löpande under året vid chefsmöten samt i årsredovisning och verksamhetsberättelse. Se kapitel 4. Mål och utvärdering för 2022-2024.

För att alla som arbetar på Cura ska veta hur vi ska gå till väga för att uppfylla krav och mål finns ett stort antal styrdokument som är fastställda av Curas direktion och ett antal som Curas ledningsgrupp har tagit fram. Styrdokumenten följer oftast av lagstiftning och beskriver hur Cura ska handla för att uppnå den kvalitet som krävs i verksamheterna. De beskriver både det interna arbetet med klienter/elever/ungdomar samt rutiner för arbetsmiljöarbetet.

På verksamhetsnivå ansvarar verksamhetschefen för att informera så att nya styrdokument blir kända för medarbetarna. Styrdokumenten finns tillgängliga för alla medarbetare på vår gemensamma server.

Curas kunder är i första hand våra medlemskommuner, och då i huvudsak kommunernas socialnämnder (inklusive LSS-verksamhet) och gymnasienämnder. Vid sidan av dessa kan även andra kommuner och Migrationsverket vara våra kunder.

Förhållandet mellan kunder och klienter/elever/ungdomar

Vi ser inte våra klienter/elever/ungdomar primärt som kunder men utgår i allt arbete från att kundernas behov och förväntningar motsvarar de krav och förväntningar som klienter/elever/ungdomar kan ställa på oss i enlighet med tecknade avtal.

Beskrivning av gruppen klienter/elever/ungdomar

Gruppen varierar över tid men en stor del utgörs av utsatta barn och ibland deras föräldrar eller ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder. De lagrum som styr insatserna är SoL, LVU, LSS , HSL (gäller läkemedelshantering) och Skollagen.

Prioriteringar

Om Curas resurser inte räcker för att tillgodose alla kunders behov och önskemål, ska alltid medlemskommunerna prioriteras. I vissa fall tecknar Cura avtal med andra kommuner och dessa ska komma ifråga i andra hand. Därefter kan övriga kunders behov tillgodoses.

Bedömning av kundernas behov

För att Cura och Curas kunder ska vara överens om vad som ryms i det uppdrag man åtagit sig och på vilket sätt uppdraget ska utföras, ska Cura bjuda in till kontinuerliga träffar med representanter för medlemskommunerna. Direktionens ledamöter har ett ansvar för att aktualisera nya behov och det har också kommunerna.

Vid sidan av detta ska alla som arbetar inom Cura genom formella och informella kontakter med kunder och i kontakter med klienter/elever/ungdomar, bidra till att vidga den gemensamma omvärldsanalysen. Detta görs genom att varje enskild medarbetare delar med sig av sina reflektioner och erfarenhetsutbyten till sin chef som i sin tur tar den vidare till chefsgrupp och förbundschef.  Kunskapen bearbetas och kan vid behov leda till förändringar i verksamheterna. Ömsesidigheten i erfarenhetsutbyte på alla nivåer, är en förutsättning för att Cura ska kunna hålla en hög kvalitet och att uppfattningen om vad som är hög kvalitet delas av Curas kunder.

Alla Curas uppdrag regleras genom avtal med ansvarig kommun. För Curas del är det direktionen som beslutar om vilka avgifter Cura tar för sina tjänster.

De mindre verksamheterna inom Cura: Familjerådgivning, Familjerätt samt Personliga ombud, finansieras genom avgifter (Personliga ombud även statsbidrag) och svarar mot de reella kostnaderna för verksamheterna.

I övriga verksamheter betalar varje kund för en plats, per dygn, per termin eller per år. Här ansöker kommunerna om plats, prioritering görs enligt ovan och därefter ska alltid ett avtal som reglerar avtalets omfattning och utformning upprättas. Detta garanterar att kunden och Cura är överens om vilken kvalitet som ska uppnås i arbetet. Varje uppdrag ska utvärderas antingen när det är slutfört eller en gång årligen vid längre placeringar. Hur utvärderingen ska gå till och vilka mål som ska uppnås regleras i ”Mål och utvärdering för 2022-2024.”

Cura ska bedriva verksamheter som medlemskommunerna efterfrågar, utifrån gällande lagar och förordningar och med hög kvalitet. Med denna utgångspunkt samt med hjälp av vår värdegrund och mottot ”Vi hjälper människor att växa” sätter vi våra mål och tydliggör strategier för hur vi ska nå målen. Våra mål är indelade i ekonomiskt mål, arbetsmiljömål samt kvalitetsmål. För att kunna mäta måluppfyllelse har det för vissa mål tagits fram ett mätetal i form av en procentsats som visar när målet anses uppnått. Denna procentsats grundar sig i en bedömning av vad som kan anses vara en rimlig ambitionsnivå. För andra mål görs månatliga uppföljningar för att säkerställa måluppfyllnad.

Det ekonomiska målet utvärderas främst i samband med årsredovisningen, men även i samband med delårsrapporten. Arbetsmiljö- och kvalitetsmål samt verksamheternas mål utvärderas i samband med årsredovisningen. Underlag till de sistnämnda hämtas i Curas årliga personalenkät, i respektive verksamhets egna utvärderingar samt i annat statistiskt material som Cura förfogar över, till exempel personalstatistik.

Måldokument Cura Individutveckling -nya mål 2022-2024

Alla som är vårdgivare, bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS  ska ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska användas för att utveckla och säkra verksamheten på ett systematiskt och fortlöpande sätt. Detta regleras bland annat i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).  Cura bedriver även skolverksamhet på Klaragymnasiet. Bestämmelser om skolans kvalitetsarbete återfinns i Skollagen (2010:800) 4 kap.

En stor del av Curas kvalitetshandbok beskriver just Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. I de kommande kapitlen finns beskrivningar av processer, aktiviteter, rutiner, ansvar, uppföljning, utvärdering och förbättringsarbete för att vi ska kunna säkra och utveckla alla verksamheter inom Cura.

Alla medarbetare har ett eget ansvar för att känna till och arbeta efter Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Verksamhetschefen har ett särskilt ansvar för att den egna verksamheten uppfyller kraven i ledningssystemet. Kvalitets- och säkerhetschefen har ett särskilt ansvar för att Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete följer de krav som ställs av lagar, förordningar, föreskrifter och Curas politiska ledning, direktionen.

Ledningssystemet ska vara ett stöd för att utveckla verksamheten

Ledningssystemet ska vara ett stöd för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Det ska ta fram och beskriva de processer som verksamheten behöver för att hålla en god kvalitet samt identifiera de aktiviteter som varje process innehåller och i vilken ordning aktiviteterna ska ske. Ledningssystemet ska också visa vilka rutiner som vi ska följa för varje aktivitet och vem som har ansvar för aktiviteten. En viktig del i ledningssystemet är att identifiera de processer som verksamheten behöver för att kunna samverka med andra. Det kan till exempel vara samverkan med myndigheter inom socialtjänst och LSS, hälso- och sjukvården, skola, gode män, föreningar och andra organisationer.

Personalens medverkan i kvalitetsarbetet

Det är ett lagkrav att insatser inom socialtjänst och LSS ska vara av god kvalitet. För att vi ska uppnå en god kvalitet och kunna utveckla verksamheten är det avgörande att all personal känner till, och arbetar efter, de processer och rutiner som ingår i Curas ledningssystem. För att säkerställa detta har varje verksamhet minst en kvalitetsansvarig som har till uppgift att:

• löpande uppdatera handboken vid förändringar i den egna verksamheten
• kalla till kvalitetsmöte i verksamheten minst två  gånger om året för att tillsammans med hela personalgruppen gå igenom vad som står i handboken och vad som eventuellt behöver förändras
•  delta på centrala kvalitetsmöten fyra gånger året, tillsammans med övriga kvalitetsansvariga och Kvalitets- och säkerhetschef.

All personal är skyldig att följa de processer och rutiner som Cura har samt att påpeka om, och på vilket sätt, de behöver förändras och förbättras. Verksamhetschef har ansvar för att kvalitet finns som en punkt på dagordningen för varje personalmöte.

Riskanalys

Verksamheten ska löpande göra riskanalyser för att se om det finns risk för att händelser ska kunna inträffa som medför brister i kvaliteten. Varje medarbetare på Cura är skyldig att göra riskanalys i det dagliga arbetet med klienter/elever/ungdomar. Verksamhetschef har ett särskilt ansvar att göra riskanalyser vid förändringar i verksamheten. Kvalitetschef på Cura har, tillsammans med förbundschef och övrig ledning, ett särskilt ansvar att göra riskanalys vid större förändringar i Curas verksamheter, till exempel när en ny verksamhet ska starta. En risk- och väsentlighetsanalys görs varje år av Curas ledningsgrupp utifrån resultat från bland annat personalenkät, årsredovisning och avvikelserapportering under året som gått.

Rutin och blankett för riskanalys finns bland Curas styrdokument på servern.

SWOT-analys

Alla Curas verksamheter gör årligen en SWOT-analys. Där analyserar  medarbetarna verksamhetens styrkor (Strengths), svagheter(Weeknesses), möjligheter(Opportunities) och hot (Threats).  Analysen bidrar till utveckling av verksamheten och ligger också till grund för den årliga kompetensutvecklingsanalysen.

Internkontroll

Internkontroll skall fungera som direktionens verktyg för att säkerställa god ordning och reda i organisationen samt minska risker för avvikelser.

Intern kontroll är de strukturer, system och processer som bidrar till tydlighet och ordning. Denna säkerställer att verksamheten bedrivs i enlighet med beslutade mål, uppdrag och övriga dokument. En god internkontroll förebygger, upptäcker och åtgärdar fel och brister som hindrar att organisationen kan nå sina mål på ett säkert och effektivt sätt. Direktionen antar varje år en internkontrollplan. Denna finns på Curas server.

Egenkontroll

Verksamheten ska göra egenkontroller utifrån den egenkontrollplan som direktionen antagit.  Denna plan samt rutin för egenkontroll finns på Curas server.

Utredning av avvikelser

Klagomål och synpunkter

Verksamheten ska utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet som kommer in från klienter/elever/ungdomar, personal och övriga. Cura har en rutin för klagomåls- och synpunkthantering, se styrdokument på Curas server.

Alla medarbetare har ansvar för att dokumentera och framföra de klagomål och synpunkter som kommer från klienter/elever/ungdomar och övriga. Verksamhetschef har ett särskilt ansvar för att utreda och eventuellt vidta åtgärder med anledning av de klagomål och synpunkter som har kommit in.

Rapporteringsskyldighet

Alla som arbetar inom Cura har en skyldighet att rapportera missförhållande, eller påtaglig risk för missförhållande. Verksamhetschef har ett särskilt ansvar för att dokumentera, avhjälpa eller undanröja missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande samt för att dokumentera de åtgärder som har vidtagits eller planeras. Rapporteringsskyldighet är det som kallas Lex Sarah inom socialtjänst och LSS. Cura har en rutin för Lex Sarah, se styrdokument på Curas server. Alla medarbetare i dessa verksamheter ska få information om Lex Sarah vid introduktionen samt minst två gånger om året. Ansvarig för detta är verksamhetschef.

Sammanställning och analys

Klagomål, synpunkter, Lex Sarah-rapporter och andra rapporter om avvikelser ska sammanställas och analyseras för att vi ska kunna se mönster eller trender som visar behov av förbättringar.  Kvalitetschef har ett särskilt ansvar för att göra sammanställning och analys samt föreslå eventuella åtgärder.

Cura ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt de som bor i något av Curas boenden för särskild service (9:8, och 9:9 LSS). Cura har slutit avtal med Ronneby  kommun om att utföra de uppgifter som Cura, enligt olika lagar och föreskrifter ansvarar för när det gäller Sjöarp gruppbostäder. På Internatet och Villa Mjällby har Cura en egen sjuksköterska. Samma person är även skolsköterska på Klaragymnasiet. När det gäller journalföring, dokumentation enligt HSL samt rapport om vårdskada/risk för vårdskada finns rutiner på servern.

Curas arbete med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten ska dokumenteras i en kvalitetsberättelse varje år. Kvalitetsberättelsen ska innehålla:

• hur kvalitetsarbetet har bedrivits under föregående år
• vilka åtgärder som vi har vidtagit för att säkra kvaliteten
• vilka resultat vi har nått

Kvalitets- och säkerhetschefen har ansvar för att skriva Curas årliga kvalitetsberättelse. Den ingår i Curas årsredovisning.

På kansliet finns Curas ledning samt centrala administration.

Personella resurser

Personal
7,0 tjänster

Utbildningskrav

Relevant utbildning för tjänsten.

Förbundschef är ytterst ansvarig för Kommunsamverkan Cura Individutvecklings verksamhet.

Ledningsgrupp

Förbundschef ska utveckla och driva ledningsgruppens arbete framåt.

Skolchef

Förbundschef är skolchef för Klaragymnasiet och har ansvar för uppföljning av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Direktionssammanträden

Förbundschef ansvarar för direktionssammanträden.

Överläggning med ordföranden och Curas presidium

Förbundschef rapporterar fortlöpande till ordförande om verksamheternas utveckling och annat som kan påverka Cura. Inför sammanträden har förbundschef beredningsmöten med presidiet och tar fram en ärendelista.

Budget och plan

Förbundschef har det yttersta ansvaret för Curas ekonomi.

Uppföljning

Förbundschef ansvarar för att en sammanhållen uppföljning av verksamheternas budgetar görs inom området cirka en gång i månaden. Förbundschef ansvarar för att regelbundet följa upp nyttjandet av Curas tjänster (medlemskommuner, externa kunder).

Årsredovisning och delårsbokslut

Förbundschef redovisar delårsrapport och verksamhetsberättelse för direktionen. Förbundschef redovisar delårsbokslutet för tjänsterevisorn och valda revisorer. Vid årets bokslut redovisar förbundschef revisionsrapporten för revisorerna. Efter beslut om årsredovisning i direktionen översänds detta tillsammans med revisionsrapport till medlemskommunerna.

Verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser

Förbundschef ansvarar för att sammanställa alla verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser i budget respektive årsredovisning.

Trygghetsfonden och medlemskap i Sobona

Sobona är Curas arbetsgivarförening. Förbundschef administrerar medlemsavgifterna och Trygghetsfonden till Sobona en gång per år efter underlag som löne- och ekonomihandläggaren tagit fram.

Pensionsvalet-KPA

Pensionsvalet-KPA är pensionsförvaltare till Curas pensionsavtal PA-KFS09 och PA-KFS. Förbundschef ansvarar för kostnadsuppföljning i PA-KFS efter underlag från löne- och ekonomihandläggaren.

Tecknande av avtal

Förbundschef är firmatecknare och ansvarar för att avtal tecknas i alla avseenden där Cura står i ansvarsförhållande till någon annan part.

Bevakning av utgående avtal

Förbundschef ansvarar för att avtal sägs upp i rätt tid, alternativt förlängs när det är aktuellt.

Förfrågningsunderlag och anbud

Förbundschef ansvarar för övergripande upphandlingar.

Förbundschef ansvarar tillsammans med ledningsgrupp och verksamhetsutvecklare för att informera om och marknadsföra Cura på ett ändamålsenligt sätt.

Arbetsmiljöfrågor

Förbundschef har ansvar för arbetsmiljö enligt delegation.

Brandskydd

Förbundschef har det yttersta ansvaret för brandskyddsfrågor inom förbundet. Förbundschef är brandskyddsansvarig för kansliet. Övrigt, se Curas övergripande brandskyddspolicy på Curas server.

Krisgrupp/krisplan

Förbundschef är ansvarig för Curas krisgrupp. Förbundschef har ett ansvar för att krisplanen är uppdaterad när det gäller namn och telefonnummer till nya verksamhetschefer och biträdande verksamhetschefer.

Förhandlingar/Kollektivavtal

Förbundschef informerar direktionen om viktigare ändringar i kollektivavtal och förhandlingar.

Förbundschef har övergripande ansvar för samtliga verksamheter. I ansvaret ligger att hålla sig uppdaterad kring den aktuella situationen i respektive verksamhet, att vara tillgänglig för cheferna bland annat för samråd och rådgivning.

Anställning av verksamhetschefer och biträdande verksamhetschefer

Förbundschef ansvara för att anställa verksamhetschefer och tar alltid en aktiv del vid rekryteringen av biträdande verksamhetschefer.

Möte med verksamhetscheferna

Med regelbundenhet kallar förbundschef till möten med cheferna och ansvarar då för dagordning och kallelse.

Förbundschef håller kontakt med andra myndigheter och verksamheter som har bäring för Curas verksamheter.

Styrdokument

Förbundschef ansvarar för att Curas styrdokument är aktuella. Styrdokument som direktionen tagit beslut om ansvarar förbundschef för att de blir kända i organisationen.

Personalchef ansvarar för personalavdelningen – löne- och ekonomihandläggare och personalspecialist.

Personalchef ansvarar för personalfrågorna inom Cura Individutveckling. I arbetet ingår att identifiera aktiviteter och jobba fram rutiner och processer för personalfrågor, såsom lönesättning, rekrytering, rehabilitering och arbetsmiljö. Personalchef ansvarar för att arbetet är ständigt pågående och för att rutiner och processer hålls aktuella.

Personalchef har kontakt/möte med verksamhetschef och/eller personal för att följa upp eller vara behjälplig i personalprocesser och enskilda ärenden.

Personalchef ansvarar för Cura Resurscentrum.

Personalchef ska känna till, samt hålla sig uppdaterad kring lagstiftningen som rör personalområdet. Lagstiftning som berörs är främst medbestämmandelagen, lagen om anställningsskydd, semesterlagen, diskrimineringslagen, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen. Personalchef ska vara uppdaterad när det gäller Sobonas avtal samt orientera sig kring nyheter när det sluts nya centrala avtal. Personalchef ska hålla organisationen informerad och tillhandahålla rådgivning.

Personalchef kallar till överläggningar, förhandlar lokalt och centralt och skriver protokoll.

Lönerevision och löneöversyn

Personalchef ansvarar för att lönebildningsarbetet följer centrala avtal och omvärlden. Personalchef genomför lokala förhandlingar utifrån centrala avtal och överenskommelser.

Löne- och medarbetarsamtal

Ansvarar för att det finns verktyg för löne-, prestations- och medarbetarsamtal inklusive lönekriterier.

Personalchef ansvarar för rekrytering inom Cura Individutveckling. Arbetar operativt främst med chefs- och specialistrekryteringar.  Rekryteringsrutinerna finns på Curas server, Styrdokument.

Personalchef  ansvarar för arbetsmiljöfrågor. Personalchef bevakar aktuell lagstiftning och föreskrifter och ansvarar för att utbilda och informera verksamhetschef. Personalchef ansvarar för att introducera nya processer och rutiner för arbetsmiljöarbetet

Företagshälsa

Personalchef tillser att Cura har tillgång till FHV och samverkar med denna. Personalchef anlitar företagshälsovården vid behov. Personalchef inhämtar offerter avseende företagshälsa. Personalchef informerar fackliga representanter, medarbetare och förbundschef samt följer upp avtalet.

Personalenkät

Personalchef ansvarar för Curas årliga personalenkät. Personalchef ansvarar för analys av det årliga resultatet samt att driva övergripande utvecklingsarbete kopplat till resultatet.

Central samverkansgrupp

Personalchef kallar gruppen minst fyra gånger per år. Central samverkansgrupp är organisationens övergripande skyddskommitté  Gruppens fokus är främst arbetsmiljöfrågor. En annan funktion är att dela information, och föra dialog, kring viktiga händelser och organisatoriska frågor.

Personalchef ansvarar för årlig kompetensutvecklingsanalys och kompetensutvecklingsplan.

Personalchef ansvarar för att det finns rutin för introduktion.

Personalchef ansvarar för att ta fram bemanningsbudget för hela organisationen och budget för egen avdelning.

Personalchef ansvarar för planering och uppföljning av centrala kostnader för utbildning, rehabilitering och rekrytering.

Ställföreträdande förbundschef

Kvalitets- och säkerhetschef är ställföreträdande förbundschef och ersätter förbundschef vid dennas frånvaro.

En viktig del av Curas kvalitetsarbete är ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitets- och säkerhetschef ansvarar för att ledningssystemet följer lagstiftning, är uppdaterat och ändamålsenligt för verksamheterna. Kvalitets- och säkerhetschef ansvarar för att handboken hålls uppdaterad.

Kvalitetsmöten

Kvalitets- och säkerhetschef ansvarar för att sammankalla Curas kvalitetsansvariga på verksamhetsnivå till kvalitetsmöten fyra gånger per år.

Riskanalys

Kvalitets- och säkerhetschef ansvarar för att det finns verktyg i verksamheterna för att genomföra riskanalyser avseende klienter/elever/ungdomar.

Egenkontroll

Kvalitets- och säkerhetschef ansvarar för att ta fram en årlig egenkontrollplan och sammanställer resultatet för redovisning till direktionen.

Internkontroll

Kvalitets- och säkerhetschef har ett övergripande ansvar för internkontrollplanen och sammanställer resultatet för redovisning till direktionen.

Klagomål och synpunkter

För klagomåls- och synpunktshantering finns särskilda rutiner, där verksamhetschef är ansvarig på verksamhetsnivå och Kvalitets- och säkerhetschef på övergripande nivå. Kvalitets- och säkerhetschef sammanställer alla inkomna klagomål och synpunkter i den årliga kvalitetsberättelsen.

Kvalitetsberättelse

Kvalitets- och säkerhetschef ansvarar för att skriva Curas årliga kvalitetsberättelse.

I kvalitetsarbetet ingår även att arbeta med uppföljning av målen för Curas olika verksamheter. Det kan till exempel innebära att Kvalitets- och säkerhetschef är behjälplig när verksamheterna ska ta ställning till hur målen ska utvärderas, att hjälpa till att konstruera ändamålsenliga utvärderingsverktyg osv.

Nyckeltal och statistik

Kvalitets- och säkerhetschef ansvarar för att ta fram nyckeltal och statistik som ska fungera som mätare på i vilken grad vi uppfyller våra mål och krav. Nyckeltalen ska också visa på vart verksamheten är på väg och uppmärksamma oss på negativa trender. Resultaten sammanställs och delges direktionen i årsredovisningen.

Dataskyddssamordnaren leder och samordnar det operativa dataskyddsarbetet, är kontaktperson gentemot Sydarkivera samt deltar på Sydarkiveras nätverksträffar gällande dataskyddsarbete.

I arbetet med dataskydd ingår informationssäkerhet.

Dataskyddssamordnare är också ansvarig för styrdokument gällande dataskydd, som till exempel registerförteckning.

Rollen som dataskyddsammordnare innehas av Kvalitets- och säkerhetschefen.

Kvalitets- och säkerhetschef ska känna till den lagstiftning som är tillämplig inom Curas verksamheter med ett särskilt ansvar kring SoL, LSS och HVB. Vid frågor från enheterna gällande lagstiftning ska Kvalitets- och säkerhetschef svara, alternativt ta reda på av sakkunnig inom området, vad som gäller.

Kvalitets- och säkerhetschef ansvarar även för omvärldsbevakning gällande utredningar, lagförslag och ny lagstiftning som kan komma att påverka verksamheterna.

Kvalitets- och säkerhetschef har som uppgift att vara verksamheterna behjälplig i kommunikationen med IVO. Det kan gälla framtagandet av underlag, tolkning av begäran och besvarande av kompletteringar vid pågående tillsyn.

Kvalitets- och säkerhetschef närvarar vid de fysiska och föranmälda inspektioner för att i ett tidigt skede kunna identifiera och stötta verksamhetscheferna i ett eventuellt förbättringsarbete samt kunna se mönster och relevanta utvecklingsinsatser på en övergripande nivå.

Kvalitets- och säkerhetschef ansvarar för att sammankalla miljöansvariga i Curas verksamheter minst två gånger om året för att utveckla och följa upp miljöarbetet inom Cura. Vid ett av mötena ska Curas miljöpolicy följas upp.

Kvalitets- och säkerhetschefen ska tillse att arbetet med Curas krigsorganisation fortlöper på en övergripande nivå. Kvalitets- och säkerhetschefen är verksamhetschef/rektor behjälplig i arbetet med enheternas kontinuitetsplanering, risk- och sårbarhetsanalyser och planering över beredskapsmateriel.

Curas samtliga tillsvidareanställda medarbetare är krigsplacerade i sin tjänst. Minst en gång per år behöver registret förnyas hos Plikt- och prövningsverket, denna administration ansvarar kvalitetschefen för. Kvalitets- och säkerhetschefen tillser även att krigsplacerade får den information de behöver i samband med att dem blir krigsplacerade.

Kvalitets- och säkerhetschefen, tillsammans med förbundschefen, är den som medverkar i samverkansgrupper och har kontakten med exempelvis medlemskommunerna och räddningstjänsten när det rör frågor om civil beredskap. 

Kvalitets- och säkerhetschefen ansvarar för aktualiteten  i rutiner och styrdokument på området, exempelvis stabsrutiner och rutiner för att skapa lägesbilder vid extra ordinära händelser.

Karlshamns kommuns IT-avdelning hanterar drift, beställningar och support när det gäller Curas IT och telefoni. Kvalitets- och säkerhetschefen är kontaktperson mellan Cura och Karlshamns kommuns IT. Det innebär att Kvalitets- och säkerhetschefen träffar IT-chef, IT-strateg samt ansvariga för support och telefoni vid tre driftmöten per termin. Eventuella utvecklingsmöjligheter eller problem med supporten ska gå via Kvalitets- och säkerhetschefen.

Kvalitets- och säkerhetschefen är också ansvarig för eventuella styrdokument gällande IT och telefoni.

Kvalitets- och säkerhetschefen skriver och föredrar tjänsteskrivelser inom kvalitetsområdet, dataskydd och IT.  Skrivelserna och föredragen kan exempelvis gälla beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Lex Sarah-utredningar och personuppgiftsincidenter.

Kvalitets- och säkerhetschefen närvarar stående på direktionssammanträdena i egenskap av ställföreträdande förbundschef.

Cura använder Infosoc för social dokumentation, inklusive journalanteckningar. Kvalitets- och säkerhetschefen är systemansvarig för Infosoc journalsystem på Cura.

Kvalitets- och säkerhetschef har ansvaret för design och innehåll på Curas webb. Uppdatering av information på webben görs av Kvalitets- och säkerhetschef samt medarbetarna i Resurscentrum gällande utbildningar och nyheter samt personalspecialist gällande lediga jobb och nyheter. I ansvaret ingår att anslå protokoll från direktion, familjerättsnämnd och kungörelser på Curas digitala anslagstavla.

Fakturering och kundreskontra

Ekonomichef kontrollerar inkommande fakturaunderlag, som verksamhetschef rapporterar, med avseende på antal vårdagar och avgifter. Fakturorna registreras och skickas ut till kund av ekonomichef. Debiteringslista sparas i pärm i kronologisk ordning och fakturaunderlag i pärm märkt fakturaunderlag som sedan sparas i arkivet.

Ekonomichef ansvarar för bevakning av betalning. Betalningspåminnelse och inkassokrav skrivs ut centralt av Karlshamns kommuns ekonomikontor som skickar dessa till Cura för kontroll och utskick.

Leverantörsfakturor

Ekonomichef granskar och preliminär konterar leverantörsfakturor enligt rutin ”Hantering av leverantörsfakturor” innan de skicks ut i attestflödet till attestansvarig för kontroll och attestering vid hög arbetsbelastning för ekonomihandläggare och när ekonomihandläggare inte är på plats.

Ekonomichef bevakar att betalningar av leverantörsfakturor genomförs enligt förfallodatum.

Dagrapporter

Ekonomichef ansvarar för dagrapporter enligt processbeskrivning ”Hantering av dagrapport” när ekonomihandläggare inte är på plats.

Habiliteringsersättning

Ekonomichef upprättar och administrerar utbetalning av habiliteringsersättning avseende daglig verksamhet på Sjöarp enligt erhållet underlag. Årligen skickar ekonomichef ut en kontrolluppgift till respektive god man/förvaltare.

Bokföringsorder

Ekonomichef upprättar och registrerar bokföringsorder enligt rutinbeskrivning ”Hantering av bokföringsorder”.

Avstämning av balanskonton

Ekonomichef tar fram rapport från ekonomisystemet och stämmer av mot kontoutdrag från bank, kundfordringar, leverantörsfordringar, skattekonto och moms enligt rutin ”Avstämning balanskonto”.

Bokslutsarbete

Årsbokslut

Ekonomichef ansvarar för avstämning av balanskonton och bokför bokslutsjusteringar. Ekonomichef upprättar balans- och resultaträkning med tillhörande noter och bokslutsbilagor samt kassaflödesanalys i bokslutsprogrammet Capego. När texten till förvaltningsberättelsen är klar läggs den också in i Capego av ekonomichef. Ekonomichef skickar den sammanställda årsredovisningen, till de externa revisorerna, för granskning och slutligen skickas den ut, av förbundschef, till Curas direktion för beslut. Detta material skall sparas i bokslutspärm enligt viss ordning med hänsyn till rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning.

