Cura

  1. Om Cura
    1. Kvalitetshandboken
    2. Värdegrund
    3. Curas historia
  2. Curas organisation och styrning
    1. Förbundsordning
    2. Budget, plan och mål
    3. Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse
    4. Årsredovisning och löpande uppföljning av målen
    5. Styrdokument
  3. Kunder och behov
    1. Avtal om avgifter
  4. Mål och utvärdering för 2019- 2021
    1. Ekonomiska mål
    2. Verksamhetsmässiga mål
    3. Utvärdering
  5. Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
    1. Systematiskt förbättringsarbete
    2. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
    3. Kvalitetsberättelse
  6. Kansliet
    1. Förbundschef
      1. Avtal och inköp
      2. Direktion
      3. Revision
      4. Utredning
      5. Utveckling
      6. Ekonomi
      7. Personal
        1. Möten
        2. Arbetsmiljöfrågor
        3. Facklig samverkan
      8. Kvalitet
      9. Information och marknadsföring
      10. Strategisk kompetensutveckling
      11. Samverkan och kundkontakter
    2. Områdeschef
      1. Personal
      2. Ekonomi
      3. Avtal
      4. Utvecklingsarbete
      5. Samverkan
      6. Kompetensutveckling
      7. Kvalitet
      8. Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse
      9. Anbud och upphandling
    3. Personalchef
      1. Kvalitetsarbete
      2. Utvecklingsarbete
      3. Chefsgrupp
      4. Lagar och avtal
      5. Lönerevision och löneöversyn
      6. Rekrytering
      7. Systematiskt arbetsmiljöarbete
      8. Central samverkansgrupp
      9. Strategisk kompetensutveckling
      10. Introduktionsutbildning
    4. Kvalitets- och utvecklingschef
      1. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
      2. Mål och utvärdering
      3. Lagstiftning
      4. Utredningar
      5. BBIC
      6. Miljöarbete
      7. Ledningsgrupp
      8. Brandskyddsansvarig samt ansvarig för hjärtstartare
    5. Kommunikationschef
      1. Information och marknadsföring
      2. Arkivsamordnare
      3. Dataskyddssamordnare
      4. IT
      5. Telefoni
      6. System för dokumentation - Infosoc
    6. Ekonomichef
      1. Ekonomiadministration
      2. Administration
      3. Upphandling
      4. Kontaktperson
    7. Lönehandläggare
      1. Lönehantering
      2. Lönerevision
      3. Pension
      4. Statistik SCB
    8. Personalspecialist
      1. Personaladministration
      2. Kvalitetsarbete
      3. Lagar och avtal
      4. Rekrytering
      5. Arbetsmiljö
      6. Personalenkät
      7. Central samverkansgrupp
      8. Introduktionsutbildning
      9. Styrdokument
      10. Smittskyddsgrupp
    9. Ekonomiassistent
      1. Leverantörsfakturor
      2. Dagrapporter
      3. Bokföringsorder
      4. Utbetalningar till verksamheternas handkassor
      5. Avtalskalendern VILANDE
      6. Posthantering
      7. Bilar
      8. Bokning av resor
      9. Inköp från Coop
      10. Arkiv
    10. Administratör
      1. Administration
      2. Utredningar
      3. Intern ekonomisk revision
      4. Kansliet-utrustning
      5. Brandskyddsansvarig-koordinator
  7. Verksamheter
    1. Verksamhetschefer
      1. Personalansvar
      2. Budgetansvar
      3. Systematiskt arbetsmiljöarbete
      4. Kvalitetsansvar
  8. Resurscentrum
    1. Uppdrag, mål och utvärdering
    2. Personella resurser
    3. Koordinator
    4. Metodutvecklare
    5. Resurscentrums ansvarsområden
  9. Personliga ombud
    1. Uppdrag, mål och utvärdering
    2. Samordnare
    3. Arbetsuppgifter personligt ombud
      1. Klientarbete
      2. Övriga kontakter/aktörer
      3. Marknadsföring
      4. Ledningsgrupp
      5. Regional samverkan
      6. Historik
  10. Familjerådgivningen
    1. Uppdrag, mål och utvärdering
    2. Personella resurser
    3. Familjerådgivare
    4. Behandlingsarbetet
    5. Externt arbete
    6. Kunskaps- och metodutveckling
    7. Administration
    8. Kvalitetsarbete
    9. Historik
  11. Familjerätt
  12. Klaragymnasiet med internat
    1. Klaragymnasiet
      1. Mål och utvärdering
      2. Personella resurser
    2. Rektor/verksamhetschef
      1. Elevens utbildning
      2. Arbetsformer för elevinflytande
      3. Antagning av elev
      4. Avslutande av studier
      5. Information gällande studiestöd
      6. Verksamhetsplan och riksgiltiga mål
      7. Pedagogisk ledare för skolan
      8. Föräldrasamverkan