Delårsrapport

Delårsrapport görs efter åtta månader och följer rutinen för bokslutsarbetet, men är inte lika omfattande.

Momsredovisning

Ekonomichef reglerar momskontot under månaden och gör ansökan till Skatteverket om återbetalning av särskild moms för kommunal verksamhet.

Utbetalning av verksamheternas handkassor

Ekonomichef ansvarar för kontroll av underlag för utbetalningar, kontering och attest enligt attestreglemente samt genomför utbetalning. Kontroll görs också av bankuttag och insättning på respektive verksamhets bankkonto. Avvikelser rapporteras till förbundschef. Ekonomihandläggare ersätter ekonomichef vid frånvaro.

Saldobesked verksamheter

Ekonomichef skickar ut saldobesked avseende verksamheternas bankkonton en gång per vecka när ekonomihandläggare ej är i tjänst.

Genomgång/analys av månadsrapporter med verksamhetschef och förbundschef

Ekonomichef sammanställer varje månad ekonomiska rapporter framtagna ur ekonomisystemet och upprättar uppföljningsanalyser. Varje månad skickar ekonomichef uppföljning till respektive verksamhetschef och uppmärksammar dessa på eventuella avvikelser mot budget. På uppmaning av verksamhetscheferna justerar ekonomichef felaktigt konterade transaktioner och bistår med underlag för kontoanalys.

Budgetarbete

Budgetarbetet följer fasta rutiner där ekonomichef har ansvar tillsammans med förbundschef och verksamhetschef. Ekonomichef är behjälplig när det gäller att ta fram material till verksamhetschef i form av sammanställning av utfall av drifts- och personalbudget vid halvårsskifte och skicka ut detta tillsammans med bemanningsbudget till respektive verksamhetschef.

Ekonomichef tar fram övrigt material i form av avtal och liknande som underlag till budgetgenomgången. Ekonomichef dokumenterar och kontrollerar budgetbelopp. Ekonomichef sammanställer och administrerar sifferdelen av budgetarbetet i Visma Budget och Plan (BoP).

Namnteckningsprov och fullmakt postöppning

Ekonomichef ansvarar för att ta in namnteckningsprov på alla som har attesträtt enligt Curas attestförteckning och att aktuella fullmakter för öppning av personadresserad post finns upprättade.

Statistik till SCB

Efter varje årsbokslut ska SCB ha uppgifter avseende räkenskapssammandrag för kommunalförbund samt inlämnande av driftsredovisning avseende gymnasieskolan. Uppgifterna lämnas in till SCB, via SCB:s webbportal, av ekonomichef. På deras angivna webbplats hämtas också anvisningar och tidplan.

Grunddata i ekonomisystem

Ekonomichef ansvarar för att grunddata är korrekt uppsatta i Visma (RoR), Visma Budget och Prognos (BoP), Proceedo och Capego.

Kvitton till företagets kreditkort

Ekonomichef tar emot och förvarar kvitton för kommande kreditkortsfakturor samt beställning av nya kort på uppmaning av förbundschef.

Förladdade kort och kort till handkassa

Ekonomichef ansvarar för grunddata i portalen för förladdade kort och signerar verksamheternas kortbeställningar och överföringar vid verksamhetschefs eller biträdande verksamhetschefs frånvaro.

Arkiv

Ekonomichef är arkivredogörare för ekonomiska handlingar.

Ekonomichef är kontaktperson gentemot:

• Securitas och Avarn Security Systems avseende larm för kansliet och hanterar upplägg och ändring av koder
• Nokas avseende låssystem Axema på kansliet och hanterar inlägg av taggar och ändring av koder

Ekonomichef fungerar också som Curas kontaktperson i förhållande till försäkringsbolag och förbundets externa revisorer samt som kontaktperson mot ekonomisystemen från Karlshamns Kommun (Visma RoR, Proceedo, BoP) som Cura använder sig av.

Ekonomichef fungerar som kontaktperson mot Sparbanken i Karlshamn samt företaget som levererar Swedbanks portal avseende förladdade kort för klient/elev samt kort för handkassor.

Ekonomichef ansvarar också för utlämning av IKEA o JYSK kort till verksamheterna samt fungerar som kontaktperson vid beställning av nya kort.

Ekonomichef fungerar som nämndsekreterare vid direktionsmöten. Detta innebär att ekonomichef bokar lokal och fika, närvarar som sekreterare vid direktionsmöten, har upprop, skriver tjänsteskrivelser, skapar kallelser och skriver protokoll i Evolution enligt Arbetsrutin kansli-direktionsprotokoll.

Verksamhetsutvecklaren  rapporterar till Kvalitets- och säkerhetschefen.

När frågor aktualiseras inom Cura som är av sådan karaktär att de kräver en mera grundlig belysning, ansvarar verksamhetsutvecklare för att en utredning kommer till stånd. Sådana frågor kan initieras av medlemskommuner, direktionen, förbundschef, ledningsgrupp eller chefsgrupp.

Lex Sarah

Verksamhetsutvecklare har det primära ansvaret inom Cura för att genomföra Lex Sarah-utredningar. Detta förutsätter att verksamhetsutvecklare håller sig informerad om aktuell lagstiftning och aktuella rekommendationer från Inspektionen för vård och omsorg. Verksamhetsutvecklare har tillsammans med verksamhetschef ett övergripande ansvar för att medarbetarna hålls informerade om deras skyldigheter när det gäller Lex Sarah. Verksamhetsutvecklare har ansvar för att genomföra utbildningar i verksamheterna när behov finns.

Verksamhetsutvecklare är huvudregistrator och diarieför inkommande samt utgående allmänna handlingar. Verksamhetsutvecklare ansvarar för utskick av direktionsprotokoll, delårsredovisning samt årsredovisning till berörda.

Arkivsamordnaren leder och samordnar det operativa arkivarbetet inom Cura, är kontaktperson gentemot Sydarkivera samt deltar på Sydarkiveras nätverksträffar.

Arkivsamordnaren är också ansvarig för styrdokument gällande arkiv och gallring, som till exempel informationshanteringsplan och arkivbeskrivning.

Rollen arkivsamordnare innehas av verksamhetsutvecklaren.

Verksamhetsutvecklare har det övergripande ansvaret för information och marknadsföring inom Cura.

Kontaktperson gentemot reklambyrå

Verksamhetsutvecklare är Curas kontaktperson gentemot den reklambyrå som Cura har upphandlat, Kreation. I uppdraget som kontaktperson ingår det att ha regelbundna avstämningsmöten med reklambyrån samt använda deras kompetens för utveckling av Curas informations- och marknadsföringsmaterial.

Curas grafiska profil

Verksamhetsutvecklare är ansvarig för att Curas grafiska profil präglar det material vi använder för att kommunicera både internt och externt, till exempel i reklamprodukter, webb och utskick. Det innebär även ett ansvar för hur och vad vi presenterar i form av nyckeltal, resultat av utvärderingar/uppföljningar, metoder med mera. Verksamhetsutvecklare är ansvarig för att styrdokument, protokoll och annat internt informationsmaterial är tydligt och följer Curas profil.

Nyhetsbrev

Verksamhetsutvecklare har ansvar för att design och utskick av Curas allmänna nyhetsbrev och för den e-postlista vi använder för nyhetsbrev. Verksamhetsutvecklare ska också stötta koordinator på Cura Resurscentrum gällande utskick av nyhetsbrev om utbildningar och föreläsningar.

Kampanjer, event med mera

Vid eventuella kampanjer, event eller andra aktiviteter som genomförs i marknadsföringssyfte fungerar verksamhetsutvecklare som projektledare.

Det är verksamhetsutvecklares ansvar att bevaka upphandlingar som Cura bör genomföra, både direktupphandlingar och de som ligger över tröskelvärdet.

Direktupphandlingar

Verksamhetsutvecklare ansvarar för direktupphandlingar när behov finns. Verksamhetsutvecklare upprättar i samråd med förbundschef förfrågningsunderlag och tar sedan ansvar för själva upphandlingsprocessen.

Förfrågningsunderlag och anbud

När tjänster som Cura köper avser större värden tillämpas alltid Lagen om offentlig upphandling, LOU. Vid större upphandlingar samråder förbundschef med direktionen kring kravspecifikationer. Cura samarbetar med Karlshamns kommun och har möjlighet att köpa konsulttjänster av kommunens inköpsavdelning. Verksamhetsutvecklare ansvarar för att lämna anbud som avser vårdplatser, konsulttjänster eller liknande, när detta är befogat utifrån förbundets uppdrag. Detta fråntar inte verksamhetschefen ansvaret för arbetet med att besvara frågor kring uppgifter om verksamheten.

Verksamhetsutvecklare hjälper förbundschef med diverse administrativa uppgifter som till exempel att fram beslutsunderlag och göra avtalsunderlag.

Verksamhetsutvecklare ansvarar för inkommande post enligt rutin ”Hantering av in och utgående handlingar”.

Cura använder Evolution för att registrera allmänna handlingar. Verksamhetsutvecklaren är ansvarig systemförvaltare för Evolution på Cura.

Löne- och ekonomihandläggare ansvarar för att producera löner, administrera pensioner samt uppföljning och statistik inom löneområdet.

Anställning

Löne- och ekonomihandläggaren lägger in anställningar i lönesystemet efter att ha fått påskrivet anställningsavtal av verksamhetschef eller för timanställda kopia av anställningsavtal av personalspecialist.

Hantering utanför resurshantering

Manuell hantering – Ersättning till förtroendevalda i Direktionen och Familjerättsnämnden samt umgängesstöd rapporteras manuellt i lönesystemet. Samma sak gäller friskvårdsbidraget och reseräkningar, efter attest från verksamhetschef. Lönehandläggaren kontrollerar så att ingen medarbetare får mer friskvårdsbidrag, än vad den anställde är berättigad till.

Listor som tas fram ur lönesystemet:

• Banklista – underlag för lönespecifikationer. Attesteras av förbundschef och personalchef.
• Arbetsgivardeklaration – Skickas in digitalt till Skatteverket. Även utanordning fylls i, så att utbetalningen till Skattemyndigheten sker före förfallodatum.
• Kostavdragslista – kontrollerar beloppen för momsen och redovisar till ekonomichef. Momsen redovisas en gång per kvartal, samtidigt som arbetsgivardeklarationen. Betalningen sker på samma utanordning som skatt och arbetsgivaravgift.
• Avdrag för betalning till Kronofogden- Utanordning fylls i för varje person som har krav hos Kronofogden.
• Semesterlistor – tas fram efter lönekörning augusti. Syfte är att möjliggöra uppföljning av att alla tillsvidareanställda medarbetare tar minst 20 semesterdagar per år. Listan lämnas till personalchef.

Försäkringskassan

Löne- och ekonomihandläggare svarar på förfrågningar från Försäkringskassan om till exempel årsinkomst och frånvaro.

Kronofogden

Löne- och ekonomihandläggare ansvarar för att lägga in skuld i Heroma, när beslut kommer från Kronofogden samt svarar på förfrågningar om inkomstuppgifter.

Arbetsgivarintyg

Arbetsgivarintyg skrivs när medarbetare begär detta.

Heroma – support

Löne- och ekonomihandläggaren  är Curas support för personal- och lönesystemet Heroma. Det innebär bland annat support i schemaläggning.

Lokal lönerevision

Lönehandläggare ansvarar för att förbereda löneöversyn i Heroma.

Lönestatistik

Lönehandläggare ansvarar för att årligen lämna in den statistik som Sobona efterfrågar. Sobona skickar ut material samt anvisningar. Information kan även hämtas på Sobonas webplats. Uppgiftslämnandet sker i en Excel-fil som sedan ska skickas via e-post till Sobona. Filen ska revideras om anställningar har upphört eller nyanställningar skett under året.

Skatte- och pensionsregler

Löne- och ekonomihandläggare informerar sig om gällande skatte- och pensionsregler, tar fram underlag till beskattning samt anmäler till Skatteverket om eventuella förändringar avseende pensionsskatten, deklarerar och gör eventuella fyllnadsbetalningar.

Tjänstepensionsavtal AKAP-KR

Rapportering till KPA sker i januari i form av årsrapportering AKAP-KR och särskild rapportering månadslön över tak. I februari sker särskild rapportering av månadslöner över tak och i mars sker delårsrapportering. I juli sker halvårsrapportering av löner för första halvåret för AKAP-KR.

Rapportering i KPA sker i dialog med Karlshamns och Olofströms löneavdelningar. All rapportering måste vara klar innan godkännande.

Månadsvis manuell hantering av inkomstuppgifter i KPA Direkt avseende medarbetare som ligger kvar i tidigare pensionsavtal PA-KFS 09 pga sjukdom eller ålder.

Löne- och ekonomihandläggare granskar och preliminärkonterar leverantörsfakturor enligt rutin ”Hantering av leverantörsfakturor” innan de skickas ut i attestflödet till attestansvarig för kontroll och attestering.

Löne- och ekonomihandläggare registrerar bokföringsorder enligt processbeskrivning ”Hantering av bokföringsorder”.

Löne- och ekonomihandläggare registrerar bokföringsorder enligt processbeskrivning ”hantering av bokföringsorder”.

Löne- och ekonomihandläggare ersätter ekonomichef vid frånvaro avseende hantering av verksamheternas handkassor. I hanteringen ingår kontroll av underlag för utbetalningar, kontering och attest enligt attestreglemente samt genomförande av utbetalning. Kontroll ska också göras av bankuttag och insättning på respektive verksamhets bankkonto. Avvikelser rapporteras till förbundschef.

Som underlag till avstämning handkassa skickar löne- och ekonomihandläggare ut saldobesked avseende verksamheternas bankkonton en gång per vecka.

Löne- och ekonomihandläggare ansvarar för att arkivera verifikationer och andra underlag enligt informationshanteringsplanen.

Löne- och ekonomihandläggare ansvarar, vid verksamhetsutvecklares frånvaro, för inkommande post enligt rutin ”Hantering av in- och utgående handlingar”.

Löne- och ekonomihandläggare för fortlöpande register över Curas leasingbilar. Vid behov begärs mätarställning in på samtliga bilar. Löne- och ekonomihandläggare ansvarar för att sex månader innan avtalstiden går ut på leasingbil, varsko respektive verksamhetschef.

Löne- och ekonomihandläggare ansvarar för bokning av resor och logi till Curas personal vid t.ex. utbildningar och konferenser, samt till elever på skola/internat vid klass- och hemresor enligt styrdokumentet Riktlinjer vid tjänsteresa.

Löne- och ekonomihandläggare ansvarar för beställning till kansli från Coop enligt processbeskrivning ”beställning av hemleverans från Coop”.

Löne- och ekonomihandläggare är back-up för registrering och diarieföring av inkommande samt utgående allmänna handlingar.

Personalspecialisten arbetar med personaladministration och är särskilt ansvarig för att driva det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Cura.

Personalspecialisten arbetar med förekommande personaladministrativa uppgifter. Detta innebär förekommande administration i personalärenden och personalfrågor. Det innebär också att identifiera aktiviteter och jobba fram rutiner och processer inom personalområdet. Personalspecialisten ansvarar för att medverka till att arbetet är ständigt pågående och för att rutiner och processer hålls aktuella.

Alla medarbetare inom Cura har ett ansvar för kvalitetsarbetet. Personalspecialisten ska ta extra ansvar för de delar i kvalitetsarbetet som avser personalfrågor.

Personalspecialisten ska känna till samt hålla sig uppdaterad kring lagstiftningen som rör personalområdet. Lagstiftning som berörs är främst MBL, LAS, semesterlagen, arbetstidslagen, diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen. Personalspecialisten ska vara uppdaterad när det gäller Sobonas kollektivavtal samt orientera sig kring nyheter när det sluts nya centrala avtal. Personalspecialisten ska vara behjälplig med fakta och rådgivning till organisationen.

Personalspecialisten arbetar med rekrytering enligt Curas rekryteringsprocess. 

Personalspecialisten har ett särskilt ansvar för att driva det systematiska arbetsmiljöarbetet på Cura. Personalspecialisten ska bevaka aktuell lagstiftning och föreskrifter och ansvarar för att utbilda och informera organisationen. Personalspecialisten ansvarar för att introducera nya processer och rutiner för arbetsmiljöarbetet och kontrollerar och följer upp hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs inom verksamheterna.

Personalspecialisten medverkar på Sjöarps skyddskommitté och skriver protokoll. Personalspecialisten ansvarar för att ta fram underlag och rapportera om sjukfrånvaro och tillbud/arbetsskador.

Arbetsanpassning

Personalspecialisten ansvarar för att utveckla rutiner för arbetet med arbetsanpassning och stödja cheferna i arbetsanpassningsprocesserna.

Cura genomför varje år en personalenkät som belyser en rad kvalitetsfrågor inom förbundet. Personalspecialisten ansvarar för att enkäten är uppdaterad och svarar mot de uppställda mål som den är tänkt att mäta. Personalspecialisten ansvarar för distribution till medarbetarna liksom för sammanställning. Analysen görs inom ramen för ledningsgruppen/chefsgruppen.

Personalspecialisten medverkar på CSG och skriver förslag på protokoll. Personalspecialisten ansvarar för att ta fram underlag och rapportera om sjukfrånvaro och tillbud/arbetsskador.

Alla nyanställda medarbetare kallas till en Central introduktion på kansliet för att informeras om Curas uppdrag, organisation, roll liksom om andra förutsättningar för förbundet. Personalspecialisten ansvarar för att planera introduktionen, kalla de som ska hålla i introduktionen, boka lokal, fika och kalla berörda medarbetare till introduktionen. Personalspecialisten ansvarar även för att föredra de delar som rör arbetsmiljöområdet.

Cura har samlat ett antal dokument under rubriken styrdokument. Här finns regelverk för diverse frågor samlade, tex dokument som följer av lagstiftning eller förordning. Personalspecialist ansvarar för att styrdokument inom personal- och arbetsmiljöområdet är uppdaterade och att de harmonierar med varandra.

Personalspecialist har ett övergripande ansvar för brandskyddsarbetet på hela Cura och är brandskyddskontrollant på kansliet. Personalspecialist har även ansvar för Curas hjärtstartare.

Personalspecialist gör uppföljning av sjukfrånvaron genom månatlig och årlig statistik samt följer upp långtidssjukfrånvaro och upprepad korttidssjukfrånvaro på personnivå.

Personalspecialist tar fram övertidsrapport för hela Cura månatligen samt följer upp och har dialog med chefer vid behov.

Verksamhetschefen ansvarar för sin verksamhet och har det operativa ansvaret för att verksamheten fungerar. Ansvaret omfattar i första hand personal, budget, arbetsmiljö och kvalitetsarbete.

Specifik information gällande verksamhetschefernas ansvar finns under varje verksamhet, nedanstående gäller alla verksamhetschefer inom Cura Individutveckling.

I Curas styrdokument finns rutiner för hur processer ser ut och vem som ansvarar för vad kring olika verksamhetsrelaterade frågor. Verksamhetschefen har ansvar för att informera sina medarbetare om Curas befintliga styrdokument samt förändringar av dessa. Verksamhetschef ansvarar för att informera verksamhetsutvecklare om eventuella förändringar i verksamheten som kan påverka informationen på webben och i annat informationsmaterial.

Verksamhetschef är dataskyddsredogörare och är den som utför praktiskt dataskyddsarbete och är ansvarig för dataskyddsarbetet inom respektive verksamhet.

Verksamhetschef  är arkivredogörare  och den som utför den löpande informationsförvaltningen (arkivvården) och är ansvarig för
arkivarbetet, i respektive verksamhet.

Verksamhetsplan för verksamheten skrivs när beslut om budget är taget i Curas direktion. Verksamhetschef redogör här bland annat för hur man ska arbeta för att uppnå målen utifrån de ekonomiska förutsättningar man har samt vilka insatser som är prioriterade under året.

Verksamhetsberättelse skrivs då verksamhetsåret är slut och där redogör verksamhetschefen för hur verksamheten fungerat under det gångna året. Till verksamhetsberättelsen läggs Årlig uppföljning av SAM. Verksamhetsberättelsen ska delges direktionen för kännedom vid årets första sammanträde.

Anställning

Verksamhetschef har delegation att ta beslut om anställning av personal till egen verksamhet. Verksamhetschef är tillsammans med personalspecialist ansvarig för att LAS-regler följs. I övrigt se rekryteringsrutinen på servern/styrdokument.

Underlag för anställningsbevis skickas till ekonomi- och lönehandläggare. Alla anställningsbevis skrivs under av verksamhetschef och en kopia på det underskrivna anställningsbeviset skickas till ekonomi- och lönehandläggare. Varje medarbetare får en personakt som förvaras i verksamheten. För innehållet i denna se rutin för personakt i styrdokument.

När beslut tagits om tillsvidareanställning (provanställning) ska detta anmälas till direktionen av rekryterande chef. Detta görs via Evolution i en särskild mall (Delegationsbeslut) och ska lämnas till direktionen på nästkommande sammanträde eller senast sammanträdet därefter. 

Verksamhetschef ansvarar för att genomföra introduktionen enligt Curas introduktionsprogram, som finns i våra styrdokument,  samt eventuella lokala introduktionsprogram för verksamheten. Vikarier får gå bredvid de antal arbetspass som arbetet kräver.

Ledigheter

Verksamhetschef tar beslut angående semester och kompledighet för berörd personal samt ansvarar för att det finns täckning i schemat och vikarier tillsätts om det finns behov.

Ansökan om semester ska ske via Heroma och verksamhetschef beslutar om semester samt ansvarar för anställning av semestervikarier.

Verksamhetschef fattar beslut om tjänstledighet som regleras i lag, Verksamhetschef är ansvarig för att sjukfrånvaro och friskanmälan görs i Heroma. Uppföljning av sjukfrånvaro görs av verksamhetschef.

Schemaläggning och lönerapportering

Verksamhetschef är ansvarig för att schemaläggning utgår från verksamhetens behov och gällande lagstiftning. Verksamhetschef ansvarar för att korrekta scheman läggs in i Heroma och att schemaförändringar översänds till lokala fackförbund för kännedom.

Verksamhetschef är ansvarig för att alla förändringar från grundschemat är inlagt och godkänt i Heroma vid månadsskiftet.

Medarbetarsamtal, uppföljningssamtal och lönesamtal

Medarbetarsamtal och uppföljningssamtal genomförs enligt rutin i styrdokument.

Löneöversyn och lönesamtal genomförs enligt kollektivavtal och lokala fackliga förhandlingar.

Strategisk kompetensutveckling

Verksamhetschef ansvarar för att bedöma utbildningsbehovet utifrån verksamhetens och personalens behov i enlighet med Curas process strategisk kompetensutveckling.

Handledning

Handledning är obligatorisk i verksamheten. Verksamhetschef undersöker vilka behov det finns av handledning i personalgruppen och beslutar, i samråd med förbundschef, angående handledare. Vid handledning som avser metod ska verksamhetschef delta. Förbundschef tecknar avtal med handledare. 

Brandskydd

Verksamhetschef är brandskyddsansvarig och har ansvar för att all personal är informerad om hur det lokala brandskyddet fungerar. Ansvaret beskrivs i brandskyddsrutin som finns i styrdokument.

Handlingsplan vid krissituationer

Verksamhetschef ansvarar för att göra en riskbedömning och handlingsplan vid krissituation samt hålla den uppdaterad. Det finns en övergripande krisplan  i Curas styrdokument.

Budgetförslag utarbetas i samråd med förbundschef och ekonomichef. Ekonomichef skickar varje månad ut en ekonomisk uppföljning till  verksamhetschef .  Verksamhetschef och förbundschef har regelbunden uppföljning av det ekonomiska resultatet.

Fakturor och handkassa

Kontering och attestering av fakturor sker i fakturahanteringssystemet Proceedo, enligt rutin som finns i styrdokument. Verksamhetschef är ansvarig för verksamhetens handkassa. Denna hanteras enligt rutin för handkassa .

Inköp av varor och tjänster

Dagligvaror ska köpas på de affärer som Cura har avtal med, om avtal finns. Inköp sker enligt delegation och budget. Inköpsrutin finns i styrdokument.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsgivaren har alltid ansvaret men kan fördela uppgifter i arbetsmiljöarbetet. På Cura innebär det att direktionen har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Direktionen har delegerat ansvaret till förbundschef som i sin tur delegerat vidare till verksamhetschef.

Verksamhetschef ansvarar för det systematiska arbetsmiljöarbetet i verksamheten i enlighet med årshjul SAM och övriga arbetsmiljöstyrdokument.

Systematiskt kvalitetsarbete

Direktionen har det yttersta ansvaret för kvalitetsarbetet inom Cura. Direktionen har delegerat ansvaret till förbundschef som i sin tur delegerat vidare det till verksamhetschef.

Detta innebär att verksamhetschef måste hålla sig väl underrättad om hur rutiner och processer ser ut inom förbundet och har ansvar för att dessa också blir kända och efterlevda i verksamheten. Som ett stöd finns ett årshjul för systematiskt kvalitetsarbete.
Verksamhetschef är ansvarig för att all personal känner till innehållet i kvalitetshandboken samt för att den uppdateras fortlöpande för den egna verksamheten. Verksamhetschef ser till att det finns en kvalitetsansvarig per verksamhet, ibland per enhet.

Verksamhetschef ansvarar för det systematiska förbättringsarbetet i verksamheten. Häri ingår löpande riskanalyser, egenkontroll och utredning av avvikelser. För detta finns särskilda rutiner i Curas styrdokument.

En annan viktig del i kvalitetsarbetet är att verksamhetschef aktivt arbetar för en god samverkan både internt och externt. För intern samverkan finns en fast mötesstruktur. Vid extern samverkan deltar verksamhetschef i de möten som är relevanta för verksamheten samt har en regelbunden kontakt med anhöriga och/eller gode män till klient/elev/ungdom.

Resurscentrum är ansvarig för Curas kompetensutveckling, externa utbildningar, föreläsningar och handledning. Flera av Curas verksamheter erbjuder utbildning, handledning, bedömningar och konsultationer. Dessa samordnas vid behov  av Resurscentrum. Resurscentrum erbjuder också föreläsningar av externa föreläsare, vi håller egna utbildningar och föreläsningar och erbjuder handledning och konsultation. Alla utbildningar, föreläsningar och tjänster presenteras på Curas webbplats.

Resurscentrum kan skräddarsy lösningar för att möta de behov som finns i en arbetsgrupp, en kommun, för en klient/elev/ungdom. Vi gör utbildningar och föreläsningar på kundens uppdrag, också online.

Uppdrag

Resurscentrums övergripande uppdrag är att möta medlemskommunernas och Curas egna verksamheters behov av handledning, utbildning, föreläsning och konsultation. Uppdraget består i att planera och arrangera den interna kompetensutvecklingen.

Mål

Utvärdering

• Egna utbildningsinsatser utvärderas genom att deltagaren fyller i en enkät efter varje avslutad insats.

Personal

• 1 verksamhetschef
• 1 Utbildare, handledare
• 1 metodutvecklare, handledare, utbildare

Utbildningskrav

Relevant högskole- och vidareutbildning för respektive tjänst.

Utbildaren har gymnasielärarexamen och har arbetat många år inom skolan. Hon har också utbildat sig i Handledningens metodik i socialt arbete 1 och 2 vid Växjö universitet, Motiverande samtal (MI), Sokrautiska samtal för Peter Vermeulen, tredagarsutbildningen  Egensinniga sinnen i Autism- och aspergerförbundets regi, femdagars TEACCH och Att möta självskadebeteende i Region Blekinges regi. Hon är certifierad av Studio 3 att utbilda i Studio 3 och Lågaffektivt bemötande. Utbildaren är av Socialstyrelsen utbildad processledare i IBIC, Individens behov i centrum. Hon utbildar också Curas medarbetare inom dessa kompetensområden. Senaste komplementet är en utbildning till instruktör i Första hjälpen till psykisk hälsa.

Klaragymnasiets internat arbetar med genomförandeplaner utifrån IBIC. Här är utbildaren processledare och deltar vid behov i det vidare arbetet efter implementeringen. Utbildaren har också ansvar för att uppdatera utbildningar, föreläsningar och tjänster på webbplatsen.

Arbetet med att ta fram utbildningar och föreläsningar innebär att planera för föreläsningar utifrån behov i Curas egna verksamheter och utifrån önskemål från medlemskommunerna i Blekinge. Det innebär också att hålla kontakt med respektive utbildare, boka lokaler och skicka ut inbjudan.

Utbildaren utvecklar utbildningar och föreläsningar och är behjälplig vid behov när medarbetare från andra verksamheter med specialistkompetens utvecklar utbildningar. Arbetet sker i samråd med verksamhetschef för respektive verksamhet, aktuell medarbetare och Resurscentrum.

Utbildaren är kvalitetsansvarig på Resurscentrum.

Utbildaren har externa handledningsuppdrag, föreläsningar och utbildningar och jobbar tillsammans med metodutvecklaren utifrån Resurscentrums ansvarsområden.