      9. Dokumentation
      10. Samverkan med avtalskommuner
      11. Inköp
      12. Kvalitetsansvar
      13. Akutsituationer
      14. Fordon
    3. Lärare
      1. Kvalitetsansvarig/skolan
      2. IT-ansvarig
    4. Samverkan mellan skola och Internat
    5. Internaten
      1. Mål och utvärdering
      2. Personella resurser
    6. Verksamhetschef/internat
      1. Personaladministration
      2. Elev- och föräldrakontakter
      3. Antagning av elev
      4. Avslutande av studier
      5. Att flytta
      6. Akutsituationer
      7. Studiebesök
      8. Kundkontakter
      9. Fordon
      10. Internatens fastigheter/lokaler
      11. Biträdande verksamhetschef
    7. Boendehandledare
      1. Kartläggning
      2. Genomförandeplan
      3. Riskanalys
      4. Boendeträning och Hem och hushåll
      5. Prova-på-dagar
      6. Flytt, möbelinköp och nyckelkvittens
      7. Utslussning
      8. Mentorskap
      9. Tydliggörande pedagogik
      10. Fritid
      11. Hemhelger, lov och annan ledighet
      12. Ekonomi
      13. Sjukvård och mediciner
      14. Individuella ansvarsområden
      15. Jour och beredskap
      16. Kvalitetssäkring
      17. Miljö
      18. Kvalitetsansvarig/internatet
    8. Historik
  13. Notavillan
    1. Uppdrag
    2. Mål
    3. Målgrupp
    4. Värdegrund
    5. Klientens inflytande och delaktighet
    6. Hälso- och sjukvårdsuppgifter
    7. Evidensbaserad praktik
    8. Processer
      1. Förfrågan
      2. Inskrivning
      3. Insatser
        1. Dagsstruktur
        2. Inköp och matlagning
        3. Städning och tvätt
        4. Kläder och utrustning
        5. Personlig omvårdnad
        6. Fritidsaktiviteter
        7. Transporter
        8. Utskrivning
        9. Familjehemskontakt
      4. Uppföljning
      5. Utvärdering
    9. Personal och kompetens
      1. Verksamhetschef
      2. Biträdande verksamhetschef
      3. Behandlare
      4. Utredningsansvarig
      5. Kvalitetsansvarig
      6. Nattpersonal
    10. Personalbehov och personaltäthet
    11. Arbets- och boendemiljö
    12. Brandskydd
    13. Tillgänglighet
    14. Hjälpmedel
    15. Förskola, skola, arbete och praktik
    16. Kosthållning
    17. Skyddat boende
    18. Säkerhetsrutiner vid speciella situationer
      1. Kriminella handlingar
      2. Hot och våld
      3. Drogpåverkan
      4. Självmordsförsök
      5. Dödsfall
      6. Avvikning
    19. Historik
  14. Sjöarp
    1. Uppdrag, mål och utvärdering
    2. Historik
    3. Daglig verksamhet
    4. Personella resurser
    5. Verksamhetschef
    6. Personalsamordnare
    7. Metodutvecklare/handledare
    8. Dagcenteradministratör
    9. Behandlare
    10. Övergripande kvalitetansvarig
    11. Kvalitetsansvarig
    12. Kommun Sjuksköterska
  15. Cura Ungdomsboende
    1. Uppdrag, mål och utvärdering
    2. Verksamhetsbeskrivning
      1. God man/särskild förordnad vårdnadshavare
      2. Ersättningar
    3. Verksamhetschef på Cura Ungdomsboende
      1. Personal
      2. Maestrokort
      3. Deltagande och integration
      4. Samverkan
    4. Boendehandledare på Cura Ungdomsboende
      1. Struktur runt placeringen
      2. Kontaktperson
      3. Praktiskt arbete (boendehandledning)
      4. Ansvarsområden för boendehandledare
      5. Kompetensutveckling
      6. Dokumentation
      7. Akutsituationer
    5. Historik
  16. Villa Mjällby Ungdomsenhet
    1. Uppdrag
    2. Mål
    3. Målgrupp
    4. Värdegrund
    5. Ungdomens inflytande och delaktighet
    6. Hälso och sjukvårdsuppgifter
    7. Evidensbaserad praktik
    8. Processer
      1. Förfrågan
      2. Inskrivning
      3. Insats
        1. Dagsstruktur
        2. Inköp och matlagning
        3. Städning och tvätt
        4. Kläder och utrustning
      4. Uppföljning
      5. Utskrivning
      6. Utvärdering
    9. Personal och kompetens
      1. Verksamhetschef/föreståndare
      2. Biträdande verksamhetschef/ställföreträdande föreståndare
      3. Utredare
      4. Behandlare
      5. Kontaktperson
      6. Personalbehov och personaltäthet
      7. Arbetsuppgifter
    10. Skola, utbildning, arbete och praktik
    11. Kosthållning
    12. Arbets- och boendemiljö
      1. Brandskydd
      2. Tillgänglighet
      3. Hjälpmedel
      4. Larm
      5. Hot och Våld
      6. Drogpåverkan
      7. Avvikning
      8. Suicidförsök
      9. Dödsfall

1.Om Cura #

Curas huvuduppdrag har traditionellt varit att i nära samarbete med medlemskommunerna och andra kommuner erbjuda en kvalitativ och kostnadseffektiv vård och behandling inom det psykosociala området. I takt med en allmän samhällelig förändring och därmed förändrade behov hos medlemskommunerna har Curas uppdrag ständigt förändrats. I dag arbetar Cura lika mycket inom området neuropsykiatri (autismspektrum) som inom det psykosociala området.

Cura ansvarar just nu för fem större verksamheter, en gymnasieskola och fyra mindre verksamheter. Kansliet, som är Curas huvudkontor, finns i lokaler på Ågatan i Karlshamn.

Sjöarp – boende och daglig verksamhet för personer för personer med autism.

Klaragymnasiet med internat – fyraårigt gymnasium för ungdomar med autism på högfungerande nivå

  • Skola
  • Internat

Villa Mjällby – ungdomsenhet

Notavillan – barn-och familjeenhet

Cura Ungdomsboende – boende för ensamkommande asylsökande barn

  • Cura Park
  • Cura Boda
  • Cura Lister

Familjerådgivning – för de som har problem i en relation och vill ha en förändring

Familjerätt – samarbetssamtal, utredning och avtal gällande vårdnad, boende och umgänge, föräldraskap och faderskap samt adoption

Personliga ombud – verksamhet för personer med en svår och långvarig psykiatrisk problematik

Cura Resurscentrum – centrum för intern och extern kompetensutveckling

1.1.Kvalitetshandboken #


Handboken följer de riktlinjer som ges för kvalitetssäkringsarbete enligt SoL SFS (2001:453) 3 kap 3 § och Kommunallagen (1991:900) samt i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet (SOSFS 2011:9).

1.2.Värdegrund #

  • Bemötande – vi möter varandra med tillit där vi ser och lyssnar på varandra.
  • Engagemang – vi är goda representanter för våra verksamheter och vi arbetar utifrån vårt uppdrag med arbetsglädje och kompetens. Vi har drivkraft och ett genuint intresse att se individen utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
  • Trygghet – vi är närvarande och tar ansvar. Vi skapar en känsla av sammanhang (KASAM). Hos oss är man accepterad.
  • Utveckling – vi strävar efter förbättring, framsteg och förändring för organisation, verksamhet och individ.
  • Professionalitet – vi har ett yrkesmässigt och etiskt förhållningssätt med balans mellan närhet och distans. Vi arbetar utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

Vi hjälper människor att växa!

 

1.3.Curas historia #

Tidigare var det vanligt att landsting och stat var huvudmän för institutioner och annan verksamhet inom det psykosociala området. Kommunerna var kunder och de tyckte att de saknade den insyn och det inflytande som var önskvärt och därför föddes tankarna på att bilda ett kommunalförbund i Blekinge med syfte att ta över huvudmannaskapet för de aktuella verksamheterna.