Metodutvecklaren har KY-utbildning inom Psykiatri. Hon har vidareutbildat sig genom diverse utbildningar inom autism såsom fem dagars TEACCH, Autism och känslor och Autism och sexualitet för Isabel Hernault, Autism och stress för Peter Vermeulen och Handledningens metodik i socialt arbete steg 1 vid Växjö universitet. 2015 blev hon genom University of North Carolina certifierad TEACCH practioner. Var tredje år måste Certifieringen från Division TEACCH uppdateras för att säkerställa kvaliteten. Senaste certifieringen genomfördes 2024. Metodutvecklaren är av Studio 3 certifierad att utbilda i Studio 3 och Lågaffektivt bemötande. Metodutvecklaren utbildar Curas medarbetare inom ovanstående kompetenser. Senaste komplementet är en utbildning till instruktör i Första hjälpen till psykisk hälsa.

Metodutvecklaren har en stöttande roll på Sjöarps gruppbostäder till både personal och verksamhetschefer när det gäller det pedagogiska arbetet med klienter. Metodutvecklaren har stående tider på personalkonferens på Sjöarp i metodhandledning. Vid behov handleder metodutvecklaren även personal i direkt klientarbete. Metodutvecklaren deltar vidare i arbetet med genomförandeplaner enligt IBIC på Sjöarp gruppbostäder. Hon ansvarar för planering av klienter som flyttar till eller från Sjöarp gruppbostäder.

Metodutvecklaren arbetar med utbildningsadministrationen och har ansvar för att dokumentera och följa upp Curas medarbetares kompetensutveckling. Hon ansvarar för att boka utbildning i HLR och brandutbildning för Curas alla verksamheter.

Metodutvecklaren har huvudansvar för Sjöarps tredagarsutbildning i tydliggörande pedagogik. Utbildningen ges av metodutvecklaren och behandlare från Sjöarps verksamhet.

Metodutvecklaren har egna externa handledningsuppdrag, föreläsningar och utbildningar och jobbar tillsammans med verksamhetschef och utbildaren utifrån Resurscentrums ansvarsområden.

Utbildningar och föreläsningar

Resurscentrum uppdaterar  löpande utbudet av utbildningar, föreläsningar och tjänster.

Cura Resurscentrum arbetar på uppdrag och skräddarsyr utbildningar och föreläsningar efter kundens  och våra egna verksamheters behov.

Handledning

Handledning kan ges i grupp eller individuellt för personal som arbetar i skola, boende, daglig verksamhet, personlig assistans och dylikt. Handledning kan också ges till en enskild individ, en klient/elev/ungdom som är i behov av handledning.

Handledningen är metod- eller processinriktad. Avsikten med handledning är att använda kompetensen som finns inom gruppen. Motivera och uppmuntra medarbetarna till nya idéer och strategier, följa upp och utvärdera arbetet och för att få gruppen att reflektera och finna verktyg att hantera olika situationer som kan vara svåra. Allt för att kunna ge klienten/eleven/ungdomen en så god kvalitet som möjligt.

Konsultation, bedömning och observation

Kommunerna kan kontakta Cura Resurscentrum för att få konsultation utifrån en situation eller ett dilemma i en verksamhet. Vi kan hjälpa till med förslag på åtgärder.

Resurscentrum erbjuder observationer i verksamheter. En observation kan göras för att utveckla det dagliga arbetet eller för att hitta strategier vid utmanande beteenden. Observation kan med fördel kombineras med handledning.

För att kunna ge rätt hjälp och stöd till en elev/klient kan Resurscentrum hjälpa till att göra en bedömning eller kartläggning av svårigheterna. Cura kan hjälpa till med:

1. Färdighetsbedömning av personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF).
2. Hitta klientens/elevens/ungdomens kommunikationsnivå.

Kunskaps- och utvecklingsarbete

Resurscentrum håller sig uppdaterade med nya rön och ny forskning inom området för att möta Curas verksamheters och kommunernas behov av föreläsningar, utbildningar och handledning. Uppdatering sker genom  utbildningar, föreläsningar och konferenser, facklitteratur, poddar och dylikt inom vårt kunskapsområde. Denna kompetensutveckling används för att kontinuerligt utveckla befintliga och nya utbildningar och föreläsningar.

Intern kompetensutveckling

När kompetensutvecklingsanalysen är klar och ledningsgruppen beslutat vilka utbildningar som är mest angelägna att genomföra internt kommande år, förs det in i kompetensutvecklingsplanen och lämnas vidare till Resurscentrum. Metodutvecklaren har ansvar för att behoven förs in i utbildningsmatrisen som ligger på Curas server. Ansvaret att hitta en lämplig utbildning/utbildare delas av berörd verksamhetschef och metodutvecklare. Metodutvecklare är vid behov med och organiserar interna utbildningstillfällen och tar referenser på utbildaren.

Samverkan

Vi samverkar med alla verksamheter inom Cura individutveckling kring olika former av utbildningsuppdrag. Resurscentrum utvecklar utbildningar som erbjuds kunderna. Vi samverkar med de kommunala verksamheterna i Blekinge för att hålla oss uppdaterade med verksamheternas behov och för att fortlöpande informera om vad Resurscentrum kan erbjuda.

Marknadsföring

Vi marknadsför våra tjänster till företrädare för de kommunala verksamheterna främst genom nyheter på webben,  i möten och i handledningsuppdrag. Vid handledningsuppdrag ger vi vid behov förslag på lämplig kompetensutveckling.

Kvalitetsansvar

Koordinator är kvalitetsansvarig vid Resurscentrum, vilket bland annat innebär att koordinator kallar till kvalitetsmöte på Resurscentrum vid behov. Vid mötet beslutar vi om ändringar och kvalitetsansvarig justerar och uppdaterar i kvalitetsboken.

Kvalitetsansvarig har ansvaret för att gå igenom kvalitetshandboken och informera om kvalitetsarbetet till nyanställda på Resurscentrum.

Cura ansvarar sedan 1 maj 2017 för rådgivning och myndighetsutövning i familjerättsliga frågor åt Ronneby, Karlshamn och Sölvesborgs kommun. Familjerättens arbetsområden:

• Informationssamtal
• Utredningar, yttranden och snabbupplysningar på uppdrag av Tingsrätten.
• Föräldraskap och faderskap.
• Avtal om vårdnad, boende och umgänge.
• Samarbetssamtal, enligt socialtjänstlagen och föräldrabalken.
• Medgivandeutredningar
• Kontaktperson vid umgänge och umgängesstöd.
• Namnärenden.
• Rådgivning.

Kontoret är beläget i Karlshamn där i första hand alla klientmöten sker. Klientmöten kan också genomföras i Ronneby och Sölvesborg vid speciella omständigheter och bedömning görs av handläggare.

Mål

Utvärdering kvalitetsmål

• Vi kommer fortlöpande under året att kunna följa separat statistik för samarbetssamtal. Dessa kommer också att redovisas i den årliga statistiken för Familjerätten.
• Varje familjerättssekreterare kommer att föra manuell statistik över hur många barn som man träffat samt anledningen till att man inte träffat övriga barn.

6 st familjerättssekreterare 100%.

1 verksamhetschef 50%

Högskoleutbildning med relevant inriktning såsom socionom eller motsvarande.

Ärende inkommer via telefonsamtal, post eller mail. Alla ärenden datumstämplas och läggs i mapp märkt ”inkomna ärenden”. Verksamhetschef (vc) ansvarar för att ärendena fördelas till handläggare under morgonmöte som sker en dag i veckan. Ärenden läggs in i verksamhetssystemet Infosoc av handläggare i anslutning till fördelningen.

Informationssamtal är sedan 1 mars 2022 ett krav för att ansöka om stämning i tingsrätten om vårdnad, boende och umgänge. Samtalen erbjuds till föräldrar som inte bor ihop och som inte är eniga i ovanstående frågor. I samtalet får föräldrar information om aktuell lagstiftning, vilka stöd- och hjälpinsatser som samhället erbjuder samt hur barn kan påverkas av föräldrars konflikt och av en domstolsprocess. Syftet är även att skapa bättre förut-sättningar för föräldrar att nå samförståndslösningar. Det är alltid barnets bästa som ska stå i centrum och vara avgörande.

Föräldrarna kallas i första hand till ett gemensamt samtal efter ansökan, det räcker att en förälder ansökt om samtal.  Vid särskilda skäl kan föräldrar erbjudas enskilda samtal.

Vid samtalet upprättas ett intyg om att föräldern deltagit. Intyget är giltigt i ett år och ska uppvisas för tingsrätt vid eventuell stämningsansökan.

Snabbupplysningen är till för när tingsrätten ska fatta ett interimistiskt (tillfälligt) beslut innan en slutgiltig dom.

Förordnande inkommer från tingsrätten. Tilldelad handläggare inhämtar uppgifter från aktuell kommuns socialregister. Bedömning görs om uppgifter skall inhämtas från polisens misstanke- och belastningsregister. Om en utredning eller ett bistånd enligt SoL är pågående, bör en kontakt tas med ansvarig socialsekreterare. Om det finns en pågående polisutredning gällande misstanke om brott mot barn ska kontakt tas med ansvarig socialsekreterare för att säkerställa vilka uppgifter som kan stå i upplysningen.

Handläggare kallar båda parter för enskilda samtal. Samtalen sker genom ett personligt besök eller via telefon. Alla barn från fem år ska erbjudas samtal. Handläggaren gör en bedömning om samtal med barnet är lämpligt utifrån samtalet med föräldrarna och genom vad som i övrigt har framkommit i ärendet.  Om barnsamtal ska genomföras görs det med fördel genom personligt besök. Syftet med barnsamtal är att ge barnet information om den pågående processen och möjliggöra barnets rätt att komma till tals. Då barnsamtal inte sker ska anledningen till detta noggrant dokumenteras

Handläggare sammanställer parternas samtal samt eventuella inkomna registeruppgifter och redovisar detta utan bedömning till tingsrätten senast angivet datum.

Utredningens syfte är att ge domstolen underlag att bedöma vad som är bäst för barnet. Man utgår då ifrån barnets behov av en nära, god, stabil och varaktig kontakt med båda föräldrarna, barnets behov av samhörighet med båda sina föräldrar. Vidare för risken att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa.

Förordnande inkommer från tingsrätten. Tilldelad handläggare gör en utredningsplanering i ärendet, eventuellt med medhandläggande kommun. Planeringen skickas till båda parter.

Inom ramen för utredningen ingår samtal med båda parter, barnet/barnen, nya partnerns samt andra referenter som anses viktiga för att tydliggöra barnets inställning. Exempel på referenter är förskola, skola, BVC, BuP m.fl. Hembesök görs hos respektive part om det bedöms lämpligt. Vid besöket bör barn, förälder, syskon samt nya partners närvara.

Alla barn från fem år ska erbjudas samtal. Handläggaren gör en bedömning om samtal med barnet är lämpligt utifrån samtalet med föräldrarna och genom vad som i övrigt har framkommit i ärendet.  Om barnsamtal ska genomföras görs det med fördel genom personligt besök. Syftet med barnsamtal är att ge barnet information om den pågående processen och möjliggöra barnets rätt att komma till tals. Då barnsamtal inte sker ska anledningen till detta noggrant dokumenteras

Socialregister samt utdrag ur polisens misstanke- och belastningsregister begärs för samtliga berörda parter i utredningen.

Handläggare sammanställer de fakta som framkommit utifrån samtal samt eventuella registeruppgifter. Utifrån detta görs en riskbedömning som syftar till att tydliggöra och analysera de risker som finns i barnets miljö samt vilken påverkan dessa risker har på barnets utveckling. Konsekvensanalys görs utifrån hur olika beslut skulle komma att påverka barnet. Handläggare skriver också förslag till beslut gällande de utredda områdena.

Utredningen kommuniceras med båda parter och skickas därefter till tingsrätten senast angivet datum.

Fastställt faderskap och föräldraskap ska säkra barnets rätt till sitt biologiska ursprung, men också rätten till försörjning och arv. Barnet kan också ha både ett psykologiskt och ett medicinskt intresse av att känna till sin bakgrund. Familjerätten har ett långtgående ansvar att fastställa faderskap/föräldraskap.

Från 1 januari 2022 har föräldrar möjlighet att själva göra en faderskapsbekräftelse via Skatteverkets e-tjänst. Om detta inte görs inom 14 dagar från att barnet fötts skickas underrättelse från Skatteverket om nyfött barn till folkbokföringskommunen. Faderskap där föräldrarna är sambos hanteras av medborgarkontoret i respektive kommun. Övriga faderskaps/föräldraskapsärenden hanteras av Cura familjerätt.

Faderskaps/föräldraskapsärende inkommer genom underrättelse från Skatteverket alternativt från föräldern. Kontakt tas med modern för att boka tid för faderskapsutredning.

Inom en faderskaps/föräldraskapsutredning kan flera tillvägagångssätt användas utifrån situation. Familjerätten kan genomföra DNA-prov som skickas till Rättsmedicinalverket för analys. Handläggare kan behöva begära bistånd från annan kommun eller utlandsmyndighet.

Då utredningen är klar skriver fadern under faderskapsbekräftelsen som sedan godkänns av modern. Handläggare godkänner faderskapet genom delegation och underrättelse skickas till Skatteverket.

Ärenden där en förälder ej medverkar eller saknar giltig legitimation lämnas till advokat för fastställande i tingsrätten.

Om föräldrar är överens kan vårdnaden, var barnet ska bo och hur umgänget med den andra föräldern ska se ut, regleras i ett avtal som godkänns av Familjerätten. Ett sådant avtal har samma verkan som en dom, vilket innebär att det kan verkställas (det vill säga genomföras tvingande) om avtalet inte följs.

Föräldrarna ansöker om avtal via upprättad blankett som båda föräldrarna måste skriva under. Tilldelad handläggare samtalar med båda föräldrar för att säkerställa att de överens om avtalets innehåll, förstår dess innebörd samt för att säkerställa att avtalet är till barnets bästa. Barnet bör ges relevant information samt möjlighet att komma till tals utifrån dess ålder och mognad. Bedömning görs av handläggare om barnsamtal ska genomföras.  Handläggare kontrollerar också förekomst i socialregister samt gör bedömning om utdrag ska inhämtas från polisens misstanke- och belastningsregister.

Familjerättssekreteraren bedömer huruvida det föräldrarna vill avtala om är till barnets bästa eller ej. Socialstyrelsens riktlinjer ligger till grund för bedömningen om avtal kan godkännas.

Familjerättssekreteraren upprättar separata avtal angående vårdnad, boende och umgänge. Gäller avtalet vårdnaden skickar handläggaren samma dag som avtalets godkänns en kopia på avtalet till Skatteverket, Försäkringskassan och CSN (om barnet är över 15 år).

I det fall avtalet ej godkänns informeras föräldrarna om skälen till detta samt om att beslutet inte är överklagningsbart. Föräldrarna informeras om möjligheten att vända sig till tingsrätten för prövning.

Samarbetssamtal bedrivs under sekretess och är en möjlighet för separerade föräldrar med gemensamma barn att under sakkunnig ledning få stöd i att komma överens i viktiga frågor som rör barnet. Samtalen kan exempelvis handla om vårdnad, boende och umgänge, eller hur båda föräldrarna ska bidra till barnets försörjning.

Alla kommuner ska enligt lag erbjuda denna typ av samtal. Syftet med samtalen är att stödja föräldrarna i att hitta hållbara lösningar som har sin utgångspunkt i barnets bästa i stället för att behöva gå till domstol, vilket är en påfrestande process för såväl barn som föräldrar.

Dessa samtal är en frivillig insats som föräldrarna ansöker om genom angiven blankett som båda föräldrar skriver under. Tilldelad handläggare kallar föräldrarna till gemensamt samtal inom 14 dagar. I det fall föräldern önskar ett inledande enskilt samtal görs screening för våld vid detta samtal. Under samtalens gång kan föräldrarna erbjudas hjälp med att göra umgängesscheman eller att förbättra sin kommunikation.  Antalet samtal kan variera. Samtalen kan leda till att föräldrarna kommer överens genom avtal, muntlig överenskommelse eller skriftlig överenskommelse

Samtalen sker under sekretess och journalförs inte, de registreras avidentifierade endast för statistik. Skulle uppgifter framkomma under samtalen om oro för att barnet/barnen far illa arbetar familjerätten under anmälningsplikt och detta ska då anmälas till socialtjänsten.

Om föräldrarna redan tagit kontakt med domstol kan domstolen besluta om samarbetssamtal om den anser att det finns förutsättningar för föräldrarna att lösa tvisten. Samtalen genomförs under sekretess och samtalsledaren redovisar till tingsrätten om parterna deltagit samt om de nått en överenskommelse eller avtal.

För att få adoptera ett barn behövs ett medgivande från socialnämnden. Familjerätten utför medgivandeutredningar som ligger till grund för nämndens beslut om medgivande.

Par eller ensamstående ansöker till familjerätten och bokas inledningsvis in för ett informationssamtal. Informationssamtalet syftar till att sökanden ska få grundläggande information om förutsättningarna för adoption, den obligatoriska föräldrautbildningen och om hela adoptionsförfarandet. Om sökanden önskar fortgå processen efter informationssamtalet ansöker de om medgivande för att ta emot ett barn för adoption till familjerätten via angiven blankett.

Medgivandeutredningen ligger till grund för socialnämndens beslut om medgivande och är en del av föräldrarnas förberedelse. Utredningen ska vara ett samarbete mellan utredaren och sökanden, med så stor delaktighet och öppenhet som möjligt. När utredningsrapporten är klar används den som presentation av adoptanterna då ansökan om att adoptera skickas till utlandet.

Den som ansöker om medgivande behöver lämna referenser, läkarintyg och i vissa fall ett utlåtande om sitt psykiska hälsotillstånd. Utredaren inhämtar socialregister samt utdrag ur polisens misstanke- och belastningsregister.

Utredaren ska bedöma om de sökande har tillräckliga kunskaper och insikter om adopterade barn och om deras behov samt goda förutsättningar för att bli adoptivföräldrar. Utredaren tittar på relationer och sociala nätverk, bakgrund, sysselsättning, ålder, fysiska och psykiska hälsotillstånd, livsåskådning, motiv till adoptionen, ekonomi, bostad och närmiljö samt inställning till ett framtida adoptivbarns bakgrund. Om de sökande redan har barn ska utredaren bedöma om barnet eller barnen kan dela föräldrarnas omsorg och uppmärksamhet med ett syskon.

Innan beslutet fattas presenteras medgivandeutredningen och utredarens förslag till beslut för de sökande. Sökanden kan begära företräde vid nämndens sammanträde och detta meddelas till ansvarig utredare.

Medgivandeutredningen presenteras för Familjerättsnämnden som fattar beslut om att ge eller inte ge sökande medgivande för adoption.

Om sökanden får ett barnförslag ska samtycke inhämtas från familjerätten att adoptionsprocessen får fortgå.

Flera länder kräver en eller flera uppföljningsrapporter efter att en adoption är genomförd. Rapporternas syfte är att de som tidigare ansvarat för barnet och de som medverkat till adoptionen behöver få veta hur barnet har det i sin nya familj. Rapporterna kan också vara viktiga för att, i ursprungsländer där internationella adoptioner är ifrågasatta, visa att verksamheten är till barnens bästa. För de adopterade kan det vara av stort värde att i vuxen ålder förstå att ursprungslandet tagit reda på hur det gått för dem efter adoptionen. Familjerätten genomför dessa rapporter på uppdrag av föräldrarna som ansvarar gentemot givarlandet.

Kontaktperson vid umgänge

Föräldrar som är överens om att en kontaktperson ska närvara vid umgänge kan ansöka om detta hos familjerätten via angiven blankett som skrivs under av båda föräldrar. Ärendet fördelas till handläggare. Familjerätten utreder behovet av kontaktperson vid umgänge. Utredningen innefattar enskilda samtal med föräldrarna samt inhämtande av socialregister och utdrag ur polisens misstanke- och belastningsregister. Alla barn från fem år ska erbjudas samtal. Handläggaren gör en bedömning om samtal med barnet är lämpligt utifrån samtalet med föräldrarna och genom vad som i övrigt har framkommit i ärendet.

Handläggare sammanställer de fakta som framkommit utifrån samtal samt eventuella registeruppgifter. Utifrån detta görs en bedömning att bevilja insatsen eller ej.

Om insatsen beviljas upprättas umgängesplan tillsammans med föräldrarna och kontaktperson utses av ansvarig handläggare. Insatsen följs upp löpande genom rapporter från kontaktpersonen samt samtal med föräldrarna och eventuellt barnet. Målet är att umgänget ska normaliseras och kunna fortgå utan kontaktperson.

Umgängesstöd

Umgängesstöd innebär att barnet/barnen träffar sin förälder tillsammans med en person utsedd av familjerätten för att umgänget ska ske på ett för barnet tryggt sätt. Tingsrätten kan besluta om umgängestöd både interimistiskt och vid en slutgiltig dom. Familjerätten får i uppdrag att verkställa tingsrättens beslut. Ofta får familjerätten en förfrågan från tingsrätten om vad vi har för möjligheter att tillgodose föräldrarnas önskemål innan beslut fattas.

Förordnande inkommer från tingsrätten och ärendet fördelas till handläggare som tillsammans med föräldrar och umgängesstödjare går igenom upprättad umgängesplanering. Barnet/barnen ska alltid beredas tillfälle att träffa umgängesstödjaren innan första umgänget med föräldern.  Umgängesstödjaren inlämnar rapport till ansvarig handläggare månadsvis om hur umgängena varit utifrån uppdragsbeskrivning. Om tingsrätten begär det inlämnas yttrande om utfallet av umgänget inom angivet datum.

Familjerätten ansvarar för att rekrytera och utreda umgängesstödjare. Umgängesstödjarna får löpande information från familjerätten om riktlinjer och rutiner.

En sådan prövning ska ske i domstol när ett familjehemsplacerat barn vill byta namn till en familjehemsförälders efternamn. Prövning ska också ske vid ett byte till en förälders efternamn när den förälder vars efternamn barnet bär inte är vårdnadshavare och inte har samtyckt till namnbytet.

Domstolen ska även hämta in ett yttrande från socialnämnden. I yttrandet ska socialnämnden, om det inte är olämpligt, försöka klarlägga barnets inställning och redovisa den för domstolen.

Ett av familjerättens uppdrag är att erbjuda rådgivning. Det går att kontakta familjerätten via telefon och mail. Rådgivningen hanteras av familjerättssekreterare efter ett rullande schema. Ansvarig familjerättssekreterare för in antal samtal och mail i angivet dokument för statistik.

Administration

Posten kommer en gång om dagen innan lunch. Post öppnas och stämplas dagligen av familjerättssekreterare. Ansvarig familjerättssekreterare skriver ut inkomna handlingar via mail och stämplar detta. Inkommen post delas ut eller läggs för fördelning i mappen ”inkomna handlingar”.

Tidbokning för klientmöten läggs in i Outlook. Skriv in namn och kontaktuppgifter till klienten. Vid hembesök ska adress alltid läggas in.

Vid bokning av rum i Ronneby och Sölvesborg kontaktas receptionen på socialförvaltningen i önskad kommun.

Tolk bokas i första hand via www.telme.se i andra hand via Semantix.

Larmen tillhandahålls av  AddSecure.  Larmet ska medtas på alla besök och hembesök. Larmet är ett gps-larm och kopplas direkt till larmcentral. Vid fellarm ska AddSecure kontaktas.

Alla ska ha en tjänstelegitimation. Tjänstelegitimation ordnas genom kommunikationschefen på Cura.

Bilar

Familjerätten har tillgång till två leasingbilar. Bilar bokas i Outlook. Billoggen fylls i efter varje avslutad resa. Loggboken ska ligga i respektive bil.

Skador på bilarna skrivs in på avsedd blankett och hanteras enligt gällande styrdokument av bilansvarig. Däckbyte och biltvätt bokas av bilansvarig.

Handledning

Handledning sker av extern handledare en gång i månaden med uppehåll under sommarmånaderna.

Möten

Morgonmöte sker i familjerättsgruppen på tisdagar då verksamhetschefen närvarar samt ansvarar för ärendefördelningen. APT hålls en gång i månaden som verksamhetschefen sammankallar till. Enskilda medarbetarsamtal, utvecklingssamtal och lönesamtal hålls årligen tillsammans med verksamhetschefen. Familjerätten har planeringsdag/ar vid ett tillfälle per år.

Hela konsultgruppen träffas två gånger per år.

Familjerätten samverkar med Blekinge Tingsrätt, Karlskrona familjerätt, Olofström familjerätt samt barn- och relationsvåldshandläggare i samverkanskommunerna.

Sekretess och anmälningsskyldighet

Familjerättssekreterarna arbetar under socialtjänstsekretess. I de fall det framkommer att barn far illa råder anmälningsplikt till socialtjänsten.

För hantering av uppgifter gällande barn och/eller förälder med sekretessmarkering se angiven rutin.

Familjerättsnämnden består av tre ledamöter, inklusive en ordförande och en vice ordförande, samt tre ersättare. Direktionen utser, efter nominering från de samverkande kommunerna, en ledamot och en ersättare från vardera samverkande kommun.

Familjerättssekreterarna föredrar sina egna ärenden inför nämnden. Klient som önskar företräde inför nämnden ska anmäla detta till familjerättssekreterare. Familjerättsnämndens ordinarie sammanträden äger rum i anslutning till direktionssammanträdena. Vid behov kallas till extra sammanträden

Kvalitetsansvarig ansvarar för att kvalitetshandboken är uppdaterad. På arbetsplatsträffar diskuteras innehållet med kollegor och ändringar görs löpande. Två gånger om året kallar kvalitetsansvarig till en kvalitetscirkel där hela handboken gås igenom och uppdateras vid behov. Kvalitetsansvarig medverkar vid träffar med andra verksamheter och vidarebefordrar information till och från andra verksamheter.

MFoF är en statlig kunskapsmyndighet med ansvar för familjerätt, föräldraskapsstöd och familjerådgivning.

Utifrån de lagar som styr familjerättens arbete tar MFoF fram föreskrifter (bindande regler) och allmänna råd som beskriver hur man lever upp till reglerna.

Ett av deras huvuduppdrag är att samla och tillgängliggöra den senaste kunskapen för beslutsfattare och yrkesverksamma som arbetar inom dessa områden. De arbetar också för att internationella adoptioner till Sverige ska ske på ett lagligt och etiskt godtagbart sätt.

Personliga Ombudsverksamheten i Blekinge riktar sig till personer som är över 18 år och som har en psykisk funktionsnedsättning som är betydande och långvarig både bakåt och framåt i tid. För att få stöd av Personligt Ombud ska man ha sammansatta och omfattande behov av vård, stöd och service, rehabilitering och sysselsättning. Det unika med uppdraget är att Personligt Ombud är fristående från myndighetsutövning och arbetar på uppdrag av klienterna. Det övergripande uppdraget är att stödja klienterna att bevaka sina lagliga rättigheter utifrån upplevda behov. I uppdraget ingår även att uppmärksamma och påtala systembrister som verksamheten upptäcker i sitt dagliga arbete. Dessa rapporteras till ledningsgruppen för Personligt Ombud. Ledningsgruppen är sammansatt med representanter för de myndigheter som i hög grad kommer i kontakt med samma klientgrupp som Personliga Ombuden. I styrdokumentet för verksamheten finns riktlinjer för när en person ska få tillgång till Personligt Ombud. Där finns också en prioriteringsordning vid händelse av kö. Cura står för vardagsledning, det vill säga arbetsledning, arbetsplanering och arbetsgivaransvar.

Det finns fyra Personliga Ombud i Blekinge. Dessa är fördelade på två kontor Karlskrona och Karlshamn med två ombud på respektive kontor. Ombuden verkar i samtliga av länets kommuner. Besökslokaler för klientbesök finns i varje kommun.

Utbildningskrav

Relevant högskoleutbildning för tjänsten.

Uppdrag

De Personliga Ombudens övergripande uppdrag är att möta medlemskommunernas behov av stöd till personer med långvariga omfattande psykiska funktionsnedsättningar.  De Personliga Ombunden ska också identifiera systembrister inom eller mellan de myndigheter och huvudmän som målgruppen har kontakt med.

Mål

Arbetsuppgifter Personligt Ombud

Tillsammans med klienten identifiera och formulera behovet av vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning.

Tillsammans med klienten se till att olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs.

Bistå klienten i kontakterna med olika myndigheter och sjukvård.

Stödja klienten till att få behoven tillgodosedda utifrån egna önskemål och lagliga rättigheter.

Verka för att klienten får tillgång till rehabilitering, sysselsättning och/ eller arbete.