1993 bildades därför Vårdförbundet Blekinge. Alla kommuner i länet utom Karlskrona blev medlemmar vid starten och 1997 gick även Karlskrona in i samarbetet.

2011 bytte förbundet namn till Kommunsamverkan Cura Individutveckling – Cura.

 

2.Curas organisation och styrning #

Cura styrs av en direktion med nio ledamöter och nio ersättare som utsetts av kommunfullmäktige i sina respektive kommuner.

Högsta tjänsteperson inom Cura är förbundschefen.  Förbundschefen leder ledningsgruppen som består av  personalchef, ekonomichef samt kvalitets- och utvecklingschef.

Verksamheterna leds av en verksamhetschef och ibland också en biträdande verksamhetschef. Gymnasieskolan leds av en rektor och en biträdande rektor. Konsultgruppens verksamheter har en verksamhetschef. Personalchefen är verksamhetschef för Cura Resurscentrum.

Totalt sysselsätter Cura cirka 175 medarbetare. Med några få undantag är alla tjänster heltidstjänster. Till detta kommer ett stort antal timanställda som arbetar vid sommarsemestrar eller vid ordinarie personals sjukdom, tjänstledighet eller liknande.

 

2.1.Förbundsordning #

Medlemskommunerna beslutar om en förbundsordning som bland annat reglerar förbundets uppdrag och direktionens sammansättning. Förbundsordningen ändras om medlemskommunerna är överens om att Curas uppdrag ska förändras.

Förbundsordningen är Curas viktigaste styrdokument. Ansvarig för att förbundsordningen är uppdaterad är förbundschefen.

2.2.Budget, plan och mål #

Inom ramen för det uppdrag som medlemskommunerna formulerat är det sedan politiska beslut inom Curas direktion som formar Curas samlade verksamhet. Direktionen beslutar om en gemensam delegationsordning för både gymnasieskolan och övriga verksamheter.

Det viktigaste styrdokumentet vid sidan av förbundsordningen, är budget och plan för kommande verksamhetsår. Här fastslår politikerna önskad inriktning och utveckling för förbundet tre år framåt i tiden. I budgeten återfinns också mål för verksamheten, både ekonomiska och verksamhetsmässiga. Beslut om budget för kommande år ska tas under oktober månad. Respektive verksamhetschef har enligt delegationsordningen ansvar för sin budget. Förbundschefen har det yttersta ansvaret för Curas totala resultat.

Förbundschef,  tillsammans med kvalitets- och utvecklingschef, områdeschef och personalchef, ansvarar för att utvärderingsbara mål finns på övergripande nivå, medan direktionen beslutar. På verksamhetsnivå ansvarar verksamhetschefen. Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att verktyg för utvärdering finns. För att få konsekvens och likformighet i arbetet ansvarar denna även för att samordna utvärderingsarbetet mellan cheferna.

 

2.3.Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse #

Verksamhetsplan

När direktionen har fastställt verksamheternas uppdrag, mål och principer för utvärdering och när budgeten är tagen i oktober månad, är det verksamhetschefernas ansvar att formulera en verksamhetsplan. Denna ska utformas så att den på ett strukturerat sätt visar vad man, mot bakgrund av den budget som gäller för respektive verksamhet, kommer att göra för att verksamhetens mål ska uppnås. Verksamhetsplanen ska delges direktionen för godkännande, vid årets sista sammanträde.

Verksamhetsberättelse

Verksamhetscheferna ansvarar för att verksamhetens mål utvärderas och redovisas i deras respektive verksamhetsberättelser, som delges direktionen i samband med årsredovisningen.

2.4.Årsredovisning och löpande uppföljning av målen #

Utvärdering av de ekonomiska och övergripande målen  redovisas i förvaltningsrapporten i samband med årsredovisningen. De ekonomiska målen utvärderas och redovisas även i delårsrapporten.

Löpande uppföljning av de ekonomiska målen

Vid sidan av den formella uppföljningen i årsredovisningen sker en löpande uppföljning under året. Ekonomiansvarig/ekonom skickar en ekonomisk uppföljning till respektive verksamhetschef varje månad. Var tredje  månad bokar respektive verksamhetschef in en mer grundlig genomgång och uppföljning av ekonomin med ekonomiansvarig/ekonom.