Klientkontakter

Klientkontakter kan etableras på olika sätt:

Klienten tar själv kontakt med Personliga Ombud via telefon, sms eller e-post.  Personliga Ombud  erbjuder ett informationsmöte.   I vissa fall hänvisas klienten direkt till annan instans. Anhörig, myndighet eller annan viktig person för klienten kan kontakta Personliga Ombud och anmäla klientens behov av stöd. I dessa fall måste  det finnas ett samtycke från klienten till en första kontakt.  Personliga Ombud kontaktar klienten och uppger myndigheten eller den anhörige som referent.

Klientarbete

Personliga Ombud träffar klienten på en plats som klienten föredrar, om detta inte är uppenbart olämpligt. Ombuden är alltid två vid första mötet, om inte mötet sker tillsammans med myndighetsperson eller annan personal/anhörig.  I samtalet med klienten görs en behovsbedömning och kartläggning av insatser som prioriteras enligt klientens önskemål.  Som underlag i samtalet används en speciellt utformad mall.

Vid myndighetskontakter fungerar Personliga Ombud som ett stöd genom att hjälpa till att förbereda och/eller följa med vid möten om klienten så önskar. Vid behov kan klienten genom ett skriftligt medgivande ge Personliga Ombud möjlighet att kontakta externa aktörer. Personliga Ombud motiverar klienten till insatser och verkar för att rätt instans och samordnande möten kommer till stånd för klienten.

Personliga Ombud för in avidentifierade klientuppgifter i enlighet med framtagen webbaserad kvalitets- och kvantitetsmodul via Infosoc. Detta görs för varje ny klient och samtliga ombud har eget ansvar för att tillföra de uppgifter i programmet som krävs. Vid det avslutande samtalet med klienten summeras insatserna och minnesanteckningar återlämnas till klienten, alternativt strimlas i dokumentförstörare, allt i enlighet med klientens önskemål. Klientens avidentifierade uppgifter förs in i statistikprogrammet Infosoc.

Systembrister

Systembrister kan vara till exempel brister i rutiner eller kompetens. Personliga Ombud identifierar systembrister i det direkta klientarbetet, i samarbete med andra aktörer och genom egen reflektion. Systembristerna analyseras utifrån tre nivåer; handläggarnivå, lokal nivå samt central nivå enligt de rapporteringsunderlag som har tagits fram. Personliga Ombud påtalar systembrister vid direkt kontakt med berörda när det gäller systembrister på handläggarnivå. Systembrister på lokal och central nivå dokumenteras, tas upp på handledning och därefter i ledningsgruppen innan den skickas ut till berörd instans. Återkoppling begärs.

Dokumentation/Sekretess

Personliga Ombud har tystnadsplikt och är inte dokumentationsskyldiga. Det innebär att Personliga Ombud inte upprättar handlingar som rör den enskildes personliga förhållanden. Personliga Ombud för endast minnesanteckningar. Vid första kontakten med Personliga Ombud antecknas vem som ringer, datum, ålder på klienten samt frågeställningar. Minnesanteckningarna förvaras i låst skåp på kontoret i Karlskrona eller Karlshamn.  Vid avslut återlämnas eller strimlas alla minnesanteckningar.  Om klientkontakten gäller råd och stöd förs inte minnesanteckningar. I dessa fall dokumenterar Personliga Ombud datum samt vilken typ av rådgivning som klienten erhållit. Detta för den interna uppföljningens skull.

Övriga kontakter/ aktörer

Samarbete sker med kommuner, Region och statliga myndigheter i samband med klientarbetet.  Via ledningsgruppen för den Personliga Ombudsverksamheten, samarbetar Personliga Ombud med kommunernas, Regionens, Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens representanter när det gäller övergripande Personliga Ombuds-frågor samt frågor som berör målgruppen.

Intresseorganisationerna informerar Personliga Ombud om behov som föreligger för psykiskt funktionsnedsatta personer  i samhället. Representant från intresseorganisationen NSPH finns adjungerad i ledningsgruppen för Personliga Ombud.

Personliga Ombud strävar efter att våra klienter ska ha ett bra och fungerande nätverk. Anhöriga och klientens övriga nätverk kan få råd och stöd av Personliga Ombud om klienten ger sitt medgivande.

Marknadsföring

Marknadsföringen genomförs på olika sätt exempel i form av broschyrer, informationsmöten hos samarbetspartners, konferenser, Personliga Ombudens ledningsgrupp etc.  Verksamheten synliggörs också via Cura Individutvecklings  hemsida. I samband med att en ny plan tas fram utvärderas föregående års verksamhetsplan genom summering av genomförda insatser.

Ledningsgruppens sammansättning

I ledningsgruppen ingår chefer från psykiatrin, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, primärvården, kommunpsykiatrin och Personliga Ombudens  verksamhetschef, som ordförande. Ordföranden i intresseföreningen för NSPH i Blekinge, Personliga Ombud och länsstyrelsens representant med ansvarsområde, Personliga Ombud, sitter med i ledningsgruppen som adjungerande. Ledningsgruppen sammanträder fyra gånger per år.

Vid varje sammanträde redovisar Personliga Ombud systembrister och en gång per år redovisas avidentifierad klientstatistik.

Regional samverkan

Personliga Ombud från Blekinge-, Kalmar-, Jönköpings- samt Kronobergs län träffas kontinuerligt. Syftet med träffarna är erfarenhetsutbyte, gemensamma utbildningsdagar, aktuell Personliga Ombud-information samt gemensamma samhällspåverkande insatser. Platsen för träffarna alternerar mellan länen och minnesanteckningar förs för hela regionen. Personliga Ombud återför vissa frågor till ledningsgruppen där detta är påkallat.

Samverkan sker även med Personliga Ombud, Kristianstad kommun genom gemensamma träffar en gång per år.

Historik

Regeringen beslutade om statsbidrag för nationell uppbyggnad av verksamheter med Personliga Ombud för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Bakgrunden var psykiatriutredningens slutbetänkande ”Välfärd och valfrihet” (SOU 1992:73) som föreslår att ”långvarigt och allvarligt psykiskt störda” skall få rätt till Personliga Ombud. Försöksverksamheten bedrevs under 1995-1998 på tio orter i landet med goda resultat.

Staten har, via Länsstyrelsen, beviljat Blekinges kommuner medel för uppbyggnad av verksamhet med Personliga Ombud i Blekinge. Kommunerna har valt att organisera de Personliga Ombuden genom Cura Individutveckling (tidigare Vårdförbundet Blekinge, VfB).

Den 18 mars 2002 startade Cura Individutveckling verksamheten Personliga Ombud för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Verksamheten startade med två ombud – en kvinna och en man. Det stod snart klart att två Personliga Ombud inte motsvarade de behov av insatser som fanns. Med stöd av statsbidrag från Länsstyrelsen utökades verksamheten i projektform med ytterligare två Personliga Ombud från och med september 2003. Utökningen fastställdes av medlemskommunerna från och med januari 2005.

Idag är fyra personer anställda som Personliga Ombud. Tillsammans med ledningen för Cura Individutveckling och en central ledningsgrupp fortsätter verksamheten att utvecklas. Cura Individutveckling står för vardagsledning, det vill säga arbetsledning, arbetsplanering och arbetsgivaransvar. Ledningsgruppens uppgift är att utöva en långsiktig strategisk ledning till exempel att ge uppdrag, formulera övergripande mål samt att göra avgränsning av målgrupp. Denna ledningsgrupp består av representanter för kommunerna, psykiatrin, primärvården, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

En annan viktig samarbetspartner och deltagare i ledningsgruppen är representanten för de lokala intresseorganisationerna. Denna företräder de psykiskt funktionshindrade i samhället.

Verksamheten har sina kontor i Karlskrona och i Karlshamn där två Ombud finns på respektive kontor. De Personliga Ombuden verkar i hela länet.

Besökslokaler finns i varje kommun.

Familjerådgivningen är till för alla som har någon form av samlevnadsproblem. Familjerådgivarens roll är att som neutral part underlätta samtal om det som är svårt. Vi ser samtalet som en möjlighet till förändring.

Familjerådgivningen är en fristående psykosocial verksamhet som bygger på frivillighet. Den omfattas av sträng sekretess och möjlighet att vara anonym. Verksamheten har sitt kontor i Karlshamn. Filiallokaler finns tre kommuner, Ronneby, Sölvesborg samt Olofström. Mottagningarna finns centralt belägna utan anknytning till myndigheter.

I verksamheten finns två familjerådgivare på heltid.

Uppdrag

Familjerådgivningens övergripande uppdrag är att tillgodose medlemskommunernas (utom Karlskronas) behov av familjerådgivning.

Mål

Personal

På familjerådgivningen arbetar två familjerådgivare på heltid.

Utbildningskrav

Familjerådgivarna är socionomer med psykoterapeutisk grundutbildning samt grundläggande utbildning i sexologi.

Första kontakten

Tidbokning sker per telefon. Familjerådgivarna har telefontid tisdagar kl 8.00-9.30. Övriga tider finns en telefonsvarare. Vid första samtalet lämnas relevant information om familjerådgivningen. Familjerådgivaren får information om vad personen vill ha hjälp med och tar därefter ställning till om denne kommit rätt. Om inte hänvisar familjerådgivaren vidare. Om ärendet är aktuellt för familjerådgivning så inhämtas sådana uppgifter som ligger till grund för statistik.

Tid bokas utifrån den sökandes önskemål och familjerådgivarnas möjligheter.

Första samtalet/behovsbedömning

När klienten kommer till ett första samtal på familjerådgivningen ges först information om familjerådgivningens verksamhet. Därefter får klienten ge information till familjerådgivaren. Tillsammans formar man sedan uppdraget. Vad vill du/ni ha hjälp med/arbeta med här? Denna fråga är central under första samtalet och familjerådgivarnas uppgift är att mjukt hålla fast vid denna och eventuellt benämna det onämnda, tills uppdraget är formulerat. Vid parsamtal får var och en ge sin berättelse och uttrycka sitt behov.

I slutet av samtalet görs en utvärdering. Hur har samtalet idag varit? Vad har varit det viktiga? Är det något som känns ofullständigt eller inte kommit fram? Familjerådgivaren gör en sammanfattning av samtalet och en gemensam överenskommelse görs kring hur fortsättningen ska se ut. Familjerådgivaren försöker ge hopp och visa på möjligheter till förändring. Om det under samtalet framkommer att problemet klart hör till en annan instans hänvisar familjerådgivaren vidare (till exempel vid ett omfattande missbruk, psykisk sjukdom).

Arbetsuppdraget

Familjerådgivaren bedömer, planerar och genomför arbetet med klienterna och utifrån deras behov och önskemål. Familjerådgivaren har självständigt  behandlingsansvar.  I familjerådgivningens arbetsmetodik ingår kontinuerlig utvärdering av arbetet tillsammans med klienterna.

Familjerådgivningen arbetar med människor med varierande socioekonomisk bakgrund, olika etnicitet och språk, olika sexuell läggning och skiftande värderingar och trosuppfattningar. Detta ställer krav på familjerådgivningen att erbjuda en bredd i arbetsmetoderna.

Samtalen kan innehålla t.ex.

• Reparationssamtal. Bearbetande samtal som syftar till att paret ska komma vidare tillsammans.
• Separationssamtal. Arbetet går ut på att kunna hantera konsekvenserna, praktiskt och känslomässigt av separationen.
• Klargörande samtal. När man som par och/eller var för sig är oklar med sina behov och önskemål.
• Samtal för att hantera en kris som utlösts på grund av relationsproblem.
• Individualsamtal. Stödsamtal med fokus på relationsproblematik. Annat, familjesamtal, andra släkt-relationer, styvfamiljproblematik.

Sekretess/anmälningsskyldighet

Familjerådgivningen har särskilt sträng sekretess (absolut sekretess) som gäller alla uppgifter som lämnats eller inhämtats i samband med rådgivning. I speciella situationer bryts sekretessen. De viktigaste undantagen är:

-När familjerådgivaren i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts  för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet gäller anmälningsplikt till socialtjänsten (Socialtjänstlagen 14 kap, 1 § 3:e st).

-Familjerådgivaren har begränsad vittnesplikt och kan ej höras om något den blivit anförtrodd i samband med rådgivning om det inte är medgivet i lag (Rättegångsbalken 36 kap, 5§).

Det externa arbetet består i att kontinuerligt uppdatera hemsidan med relevant information om familjerådgivningen och om relationer samt tips på vad människor kan göra själva för att förbättra sina relationer. Här finns tips på litteratur, poddar mm.

Familjerådgivningen har en broschyr som lämnas ut till primärvården, psykiatrin mfl. och på så sätt kan nå fram till människor som kan ha behov av familjerådgivning.

Familjerådgivningen initierar och strävar efter  att utöka  informationsutbytet med angränsande arbetsområden.

Familjerådgivarna tar emot studiebesök i mån av tid.

För kunskaps- och metodutvecklingen inom familjerådgivningen är regelbunden handledning en självklarhet. Handledningen sker antingen individuellt eller gemensamt. Egna metoddiskussioner sker inom enheten.

Fortbildning sker via studiedagar i yrkesföreningen KFR:s regi tre dagar per år och ibland studiedagar i övriga fortbildningsformer.

Familjerådgivarna håller sig informerade om det utbud som finns av aktuell facklitteratur samt kurser/föreläsningar som har betydelse för arbete med par och deltar i dessa utifrån budgetanslag och behov.

Tidbokning

Tidbokning sker via telefon.

Statistikunderlag/Verksamhetsberättelse

En särskild blankett fylls i vid varje nytt ärende. Faktauppgifter som behövs fylls i efterhand. Blanketterna sparas till årets slut och sammanställs då för att sedan redovisas i familjerådgivarnas verksamhetsberättelse och i MFoF:s statistik. Statistikunderlaget förstörs därefter.

Årsstatistiken till MFoF sker via elektronisk inrapportering. Verksamhetsberättelse skrivs gemensamt av familjerådgivarna under januari månad.

Minnesanteckningar

Eventuella minnesanteckningar förvaras inlåsta i arkivskåpet och förstörs efter avslutat uppdrag.

Arbetsplanering

Familjerådgivarna har sitt huvudkontor i Karlshamn med filialer i Ronneby, Sölvesborg och Olofström, vilka är bemannade en dag per vecka.

På huvudmottagningen finns två samtalsrum, som används av de båda familjerådgivarna.

Verksamhetschef kontakt

Träffar med verksamhetschef sker regelbundet både enskilt med familjerådgivarna och tillsammans med personliga ombud och familjerätten.

Verksamhetschef inbjuder till utvecklingssamtal två gånger per år.

Familjerådgivningen har samma verksamhetschef som personliga ombud och familjerätten.

Leasingbil, mobiltelefon och nycklar.

Familjerådgivarna har varsin nyckel till bilen. Bensinkort (utan kod) och kvitton förvaras i kassaskåpet. En av familjerådgivarna har huvudansvar för bilens skötsel.

Personalfrånvaro

Vid frånvaro under högst fjorton dagar avbokas samtal av den familjerådgivare som är i tjänst och nya tider erbjuds. Nya klienter bokas in längre fram. Vid frånvaro under längre tid än fjorton dagar kommer väntetiden att överskrida kvalitetsmålets gräns och vid dessa tillfällen kommer tjänstgörande familjerådgivare att inom en månad planera med klienten om den fortsatta kontakten. Vid långvarig frånvaro hålls endast mottagningen i Karlshamn öppen. Verksamhetschef informeras och eventuell vikariefråga prövas vid längre tids frånvaro.

Inköp och handkassa

Grundläggande arbetsmaterial med mera inhandlas med handkassa. Kvitton sparas. Inköp kan även ske via faktura till Curas kansli. Kvitto byts mot ny handkassa om 1 000 kronor. Redovisning sker till ekonomiansvarig på Curas kansli.

Vid arbetsplatsträffar är uppdatering av kvalitetshandboken en stående punkt. Båda tjänstemännen har gemensamt ansvar för att ändringar i kvalitetshandboken görs.

Alla ändringar i kvalitetshandboken skickas till kvalitets- och utvecklingschef för information eller godkännande (policy, mål och organisation). Familje-rådgivarna deltar i de gemensamma träffarna med övriga kvalitetsansvariga inom Cura.

Familjerådgivningen i Curas (tidigare Vårdförbundet Blekinge) regi startade i februari 1995 på uppdrag av medlemskommunerna Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström. Bakgrunden var en komplettering i Socialtjänstlagen som innebar att kommunerna blev skyldiga att erbjuda familjerådgivning från 950101.

Familjerådgivningen är till för alla – par, familjer eller ensamstående – som har någon form av samlevnadsproblem. Familjerådgivarens roll är att som neutral part underlätta samtal om det som är svårt. Vi ser samtalet som en möjlighet till förändring

Familjerådgivningen är en fristående psykosocial verksamhet som bygger på frivillighet. Den omfattas av sträng sekretess och möjlighet att vara anonym. Verksamheten startade med mottagning i Karlshamn. Filiallokaler finns i övriga tre kommuner.  I verksamheten finns två familjerådgivare på heltid.

Vårt övergripande uppdrag är att möta medlemskommunernas behov av en gymnasieskola med internat till ungdomar med autismspektrumtillstånd med förutsättningar att klara ett nationellt gymnasieprogram.

Syftet är att erbjuda bra utbildningar och skapa förutsättningar för vidare studier, arbete eller annan daglig verksamhet samt eget boende och en rik fritid. Kort sagt att klara av vardagen.

Klaragymnasiet finns på Nordenbergskolan i Olofström, där vi har väl avskilda lokaler. Totalt kan skolan ta emot upp till cirka 55 elever och erbjuder:

• samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning samhällsvetenskap.
• estetiska programmet, inriktningarna bild och formgivning.
• försäljnings- och serviceprogrammet, med inriktning handel och service.
• introduktionsprogrammen.

Mål

Utvärdering

• Vi utvärderar i vilken omfattning eleverna upplevt delaktighet, trygghet, trivsel, ett gott bemötande och att de fått hjälp i sin utveckling genom att eleverna besvarar en enkät två gånger om året, i december och maj. Sistaårseleverna gör en utvärdering av hela sin tid på Klaragymnasiet med internat.
• Vi utvärderar elevernas individuella studieplaner genom att sätta betyg på respektive kurs.
• Vi utvärderar kundernas nöjdhet med vårt uppdrag avseende skolan genom att kommunerna besvarar en enkät en gång om året (maj/juni).

Det systematiska kvalitetsarbetet på Klaragymnasiet

Systematiskt kvalitetsarbete –  årscykel:

• Elevuppföljning – oktober, mars
• Återkoppling till huvudman – oktober, mars
• Egenkontroll – april/juni
• Skolenkät – maj
• Utvärderingsenkät – åk 4 maj
• Kommunenkäter – maj/juni
• Utvärdering – juni
• Nya mål – augusti
• SWOT – september
• Budgetarbete – september
• Återkoppling till huvudman – oktober
• Skolenkät – november                                                                          
• Egenkontroll – november/december

• Verksamhetsberättelse- januari                                                                                                                                                                                                                                                                          

Uppföljning av skolresultat

Klaragymnasiet gör uppföljningar av skolresultat som tillsammans med en analys rapporteras till huvudmannen i samband med elevuppföljningar. Detta sker vid två tillfällen per år, oktober och mars. Vid elevuppföljningarna presenteras elevernas studieresultat i form av uppnådda poäng, därtill vilka anpassningar som gjorts för den enskilda eleven för att hen ska kunna nå sina mål. Dokumentation som innehåller information om elevernas studieresultat samt en analys där eventuella utvecklingsområden och förbättringsåtgärder identifierats, sammanställs för huvudmannens kännedom. Detta sker både på individ- och gruppnivå där sammanställningen fungerar som ett underlag för motsvarande arbete som genomförs på huvudmannanivå. Förutom detta sker även en sammanställning vid varje terminsslut (4 kap. 3 och 5 §§ skollagen). Resultatet rapporteras på samma sätt som annan dokumentation till huvudmannen. Huvudmannen använder det samlade resultatet till att identifiera eventuella förbättringar på övergripande organisatorisk nivå för Klaragymnasiet med internat.

Enkäter

Skolan genomför en skolenkät en gång per termin då eleverna får möjlighet att uttrycka sina åsikter om olika delar av verksamheten. Enkätens syfte är att få veta mer om elevernas trivsel och mående. I åk 4 gör eleverna en utvärdering av sin skolgång, i maj. Syftet med utvärderingen är att eleverna ska ha möjlighet att ge en bild av sin sammantagna utbildning och tid på Klaragymnasiet med internat. Resultatet från alla elevenkäter analyseras och redovisas i årsberättelsen. En sammanställning från elevenkäten presenteras även för elevrådet så att de också är med och gör analys av resultatet.

Kommunuppföljningar görs vid varje årsslut i form av enkäter. Synpunkter som inkommer rörande övergripande frågor tas vidare till skolchef/förbundschef. Synpunkter som rör enskilda elever hanteras av rektor. Även dessa resultat redovisas i årsredovisningen. Här redovisas medlemskommunernas nöjdhet för sig.

Inför budgetarbetet som sker i september utgör resultat och analyser från elevuppföljningar och enkäter ett underlag för äskande av eventuella resurser inför kommande år (4 kap 3 och 6-7 §§ skollagen).

Utvärdering av läsåret

Vid läsårets slut görs en utvärdering av året som gått utifrån enkäter, eventuella synpunkter samt elevuppföljningar. Skolan kan därmed utifrån ett sammantaget resultat arbeta med ytterligare utveckling av verksamheten och implementering av åtgärder vid terminstartart.

SWOT

Skolan gör årligen en SWOT-analys i augusti/september (se vidare Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete). Denna ligger bland annat till grund för kompetensutvecklingsanalysen.

Egenkontroll

Egenkontroll görs årligen i april och november/december utifrån den egenkontrollplan som direktionen beslutat. Där kontrolleras bland annat att alla medarbetare fått information om hur man ska rapportera avvikelser, synpunkter och klagomål, att kommunuppföljningar är gjorda samt att elevuppföljningar hållits som planerat.

Inledning

Med hälso- och sjukvård avses enligt 1§ HSL åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla skador och sjukdomar. All verksamhet som skolsköterskor och skolläkare bedriver är hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen har gällande psykologers arbete i elevhälsan i SOU 2011:58 konstaterat att utredning av funktionsnedsättning och sjukdom, remisser till annan hälso- och sjukvård samt samtalskontakter är arbetsuppgifter som ska betraktas som hälso- och sjukvård. Den medicinska insatsen av elevhälsan, EMI, styrs förutom av skollagen (2010:800) och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) även av patientsäkerhetslagen (2010:659). Patientdatalagen (2008:355), patentlagen (2014:821), offentlighet- och sekretesslagen (2009:400), samt vissa av socialstyrelsens föreskrifter.

Ledningssystem

I 28 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ställs krav på att ledningen av hälso-och sjukvård ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Detta kompletteras av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) där det framgår att vårdgivaren ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningen samt ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Skollagen ställer krav på att elevhälsans verksamhet ska vara av god kvalitet och säkerställa likvärdigt stöd (SFS 2010:800). Enligt SOSFS 2011:9 behövs ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheterna inom hälso- och sjukvård. Kvalitet definieras som att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård som verksamheten lyder under.

Syfte

Syftet med ledningssystemet är att systematiskt och fortlöpande utveckla och kvalitetssäkra verksamheten. Ledningssystemet ska göra det möjligt att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt samt att händelser som kan leda till vårdskador undviks, (SOSFS 2011:19). Ledningssystemet ska omfatta verksamhetens alla delar och den som bedriver verksamhet ska med hjälp av ledningssystemet kunna:
• planera
• leda
• kontrollera
• följa upp
• utvärdera
• förbättra verksamheten

För ledningssystemet krävs att det ska finnas:
• en tydlig ansvarsfördelning
• dokumenterade processer och rutiner som behövs för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamhetens samtliga delar
• rutiner för uppföljning.

Tillsynsmyndighet för all hälso- och sjukvård är Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Vårdgivare

Direktionen är vårdgivare för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan. Vårdgivaren ansvarar för:

• Bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete                                                            – – Planera, leda och kontrollera verksamheten för att nå god vård.
  – Vidta åtgärder för att förebygga risker och vårdskador. För åtgärder som inte      vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas.                                                                    – Utreda negativa händelser:
  o Händelseförlopp
  o Orsaker
  o Underlag till beslut om riskminimerande åtgärder.
  o Patienter och närstående ska ges möjlighet att delta i     patientsäkerhetsarbetet.
• Dokumentationsskyldighet
  – Dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerheten har fördelats.
  – Årligen upprätta patientsäkerhetsberättelse.
• Vårdgivaren bestämmer vilka befogenheter, rättigheter och skyldigheter samt vilket ansvar verksamhetschefen har utöver det författningsreglerade ansvaret.

Verksamhetschef/rektor

Verksamhetschef/rektor representerar vårdgivaren och direktionen, och är den person som så väl tillsynsmyndigheten IVO, skolans personal samt elever och deras vårdnadshavare ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten. Det samlade ledningsansvaret för hälso- och sjukvårdsarbetet ligger på verksamhetschef.
Verksamhetschef/rektor ansvarar för att:
• fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera verksamhetskvalitén.
• hälso- och sjukvården tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god vård.
• det finns direktiv och instruktioner som verksamheten kräver.
• personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser.
• säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonalen har den kompetens som krävs för att fullgöra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt samt erbjuda adekvata fortbildningsinsatser.
• säkerställa att skolpsykologs testmatetrial som används i verksamheten är evidensbaserat, uppdaterat samt att rätt utbildning för materialet är genomgången.

Verksamhetschef/rektor träffar medicinskt ledningsansvarig regelbundet.

Medicinskt ledningsansvariga

På Klaragymnasiet med internat finns en medicinskt ledningsansvarig skolsköterska som arbetar på uppdrag av verksamhetschef/rektor och stödjer denne i arbetet med tillämpning av det systematiska kvalitetsarbetet.

Den medicinskt ledningsansvariga ska:
• arbeta med processer, rutiner, aktiviteter, uppföljningar, utvärderingar samt samverkan för att utveckla verksamheternas kvalitet.
• vara informationssäkerhetsansvarig enligt patientdatalagen.
• se till att kraven på hög patientsäkerhet och god vård tillgodoses.
• ansvara för att de rutiner och instruktioner som verksamheten kräver finns   och att dessa hålls aktuella.
• ansvara för att rutiner för journalföring och hantering av patientjournaler upprättas inom verksamhetsområdet.
• ansvara för att rutiner för hantering och uppföljning av remisser upprättas inom verksamhetsområdet.
• medverka till att vårdkedjesamverkan och samarbetet med externa aktörer utvecklas.
• fortlöpande ha kontakt med verksamhetschef och skolläkare i frågor som rör skolhälsovårdens säkerhet och kvalitet.
• ansvara för att rutiner gällande lokal händelserapportering samt Lex Maria-anmälan upprättas.
• bistå verksamhetschefen vid årligt upprättande av  patientsäkerhetsberättelse och ledningssystem.
• ansvara för upprättande av rutiner för hantering av medicintekniska   produkter.

Skolläkare och skolsköterska

Skolläkare och skolsköterska arbetar under eget yrkesansvar, enligt patientsäkerhetslagen. Det innebär att de skall vara väl förtrogna med innehållet i socialstyrelsens vägledning för elevhälsan. Cura Individutveckling har en metodbok för elevhälsans medicinska insats. Metodboken innehåller de lagar, riktlinjer, rutiner, policyer och övriga dokument som rör verksamheten. Skolläkare och skolsköterska har anmälningsplikt vid misstanke om barn som far illa enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen.

Skolsköterska

Skolsköterska ska ha genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och unga alt skolsköterskeutbildning (SOSFS 2000:1 med ändringsföreskrift HSLF-FS 2016:88) för att självständigt kunna vaccinera enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Det är angeläget att skolsköterskan har arbetat ett antal år inom hälso- och sjukvård, gärna med barn och ungdomar, eftersom yrkeserfarenhet behövs för att kunna göra rätt bedömningar och klara de krav som ställs på en skolsköterska.

Skolläkare

Skolläkaren skall ha specialistkompetens i barn- och ungdomsmedicin, allmänmedicin med barn- och ungdomskompetens eller barn- och ungdomspsykiatri.

Skolpsykolog

Skolpsykologen är enligt det personliga yrkesansvaret inom ramen för legitimationen, alltid ansvarig för att fullgöra sina arbetsuppgifter. Skolpsykologen ska ha examen från psykologprogrammet och arbeta under PTP-handledning om legitimation saknas. Hälso- och sjukvårdsdelen är en begränsad del av skolpsykologens uppdrag i skolan.

Vid nyanställning

Verksamhetschef/rektor som anställer personal ansvarar för att ett utdrag ur belastningsregistret lämnas in. Den nyanställda ska även lämna in intyg på sin yrkeslegitimation. Denna legitimation ska kontrolleras med Socialstyrelsen.

Processer och rutiner

Vårdgivaren ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkerställa verksamhetens kvalitet.
Vårdgivaren ska i varje process:
• identifiera de aktiviteter som ingår.
• bestämma aktiviteternas inbördes ordning.
• för varje aktivitet utarbeta samt fastställa de rutiner som behövs för att säkerställa verksamhetens kvalitet.

Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten (SOSFS 2011:9). Metoder ska utvecklas och implementeras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Arbetet ska utgå ifrån Socialstyrelsens och Skolverkets vägledningsdokument för elevhälsa.

Identifierade                          Gäller för                            Rutiner finns
processer/rutiner

Kontroll elever                             Skolsköterska/skolläkare                       Metodbok
Öppen mottagning                       Skolsköterska                                       Metodbok
Medicinteknisk-                                                                                                                           utrustning                                  Skolsköterska                                        Metodbok
Journalföring                               Skolsköterska/skolläkare/                                                                                                                      skolpsykolog                                       Metodbok

Hälsofrämjande-                                                                                                                        undervisning                                Skolsköterska                                        Metodbok
Elevhälsoteam                             Skolsköterska/skolläkare/                      Metodbok                                                                             skolpsykolog                                                                         Introduktion nyanställd               Skolsköterska/skolläkare                          Metodbok
Intyg                                                 Skolläkare                                         Metodbok
Remisshantering                         Skolsköterska/skolläkare/                                                                                                                    skolpsykolog                                             Metodbok
Psykologutredning                           Skolpsykolog                                         Metodbok

Metoder, processer och rutiner ska regelbundet granskas för att nå uppsatta mål. Resultatet av granskningar ska återföras till medarbetare och andra berörda. Förbättringsåtgärder dokumenteras, analyseras och utgör grunden för reviderade eller nya mål och rutiner.

Enligt 4 kap. 6 § SOSFS 2011:9 ska vårdgivaren identifiera de processer där samverkan behövs för att förebygga att patienten drabbas av vårdskada. I verksamheternas processer och rutiner framgår hur samverkan möjliggörs och bedrivs. Nedan synliggörs syfte och form för samverkan.

Samverkan med EHT och annan skolpersonal

Hälso- och sjukvårdspersonal ska genom samverkan med elevhälsopersonal och övrig personal på skolan arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att gemensamt verka för tidig upptäckt av hinder för lärande, hälsa och utveckling. Detta för att ge eleven möjlighet att nå utbildningens mål. Rutiner ska finnas på skolan för samarbete inom elevhälsa respektive mellan elevhälsa, skolledning och skolans pedagogiska personal, för att garantera att varje elev får tvärprofessionella bedömningar och insatser. Ett viktigt forum för denna samverkan är elevhälsoteam (EHT) där hälso- och sjukvårdspersonal regelbundet träffar rektor, kurator och speciallärare.

Samverkan med professioner som inte omfattas av hälso- och sjukvårdslagen kan begränsas i viss mån av sekretessen enligt offentlighets- och sekretesslagen. Enligt 25 kap. 13 a § får utlämnande ske till övriga elevhälsan utan samtycke från eleven om det ”krävs att uppgiften lämnas för att en elev ska få nödvändigt stöd”. Detta gäller även annan ”särskilt elevstödjande” personal som t.ex. rektor och speciallärare. Utgångspunkten är att vårdnadshavaren och eleven i förväg ska tillfrågas om utlämnandet. Undantagsbestämmelsen blir aktuell främst i fall där vårdnadshavaren/eleven har motsatt sig utlämnandet.

Samverkan med vårdnadshavare

Samverkan med vårdnadshavare eftersträvas alltid så långt som möjligt. Elevens mognad och vårdens innehåll avgör om sekretess gentemot vårdnadshavare ska beaktas. Vid behov av mognadsbedömning ska denna göras enligt föräldrabalken 6 kap. Mognadsbedömningen ska journalföras. Denna huvudregel gäller även utlämnande av uppgifter ur journal under förutsättning att det inte föreligger risk för betydande men för eleven.

Samverkan med region/annan vårdgivare

Hälso- och sjukvårdspersonal ska efter samtycke från vårdnadshavare/elev, samarbeta med hälso- och sjukvården och underlätta informationsöverföring mellan annan vårdgivare och skolan när det bedöms främja elevens lärande, hälsa och utveckling. Remiss utfärdas vid behov till annan vårdgivare för bedömning, utredning och behandling efter vårdnadshavares/elevs samtycke.

Samverkan övriga aktörer

Samverkan krävs ibland med externa aktörer. Utgångspunkten för elevhälsans del är att främja lärande, hälsa och utveckling med syfte att undanröja hinder för att eleven ska nå utbildningens mål. Kontakt med sådana aktörer tas efter medgivande från vårdnadshavare och/eller elev.

Ett systematiskt arbete för att förbättra verksamheten ska ske fortlöpande. I förbättringsarbetet läggs vikt vid förebyggande åtgärder. Syftet är att förhindra vårdskador, missförhållande och att andra avvikelser inträffar (SOSFS 2011:9). Elevhälsan är även en del av det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på skolan.

Ledningssystemet kan illustreras som ett förbättringshjul (se Fig. 1). De inre pilarna visar fasernas ordning och att arbetet är ständigt fortgående. Eftersom kvaliteten ständigt ska utvecklas och säkras blir ett ledningssystem aldrig färdigt (SOSFS 2011:9).

Resultat från EMQ används i verksamhetens förbättringsarbete och kan visa utvalda variabler på lokal, regional och nationell nivå.

Uppföljning och utvärdering

Målen för hälso- och sjukvårdsverksamheten finns beskrivna i patientsäkerhetsberättelsen. Målen formuleras inför kommande läsår utifrån föregående års systematiska kvalitetsarbete. Förbättringsåtgärder ska dokumenteras, analyseras och utgör grunden för reviderade eller nya mål och rutiner. Ledningssystemet ska ses som en cyklisk process.

Figur 1: Ledningssystemet beskrivet som en cyklisk process. Hämtad från Vägledning för elevhälsa, s. 54.

Riskanalys

Vårdgivaren ska fortlöpande bedöma om det finns risk att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje händelse ska vårdgivaren uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar och bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Riskanalyser ska genomföras fortlöpande (SOSFS 2011:9).

Egenkontroll

Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet (SOSFS 2011:9). Medicinskt ledningsansvarig ansvarar för att informera, sammanställa och följa upp resultat av egenkontroll och för att redovisa resultaten för verksamhetschef/rektor och direktionen.
Egenkontroll inom elevhälsans medicinska insats innefattar:
• journalgranskning.
• loggkontroller inom journalsystemet.
• patientsäkerhetsberättelse.

Utredning av avvikelser

Skolsköterska och skolläkare ska skriva avvikelser vid händelser som lett eller kunnat leda till patientskada. Inkomna avvikelser ska bedömas av verksamhetschefen som ska ta ställning till behov av förändrade rutiner för verksamheten (SOSFS 2011:9). Rutiner för avvikelsehantering finns på Cura Individutvecklings server. Se avvikelserapportering – rutin.

Klagomål

Den som bedriver verksamhet enligt hälso- och sjukvårdlagen ska kunna ta emot och utreda klagomål på verksamhetens kvalitet (SFS 1982:763). I enlighet med skollagen finns inom Cura Individutveckling rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen eller mot elevhälsans medicinska insatskvalitet. Information finns på Cura Individutvecklings hemsida.

Dokumentationsskyldighet

Dokumentation för skolsköterskor, skolläkare och skolpsykolog:
• skolsköterskor, skolläkare och skolpsykolog är skyldiga att följa och hålla sig informerade om de lagar och rutiner som gäller för dokumentation i journaler. Särskild användarmanual finns för PMO
• PMO administratören ger behörigheter till IT-stödet PMO samt informerar om gällande bestämmelser. Alla kontakter ska dokumenteras i journalen.
• PMO administratören introducerar den nya användaren så journalföring kan göras.
• alla användare i PMO loggas och inbyggd funktion (dialogruta) finns för markering av obehörig inloggning. Listor över obehörig inloggning analyseras en gång i månaden enligt rutin av PMO-administratör och verksamhetschef.
• vid skyddad identitet dokumenteras vårdkontakter i pappersjournal.

Dokumentation av patientsäkerhet och kvalitetsuppföljning:
• medicinskt ledningsansvarig följer kontinuerligt upp verksamheten, sammanställer och redovisar resultatet till verksamhetschef och vårdgivare.
• verksamhetschefen ansvarar för att tillsammans med medicinskt ledningsansvarig skriva en patientsäkerhetsberättelse. Resultatet redovisas för vårdgivaren.

Styrdokument

Styrdokument som reglerar elevhälsans medicinska insats.
Lagar och förordningar
• Skollagen (2010:800)
• Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (2017:30)
• Patientsäkerhetsförordningen, PSF (2010:1369)
• Patientdatalagen, PDL (2008:355)
• Patientdataförordningen, PDF (2008:360)
• Förordningen om patientregister hos Socialstyrelsen (2001:707)
• Lagen om hälsodataregister (1998:543)
• Lagen om register över nationella vaccinationsprogram (2012:453)
• Förvaltningslagen, FL (1986:223)
• Offentlighets- och sekretsslagen, OSL (2009:400)
• Personuppgiftslagen PuL (2008:187)
• Arkivlagen (1990:782)

• Verksamhetschef/rektor – 1  anställd, 100 %
• Biträdande rektor -1 anställd, 50%
• Pedagoger- 20 anställda, 100 %

Utbildningskrav:  Behöriga pedagoger med kompetens inom de ämnen som är aktuella.

För ansvarsområden som gäller verksamhetschefer generellt inom Cura Individutveckling se punkt 7.1 Verksamhetschefer.

Utbildningen organiseras så långt som möjligt enligt elevens önskemål och behov utifrån kartläggningar. Rektor har ansvaret för att elevens arbetsmiljö är utformad på ett sådant sätt att undervisningen gynnas. Detta innebär att eleven har tillgång till dator i sin undervisning och möjlighet att få sina behov tillgodosedda gällande bland annat avskärmningsmöjligheter och så vidare.

Rektor ansvarar för att insatser utformas för de elever som är i behov av särskilt stöd. Vid behov kallar rektor till en nätverkskonferens med berörd personal, vårdnadshavare, elev samt i övrigt lämpliga personer. Protokoll förs av rektor och förvaras på expeditionen. Förälder eller annan ansvarig person tar del av protokollet. Vid behov sker samverkan med Habiliteringen och BUP i så kallade SIP-möten.

En individuell studieplan upprättas utifrån kunskaper om eleven i samråd med eleven själv och skolmentor. Den innehåller uppgifter om elevens program, kursval och resultat. Den individuella studieplanen förvaras på servern eller i gällande dokumentationsprogram.

Eleverna får information, introduktion och stöd i att sätta mål för sina studier. Till hjälp i detta har rektor ansvar för att se till att eleven har möjlighet att träffa bl.a. studie- och yrkesvägledare på skolan (SYV). Rektor har ansvar för att elever på skolan får undervisning i ANT (alkohol, narkotika och tobak). Eleverna ska också få kunskaper och undervisning i sex- och samlevnad. Undervisande lärare i ämnen samhällskunskap, naturkunskap eller annat lämpligt ämne undervisar inom respektive område, men vid behov arrangeras andra former för undervisning exempelvis studiebesök på ungdomsmottagningen.

Nationella prov

Elever ska i möjligaste mån genomgå nationellt prov i svenska, matematik och engelska. Rektor beställer nationella prov samt har ansvar för att proven genomförs och hanteras på ett korrekt sätt utifrån gällande regelverk (www.skolverket.se, gymnasieförordningen kap. 8).

På Klaragymnasiet med internat finns en likabehandlingsplan. Rektor har ansvaret för att likabehandlingen hålls levande genom diskussioner vid tillfällen då behovet påkallas men även i dialog vid bland annat. klassråd, elevråd och föräldramöte. Likabehandlingsplanen revideras i augusti/september varje år.

Rektor har ansvaret för att eleven har möjlighet att påverka sin skolsituation såväl gällande undervisnings-situationen som innehåll och form. Detta sker fortlöpande i dialog mellan elev, lärare och rektor då behovet av anpassning för eleven ofta är stort. Rektor har ansvar för att klassråd sker regelbundet. Elevråd genomförs minst 2 gånger per termin. Elever och personal ansvarar för ordningen vid elev- och klassråd.

Se verksamhetschef Internat.

Då en elev på egen begäran vill avsluta sin skolgång på Klaragymnasiet med internat meddelar verksamhetschef/rektor hemkommunen samt vårdnadshavare. Samma tillvägagångssätt gäller om Klaragymnasiet blir nödgade att avsluta en elevs studiegång.

Rektor rapporterar till CSN vid varje läsårsstart samtliga elever som börjar. När förändringar sker, elever slutar och så vidare rapporteras detta av rektor till CSN. Rektor har ansvar för att elev och förälder eller annan företrädare för eleven får information vid kursstart och vid behov om vad som sker med studiestödet vid till exempel sjukdom, skolk eller när eleven fyllt 20 år.

Rektor har ansvaret för att inrikta verksamheten mot de riksgiltiga målen och till den verksamhetsplanen. Rektor är skyldig förutom att känna till de riksgiltiga målen, även vara förtrogen med intentionerna bakom dessa och solidarisera sig med dessa så att målen genomsyrar verksamheten.

Verksamhetsplanen tas fram rektor och planen ska vara utvärderingsbar. Planen upprättas/revideras under vårterminen och ska vara uppdaterad senast den 30 november. Verksamhetsplanen underställs direktionen som en information.

Utveckling

Rektor ansvarar för att hålla sig väl förtrogen med det dagliga arbetet och verka för att utbildningen utvecklas genom att fortlöpande föra samtal med skolans personal och elever samt ta del av elevernas åtgärdsplaner. Rektor har närhet till utbildningen genom fysisk lokalisering i skolan.

Rektor samarbetar med lokala och i regionen förekommande skolanordnare för att diskutera utvecklingsfrågor. I samband med personalkonferens eller vid annat tillfälle presenteras nyheter från skolverket, med mera.

Kursutbud och samverkan

Rektor ansvarar för att rätt utbud av kurser finns i förhållande till skolans inriktning och utifrån elevernas behov och önskemål. Direktionen fattar beslut efter rektors förslag.

Rektor har också ansvaret för att samverkan mellan lärare inom olika kurser kommer till stånd. Vid ämneskonferensen, som är en del av personalkonferensen, diskuteras samverkansfrågor mellan ämnen och lärare. Skolans väl samlade verksamhet och begränsade omfattning gör att skolans personal har en mycket nära kontakt och fortlöpande diskuterar ämnes- och elevangelägna frågor med varandra.

Skolpersonalens kompetensutveckling

Behov av kompetensutveckling fångas upp i kontakten med personalen via utvecklingssamtal, informella samtal, personalkonferens, med mera. Personalen medverkar också fortlöpande i handledning samt deltar i externt och internt anordnade utbildningsinsatser.

Personalen får stöd i samband med fritidsstudier (se Styrdokument). Utbildningsinsatserna följs upp via Cura Individutvecklings ledningsgrupps målenkät som genomförs en gång per år i januari/februari månad.

Rektors kompetensutveckling

Rektor tar fortlöpande del av information via Skolverket, via Statistiska centralbyrån, via tidskrifter och litteratur. Rektor deltar i handledning, egen eller tillsammans med personalgruppen utifrån behov. Externa och interna utbildningstillfällen aktualiserade av rektor själv eller Cura Individutveckling centralt.

Samverkan med universitetet, högskolan och arbetslivet

Rektor har ansvar för att eleverna får information kring fortsatt utbildning genom SYV samt vid kontakt med universitet/högskola. Representanter från arbetslivet bjuds in, alternativt studiebesök görs som ett led i elevernas planering inför fortsatta studier/ yrkesliv. Då tillfälle ges utifrån elevens förutsättning praktiserar eleven en period av sin tid på Klaragymnasiet. Företrädesvis i elevens hemkommun som ett led i elevens utslussning till eget boende.

Rektor kontaktar förälder/vårdnadshavare vid behov. Förälder/vårdnadshavare medverkar vid utvecklingssamtal med skolmentor och elev en gång per termin. Då eleven fyllt 18 år skrivs ett kontrakt med eleven angående vidare kontakt med föräldrar.

Rektor inbjuder skriftligen till föräldramöte för vårdnadshavare till nya elever (åk 1) på vårterminen innan skolstart. På mötet ges information om hur vi arbetar på Klaragymnasiet för att skapa de bästa förutsättningar för elevernas lärande, samt vilka rättigheter och skyldigheter man har som elev.

Elevmapp

Rektor ansvarar för att upprätta en elevmapp för varje elev. I denna ska finnas en kopia av elevens ansökningshandlingar, kopia av avtalet och uppdraget, rektors korrespondens med familjen och hemkommunen, PM, minnesanteckningar och slutbetyg. Elevmappen förvaras inlåst på rektorsexpeditionen. Efter avslutad skolgång ansvarar rektor för arkivering av elevmappen.

Scheman och betyg

Scheman upprättas av rektor och finns på servern eller i gällande dokumentationsprogram. Schemaläggningen samordnas med internatet vad gäller boende och fritid. Individuella scheman utformas efter särskilda behov.

Betyg efter avslutad kurs skrivs in av respektive ämneslärare i elevens individuella studieplan som finns på servern eller i gällande digitala dokumentationsprogram. Examensbevis, gymnasieintyg och studiebevis utfärdas och undertecknas av rektor. Examensbevis, gymnasieintyg, och studiebevis dokumenteras på särskilt arkivbeständigt papper och upprättas i två exemplar varav eleven erhåller ett. Ett exemplar förvaras i arkivskåp i fem år. Därefter flyttas det till Cura Individutvecklings arkiv för arkivering.

Arbetsplatsförlagd kurs (helt eller delvis), etappläsning, utökat eller reducerat program, gå om kurs etc. beslutas av rektor och dokumenteras av rektor i den individuella studieplanen vilken förvaras på servern eller i gällande dokumentationsprogram, för närvarande Infomentor.

Beslut som är fattade med stöd av delegation från direktionen

Beslut om antagning av elev dokumenteras av rektor. Beslut om läsårets början och slut samt friluftsdagar dokumenteras av rektor.

Beslut om avstängning av elev fattas av rektor och dokumenteras av rektor i särskilt PM och förvaras i elevmappen. Kontakt tas med vårdnadshavare och hemkommun.

Alla beslut som fattas med stöd av delegation från direktionen ska skriftligen redovisas vid nästkommande direktionssammanträde.

Övrig elevdokumentation

Rektor ansvarar för att övrig elevdokumentation förvaras i elevmappen inlåst i arkivskåp på rektorsexpeditionen. Hemkommunen får information utskickat i slutet av varje termin.

Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter enligt gymnasieförordningen kap. 12 § 2.

Undervisande lärare gör en gång per termin en kartläggning av elevens kunskapsnivå. Denna kartläggning redovisas skriftligt till hemkommunen. Rektor ansvarar för att kartläggningen skickas i december samt juni månad.

Rektor ansvarar för att kontorsförråd inventeras löpande under terminstid. Övriga beställningar görs efter eventuella önskemål från skolpersonal.

Rektor ansvarar för att kvalitetsarbetet sker fortlöpande och är ordförande i skolans kvalitetscirklar, en gång per termin.

Se verksamhetschef Internat.

Skolan förfogar över en bil, vilken delas med internatet. Skolan disponerar bilen under skoltid. Rektor/biträdande rektor ansvarar för bensinkortet.

Bistå rektor

Biträdande rektor ersätter rektor vid semester samt längre sjukfrånvaro och har då rektors ansvarsområden (se rektor/verksamhetschef). Vid behov samråder biträdande rektor med förbundschef.

Personalansvar

Biträdande rektor tillsammans med rektor inventerar vikariebehovet och kallar eventuella vikarier på intervju. Biträdande rektor bistår rektor vid rekrytering av nya vikarier samt tillsvidareanställd personal. Vid sjukfrånvaro och övrig ledighet samråder biträdande rektor med personalgruppen om vikarietillsättning vid morgonmöten.

Undervisning

Då biträdande rektor även har undervisning 50 % ingår även det i tjänsten och tid ska avsättas till för- och efterarbete.

Administration

Biträdande rektor har ansvar för

• Ansökningsförfarandet/studiebesök
• taxi
• läsårsplanering
• handkassa
• nyhetsbrev
• arkivering
• nycklar
• material
• studieplaner
• studieresor som innefattar flera klasser

Elevhälsoteam

Biträdande rektor medverkar vid elevhälsoteamets möten varannan vecka och skriver protokoll och medverkar med sin kompetens vid mötet.

Speciallärarmöte

Biträdande rektor medverkar tillsammans med rektor och speciallärare samt specialpedagog vid möten varannan vecka.

Mentorskap

Varje elev har en skolmentor. Mentorn sköter kontakten med elever vid pedagogiska frågor och vid problemlösning i skolan. Mentor har ansvaret för elevens samlade dokumentation såsom samtal kring den individuella studieplanen och åtgärdsprogrammet med uppföljning tillsammans med specialpedagog och speciallärare. I ansvaret ingår också kontakten mellan skola och föräldrar/vårdnadshavare.

Kontakt med vårdnadshavare
Varje mentor gör upp med vårdnadshavare om hur de vill att kontakten ska ske, mail, samtal eller sms. Detta meddelas rektor. Det är viktigt att man som mentor för dokumentation på den kontakt som sker med hemmet eller med eleven om denna är över 18 år.

När eleven fyllt 18 år ska eleven fylla i ett dokument som finns på toker om eleven godkänner att skolan även i fortsättningen ska kunna föra dialog med vårdnadshavarna. klaragymnasiet skola/skola/medgivandeintyg

Kontakt med eleven
Det är viktigt att man som mentor håller kontakt med sin mentorselev, särskilt om eleven inte kommit till skolan.

Schema för eleven
Mentor gör ett schema för sin mentorselev och sparar detta på toker under schema/klass/elev

Utvecklingssamtal
Utvecklingssamtal sker en gång per termin

Närvaro/frånvaro
Närvaro/frånvaro registreras av varje undervisande lärare i närvarorapporteringen på GoogleDrive. Om en elev inte kommit till skolan och boendet/hemmet inte meddelat att eleven är frånvarande ringer mentorn boendet/hemmet eller direkt till eleven om eleven är över 18 år.

Elevuppföljning
Elevuppföljning görs fyra gånger per år och det är varje undervisande lärares ansvar att fylla i dokumentet på GoogleDrive om elevens studier. Rektor kallar till möte med berörda lärare om det finns behov av det. Vi gör detta för att få en avstämning kring eleven och hur studieresultaten ser ut samt om det behövs andra åtgärder för att få eleven att lyckas

Mentorsamtal, skola och boende
Två gånger per termin. Datum meddelas till rektorn.

Mentorssamtal mellan mentor/elev
Detta ska ske varje vecka.

Arbetssätt

På Klaragymnasiet arbetar alla pedagoger med att eleverna ska få en tydlighet i sin vardag. Det innebär att du som pedagog måste se till att dina elever har tillgång till tydliga instruktioner och att de vet vad som förväntas av dem. Vissa elever behöver tillgång till en pärm där deras uppgifter finns, andra kan ha sina uppgifter på datorn via google classroom. Det viktigaste är att eleven har en tydlig arbetsgång så att eleven själv vet vad som ska göras. Specialpedagogen finns där som stöd om man behöver hjälp med hur man ska lägga upp undervisningen för någon elev som kan vara svår att nå på olika sätt. Dina kollegor är också ett viktigt stöd i att få tips och råd kring undervisningen.

Tydlighet och självständighet

Vi på Klaragymnasiet jobbar hela tiden för att alla elever ska bli så självständiga som möjligt. Varje elev har rätt till att få tydliga instruktioner så att eleven själv kan påbörja sitt arbete. Det klarar självklart inte alla av och för vissa kan det innebära en viss träning och för andra kommer det att ta mycket lång tid om det ens är möjligt, men vår strävan är att eleven själv ska klara så många moment som möjligt utan någon annans hjälp.

Lågaffektivt bemötande

Alla inom Cura ska ha genomgått en utbildning i lågaffektivt bemötande och det är viktigt att du som medarbetare tänker på din egen och elevernas säkerhet om man kommer i konflikt med någon elev. Det är viktigt att tänka på att backa och inte söka konflikt och att hellre ta en diskussion vid ett senare tillfälle då situationen lugnat ner sig. Det är viktigt att rapportera om det skulle ske någon händelse som ökar risker till rektor.

Undervisning

Utifrån elevens behov individanpassas undervisningsmaterial i ett specifikt ämne/kurs. Läraren tar fram material och presenterar detta för eleven samt går igenom materialet tillsammans med eleven. Läraren presenterar materialet för övriga lärare och annan skolpersonal, samt testar och justerar materialet tillsammans med eleven. Materialet används sen i undervisningen.

Ämnesansvar

Läraren presenterar och introducerar eleverna kring de obligatoriska delarna samt genomför dem enligt upprättat schema. Utvärderingen av kurserna sker fortlöpande genom muntliga och skriftliga redovisningar/prov som läraren ansvarar för. Läraren tar individuell hänsyn i all undervisning utifrån tydliggörande pedagogik.

Läraren undersöker också elevernas önskemål om att samverka med andra ämnesområden samt tar kontakt med ansvariga lärare/handledare inom dessa ämnesområden och presenterar elevernas önskemål. Lärarna startar därefter upp eventuella projekt i samverkan.

Läraren ger betyg enligt skolverkets uppställda kriterier för kursen och skriver in dem i betygskatalogen. Denna lämnas över till rektor som utfärdar betygen.

Läraren inventerar materialbehov och informerar rektor om dessa. Efter beslut från rektor beställer eller köper läraren in materialet.

Individuell studieplan

Syftet med den individuella studieplanen är att tydliggöra för eleven hur utbildningen fortlöper gällande betyg och slutförda kurser. Den individuella studieplanen utformas utifrån elevens behov och önskemål så långt det är möjligt. I grunden ligger dock alltid skolverkets kriterier (www.skolverket.se).

Varje lärare ansvarar för att fylla i elevernas individuella studieplaner för sitt ämne. Det innebär att undervisande lärare fyller i hur många procent som eleven klarat av och/eller om kursen är helt avklarad.
Alla elevers individuella studieplaner finns att hämta/fylla i på servern. Klaragymnasiet skola/elevdokumentation/elev.

Åtgärdsprogram

I åtgärdsprogrammet för eleven ska arbetsgången tydliggöras utifrån struktur, mål och delmål samt vilken aktör som ansvarar för vad. Skolmentor, specialpedagog och speciallärare utarbetar i samverkan med elev och föräldrar/vårdnadshavare, samt vid behov boendementor, ett åtgärdsprogram och gör också uppföljning. Elev och skolmentor träffas regelbundet och vid behov. Vid mötet används befintligt formulär. Dokumentationen sker i Infomentor.

Praktik

De elever som behöver ha praktik för att varva sina studier kan erbjudas detta och det finns en personal som är praktiksamordnare.

Prova på dagar i skolan

Verksamhetschef för internatet ansvarar för den praktiska informationen, gällande prova på dagar, till elev och föräldrar eller annan företrädare för eleven. En tillfällig mentor från internatet samt en från skolan, utses till eleven under prova på dagarna. Eleven följer ett fastställt schema både på internatet och i skolan som finns i ”prova på”-pärmen på verksamhetschefens kontor. För att eleven ska få förståelse för hur det är att gå på Klaragymnasiet får denne ett tillfälligt skolschema där veckan beskrivs. Planering sker utifrån befintliga elevdokument. Schemat överlämnas till internatet innan eleven kommit.

Under prova på dagarna kan skolpersonalen notera elevens koncentrationsförmåga, uthållighet och så vidare. Huvudsyftet är dock att visa eleven hur det fungerar på skolan.

Rastaktiviteter

Pingis
Det finns ett pingisbord som både elever och lärare är välkomna att använda vid raster eller som alternativ till återhämtning.

Promenader
På Klaragymnasiet erbjuds eleverna att gå en promenad någon gång under förmiddagen, eleverna kan själva välja att följa med på denna aktivitet, men vi ser helst att alla deltar och tjänstgörande personal deltar.

Rörelserast
Varje dag vid kl 11:00-11:20 har vi en rörelserast som innebär att vi uppmanar alla elever och personal att röra på sig under 20 minuter. Det kan vara en promenad eller spela pingis eller göra någon rörelse i klassrummet, balansbräda eller rörelsekort. Det är viktigt att vi vuxna föregår med gott exempel och deltar.

Biblioteket

Klaragymnasiet har tillgång till Nordenbergskolans bibliotek. När en elev önskar skaffa lånekort förbereder mentorn genom att lämna elevens uppgifter till bibliotekarien. De uppgifter som ska lämnas är namn, personnummer och adress.

Individuellt elevstöd

Läraren (Gäller detta mentor? Så det ska stå under rubriken om mentor?) är tillgänglig för telefon- och e-postkontakt efter överenskommelse med förälder/vårdnadshavare. Vid behov informeras rektorn.

Utvecklingssamtal med elev och föräldrar eller annan som företräder eleven hålls en gång per termin.