Vid varje direktionssammanträde ger förbundschefen en redogörelse för ekonomin och rapporterar särskilda händelser i verksamheterna och större avvikelser diskuteras. Rapporterna fungerar i vissa delar också som en uppföljning av verksamheternas mål under året. Även övriga centrala mål och mål för verksamheterna ska redovisas löpande under året vid chefsmöten samt i årsredovisning och verksamhetsberättelse. Se kapitel 4. Mål och utvärdering för 2017-2019.

 

2.5.Styrdokument #

För att alla som arbetar på Cura ska veta hur vi ska gå till väga för att uppfylla krav och mål finns ett stort antal styrdokument som är fastställda av Curas direktion och ett antal som Curas ledningsgrupp har tagit fram. Styrdokumenten följer oftast av lagstiftning och beskriver hur Cura ska handla för att uppnå den kvalitet som krävs i verksamheterna. De beskriver både det interna arbetet med klienter/elever/ungdomar samt rutiner för arbetsmiljöarbetet.

 

På verksamhetsnivå ansvarar verksamhetschefen för att informera så att nya styrdokument blir kända för medarbetarna. Styrdokumenten finns tillgängliga för alla medarbetare på vår gemensamma server.

3.Kunder och behov #

Curas kunder är i första hand våra medlemskommuner, och då i huvudsak kommunernas socialnämnder (inklusive LSS-verksamhet) och gymnasienämnder. Vid sidan av dessa kan även andra kommuner och Migrationsverket vara våra kunder.

Förhållandet mellan kunder och klienter/elever/ungdomar

Vi ser inte våra klienter/elever/ungdomar primärt som kunder men utgår i allt arbete från att kundernas behov och förväntningar motsvarar de krav och förväntningar som klienter/elever/ungdomar kan ställa på oss i enlighet med tecknade avtal.

Beskrivning av gruppen klienter/elever/ungdomar

Gruppen varierar över tid men en stor del utgörs av utsatta barn och ibland deras föräldrar eller ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder. De lagrum som styr insatserna är SoL, LVU, LSS och HSL (gäller läkemedelshantering).

Prioriteringar

Om Curas resurser inte räcker för att tillgodose alla kunders behov och önskemål, ska alltid medlemskommunerna prioriteras. I vissa fall tecknar Cura avtal med andra kommuner och dessa ska komma ifråga i andra hand. Därefter kan övriga kunders behov tillgodoses.

Bedömning av kundernas behov

För att Cura och Curas kunder ska vara överens om vad som ryms i det uppdrag man åtagit sig och på vilket sätt uppdraget ska utföras, ska Cura bjuda in till kontinuerliga träffar med representanter för medlemskommunerna. Direktionens ledamöter har ett ansvar för att aktualisera nya behov och det har också kommunerna.

Vid sidan av detta ska alla som arbetar inom Cura genom formella och informella kontakter med kunder och i kontakter med klienter/elever/ungdomar, bidra till att vidga den gemensamma omvärldsanalysen. Detta görs genom att varje enskild medarbetare delar med sig av sina reflektioner och erfarenhetsutbyten till ledningen inom Cura, så att denna kunskap kan bearbetas och vid behov leda till förändringar i verksamheterna. Ömsesidigheten i erfarenhetsutbyte på alla nivåer, är en förutsättning för att Cura ska kunna hålla en hög kvalitet och att uppfattningen om vad som är hög kvalitet delas av Curas kunder.

3.1.Avtal om avgifter #

Alla Curas uppdrag regleras genom avtal med ansvarig kommun. För Curas del är det direktionen som beslutar om vilka avgifter Cura tar för sina tjänster.

De mindre verksamheterna inom Cura: Familjerådgivning, Familjerätt samt Personliga ombud, finansieras genom avgifter (Personliga ombud även statsbidrag) och svarar mot de reella kostnaderna för verksamheterna.