Deltagande i nätverkskonferens

Vid behov tar läraren initiativ till att en nätverkskonferens sammankallas. Rektor sammankallar. Vid konferensen deltar all berörd skolpersonal och boendepersonal, föräldrar eller annan företrädare för eleven samt eleven själv.

Kontakt med elevens hemkommun

Vid överlämning från högstadiet till Klaragymnasiet kontaktar specialpedagog överlämnande skola. Då det är möjligt genomförs besök på den överlämnande skolan. Specialpedagog och speciallärare ansvarar för att kartläggningsdokumenten besvaras av den överlämnande skolan.

Skolmentor kontaktar överlämnande skola vid behov under terminens gång. Övrig kontakt, se rektors ansvar.

Elevhälsoteam

Elevhälsoteamet består av skolläkare, skolpsykolog, skolsköterska, kurator, syv, specialpedagog och rektor. Klaragymnasiet har tillgång till kurator, skolpsykolog och skolläkare som hyrs in. Elevhälsoteamet träffas 8 gånger per termin.

Risker i verksamheten

När vi gör olika aktiviteter som bryter den ordinarie undervisningen ska det göras en riskanalys inför aktiviteten. Det är viktigt att vi försöker göra aktiviteten så säker som möjligt för både personal och elever och att vi tänker till kring hur vi kan undvika eller göra riskerna så låga som möjligt. Det finns riskanalysblanketter att hämta på Toker.

Avvikelserapportering

Cura har en avvikelserapportering som du lättast kommer åt via Toker. Där finns det en genväg som du kan klicka på. Om det har hänt en avvikelse, det kan vara att man får veta att någon elev blivit kränkt av en annan elev. Det kan vara att du som personal blivit kränkt av en elev eller att någon blivit utsatt får hot så ska detta rapporteras. Rapporten skickas direkt till rektor som är ansvarig för att utreda händelsen. Ett mail skickas även automatiskt via avvikelserapporteringen till huvudmannen för kännedom. Om du är osäker på hur du ska göra är det bara att fråga.

Kriminella handlingar

Vid misstanke om att någon elev som är inskriven vid skolan gjort sig skyldig till kriminell handling har personalen ett ansvar att förmedla detta vidare till vårdnadshavare och polis. Om det rör sig om en pågående kriminell handling ska personalen göra sitt bästa för att avstyra denna och sedan samla in fakta om den aktuella händelsen. Rektorn ska underrättas omgående om vad som inträffat. Rektorn dokumenterar händelsen samt beslutar om åtgärder.

Ersättning för uppkommen skada ska alltid regleras utifrån elevens betalningsförmåga.

Ersättningsnivån bestäms av rektor. Vid tveksamhet samråder denne med förbundschef. Mentorn på internatet gör en betalningsplan med eleven, föräldrarna eller annan företrädare för eleven.

Drogpåverkan

All personal som påträffar en elev som är drogpåverkad ska göra en bedömning av elevens tillstånd. Rektor och föräldrar eller annan företrädare för eleven underrättas. Kontakt ska omedelbart tas med sjukhus när situationen bedöms som allvarlig eller om man är tveksam. Verksamhetschef ska underrättas.

Eleven ska inte vistas på skolan så länge denne är påverkad. Händelsen utreds av rektor som dokumenterar det inträffade. En åtgärdsplan upprättas av rektor och verksamhetschef.

Alla former av droger som påträffas i skolans verksamhet ska omhändertas och överlämnas till polisen efter beslut av rektor. Samråd ska ske med förbundschef.

Hot och våld

I Curas verksamheter finns stora risker för att hot och våld kan förekomma  riktat mot både elever och personal. Det är Curas ambition att genom fortlöpande utbildningar och handledning, arbetsplats- och personalkonferenser skapa ett förhållningssätt som förebygger att hot- och våldssituationer uppkommer. Andra förebyggande insatser är upprättandet av åtgärdsplaner för eleverna. Personalens agerande ska ske utifrån de centrala direktiv som finns i Curas handlingsplan i kris- och katastrofsituationer finns på servern. Lokalerna ska vara anpassade och utformade så att det finns en så låg risk som möjligt att bli utsatt för våld och hot. Säkerhetsrutiner kring hot och våld finns angivna i Centrala direktiv och i varje verksamhets kvalitetshandbok. På varje verksamhet finns också ett särskilt anslag vilka rutiner som gäller.

Larm på skolan

Det finns ett larm som varje lärare ska bära med sig och det larmet är till för om man som lärare behöver hjälp av sina kollegor. Detta larm går inte till SOS alarm utan larmar endast internt. Det finns ett annat larm som används för att kontakta SOS alarm direkt. Rutiner för hur vi hanterar larmen på skolan finns på servern: Klaragymnasiet skola /rutiner

Rutiner för kränkande särbehandling

Planen för kränkande särbehandling som även kallas likabehandlingsplan finns att läsa under servern/klaragymnasiet skola/. Om någon personal eller elev blir utsatt eller upplever sig utsatt för kränkande särbehandling ska detta rapporteras till rektor omgående. Planen revideras varje år i november/december.

Rutiner för klagomål/synpunkter

Det finns en blankett som alla på Klaragymnasiet kan fylla i både personal och elever. Klagomålet/synpunkten kan även lämnas via Curas hemsida under rubriken Synpunkter och Klagomål. Rektor följer sedan de anvisningar för klagomålshantering som finns på Cura. Det innebär att den som lämnat klagomålet ska räkna med att få ett svar inom senast 5 arbetsdagar. Klagomålet redovisas till kvalitetschef och tas upp på chefsmöte. Alla klagomål och synpunkter som lämnas in ses som ett sätt att förbättra verksamheten.

Styrdokument

Cura har en gemensam server och där finns alla dokument som berör verksamheten på olika sätt. Där finns allt från gemensamma styrdokument till schema och individuella studieplaner.

Gemensam kalender

Vi har en gemensam kalender på Klaragymnasiet där vi skriver in de möten eller händelser som händer under terminen/året. Vi skriver in möten, deadlines och olika aktiviteter som alla ska känna till. Kalendern finns via vår google kalender. Du når den genom vår mail, ditt förnamn.efternamn@klaragymnasiet.nu . Kalendern heter läsårsplanering lärare.

Kopiering

Kopiering sker på Nordenbergskolans kopieringsrum som ligger vid biblioteket. Kortet för kopiering hänger i personalrummet på andra våningen direkt till höger vid dörren.

Matsal/pedagogisk lunch

Du som pedagog har möjlighet att äta pedagogisk lunch vid 1-2 gånger i veckan enligt ett fastställt schema. Äter man pedagogisk är det utan kostnad för dig som personal. För att det ska räknas som pedagogisk lunch måste man äta tillsammans med våra elever.  Våra elever äter i Nordenbergskolans matsal. Det finns möjlighet att ha sin medhavda lunch i kylskåpet vid personalrummet. Det går också bra att köpa matkuponger på kansliet på Nordenbergsskolan, eller swisha direkt i matsalen.

Sjukfrånvaro

Du som personal sjukanmäler dig till rektor via telefon eller sms, 0766 31 07 43

Beställning av läromedel/förbrukningsmaterial

Beställning av läromedel görs av rektor. Du skickar din beställning till rektor som gör själva beställningen.  Var snäll och ange titel, förlag, eventuellt ISBN nummer för enkel handläggning.

När det gäller förbrukningsmaterial var snäll och ange antal så långt det är möjligt och ert namn på beställningen.

Möte på morgonen

Vi har ett möte på morgonen kl 8:15 varje dag. Rektor håller i mötet som sker digitalt via Google och alla lärare deltar. På mötet tas aktuella frågor upp eller information som behövs under dagen. Det kan även vara vikariefrågor som tas upp.

Konferenser

Varje onsdag mellan kl 14:00-16:00 är det konferenstid. Vi samlas i klassrummet längst bort på våning 2. Konferenserna är uppdelade i olika konstellationer i ett tre veckors intervall. AE-konferens alla innebär att rektor, biträdande rektor leder konferensen för frågor som berör all personal. AE-konferens arbetslag, då träffas alla i det egna arbetslaget det vill säga mentorerna. AE-ämneskonferens, då träffas alla inom ämnet. Vi inleder alltid alla konferenser med att träffas gemensamt i konferensrummet och vi avslutar alla konferenser i konferensrummet.

Arbetstider personal

Varje personal har arbetsplatsförlagd tid 33.5h/vecka. Det ska finnas 16 lektioner utlagda på schemat. Onsdagar arbetar samtlig personal till 16:30 och fredagar till kl 13:00, övrig tid lägger läraren ut ett förslag på sluttider som lämnas in och godkänns av rektor. Arbetstiden börjar tidigast 07:45.

Vikarier

Vi på skolan försöker hjälpa varandra att vikariera i största mån, men om rektor anser att det är för många som är frånvarande tas vikarie in.

Kvalitets möten

Kvalitetsansvarig kallar till kvalitets möten två gånger per år, ett på våren och ett på hösten. Vid behov kallas till extra möte. All personal deltar i kvalitets möten. Kvalitetsansvarig ser till att kvalitets mötet gjort de ändringar och justeringar i kvalitetshandboken som gemensamt bestämdes på föregående möte. Rektor är ordförande och kvalitetsansvarig är sekreterare vid kvalitets mötet och skriver protokoll som sätts i pärm märkt kvalitetsmötesprotokoll. Kopia skickas till kvalitetschef för kännedom och eventuellt beslut. Kvalitetsansvarig ska engagera medarbetarna i kvalitetsarbetet genom att delegera ut uppgifter om ändringar eller utveckling av kvalitetspärmen som gemensamt behandlats på kvalitets mötet. Man kommer överens om ett datum när ändringen ska vara utarbetade och kvalitetsansvarig för in ändringarna i kvalitetshandboken. Kvalitetsarbetet är ett stående inslag på varje konferens. All personal kan lämna förslag till förändringar och dessa skrivs upp av kvalitetsansvarig och diskuteras.

Justera och uppdatera i kvalitetshandbok

Kvalitetsansvarig genomför de ändringar som gemensamt bestämts på kvalitets mötet. Ändringarna görs på webben.

Information till nyanställda, vikarier och praktikanter

Kvalitetsansvarig informerar nyanställda, vikarier och praktikanter om kvalitetsarbetet samt visar och går igenom kvalitetshandboken.

Samarbete med övriga verksamheters kvalitetsansvariga

Kvalitetsansvarig har kontinuerliga träffar med övriga verksamheters kvalitetsansvariga där kvalitetsarbetet utvecklas och gemensamma dokument tas fram med mera. Vid dessa möten sker också utbyte av information mellan verksamheterna.

På skolan finns en lärare som har ett särskilt ansvar för IT internt på skolan. I arbetsuppgifterna ingår att ge medarbetare och elever på gymnasieskolan IT-support samt påtala behov av förändring av utrustning till rektor/verksamhetschef. Vid behov av grundläggande datorkunskap får utbildningen ske på annat sätt.

I samråd med rektor ansvarar verksamhetschef för det överbryggande synsättet mellan skola och internat. Verksamhetschef och rektor ska genom kontinuerlig kontakt hålla varandra informerade om skolans och internatets utveckling. Genom att besöka varandras verksamheter får de en uppfattning om eventuella utvecklingsfrågor och samordningsbehov.

Verksamhetschef och rektor ska driva en aktiv marknadsföring för att kontakta presumtiva kunder. Verksamhetschef och rektor har ett gemensamt ansvar att svara på förfrågningar, brev, samtal och e-post som berör verksamheten.

Man bjuder gemensamt till studiebesök och ger saklig information om skola/internat. Verksamhetschef och rektor ansvarar för att kontakta verksamheter som är till gagn för gymnasieskolans/internatets utveckling även utanför det regionala nätverket.

Rutin för samverkan mellan internat och skola ligger på servern;  Klaragymnasiet-skola och internat/ Information/Samarbete skola och internat rutiner.

För den som vill finns möjlighet till internatboende med boendeutbildning som följer planerade mål som eleven ska uppnå. De tre internaten, Basen, Jämshög och Klara med satellitlägenheter kan ta emot upp till 26 elever. Där får eleven låna en lägenhet vilket ger möjlighet till praktisk träning i vardagen. Varannan helg stannar eleven på internatet och deltar i aktiviteter som, kombinerat med individuella veckoaktiviteter, utgör vår fritidsutbildning.  Målet är att eleven själv ska kunna planera sin tid och känna till alternativa fritidsmöjligheter.

Mål och utvärdering

• Verksamhetschef internat – 1 – 100 %
• Biträdande verksamhetschef/boendehandledare – 1  – 100 %
• Boendehandledare – 18 – 100 %
• Sjuksköterska – 1- 25  %

Utbildningskrav: Minst 2-årig eftergymnasial utbildning gärna med inriktning mot beteendevetenskap.

För ansvarsområden som gäller verksamhetschefer generellt inom Cura Individutveckling se punkt 7.1 Verksamhetschefer.

Vikarieanställning

Verksamhetschef inventerar vikariebehovet och kallar eventuella vikarier till intervju. Om anställning övervägs tas referenser på de sökande. Verksamhetschef ansvarar för att vikarien har lämnat utdrag från belastnings- och misstankeregistret. Vikarierna introduceras av boendepersonal enligt Curas introduktionsprogram. Anställningsunderlag fylls i och översänds till personal- och lönehandläggare. Vikarierna får gå bredvid tre arbetspass. Verksamhetschef timanställer vikarier i högst 6 månader.

Schemaläggning för internatet

Verksamhetschef samordnar med skolan vad gäller personal som arbetar både i skolan och på internatet. Schemat anpassas utifrån individuella ansvarsområden i samråd med berörd personal. Personalen informeras om schemat som skickas till personalchef för förhandling med facket. Fastställt schema läggs in i Heroma.

Verksamhetschef ansvarar för schemaplanering i Heroma.

Sjukskrivning

Sjukanmälan sker genom telefonsamtal till arbetsplatsen. Mottagande personal anmäler detta vidare till verksamhetschefen. Friskanmälan ansvarar den enskilde för.

Vid upprepad korttidssjukskrivning och långtidssjukskrivning – se rehab i Styrdokument. Vikarie sätts in om detta behövs av vikarieansvarig eller verksamhetschef.

Semester

Verksamhetschef ansvarar för att samla in personalens önskemål om semester. Fördelar semesterperioderna efter föregående års semester i möjligaste mån efter önskemål. Verksamhetschef går igenom behovet av semestervikarier och anställer dessa samt beviljar semester (enligt personalens ansökningar på heroma). Verksamhetschef ansvarar för  personalens veckoschema för semesterperioden och går igenom detta på arbetskonferensen. Vid storhelg ska minst en ordinarie personal vara i tjänst.

Verksamhetschefs semester förläggs i samråd med biträdande verksamhetschef.

Vid behov är verksamhetschef med vid utvecklingssamtal tillsammans med mentor, skolpersonal och rektor. Vid inflytt på internatet informerar verksamhetschef föräldrar och elever enligt de direktiv som finns på servern.

Efter inkommen ansökan till Klaragymnasiet med internat beslutar verksamhetschef tillsammans med rektor om provboende/provgående. Inför provboendet skickar verksamhetschef ett välkomstbrev till den sökande och dess vårdnadshavare. Efter avslutat provboende görs en längre intervju med vårdnadshavarna.

Verksamhetschef och rektor ska se till att den provboende får boende och skolmentor under provtiden. Efter provtiden har verksamhetschef och rektor ett möte i syfte att besluta om vi kan ta emot den sökande till Klaragymnasiet med internat. All känd dokumentation ska vara Klaragymnasiet med internat tillhanda innan skolstart. I övrigt följer vi Klaragymnasiets antagningsförfarande. Se Curas server.

Då en elev på egen begäran vill avsluta sin skolgång på Klaragymnasiet med internat meddelar verksamhetschef och rektor hemkommunen samt vårdnadshavare. Samma tillvägagångssätt gäller om Klaragymnasiet blir nödgade att avsluta en elevs studiegång.

Mellan internaten

Vid behov av flytt bokar mentor in ett möte  med verksamhetschefen. Beslut tas när eleven ska flytta och verksamhetschef informerar personal, elev, vårdnadshavare, skola och kommun. Om det finns behov utses en ny mentor till eleven.

Till satellitboende

Vid behov och/eller förfrågan från elevens hemkommun bokar verksamhetschef och mentor in ett möte med eleven för att gå igenom elevens boendekursplan och andra regler som gäller för satellitboende. Utifrån elevens mognad och kunskaper upprättas en plan för att nå målet satellitlägenhet. En bedömning görs om eleven uppfyller kraven för att flytta och ett beslut tas. Verksamhetschef informerar elev, vårdnadshavare, skola och kommun. Eleven planerar sedan flytten med hjälp av sin mentor.

Kriminella handlingar

Vid misstanke om att någon elev vid internaten gjort sig skyldig till kriminell handling är var och en av personalen skyldig till att ingripa och avstyra denna. Personalen ska sedan samla in information om den aktuella händelsen samt omgående underrätta verksamhetschef om det som hänt. Verksamhetschef beslutar om åtgärdsplan och eventuell polisanmälan efter samråd med förbundschef. Verksamhetschef tillsammans med berörd personal informerar rektor, föräldrar eller annan företrädare. Händelsen dokumenteras i journal och avvikelsemodul.

Drogpåverkan/innehav av droger/misstanke om drogpåverkan

Se handlingsplan på servern, Klaragymnasiet-internat/rutiner internat.

Hot och våld

Se punkt 7.1 Verksamhetschef samt handlingsplan – aggression, Klaragymnasiet-internat/rutiner internat.

Självskadebeteende

Se handlingsplan vid aktivt självskadebeteende, Klaragymnasiet-internat/rutiner internat.

Självmordsförsök

Vid ett självmordsförsök kontaktas sjukvård omedelbart. Verksamhetschef, föräldrarna eller annan företrädare för eleven underrättas samt vid behov även förbundschef. Ansvarig handläggare informeras snarast. Verksamhetschef samlar boendepersonalen för att samtala och informera om händelsen. Händelsen bearbetas i personalgruppen och elevgruppen. Förbundschef informeras om händelseutvecklingen.

Vid kontakter med andra gymnasieskolor, LSS-handläggare, politiker, elev, föräldrar med flera ska verksamhetschef informera om möjligheten till studiebesök på både internatet och skolan. Verksamhetschef tar emot intresseanmälningar och avtalar tid för studiebesök och samordnar dessa med skolan.

Verksamhetschef informerar berörd personal om studiebesöken och vilka förväntningar som finns.

Verksamhetschef har regelbunden kontakt med både medlemskommunernas och kommuner utanför länets representanter för  LSS. Fortlöpande information ges om internatets verksamhet och den information som verksamhetschef får från kommunerna tas upp på arbetskonferens med personal. Verksamhetschef informerar även vid behov förbundschef och eventuellt direktionen. Verksamhetschef ansvarar för att tillsammans med personal på internatet ta fram informationsmaterial om internatet och regelbundet utvärdera denna samt vid behov förnya den.

Om en kund har klagomål på verksamheten ska dessa alltid hänvisas till verksamhetschef och informeras om Curas klagomålshantering.

Internatet förfogar över sex leasade personbilar samt tre bensinkort på Preem och tre på Ingo. Verksamhetschef är ansvarig för bilarna och bensinkorten. Vid skada på en bil anmäls detta till verksamhetschef som vid behov kontaktar förbundschef.  Bilansvarig ansvarar för att bilen kommer till verkstad för bedömning och eventuell åtgärd. Vid behov tar bilansvarig kontakt med aktuellt försäkringsbolag för skadeanmälan. Se rutin på servern.

Lokaler för internaten

Cura hyr tre internat av Olofströmshus AB: S Kyrkhultsvägen 5A, Citronvägen 1 och Kyrkovägen 7, i Olofströms kommun. Avtalen avseende internaten har tecknats av förbundschef och finns på kansliet.

Tillfälliga lokaler

Cura hyr för internatets räkning så kallade satellitlägenheter och ett garage av Olofströmshus AB. Lägenheterna finns i Olofströms kommun. Avtalen tecknas av förbundschef och finns på kansliet.

Brandlarm

På alla tre internaten är brandlarm installerat av Holje El i Olofström och är kopplade till SOS alarm i Växjö. Avtal med SOS alarm har tecknats av förbundschef och de finns på kansliet. Serviceavtal avseende brandredskap har tecknats med BRANDAB.

Serviceavtal avseende brandlarmen är tecknade med Holje el.

Hjärtstartare

På samtliga internat finns hjärtstartare och all personal har fått utbildning på dessa.

Bistå verksamhetschefen

Biträdande verksamhetschef ersätter verksamhetschef vid semester samt längre sjukfrånvaro och har då verksamhetschefens ansvarsområden (se Verksamhetschef). Vid behov samråder biträdande verksamhetschef med förbundschef.

Personalansvar

Biträdande verksamhetschef tillsammans med verksamhetschef inventerar vikariebehovet och kallar eventuella vikarier på intervju. Biträdande verksamhetschef bistår verksamhetschef vid rekrytering av nya vikarier samt tillsvidareanställd personal. Tillsammans med ansvarig personal från internatet introducerar biträdande verksamhetschef ny vikarie enligt Curas introduktions-program. Biträdande verksamhetschef planerar och disponerar personalens arbetstider efter verksamhetens behov i samråd med verksamhetschef. Vid sjukfrånvaro och övrig ledighet samråder biträdande verksamhetschef med personalgruppen om vikarietillsättning.

Boendehandledare

Biträdande verksamhetschef arbetar även som boendehandledare och arbetar på schema med oregelbundna tider.

Administration

Heroma lönesystem

Biträdande verksamhetschef går igenom Heroma kontinuerligt och kontrollerar att det är korrekt vad avser semester, frånvaro med mera. När allt är ok tillstyrker biträdande verksamhetschef förfrågningarna på Heroma som sedan godkänns av verksamhetschef.

Schema

Biträdande verksamhetschef bistår verksamhetschef med att göra scheman och schemaändringar. Vid ändringar av schemat ansvarar biträdande verksamhetschef att detta kommer in på Heroma.

Semesterplanering

I februari lämnas listor ut till personalen som fyller i önskemål om ledighet. Semestern förläggs i möjligaste mån efter önskemål. Under mars månad gör biträdande verksamhetschef tillsammans med verksamhetschef en inventering av hur vikariesituationen ser ut och rekryterar och tillsätter vikarier efter behov. Semesterplanering bör vara klar till sista april och minst två ordinarie personal i varje arbetsgrupp bör vara i tjänst under sommarmånaderna. Biträdande verksamhetschef och verksamhetschef bör inte ha semester samtidigt. Biträdande verksamhetschef skriver personalens veckoschema för semesterperioden och presenterar detta på personalmöte.

Genomförandeplan

Biträdande verksamhetschef ser till att genomförandeplanen är uppdaterad och tillsammans med ansvarig personal på internatet följer upp genomförandeplanerna. Biträdande verksamhetschef är den som sammankallar.

Inför prova-på-dagar skickar verksamhetschef praktisk information till elev, vårdnadshavare eller annan företrädare för eleven.

I samband med att eleven provbor, sker en kartläggning i form av en intervju med vårdnadshavare eller annan företrädare för eleven.  Detta görs bland annat för att vi lättare ska kunna bemöta eleven rätt och få en bild av elevens färdigheter inom olika områden.

Intervjumaterialet används sedan som en grund då man börjar arbeta med genomförandeplanen inom ramen för kursplanen i boendeträning och fritidsutbildning.  Mentorn ansvarar för att underlaget används i genomförandeplanen och fylls i av mentorn eller annan personal som arbetar med eleven. Det förvaras i elevens gula pärm.

När eleven börjar på internatet upprättar boendementor en genomförandeplan tillsammans med eleven. Är eleven under 18 år måste vårdnadshavare ta del av och skriva under den. Genomförandeplanen utgår från IBICs relaterade faktorer och livsområden:

Relaterade faktorer

• Kroppsfunktioner
• Omgivningsfaktorer
• Hälsotillstånd
• Kroppsstrukturer
• Personliga faktorer

Livsområden

• Lärande och att tillämpa kunskap
• Allmänna uppgifter och krav
• Kommunikation
• Förflyttning
• Personlig vård
• Hemliv
• Mellanmänskliga intentioner och relationer
• Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv
• Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv
• Känsla av trygghet

Dessa områden kommer mentor tillsammans med eleven jobba med under de åren som eleven går på Klaragymnasiet. Med hjälp av åtgärdsprogram bryts målen ner till delmål. Mentorn tillsammans med elev och vårdnadshavare bestämmer vad eleven behöver jobba med och tillsammans skriver de tillvägagångssätt hur detta ska ske. Cirka var femte vecka ska mentor tillsammans med eleven utvärdera aktuella mål. En gång per termin skickas genomförandeplanen till handläggaren. Genomförandeplanen förvaras på Infosoc.

Sammanfattningen skickas till hemkommunen för kännedom.

På internatet arbetar vi med  riskanalyser. Detta för att göra personalen extra uppmärksam på elevens mående. Riskanalysen består av tre olika steg som vi valt att kalla för: Grön, Gul och Röd. En markering i Infosoc görs för att visa vilken nivå eleven befinner sig på.  Vid gul och röd nivå skrivs även anledningen till markeringen.

Grönt:

Allt rullar på efter individuella förutsättningar. Eleven följer sitt schema och håller jämt humör.

Gult:

Hit flyttas elever som behöver mer uppmärksamhet och tillsyn. Även nya elever som personal inte känner och elever som inte finner tillhörighet och vänner (ej självvalt).  Om eleven har:

• viss beteende- och personlighetsförändring
• kortvarig fysisk sjukdom
• blivit indragen i konflikter
• misskött sin medicinering

Om eleven har ett känt missbruk, exempelvis mat eller spel, som vi arbetar med ska denne flyttas till gult. Ett individanpassat tillsynsschema sätts upp i elevens ruta.

Rött:

Om  eleven har:

•  en tillfällig djupare kris
• uttryckt känslor om självmord
•  självskadebeteende
• utgjort hot mot någon annan eller sig själv
• svår ångest
• negativ förändring i missbruk exempelvis mat och spel
• beteende som genererar drogmisstankar
• utsatts för – eller utsätter någon för mobbning.

Även här används individanpassat tillsynsschema.

Om personalen ser något av följande tecken får den ta eget beslut och flytta elev till gult eller rött. För att flytta tillbaka eleven till gult eller grönt måste detta tas upp vid nästa personalmöte. Detta kan inte göras på egen hand. Frekvensen på tillsyn kan variera efter individ eller behov. När en elev flyttats till eller från  rött ska övriga internat också informeras via telefon.

Elevens funktionsnivå bedöms efter intervju med vårdnadshavare och de observationer som personal gjort under prova på veckan.

Det finns en fastlagd kursplan för boendeträning. Ansvarig för att eleven följer kursplanen är elevens mentor. All personal ansvarar för genomförandet av boendeträningen.

Ansvarig för hem och hushåll planerar lektioner för eleven. Veckans lektioner och planering finns i ”Hem och hushåll” pärmen/mapp i personalrummet. Efter varje lektion skrivs en anteckning i journalsystemet hur lektionen fungerade.

Verksamhetschef ansvarar för den praktiska informationen, gällande prova på dagar, till vårdnadshavare eller annan företrädare för eleven. En tillfällig mentor till eleven under prova på dagarna utses på personalmöte.

Verksamhetschef tar telefonkontakt med elev och vårdnadshavare eller annan företrädare för eleven, hälsar välkommen och besvarar eventuella frågor. Mentorn ser till att provlägenheten är iordningställd.

Eleven får introduktion av mentorn. Man går igenom regler och rutiner för internatet samt visar lokalerna. Eleven visas runt i Olofström samt på skolan. Mentorn berättar vilka elever som bor på internatet samt vilka som arbetar där. Veckans schema gås igenom.

I samband med avslutande prova på dagar gör mentorn en utvärdering tillsammans med eleven angående vad som hänt under veckan. Mentorn svarar på observationsfrågor som finns på servern, Klaragymnasiet- internat/prova på.

En utvärdering görs även på personalmötet med all personal. Utvärderingen antecknas i personalmötesprotokoll.

Inköp av utrustning till nya elevers lägenheter

Inventering görs i april/maj över vad som finns i förrådet. Kompletterande inköp görs i maj/juni. Lägenheterna utrustas, efter elevens flyttstädning, under sommaren och inköp av säng till alla elever görs.

Flytt och möbelinköp

Tidigast vårterminen i årskurs 1 eller när eleven är mogen får denne köpa egna möbler till sin lägenhet. Möblerna man köper tar eleven med sig efter avslutad utbildning.

Om satellitboende är aktuellt gör mentor och elev en individuell plan med vilka regler som gäller för satelitboende. Verksamhetschef och mentor utser lägenhet och denna presenteras för eleven och vårdnadshavare. Datum planeras för flytten.