I övriga verksamheter betalar varje kund för en plats, per dygn, per termin eller per år. Här ansöker kommunerna om plats, prioritering görs enligt ovan och därefter ska alltid ett avtal som reglerar avtalets omfattning och utformning upprättas. Detta garanterar att kunden och Cura är överens om vilken kvalitet som ska uppnås i arbetet. Varje uppdrag ska utvärderas antingen när det är slutfört eller en gång årligen vid längre placeringar. Hur utvärderingen ska gå till och vilka mål som ska uppnås regleras i ”Mål och utvärdering för 2017–2019.”

4.Mål och utvärdering för 2019–2021 #

Ytterst ska kvalitetssäkringsarbetet garantera att vi erbjuder våra kunder den kvalitet som följer av lagstiftning och förordning och också den kvalitet som vi utlovar gentemot våra kunder. Varje år beslutar direktionen om mål för den samlade verksamheten vilka anger en ambitionsnivå för det samlade arbetet. Kvalitetssäkringen ska bidra till att vi uppnår de uppsatta målen varför kvalitet och måluppfyllelse är nära knutna till varandra.

För utvärderingar som används i det systematiska förbättringsarbetet ansvarar kvalitets- och utvecklingschef. Denna har även  ett särskilt ansvar för att det finns mål som går att utvärdera och verktyg för detta.

4.1.Ekonomiska mål #

Alla Curas verksamheter ska bära sina egna kostnader

4.2.Verksamhetsmässiga mål #

Personal/arbetsmiljö

  • Cura arbetar för en jämnare könsfördelning med målet 60/40 procent
  • Cura arbetar för att inga arbetsskador ska inträffa med sjukskrivning som följd
  • Cura arbetar för att alla medarbetare ska känna till förbundets övergripande ekonomiska och verksamhetsmässiga mål
  • Cura arbetar för att den totala sjukfrånvaron inte ska överstiga 5 procent
  • 100 procent av Curas medarbetare anser att det inte förekommer kränkande särbehandling, mobbing eller trakasserier av något slag inom Cura
  • 93 procent av Curas medarbetare anser att de har en sund arbetsbelastning
  • 97 procent av Curas medarbetare anser sig vara insatta i sin verksamhets mål
  • 97 procent av Curas medarbetare anser att den egna verksamhetens mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt
  • 93 procent av Curas medarbetare anser att kvalitetshandboken är ett bra styrdokument för kvalitetsarbetet inom Cura
  • 92 procent av Curas medarbetare ser fram emot att gå till arbetet

Kompetensutveckling/handledning

  • De samlade kostnaderna för kompetensutveckling och handledning ska varje år motsvara minst 1,3 procent av förbundets budgeterade personalkostnader

Beläggning

  • Av de placeringar som görs totalt inom Curas verksamheter ska minst 80 procent utgöras av placeringar från medlemskommunerna

Resultat

  • 100 procent av Curas kunder ska tycka att Cura har utfört uppdraget i enlighet med dokumenterade överenskommelser

 

 

 

4.3.Utvärdering #

De ekonomiska målen utvärderas dels i samband med årsredovisningen, dels i samband med delårsrapporten. De verksamhetsmässiga målen utvärderas i samband med årsredovisningen. Underlag till den verksamhetsmässiga utvärderingen hämtas i Curas årliga personalenkät, i respektive verksamhets egen utvärdering samt i annat statistiskt material som Cura förfogar över, till exempel personalstatistik.

 

5.Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete #

Alla som är vårdgivare, bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS  ska ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska användas för att utveckla och säkra verksamheten på ett systematiskt och fortlöpande sätt. Detta regleras bland annat i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).

En stor del av Curas kvalitetshandbok beskriver just Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. I de kommande kapitlen finns beskrivningar av processer, aktiviteter, rutiner, ansvar, uppföljning, utvärdering och förbättringsarbete för att vi ska kunna säkra och utveckla alla verksamheter inom Cura.

Alla medarbetare har ett eget ansvar för att känna till vad, och arbeta efter, Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete innebär. Verksamhetschefen har ett särskilt ansvar för att den egna verksamheten uppfyller kraven i ledningssystemet. Kvalitets- och utvecklingschef har ett särskilt ansvar för att Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete följer de krav som ställs av lagar, förordningar, föreskrifter och Curas politiska ledning, direktionen.