Mentorn ansvarar för att eleven får hjälp och stöd med ett schema för hur flytten ska gå till. Flyttning sker när det är lämpligt, med stöd av personal och eventuellt vårdnadshavare. Eleven begär ledigt från skolan under flytten. Personal hjälper till med flytten. Tillsammans med eleven ser mentor efter vad som saknas i lägenheten och vilka inköp som behövs. Är det något eleven vill köpa utöver det Cura står för informeras vårdnadshavare.

Boendehandledare ansvarar för att arbetsuppgifterna vid flytten delas upp mellan elev, vårdnadshavare, personal intern/extern. Eleven kvitterar ut nycklar till satellitlägenhet och lämnar tillbaka nycklar som tillhör internatet. Eleven skriver under och godkänner regler för satellitboende och för ev. utlånade inventarier. Lägenheten på internatet flyttstädas av eleven med stöd av personal och eventuellt vårdnadshavare.

Nyckelkvittens

Som nämnts ovan kvitterar man ut nycklar vid flytt till ny bostad. När man kommer ny till internatet kvitterar man också ut en nyckel på en personlig utkvitteringslista som finns i en pärm på kontoret märkt ”Nycklar”. När nyckeln återlämnas till personal signerar denne återlämnandet på samma lista. Nycklar förvaras på kontoret. Eleverna är ersättningsskyldiga då nycklar kommer bort.

Förberedelser

Mentorn påbörjar samtal med eleven inför utslussnings-processen för att ge en förförståelse av vad det kommer att innebära. Mentorn hänvisar eleven till verksamhetschef och utslussningsansvarig.

Under höstterminen i årskurs 4 sammankallar verksamhetschef till ett möte med LSS-handläggare, boende- och skolmentorer, elev och eventuellt vårdnadshavare eller annan företrädare för eleven.   Då planeras för boende, fritid, arbete/sysselsättning. Vid detta möte tydliggörs vilket ansvar var och en har i utslussningsprocessen. I februari planeras ett uppföljningsmöte där även representant för arbetsförmedlingen, ev boendestöd samt sysselsättning bjuds in. Senast 1 juni i årskurs 4 börjar utslussningen.

Om en elev flyttar hem i väntan på studier sker ingen utslussning.

Checklista för utslussningen

I årskurs 4 tydliggörs elevens önskemål och behov av insatser, boende, arbete/skola, fritid, hälso- och sjukvårdslagen/psykiatri, god man med mera. Utifrån kommunens ansvar presenteras realistiska framtidsmål och en grovplanering görs klar till årsskiftet. På mötet planeras vem som ansvarar för vad. Den färdiga planeringen presenteras för eleven på nästkommande möte.

Utslussningsarbetet startar i maj. Då de flesta elever har svårt att generalisera behövs en lång inskolningsperiod för boende och arbete/sysselsättning. Planeringen för första sommaren är viktig. Eleven behöver ha en plan för arbete/sysselsättning samt fritidsaktiviteter även under semestertiden för att inte riskera att tillvaron blir ostrukturerad.

Flytta till hemkommunen

När det är dags för eleven att flytta planerar utslussningsansvarig och mentor detta tillsammans med vårdnadshavare eller annan företrädare för eleven och hemkommun. Eleven flyttstädar sin lägenhet med stöd av vårdnadshavare samt lämnar tillbaka nycklar och eventuella lånade inventarier.

Kommunen har möjlighet att få stöd och utbildning för personal som ska fortsätta arbeta med eleven. Detta arbete anpassas efter varje individs behov. Vårdnadshavare hjälper eleven med flytten.

Uppföljning sker efter 1 år, 5 år och 10 år av utslussningsansvarig.

Att vara mentor för en elev innebär att man är ansvarig för elevens genomförandeplan samt att ha mentorssamtal med elev, föräldrar eller annan som företräder eleven. Mentorn informerar kollegor både på skolan och internatet om elevens behov. Efter samråd med verksamhetschef ansvarar även mentorn för information till BUP/vuxenpsykiatri, habiliteringen och hemkommunen vid behov.

Mentorn introducerar den nya eleven i verksamheten. Ett individuellt dags- och veckoschema görs upp. Mentorn ger eleven stöd enligt genomförandeplanen. När det är överenskommet med elevens föräldrar eller annan som företräder eleven bistår mentorn eleven i privata ekonomiska frågor efter samråd med verksamhetschef (se Styrdokument). Mentorn ger eleven stöd och hjälp vid flyttning och utslussning.

Kommunikation

I arbete med eleverna används tydliggörande pedagogik på olika nivåer. Vid samtal med elever använder vi vid behov papper och penna som komplement och ritar och beskriver. Verbalt talar vi alltid konkret, använder inte ironi, ordförvrängningar eller abstrakta uttryck. Om abstrakta uttryck används måste dessa förklaras.

• Sociala berättelser är en på förhand skriven förklarande information om en specifik situation.
• Bilder används på olika sätt för kommunikation till exempel objektsbilder, fotografier, ritade bilder, pictogrambilder används utifrån elevens individuella behov.
• Eleven får hjälp av personal att träna, tolka och använda kroppsspråket på rätt sätt och i rätt situation.
• Anslagstavlan används av personal för att visualisera information om aktiviteter, aktuella händelser, tjänstgörande personal, matsedel med mera. Detta skapar en förförståelse hos eleven.
• Boenderåd sker på torsdagar varannan vecka. Då träffas alla på respektive boende, både personal och elever, för att tillsammans diskutera aktuella frågor samt gå igenom fritidsaktiviteter för kommande 14 dagar.

Struktur

För att ge eleverna struktur används schema och som tidigare sagts är mentorn ansvarig för att detta upprättas för varje elev. Schemat utformas i skrift och bild i samråd med elev och vårdnadshavare eller annan företrädare för eleven, utifrån elevens individuella behov. Aktuellt schema finns tillgängligt för all personal i datorn under ikon: elevschema. Det kan även sättas upp i elevens ruta. Schemat följs upp och utvärderas av mentor, elev och personalgrupp.

Uppmärkning är också ett sätt att strukturera för eleven. Alla lägenheter är uppmärkta utifrån varje elevs behov. Köksutrustningens placering är märkt på utsidan av respektive skåpsdörrar, kläder i garderob samt dusch och städschema.

Kursplan

Kursplan för boendeträning och fritidsutbildning tydliggörs av dem som är ansvariga för dessa områden. I kursplanen – Boendeträning markeras momenten – genomfört/på väg/ej genomfört.  I kursplanen – Fritid, markeras momenten med: deltagit, ej deltagit.

Planering

Planering utformas efter elevens individuella behov. Planeringen kan innehålla schema, sociala berättelser, tidtabeller med mera som gör att eleven kan klara sin vardag. Planeringen ska ge eleven en översikt om vad som ska hända och vad som planerats. Vid behov ser vi till att eleven har planeringen i sin telefon.

Planerade och individuella fritidsaktiviteter

Planerade och individuella fritidsaktiviteter görs utifrån elevens behov och intresse. Planerade gemensamma aktiviteter tas fram av fritidsgruppen. Individuella aktiviteter planeras tillsammans av mentor och elev. Eventuell lokal, ledare, finansiering och transport gås igenom och ett budgetförslag ges till verksamhetschef. Aktiviteten schemaläggs och presenteras för elever och internatpersonal. Eleven genomför aktiviteten antingen själv eller med stöd av personal. Utvärdering för planerade aktiviteter sker informellt i samband med aktiviteten och formellt genom ett planerat möte med elev/-er och personal. Skriftlig information om planerade aktiviteter finns på anslagstavlan på internaten och ges även muntligt på boenderådet. Alla aktiviteter utvärderas.  Dokumentation finns i fritidspärmen och i genomförandeplanen/journal.

Sommaraktiviteter

Ansvarig personal för fritid sätter under vårterminen ihop ett program för aktivitetsveckorna.  Under mars månad skickas programmet hem till elever och vårdnadshavare eller annan företrädare för eleven. Vårdnadshavare meddelar senast 31 mars vilka veckor eleven  kommer att närvara under aktivitetsveckorna.  Därefter görs en slutplanering av sommaraktiviteterna. Ett budgetförslag görs till verksamhetschef.

Personal och elever gör en utvärdering efter varje aktivitet.

Inför hemhelger och lov tar mentor kontakt med vårdnadshavare i god tid för att planera elevens ledighet. Mentor, elev och vårdnadshavare planerar tillsammans när och hur eleven ska ta sig fram och tillbaka från skolan/internat. Biljetter beställs vid behov av vårdnadshavare.  Målet är att eleven själv ska kunna planera och genomföra sin resa.

Resor

Resor vid aktiviteter sker i den mån det är nödvändigt med internatets bilar och bussar. Ledsagning via personal sker i den mån det är nödvändigt.

Elevens förberedelser

Biljett bokas, lägenheten städas och kylen plockas ur. Sopor kastas. Fönstren ska vara stängda och lägenheten låses. Nycklar lämnas på respektive internat. Elev i satellitlägenhet lämnar nyckel på tillhörande internat. Eleven packar i möjligaste mån själv sina saker som ska med på resan. Personalen ger eleven det stöd som behövs.

Personalens förberedelser

Personalen skriver in i almanackan på kontoret när elever ska resa hem och när de väntas tillbaka. Personal kan planera hemuppgift för eleven. Om hemresan kräver någon extra personalinsats meddelas detta i god tid till verksamhetschef för ställningstagande och åtgärd. Efter hemhelg/lov utvärderas elevens tid hemma vid ett mentorssamtal. Vid hemhelger och lov diskuteras vilken personalbemanning som krävs. När eleven åkt hem ska personalen se till att all mat som är eller blir gammal under frånvaron kastas. Papperskorgar och soppåsar kontrolleras så att de är tömda samt även att lägenheten är städad och låst.

Kvarvarande elever

Om elev stannar kvar på internatet vid hemhelg följer eleven det normala helgschemat som finns vad gäller tider och rutiner. Om det finns behov av ett individuellt schema planerar mentor/tjänstgörande personal och eleven detta.

Annan ledighet

Elev som har önskemål om ledighet utöver ordinarie hemhelg/lov ska tillsammans med vårdnadshavare eller annan som företräder eleven och mentorn planera detta. Om det berör skolan informerar mentorn att kontakt behöver tas med klassmentorn.

Studiedagar

Internatens personalgrupper planerar i god tid och gör ett schema för de elever som är lediga pga. studiedag. Om all personal har en gemensam studiedag ska vikarie anskaffas. Vid studiedag gäller samma tider på morgnarna som för en lördag för eleverna. I övrigt följs de vanliga dagsrutinerna.

Handkassa

Det finns ett bankkort kopplat till handkassan.  Kvitton numreras och signeras med initialer på elever samt ansvarig personal. Redovisningen fylls i och om man skriver fel stryker man ett streck över och signerar på nästa rad istället. Tippex får inte användas. Kvitton sätts i handkassepärmen. Vid användning av kontant handkassa kontrollräknar man först kassan. När man använt kassan ska den kontrollräknas igen. Skulle det inte stämma försöker man hitta felet genom att kontrollräkna alla transaktioner. Om felet kvarstår kontrollerar man att summorna på kvittona stämmer överens med de som är inskrivna på redovisningen. Om felet ändå inte går att härleda skriver man på kassabladet: datum, felsumman och signatur samt lägger det tillsammans med redovisningen. Man ska aldrig ändra saldot om kassan inte stämmer. Om man tar en summa pengar ur handkassan till aktiviteter eller inköp skriver man en kvittens på den summan och lägger i kassaskrinet. När man sedan redovisar kvittona till kassan river man kvittensen och lägger tillbaka de pengar som blev över. Övrigt, se Styrdokument – Handkassa.

Mattaxa

Matpriser för besökare:  frukost 30 kr, lunch 50 kr, middag 50 kr och ett helt dygn 130 kr. Pengarna läggs i ett kuvert  i verksamhetschefens fack på respektive internat . Den som tar emot pengarna noterar hur mycket som läggs in, från vilken anhörig samt datum och signerar. Verksamhetschef översänder underlaget till ekonomichef.

Inköp

Alla inköp sker i första hand med företag som Cura har avtal med. Behov av kapitalvaror anmäls av internatpersonal till verksamhetschef. För inköp av kapitalvaror svarar verksamhetschef i samråd med förbundschef.

Mindre köp av pedagogiskt material, kontorsmaterial och förbrukningsvaror beställs på Lyreco av ansvarig på varje internat. Större inköp sker efter samråd med verksamhetschef.

Vid tankning av bilar används bensinkort. Matinköp görs på Willys med inköpskort. Alla kvitton signeras och sätts in i röd kvittenspärm under rätt rubrik. Tillfälliga kompletterande matinköp kan göras med kort eller kontanter från handkassan.

Faktura används där det är möjligt. Då får man lämna vår faktureringsadress samt referens, 78 000.

Elevers privata medel

Vårdnadshavare eller annan företrädare för eleven ansvarar för elevers privata medel. Internatet kan vid önskemål förvara pengar till eleven, dock högst 1 000 kronor. Internatet kan även förvara elevernas kontokort, det får högst innehålla 1000 kronor. Elevens privata medel och kontokort förvaras inlåsta.

Sjuksköterska/ Sjukanmälan/kontakt med läkare

Klaragymnasietsinternat har anställt en sjuksköterska som har HSL-ansvar för internaten.

Eleven anmäler till boendepersonalen  om han/hon är sjuk eller skadad. Eleven ringer själv till skolan och sjukanmäler sig. Boendepersonal kontrollerar att detta blivit gjort. Vid behov anmäler boendepersonal elevens sjukdom eller skada till vårdnadshavare eller annan företrädare för eleven.

När eleven är sjuk gör personal en bedömning om sjuksköterskan behöver kontaktas. Sjuksköterskan i sin tur tar vid behov kontakt med vårdcentralen i Olofström. Vid upprepade sjukdomstillfällen görs en kartläggning av sjukdomsmönstret samt en samlad bedömning av läkare som har kunskap om elevens hälsa. Vid smittorisk ska eleven vistas i hemmet hos vårdnadshavare eller i sin lägenhet. Vid tveksam sjukdom får elev gå till skolan, sen gör skolsköterska en bedömning om eleven ska stanna i skolan eller gå hem igen.

Vid behov av specialkontakter samarbetar internatet med barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatrin och habilitering i första hand. Internatet har även kontakter med exempelvis skolkurator, skolsköterska och skolpsykolog. Målet är att eleven själv ska sköta dessa kontakter men vid behov stöttar personal eleven med detta.

Eleven behåller i möjligaste mån sina läkarkontakter i hemkommunen med behandlande läkare, kurator, barn och ungdoms psykiatri, vuxenpsykiatri och habilitering.

Läkemedelshantering

Om en elev ska hantera sin medicin själv krävs en bedömd egenvård från behandlande läkare. Elev som själv sköter sin medicin förvarar denna i ett låsbart medicinskåp i sin lägenhet. Eleven kvitterar ut nyckel till sitt medicinskåp. Om eleven behöver stöd i att hantera sin medicinering förvaras medicinen i elevens medicinskåp och endast personal har nycklarna. Personal stödjer elev att ta medicin ur delad dosett och signerar när elev har tagit sin medicin. Vårdnadshavare eller annan företrädare för eleven meddelar sjuksköterskan om aktuell medicinering. Vid all medicinering krävs aktuell medicinlista.

Signeringslistor och information på elevens dosett sköts av vår sjuksköterska.

Sjuksköterskan ger personal delegering att ge medicin ur delad dosett.

Några arbetsuppgifter/ansvarsområden är uppdelad på speciellt utsedd personal. Dessa ansvarsområden är:

Fordon

Ansvarig ser till att bilen lämnas in på service när servicelampan i bilen indikerar detta. Tid beställs på Hedins Bil. Däckbyte sker vår och höst. Ansvarig beställer tid och lämnar bilarna på Hedins Bil.

Bilansvarig ser till att bilarna är hela och rena. Bilarna tankas på PREEM eller Circle K. Tankkort för respektive bil finns i personalutrymmen på respektive internat. Kvitto sätts in i kvittopärmen på kontoret. Ansvarig ser till att det finns körjournaler i bilarna och byter ut gamla körjournaler. De gamla journalerna lämnas till verksamhetschef.

Vid skador på bilarna fylls en skadeblankett i, som finns i bilpärmen. Skador rapporteras till verksamhetschef som anmäler till försäkringsbolaget. Ansvarig ser till att skadorna repareras på Hedin Bil i Karlshamn.

På vardagar arbetar personalen ensam klockan 22.30–24.00. Därefter har personal på alla tre internaten sovande jour fram till klockan 06.00 på vardagar och klockan 07.00 på lördag–söndag. Jourpersonalen är under denna tid tillgänglig för eleverna på respektive internat.

Beredskapen ska finnas tillgänglig per telefon. Inställelsetiden ska vara max 45 min. Beredskap under lov och storhelger planeras gemensamt mellan internaten.

På varje internat finns en ansvarig som arbetar för att hålla kvalitetssäkringen som ett levande dokument i sitt arbete och se till att alla i arbetslaget är delaktiga.

Kvalitetsmöte

Kvalitetsgruppen kallar till kvalitetsmöte två gånger per år. Vid behov kallas till extra möte. All personal deltar i kvalitetsmötet. Kvalitetsansvarig ser till att  ändringar och justeringar i kvalitetshandboken som gemensamt bestämdes på föregående kvalitetsmöte är gjorda. Kvalitetsansvarig är ständig sekreterare vid kvalitetsmöten och skriver protokoll.

Kvalitetsansvarig ska engagera medarbetarna i kvalitetsarbetet genom att delegera ut uppgifter om ändringar eller utveckling av kvalitetspärmen som gemensamt behandlats på kvalitetsmötet. Man kommer överens om ett datum när ändringen ska vara utarbetade och kvalitetsansvarig för in ändringarna på webben.

Justera och uppdatera i kvalitetshandbok

Kvalitetsansvarig genomför de ändringar som gemensamt bestämts på kvalitetsmötet. Ändringarna görs på webben, kvalitetschef/utredare informeras om ändringen.

Information till nyanställda, vikarier och praktikanter

Introduktionsansvarig informerar nyanställda, vikarier och praktikanter om kvalitetsarbetet samt visar och går igenom kvalitetsboken.

Samarbete med övriga verksamheters kvalitetsansvariga

Kvalitetsgruppen har kontinuerliga träffar med övriga verksamheters kvalitetsansvariga där kvalitetsarbetet utvecklas och gemensamma dokument tas fram med mera. Vid dessa möten sker också utbyte av information mellan verksamheterna.

På varje internat finns en ansvariga som tillsammans arbetar med miljöpolicy och sprider kunskaper till hela arbetsgruppen.

Hösten år 2000 fick Cura (dåvarande VfB) av sina medlemskommuner uppdraget att utreda behovet av en gymnasieskola i Blekinge för vissa ungdomar med Asperger syndrom/högfungerande autism. Målet var att starta verksamheten hösten 2001.

Kommunerna i Blekinge deltog i utredningsarbetet via representanter från såväl skolan som handikappomsorgen. Från landstinget deltog habiliteringen och den barnpsykiatriska verksamheten. Studiebesök i liknande eller närliggande verksamheter genomfördes och sakkunniga inom området bidrog med sina kunskaper.

De synpunkter som lyftes fram kan sägas omfatta behoven av:

• Anpassade studier med särskild pedagogik
• Fritidsutbildning
• Boendeutbildning
• Social färdighets- och kompetensträning
• Handikappmedvetenhet
• Individuellt anpassade lösningar
• Helhetssyn – livsperspektiv
• Familjestöd/utbildning
• Handledning till personal i kommunal verksamhet

Mot bakgrund av ovanstående utformades en utbildning som tog sin utgångspunkt i både praktik och teori och som gav förutsättningar för fortsatta studier eller arbete/lärlingsplats och en fungerande fritids- och boendesituation för vissa ungdomar med Asperger syndrom/högfungerande autism. Genom att erbjuda en utbildning som omfattar teoretiska studier, boende, fritid- och social färdighet- och kompetensträning strävar man efter att uppnå detta.

Skolan har också för avsikt att hjälpa till att få till stånd ett fungerande boende samt en fungerande sysselsättning och fritid i hemkommunen efter avslutad skolgång.

Vår ambition är att tillsammans med eleven, föräldrarna och hemkommunen arbeta utifrån en helhetssyn med utgångspunkt från hela elevens livssituation och utbildningen måste därför ses i ett livsperspektiv.

Verksamheten är utformad som en dygnet runt verksamhet som är öppen hela året. Personal finns tillgänglig även nattetid och under lov för att därmed ha möjlighet att stötta familjen även när den unge åker hem.

Loven planeras tillsammans med eleven och dennes familj.

Skolans hemvist

Under utredningstiden framkom att Olofströms kommun hade goda förutsättningar som placeringsort för Cura gymnasieskola. Samhället Olofström är ”lagom stort” på så sätt att det finns en stadsstruktur som är allmängiltig med affärer, post, apotek och så vidare. Samtidigt är orten relativt liten så att eleverna kan finna sig till rätta. I direkt anslutning till centrum fanns mycket bra byggnader inklusive lägenheter som kunde utgöra basen för verksamheten.

En annan viktig aspekt när det gällde valet av placeringsort var att finna en lämplig skolmiljö. Jämshögs folkhögskola kunde erbjuda en stimulerande skolmiljö med många utvecklingsmöjligheter både under och efter gymnasietiden. I anslutning till skolan fanns också olika boendemöjligheter.

Huvudman

Cura övertog kommunernas ansvar för gymnasieutbildning avseende vissa ungdomar med Asperger syndrom/högfungerande autism och blev därmed huvudman för verksamheten. Cura anställde egen rektor och egna lärare som skulle svara för undervisningen.

Höstterminen år 2001 startade Gymnasieskolan med internat med en grupp på åtta elever i gymnasieutbildningens BAS-år. Eleverna var i åldern 16–18 år. Många elever hade haft en arbetsam skoltid och det var viktigt att ge eleverna andrum och så bra förutsättningar som möjligt för fortsatta studier. Vi visste också att en grundförutsättning i allt pedagogiskt arbete är att skapa en handikappinsikt hos den unge, dess familj och hos omgivningen och det ville vi fokusera på under det första året. Utbildningen beräknades därför till fyra år.

Alla elever behöver kanske inte så lång utbildning, andra behöver kanske fler år än så.

Gymnasieutbildningen

Gymnasieutbildningen gavs som ett individuellt program med samhällsvetarprogrammet som bas. Förutom kärnämnen läste eleverna karaktärsämnena från samhällsvetenskapsprogrammet med vissa undantag. Kursplanen var särskilt anpassad för att ge eleverna möjlighet att arbeta med sitt funktionshinder, få andra uttrycksmedel än ordet samt möjligheter att röra på sig.

Vi visste att eleverna var på mycket olika nivåer vilket ställde stora krav på individuell anpassning i de olika ämnena. Studieplanen var en ram som formades efterhand efter elevens styrkor och intressen. Det som i övrigt skiljer Curas gymnasieutbildning från ett vanligt individuellt program är vårt arbetssätt som grundar sig på den amerikanska TEACCH-modellen, ett strukturerat pedagogiskt arbetssätt. Fritt översatt betyder TEACCH habilitering och undervisning av personer med autism och autismliknande tillstånd. TEACCH innehåller diagnostisering, habilitering, forskning och utbildning som kan behövas hela livet. Metodiken har utvecklats under drygt tjugo års arbete och forskning vid universitetet vid Chapel Hill, North Carolina. Under första året gick eleverna i en särskild undervisningslokal som fanns på BAS-enheten i Olofström i samma lokaler som lägenheterna som tillhör internatet. Lokalen anpassades för gemensam undervisning och enskilda studier. Curas lärare hade ansvaret för kartläggningen av elevens kunskapsnivå, enskilda studieplaner och undervisningen. Vid behov av ytterligare lärartjänster köptes dessa in från andra skolor. Andra läsåret flyttade elevernas undervisning till Jämshögs folkhögskola, där vi hyrde lokaler. När det gällde undervisningen på Jämshögs folkhögskola gick Curas elever i en egen klass med möjlighet till integrering med andra elever i vissa ämnen. De elever som började i åk 1 hade kvar sin undervisning på BAS-enheten. Efter att ha vistats på Jämshögs Folkhögskola under några terminer var det dags att höstterminen 2004 flytta in i nya och mera anpassade lokaler på Holjeskolan i Olofström. I samband med detta försvann undervisningen på BAS-enheten och all undervisning samlades på Holjeskolan – där medgavs större möjligheter för samarbete och integrering av våra elever i närliggande gymnasieskolor. Kontakten med folkhögskolan fortsatte i den omfattning som undervisningen krävde med fortsatt möjlighet till integrering i vissa ämnen t.ex. media. Under vårterminen 2007 beslutade skolledningen att byta namn på skolan samt förändra skolans programstruktur. Det nya namnet blev ”Klaragymnasiet”. Beslut togs om att skolan skulle erbjuda två program. Ett specialutformat program närliggande Samhällsprogrammet (SMSP) samt ett programinriktat individuellt program närliggande Samhällsprogrammet (IVSP). Det individuella programmet indelades i två grenar, IVSP-preparand och IVSP-slussen. Från och med höstterminen 2011 finns Klaragymnasiet i Nordenbergsskolans ena flygel.

Notavillan är ett HVB-hem beläget i Karlshamn. Där placeras barn i åldern 0-18 år, med eller utan föräldrar samt familjer på uppdrag av socialtjänsten. Uppdraget kan vara utredning, omvårdnad, skydd eller behandling. Om uppdraget är utredning är utredningstiden minst åtta veckor.

Vi har ett nära samarbete med socialtjänsten och utvärderar detta efter varje ärende. Personalen på Notavillan har varierande utbildning och kompetens samt lång erfarenhet av arbete med människor med psykosocial problematik. Förutom olika yrkesutbildningar, däribland socionom, beteendevetare och socialpedagog, är vi även utbildade inom arbetsmodeller. (se punkt 13.7)

Notavillan kan erbjuda eftervård till de familjer som varit placerade om detta önskas av socialtjänsten. Även öppenvård i andra ärenden kan ske på hemmaplan. Det finns även utslussningslägenheter i anslutning till Notavillan.

Notavillans övergripande uppdrag är att möta kommunernas behov av att göra tillfälliga eller längre institutionsplaceringar av barn och familjer i socialt utsatta situationer, för utredning, behandling, skydd, omvårdnad eller andra akuta insatser. De som kommer till Notavillan ska uppleva delaktighet, trygghet och ett gott bemötande.

Mål och utvärdering

På Notavillan placeras barn i åldern 0-18 år, med eller utan föräldrar, på uppdrag av socialtjänsten. Notavillan har även möjlighet att bereda plats för familjer i någon av de lägenheter som verksamheten förfogar över och som finns belägna i anslutning till basverksamheten.

• Bemötande – vi möter varandra med tillit där vi ser och lyssnar på varandra.
• Engagemang – vi är goda representanter för våra verksamheter och vi arbetar utifrån vårt uppdrag med arbetsglädje och kompetens. Vi har drivkraft och ett genuint intresse att se individen utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
• Trygghet – vi är närvarande och tar ansvar. Vi skapar en känsla av sammanhang (KASAM). Hos oss är man accepterad.
• Utveckling – vi strävar efter förbättring, framsteg och förändring för organisation, verksamhet och individ.
• Professionalitet – vi har ett yrkesmässigt och etiskt förhållningssätt med balans mellan närhet och distans. Vi arbetar utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

Vi hjälper människor att växa!

Nyanställd personal informeras vid anställningens start om värdegrunden.

När man skrivs in på Notavillan sker ett samtal om förutsättningarna som gäller för vistelsen.

När genomförandeplan upprättas görs detta tillsammans med klienten för att säkerställa att denne har inflytande över och är delaktig i insatsen på ett sätt som upplevs som meningsfullt. Stor vikt läggs vid att försäkra sig om att möjligheterna till inflytande är anpassade till klientens behov utifrån exempelvis mognad, kognitiv förmåga, fysisk och psykisk funktionsförmåga eller språk. Finns det behov av tolk så används detta. Veckosamtal ska hållas vid minst ett tillfälle per vecka där klientens upplevelse av placeringen, med utgångspunkt i uppdraget följs upp. Kontaktperson i respektive ärende ansvarar för att samtalet bokas in och genomförs.

Stormöte hålls varje vecka. Alla som är hemma och särskilt utsedd personal deltar. Stormötet är ett forum för information från personalen till de boende. De boende har också möjlighet att ta upp egna frågor och ge information. Protokoll förs av personalen och förvaras i stormötespärmen. Protokollet läses upp på nästkommande personalkonferens samt på följande stormöte.

Kontaktperson i respektive ärende ska fortlöpande skriva månadsrapport under hela placeringen (undantag utredningsärende). I denna ska klientens vistelse de senaste fyra veckorna, med utgångspunkt i uppdraget, sammanfattas och delges uppdragsgivaren. Även klienten ska delges innehållet i månadsrapporten. Detta för att öka klientens känsla av delaktighet och inflytande i vården.

All läkemedelshantering på Curas HVB sker normalt som så kallad egenvård. Detta innebär i praktiken att en läkare har avgjort att en klient/ungdom själv eller vårdnadshavare/god man är ansvarig för eventuella läkemedel. Eftersom klient/ungdom bor i ett HVB tillsammans med andra klienter/ungdomar måste Curas personal hantera deras läkemedel. Alla läkemedel förvaras i ett särskilt skåp på kontoret på våning ett. Fullständig läkemedelslista ska begäras ut i samband med inskrivning.

Vid behov av allmän läkarundersökning av minderårig i samband med inskrivning ansvarar socialtjänsten för att denna bokas via sjukvården.

Övrig kontakt med sjukvården/BVC/tandläkare sker vid behov. Om föräldern bor tillsammans med barnet på Notavillan och är placerat enligt SoL är det alltid föräldern i första hand som är ansvarig för kontakten med sjukvården. Personal följer med barn som inte har sina föräldrar med till tandvård och sjukvård. Notavillan ansvarar för transporter i samband med sjukvård eller tandvård. Notavillan står för alla kostnader i samband med barns sjukvård.

Notavillans personal har fullmakt att hämta ut barns medicin på Apoteket. Fullmakt från vårdnadshavare alternativt socialtjänst ska begäras ut i samband med inskrivning. När medicin hämtas ut ska personal visa sitt eget ID samt ett ID som visar att denne arbetar på Notavillan. Personal ska också veta vilken person som ska ha läkemedlet till samt vilken medicin som avses. När vuxna klienter ska dela sin dosett ska detta ske tillsammans med personal i avskilt utrymme. Medicinlista för signering förvaras i respektive klients medicinlåda. Då denna är ifylld sätts listan in i klientens akt.

För mer information se Läkemedelsrutin för egenvård.

Verksamheten som bedrivs på Notavillan vilar på en miljöterapeutisk grund. Vi använder oss av ett lågaffektivt bemötande och samtlig personal är utbildad i Motiverande samtal (MI).

De specifika behandlingsmetoder som används är väl beprövade. Personal är utbildade inom olika arbetsmodeller.

Traumamedveten omsorg – TMO: Stöd till barn som upplevt svåra händelser. Viktiga vuxna kan göra skillnad för barn och unga i utsatta livssituationer. Traumamedveten omsorg vägleder viktiga vuxna i hur de kan hjälpa barn och unga att återhämta sig efter ett trauma.

ASI: Addiction severity index, används för att mäta alkohol- och drogrelaterade problem.

MET: Motivationel enhancement therapy, är en behandling som syftar till att uppmuntra och utveckla motivation till förändring av alkohol konsumtion hos personer med alkoholberoende.

CRA: Community reinforcement approach, är en manualbaserad metod där syftet är att ett drogfritt liv ska vara mer belönande än missbruk. Förstärkning för missbruk minskar och den totala förstärkningen för drogfrihet i individens närmiljö ökar.

ÅP: Återfallsprevention, är en metod vars syfte är att lära sig hantera risksituationer, återfall och drogsug, främst genom samtal och övningar.

Trappan: Trappansamtal är individuella krissamtal för barn som upplevt våld. Samtalen vänder sig till barn mellan 4-18 år. Syftet är att barnet ska ges möjlighet att bearbeta den traumatiska upplevelsen. Trappansamtalen är en insats utvecklad av Rädda barnen.

Repulse: Repulse är en välbeprövad arbetsmetod för impulskontroll och sociala färdigheter. Genom att strukturerat kartlägga olika situationer och reflektera kring tankar och känslor som uppstått kan man lära känna sina egna reaktionsmönster och bli bättre rustad att hantera liknande situationer.

Utvecklingsbedömning: Notavillan utgår från Tormod Slettens bok: ”Tidig hjälp åt små barn”. En genomgång av barns utveckling från 0-5 år. Bedömningarna som görs används som arbetsmaterial för förälder samt behandlare att kunna följa, se och vara delaktiga i barnets utveckling samt vid behov ge extra hjälp i barnets utveckling.

PATRIARK: PATRIARK är en evidensbaserad metod för strukturerade, professionella bedömningar av risk för hedersrelaterat våld.

FREDA: FREDA är standardiserade bedömningsmetoder för arbete mot våld i nära relationer. Den innehåller tre instrument för att identifiera våld samt bedöma behovet av stöd och skydd i samband med våldsutsatthet.

· FREDA-kortfrågor: används för att identifiera våldsutsatthet.

· FREDA-beskrivning: används för att beskriva våldet som den utsatta är eller har varit utsatt för.

· FREDA-farlighetsbedömning: används för att få en bild av risken för fortsatt våld och dödligt våld. Används som underlag för säkerhetsplaneringen.

Signs of Safety: Signs of Safety är en erfarenhetsbaserad riskbedömningsmodell. Förhållningssättet utgår ifrån lösningsfokus där samarbetsalliansen mellan utredare/behandlare och familjen är en central förutsättning och där man utforskar och tar hjälp av familjens nätverk. I Signs of Safety arbetar utredare/behandlare tillsammans med familjen för att skapa en riskanalys som syftar till att på ett tydligt sätt konkretisera vad som är oron och därefter utveckla och stärka det som redan fungerar inom familjen.

I arbetet med Signs of Safety finns två metoder att använda sig av, mappning och de tre husen. Mappning eller kartläggning på svenska genomförs av behandlare/utredare tillsammans med barnet, vårdnadshavare och/eller annan viktig person för barnet. Här kartläggs skada/fara för barnet samt styrkor och skydd som finns hos barnet och/eller i dennes liv. Genom kartläggningen kan man beskriva risker och vad som behöver hända för att barnet skall vara skyddat. I arbetet med de tre husen får barnet själv sätta ord eller bild på vad som inte fungerar, vad som fungerar och vad de önskar sig. Det gör de genom att fylla i de tre husen, problemhuset, må bra huset samt drömhuset.

De metoder som man arbetar med är väl inarbetade hos en del av personalen och kan därför utan problem beskrivas för både klienter, uppdragsgivare och andra berörda för att klargöra syfte och innehåll.

Kontinuerlig fortbildning av personal ses som en viktig del i att hålla god kvalitet av behandlingsinnehållet. Regelbunden handledning med legitimerad handledare är ett sätt att säkerställa så att hela personalgruppen är väl förtrogen med arbetssättet. Detta görs också genom arbetsplatsträffar där det förs fortlöpande ärendediskussioner i hela arbetsgruppen.

Vid veckosamtal följs upplevelserna av insatsen upp för att säkerställa att klientens erfarenheter och önskemål tas tillvara. Detta skapar delaktighet och upplevelse av meningsfullhet.

Under dagtid ansvarar verksamhetschef för att ta emot förfrågningar om placering. Efter kontorstid hänvisas samtliga förfrågningar till chefsberedskapen för beslutsfattande. En lämplighetsbedömning ska alltid föras vid varje enskild förfrågan.

Vid akutplacering inhämtas så långt som det är möjligt information om skälet till akutplaceringen liksom information om klientens situation.

Inför varje planerad placering inhämtas relevant information från uppdragsgivaren om klientens situation, utbildning, anhöriga och närstående, socialt nätverk, fysisk och psykisk hälsa, eventuell funktionsnedsättning, sysselsättning, arbete och fritid. Även uppdragsgivarens utredning som ligger till grund för placeringen inhämtas i de fall sådan finns att tillgå.

Notavillan kallar till ett uppdragsmöte med socialtjänsten och klienten/erna. På mötet diskuteras uppdraget utifrån vårdplanen och målen med uppdraget.

Beslut om inskrivning fattas av Notavillans verksamhetschef, biträdande verksamhetschef alternativt chef av motsvarande befattning på Villa Mjällby, vilken delar chefsberedskap med Notavillan. Verksamhetschef alternativt biträdande verksamhet inom respektive verksamhet finns även i beredskap att göra bedömning om lämplighet när förfrågan gällande ny placering sker utanför kontorstid. Dokumentation påbörjas vid inskrivning. En särskild riskbedömning ska alltid genomföras inför en inskrivning.

Vid inskrivning påbörjas en introduktion för klienten i verksamheten som innehåller information om personens rättigheter, viktiga kontaktuppgifter för klienten, eventuella restriktioner enligt lag för placeringen, regler och brandrutiner samt information om vart klienten kan vända sig med synpunkter och klagomål.

Informationen ges på ett sätt som försäkrar att klienten kan tillgodogöra sig den. Om tolk eller annat hjälpmedel behövs används detta.

Klagomål och synpunkter kan lämnas såväl muntligt som skriftligt. Skriftligen sker detta via särskilt formulär på curaindivid.se. Om Klienten önskar kan denne vara anonym i samband med att klagomål och/eller synpunkter lämnas in. Information om detta ges vid inskrivning.

Kontaktpersonerna ansvarar för att en genomförandeplan upprättas tillsammans med klienten och denna skrivs utifrån uppdraget. Den ska finnas med och revideras vid varje möte med socialtjänsten. Överenskommelserna från föregående möte och nya delmål till nästa möte ska skrivas ner och läsas samt undertecknas av alla berörda parter. Denna förvaras i klientens akt och finns på Infosoc för uppdatering. En genomförandeplan upprättas per vårdplan.

På behandlingskonferensen varannan onsdagsförmiddag går personalen igenom varje ärende. Kontaktpersonerna ansvarar för att informera gruppen om ärendet och ta med aktuellt veckoschema. Uppdrag och genomförandeplan gås igenom. Protokollen förvaras i aktskåpet i pärm märkt ”behandlingskonferens”. Vid behov görs en riskbedömning av ärendet.

Om Notavillan identifierar ett behov som uppdraget inte omfattar kontaktas socialtjänsten för en ny planering.

Under insatsens tid följer personal på Notavillan regelbundet upp klientens upplevelse av trygghet, säkerhet, hälsa, bemötande och delaktighet. Detta ska ske i samband med veckosamtal och ska dokumenteras.

När utslussning ingår i uppdraget planeras den som en del i genomförandeplanen.

På Notavillan försöker vi att hålla en dagsstruktur som är sig lik från dag till dag med fasta tider för måltider och sänggående. Vissa rutiner sker alltid på speciella dagar, till exempel städning och matinköp. Alla tider och dagsrutiner finns nedskrivna på särskilda blanketter som finns i den mapp som tillhör varje rum. I matsalen finns en whiteboard där det står vilka personer som arbetar under dag/kväll och natt kommande dygn. Tavlan skrivs av nattpersonalen. Kontaktpersoner ansvarar för att klienters aktiviteter skrivs in i dagsschemat. Det finns foton uppsatta på den personal som arbetar på Notavillan i anslutning till entrén. Där kan man se vilka som arbetar generellt samt specifikt under aktuell dag.

En dag på Notavillan börjar med frukost som ska vara färdig senast kl. 08.30. Skolbarn åker till skolan och förskolebarn går till förskolan. Sedan ser de som är hemma och tillgängliga på TV-nyheterna tillsammans och därefter hålls en morgonsamling. Under morgonsamlingen går vi igenom vad var och en ska göra under dagen och vilken personal som arbetar.

Därefter görs förmiddagssysslorna och kl. 10.00 är det förmiddagsfika. Kl. 12.00 äter man en gemensam lunch. Alla hjälps åt att duka, duka av och diska. Personal är alltid huvudansvarig för matlagningen.

Eftermiddagssysslorna görs därefter och kl. 15.00 är det eftermiddagsfika. Fram till kl: 16:30 när det är kvällsmat görs till exempel läxor eller andra aktiviteter. Kvällspersonal ansvarar för läxläsning i de fall barnet/barnen är placerade på Notavillan utan sina vårdnadshavare eller i sådana fall då vårdnadshavare är i behov av stöd med barnets/barnens läxläsning. Efter kvällsmaten försöker vi oftast ha lite lugnare aktiviteter och ser på barnprogram.

Gemensam fruktstund sker mellan kl.: 18:00-19:00. Äldre barn kan behöva en smörgås lite senare på kvällen. Barnen har sedan läggtider efter ålder och det ska vara tyst på Notavillan kl. 22.00.

Köksansvarig planerar matsedel och inköp. De boende har möjlighet att påverka matsedeln med egna önskemål och uppmuntras att hjälpa till vid matlagning och bakning. Mat som beställs av köksansvarig levereras från COOP på måndagar samt torsdagar. Vid behov stödhandlar personal under veckan.

Personal ansvarar för städning av gemensamma utrymmen och de boende hjälper till i möjligaste mån. Måndagar och torsdagar städas samtliga gemensamma utrymmen. Personalutrymmen städas fredagar. De boendes rum och badrum städas på torsdagar. Personal ansvarar för att detta blir gjort och barnet hjälper till efter förmåga. Vid utflyttning städar klienten sitt rum och badrum. Personal gör en storstädning av varje rum vid utflytt. De boende tvättar i Notavillans tvättstuga i källaren. Vuxna ansvarar för sin egen och sina barns tvätt. Personal ansvarar för ensamma barns tvätt och denna ska enligt rutin ses över varje dag för att säkerställa att barnet alltid har tillgång till rena kläder. Boende i Notavillans lägenheter bokar tid och tvättar i fastighetens gemensamma tvättstuga.

Personal bokar tvättstugan tisdagar samt torsdagar. Vid behov bokas tvättstugan löpande under veckan och tiden skrivs då in på respektive barns rum i dagschemat.

Klienternas toaletter ska ses över varje dag i samband med kvällsrutinerna. Kontaktpersonerna ansvarar för att rummen ställs i ordning i ursprungligt skick i samband med utflytt.

Kontaktpersonerna går igenom barnets kläder och utrustning och ser om något behöver kompletteras. Eventuell kostnad för detta regleras genom vårdavgiften. Ensamma barns kläder ska inventeras i samband med inflytt.

Personlig omvårdnad omfattar: hygien, kläder, mat, sömn, stimulans och mänsklig kontakt. Kontaktpersonerna ansvarar i första hand för att deras klienter får dessa behov tillgodosedda men all personal har ett ansvar att se till att den dagliga omvårdnaden fungerar för alla som bor på Notavillan.

Alla inskrivna vid Notavillan har rätt till en meningsfylld fritid. Kontaktpersonerna går tillsammans med klienten igenom vilka fritidsaktiviteter denne har vid inflyttning. Möjligheter ges att fortsätta med dessa. Aktiviteter erbjuds även inom ramen för Notavillan.

Notavillan ansvarar för skolskjuts till den skola som Notavillans barn och ungdomar hänvisats till för undervisning i de fall skolan är belägen inom Karlshamns kommun. Äldre barn kan i vissa fall förses med busskort för transport till/från skolan. I de fall barnets skolundervisning bedrivs utanför kommunen ansvarar socialtjänsten för att ombesörja logistiken.

Notavillan disponerar två bilar. Dagtid kan de stå på Notavillans parkering och på natten ska de stå i garaget.

Vid utskrivning genomför Notavillan ett avslutningsmöte med Socialtjänsten och klienten/erna. Om ett avslutningsmöte inte kommer till stånd dokumenterar Notavillan skälen till detta. Vid avslutningsmötet läggs särskild vikt vid resultatet av insatsen.

Notavillan erbjuder klienten att frivilligt medverka i en utvärdering som innefattar frågor om trygghet, säkerhet, hälsa, bemötande och delaktighet samt måluppfyllelse enligt genomförandeplanen. Särskild utvärderingsblankett ska delges klienten inför utflytt.

Vid ett sammanbrott av insatsen utreder Notavillan skälen till sammanbrottet och vidtar vid behov åtgärder. Vid sådan händelse ska även en avvikelserapport upprättas.

Vid de tillfällen då barn ska flytta från Notavillan till familjehem strävar Notavillan efter följande inskolningsprogram:

Inskolningen börjar med att barnets vårdnadshavare informeras om  och eventuellt träffar familjehemmet tillsammans med ansvarig handläggare.  Därefter träffar kontaktpersonerna från Notavillan familjehemmet och informerar om barnet. Socialtjänsten informerar sedan barnet om det tilltänkta familjehemmet. Ibland kan det behövas flera besök beroende på barnets behov.

Barnet besöker sedan familjehemmet tillsammans med kontaktpersonen och eventuell ansvarig handläggare. Handläggare, familjehem och kontaktperson gör därefter en gemensam bedömning om när det kan vara lämpligt för barnet att flytta. Ibland kan flera besök behövas och eventuell övernattning genomföras innan barnet är redo för en permanent flytt.

Vid inskrivningstillfället ska det framgå hur Notavillan, klienten och socialtjänsten ska vara delaktiga i uppföljningen. Uppföljningen har sin utgångspunkt i de mål som är fastställda i genomförandeplanen. Notavillan initierar en uppföljning av samverkan kring placeringen med uppdragsgivaren.

Notavillan utvärderar sina uppdrag och mäter nöjdheten hos klienterna vad gäller mottagande, bemötande, delaktighet och trygghet samt i vilken utsträckning de upplever att de fått hjälp med sina problem. Detta sker genom att de erbjuds att frivilligt fylla i en enkät i samband med att ärendet avslutas. Mindre barn får vid behov hjälp av personal att fylla i enkäten. Våra uppdragsgivare utvärderar om vi fullföljt vårt uppdrag i enlighet med vård- och genomförandeplan i samband med att uppdraget avslutats, genom att blankett skickas till ansvarig handläggare.

I personalgruppen på Notavillan finns medarbetare med relevant utbildning, kompetens och lång erfarenhet av att möta olika problematik hos klienter. Samtlig personal har minst två års eftergymnasialutbildning så som socionom, socialpedagog och behandlingspedagog.

För ansvarsområden som gäller verksamhetschefer generellt inom Cura Individutveckling se punkt 7.1 Verksamhetschefer.

Verksamhetschefen har det yttersta ansvaret för behandlingsarbetet på Notavillan. (Beträffande innehållet i behandlingsarbetet se Behandlare).

Förfrågningar och lämplighetsbedömningar

Verksamhetschef tar emot förfrågningar för nya placeringar samt gör lämplighetsbedömningar vid förfrågan.

Beredskap

Verksamhetschef samt biträdande verksamhetschef för Notavillan och Villa Mjällby har gemensam beredskap enligt särskilt beredskapsschema. Beredskapen för respektive chef sträcker sig över en period om en vecka i taget.

Ersättare för verksamhetschefen

Biträdande verksamhetschef går in som ställföreträdande verksamhetschef vid dennes frånvaro.

Metodutveckling

Biträdande verksamhetschef ansvarar för att en kontinuerlig metodutveckling sker i verksamheten samt ska svara för stöd och handledning till personalen i det dagliga praktiska arbetet. När nya metoder förs in i verksamheten ansvarar biträdande verksamhetschef för implementeringen.

Kundkontakt

Biträdande verksamhetschef är, tillsammans med verksamhetschef, Notavillans ansiktet utåt mot både medlems- och utomlänskommuner. Två gånger om året bjuder Cura in kommunerna för gemensamt informationsutbyte.

Chefsgrupp

Bitr. VC deltar i Curas chefsgrupp en gång per månad.

Brandskydd

Verksamhetschef är brandskyddsansvarig på Notavillan och uppdaterar brandskyddspärmen vid behov. Genomför kontroller enligt det systematiska brandskyddsarbetet. Biträdande verksamhetschef är brandskyddskontrollant tillsammans med särskilt utsedd behandlare.

Externa uppdrag

Vid förfrågan om uppdrag utanför Notavillans ordinarie uppdrag ansvarar biträdande verksamhetschef,  tillsammans med  verksamhetschef, för kontakten med kommunerna. Biträdande verksamhetschef  ansvarar,  tillsammans med verksamhetschef,  för stöd och handledning till personal vid externa uppdrag.

Förfrågningar och lämplighetsbedömningar

Biträdande verksamhetschef tar emot förfrågningar för nya placeringar samt gör lämplighetsbedömningar vid inskrivning.

Beredskap

Biträdande verksamhetschef har beredskap för Notavillan och Villa Mjällby enligt beredskapsschema.

Behandlarnas arbetsuppgifter med klienten beskrivs ovan under rubriken Insatser.

Till varje klient upprättas en fysisk akt som innehåller alla papper som rör klienten. I den fysiska akten finns bland annat inskrivningsinformation med personuppgifter, placeringsbeslut, genomförandeplan, telefonlista, särskilda frågeställningar, medicinlista, vårdplan och tidigare utredningar samt Notavillans regler. Den fysiska akten är diarieförd och förvaras i dokumentskåp.

Arbetskonferens sker på onsdagar enligt halvårsvis planering. På arbetskonferensen behandlas alla ärenden som har med det dagliga arbetet på institutionen att göra. Inkommen post gås igenom. Eventuell information från ledningsgruppen eller direktionen förmedlas av verksamhetschef. Dagordningen sätts upp i personalrummet varje vecka där alla kan anmäla vad som ska behandlas. Biträdande verksamhetschef är ständig sekreterare och verksamhetschef ordförande. Sekreterare för protokoll och ansvarar för att detta sätts in i konferenspärmen som förvaras i personalrummet. Verksamhetschefen ansvarar för att protokollet skickas till områdeschef samt förbundschef.

Journal skrivs enligt BBIC-behovsområden som finns på servern. Journalanteckningar om vad som hänt klienten under dagen/kvällen skrivs av personal in på servern innan varje avslutat arbetspass. Den som står som rumsansvarig i dagsschemat ansvarar för att journalanteckning blir skriven. I journalanteckningarna förs samtal in från ansvarig handläggare samt andra telefonsamtal som rings av eller tas emot av klient på Notavillans telefon.

Månadsrapporten bygger på genomförandeplan, behovsområden och journalanteckningar och skrivs varje månad av kontaktpersonen. I rapporten brukar det ingå hur det varit för klienten på Notavillan, i skolan, föräldra- och nätverkskontakter, hälsa med mera.

Ibland kan ansvarig handläggare vilja ha svar på särskilda frågor även om uppdraget inte är en utredning. Frågorna ska kommuniceras med klienten. Behandlare gör sedan observationer och har samtal med klienten för att kunna besvarar frågorna som därefter besvaras skriftligt.

Allmän information som rör det dagliga arbetet (t.ex. sjukskrivningar, målare kommer, bilen tvättad) finns i personalrummet i en allmän kontorsbok.

På Notavillan har personalen särskilda praktiska ansvarsområden.

Några av dessa är följande:

• Bilar, källarförråd samt verktygsförråd
• Matförråd, kök och frysar
• Lägenheterna och dess inventarier
• Kontoret
• Apoteksvaror, drogtester
• Basinventarier
• Blommor, lekrummet, hobbyrummet och böcker
• Fritidsförrådet
• Lekförrådet
• Ipads, kamera och larm
• Lägenhetsmobiler
• Kvalitetsarbete

Nyanställning

Vid nyanställning utses en person ur personalgruppen till mentor. Denna ska ha huvudansvaret att hjälpa den nyanställda att komma in i Notavillans dagliga arbete. Den nyanställde ska vidare ges möjlighet att sättas in i aktuella ärenden tillsammans med sin mentor som även ansvarar för att introduktionslistan gås igenom med den nyanställda. Mentorn ska ha regelbundna samtal med den nyanställde utifrån behov. Fokus på mjuka värden så som bemötande, förhållningssätt, känslor och intryck som sker i det dagliga klientarbetet ska få utrymme att ventileras. Mentorn ska vara extra omhändertagande samt avsätta tid för introduktion och uppföljningen. Den nyanställde har ett ansvar att säga till när han/hon är i behov av mentorstid.

Studenter/praktik

Notavillan är positiva till att ta emot studenter för praktik. För att praktiken ska vara givande och för att klienterna inte ska riskera att påverkas negativt ska praktiktiden vara minst fyra veckor. Vid val av student tas hänsyn till ålder och mognad samt att studentens utbildning måste vara relevant för verksamheten. Förfrågan om praktik tas emot och diskuteras sedan på arbetskonferensen. Handledare utses och tid bokas för ett första samtal. Om både handledare och student är positiva efter detta samtal bestäms när studenten ska börja. Studenten följer handledarens tider. Studenter måste också kunna visa upp utdrag från belastnings- och misstankeregistret som man ansöker om hos polisen.

Studiebesök

Notavillan tar gärna emot studiebesök. Efter förfrågan på telefon tas frågan upp på arbetskonferensen. Tid och vem som ska närvara bestäms.

Studiebesök får aldrig inkräkta på klientens integritet.

Notavillan har en särskild utredare som har övergripande ansvar för att skriva utredningar samt att hålla i de resursgrupper som rör både utredning och omvårdnad.

Resursgrupp

Utredare och kontaktpersoner bokar resursgrupp efter behov. Där går man igenom uppdraget, vårdplan och genomförandeplan. Schema för hela utredningstiden görs upp där alla tider bokas in med både klienter och socialtjänst. Utredare ser till att kontaktpersonerna får det material som behövs för att utföra utredningen till exempel frågeformulär enligt BBIC:s behovsområden och föräldraförmågor. Det finns ett flödesschema för utredningen som följs och det bestäms till nästa resursgrupp, vad man ska titta närmare på, vad som ska tas upp i veckosamtal, vem som ansvarar för vad mm. Vid varje resursgrupp förs minnesanteckningar som följs upp vid nästa resursgrupp.

Externa kontakter

På uppdrag av socialtjänsten tar personal kontakt med externa kontakter såsom psykolog, specialpedagog, skola, bank, sjukvård, osv. Tider bokas och dessa bedömningar tas sedan med i utredningen.

Delgivning

När utredningen är klar går kontaktpersonerna och utredare igenom den innan den överlämnas till familjen. Utredare ansvarar för att klienten delges utredningen och skriver under den. Familjen ska alltid ha möjlighet att kunna ändra direkta faktafel i texten samt vid behov få ge en skriftlig kommentar till utredningen. Efter att klienten har tagit del av utredningen och skrivit under den lämnas den till ansvarig handläggare.

Dokumentation

Efter halva utredningstiden hålls ett halvtidsmöte där alla inblandade är närvarande. På mötet går man igenom hur utredningsarbetet fortskrider och om uppdraget behöver revideras eller kompletteras.

Utredare ansvarar för att en skriftlig lägesrapport lämnas. Utredare samlar in material till utredningen via journalanteckningar, utredningssamtal, veckosamtal, nätverkskartor, behandlingskonferenser, hälsoundersökning och vardagliga observationer. Utredare sammanställer allt material till en utredning. I utredningen ska klientens resurser och behov synliggöras samt rekommendationer ges för fortsatta eventuella insatser. Barnets och föräldrarnas synpunkter ska alltid finnas med i utredningen. Utredningen skrivs i dokumentet ”Mall för utredning” som finns i en mapp på servern.

Kvalitetsmöte

Kvalitetsansvarig kallar till kvalitetsmöten två gånger per år: ett vårmöte och ett höstmöte. Vid behov kallas till extra möte. All personal deltar i kvalitetsmötena. Kvalitetsansvarig ansvarar för att de ändringar och justeringar i kvalitetshandboken som gemensamt bestämdes på föregående kvalitetsmöte blir genomförda. Kvalitetsansvarig är ständig sekreterare vid kvalitetsmötet och skriver protokoll som sätts i särskilt avsedd pärm för kvalitetsarbete som förvaras på kontoret. Kopia skickas till kvalitets- och utvecklingschef för kännedom och eventuellt beslut.

Kvalitetsansvarig ska engagera medarbetarna i kvalitetsarbetet genom att delegera ut uppgifter om ändringar eller utveckling av kvalitetshandboken som gemensamt behandlats på kvalitetsmötet. Man kommer överens om ett datum när ändringen ska vara genomförda och kvalitetsansvarig för in ändringarna på servern. Kvalitetsansvarig för Notavillan väljs för minst ett år i taget med början vid första kvalitetsmötet.

Justera och uppdatera i kvalitetshandbok

Kvalitetsansvarig genomför de ändringar som gemensamt bestämts på kvalitetsmötet. Ändringarna görs på servern, kvalitets- och utvecklingschef meddelas om ändringen.

Information till nyanställda, vikarier och praktikanter

Kvalitetsansvarig informerar nyanställda, vikarier och praktikanter om kvalitetsarbetet samt visar och går igenom kvalitetshandboken.

Samarbete med övriga verksamheters kvalitetsansvariga

Kvalitetsansvarig har kontinuerliga träffar med övriga verksamheters kvalitetsansvariga där kvalitetsarbetet utvecklas och gemensamma dokument tas fram med mera. Vid dessa möten sker också utbyte av information mellan verksamheterna. Dessa möten sker vid fyra tillfällen per år.

Sammanställning av enkätsvar

Kvalitetsansvarig sammanställer årligen de utvärderingsblanketter som fyllts i av handläggare från socialtjänsten och kontaktpersoner. Även utvärderingsblanketterna från klienterna sammanställs och redovisas för verksamhetschefen.

Gemensamma dokument/dataansvar

Utvärderingsblanketterna förvaras i en pärm i konferensrummet och är underlag till den årliga utvärderingen av kvalitetsmålen.