Ledningssystemet ska vara ett stöd för att utveckla verksamheten

Ledningssystemet ska vara ett stöd för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Det ska ta fram och beskriva de processer som verksamheten behöver för att hålla en god kvalitet samt identifiera de aktiviteter som varje process innehåller och i vilken ordning aktiviteterna ska ske. Ledningssystemet ska också visa vilka rutiner som vi ska följa för varje aktivitet och vem som har ansvar för aktiviteten. En viktig del i ledningssystemet är att identifiera de processer som verksamheten behöver för att kunna samverka med andra. Det kan till exempel vara samverkan med myndigheter inom socialtjänst och LSS, hälso- och sjukvården, skola, gode män, föreningar och andra organisationer.

Personalens medverkan i kvalitetsarbetet

Det är ett lagkrav att insatser inom socialtjänst och LSS ska vara av god kvalitet. För att vi ska uppnå en god kvalitet och kunna utveckla verksamheten är det avgörande att all personal känner till, och arbetar efter, de processer och rutiner som ingår i Curas ledningssystem. För att säkerställa detta har varje verksamhet minst en kvalitetsansvarig som har till uppgift att:

  • löpande uppdatera handboken vid förändringar i den egna verksamheten
  • kalla till kvalitetsmöte i verksamheten minst två  gånger om året för att tillsammans med hela personalgruppen gå igenom vad som står i handboken och vad som eventuellt behöver förändras
  •  delta på centrala kvalitetsmöten fyra gånger året, tillsammans med övriga kvalitetsansvariga och Kvalitetschef/utredare

All personal är skyldig att följa de processer och rutiner som Cura har samt att påpeka om, och på vilket sätt, de behöver förändras och förbättras. Verksamhetschef har ansvar för att kvalitet finns som en punkt på dagordningen för varje personalmöte.

5.1.Systematiskt förbättringsarbete #

Riskanalys

Verksamheten ska löpande göra riskanalyser för se om det finns risk för att händelser ska kunna inträffa som medför brister i kvaliteten. Varje medarbetare på Cura är skyldig att göra riskanalys i det dagliga arbetet med klienter/elever/ungdomar. Verksamhetschef har ett särskilt ansvar att göra riskanalyser vid förändringar i verksamheten. Kvalitets- och utvecklingschef på Cura har, tillsammans med förbundschef och övrig ledning, ett särskilt ansvar att göra riskanalys vid större förändringar i Curas verksamheter, till exempel när en ny verksamhet ska starta.

Rutin och blankett för riskanalys finns bland Curas styrdokument på servern.

Egenkontroll

Verksamheten ska göra egenkontroller utifrån den egenkontrollplan som direktionen antagit.  Denna plan samt rutin för egenkontroll finns på Curas server.

Utredning av avvikelser

Klagomål och synpunkter

Verksamheten ska utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet som kommer in från klienter/elever/ungdomar, personal och övriga. Cura har en rutin för klagomåls- och synpunkthantering, se styrdokument på Curas server.

Alla medarbetare har ansvar för att dokumentera och framföra de klagomål och synpunkter som kommer från klienter/elever/ungdomar och övriga. Verksamhetschef har ett särskilt ansvar för att utreda och eventuellt vidta åtgärder med anledning av de klagomål och synpunkter som har kommit in.

Rapporteringsskyldighet

Alla som arbetar inom Cura har en skyldighet att rapportera missförhållande, eller påtaglig risk för missförhållande. Verksamhetschef har ett särskilt ansvar för att dokumentera, avhjälpa eller undanröja missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande samt för att dokumentera de åtgärder som har vidtagits eller planeras. Rapporteringsskyldighet är det som kallas Lex Sarah inom socialtjänst och LSS. Cura har en rutin för Lex Sarah, se styrdokument på Curas server. Alla medarbetare ska få information om Lex Sarah vid introduktionen samt minst två gånger om året. Ansvarig för detta är verksamhetschef.

Sammanställning och analys

Klagomål, synpunkter, Lex Sarah-rapporter och andra rapporter om avvikelser ska sammanställas och analyseras för att vi ska kunna se mönster eller trender som visar en risk för kvaliteten.  Kvalitets- och utvecklingschef har ett särskilt ansvar för att göra sammanställning och analys samt föreslå eventuella åtgärder.

5.2.Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) #

Cura ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt de som bor i något av Curas boenden för särskild service (9:8, och 9:9 LSS). Cura har slutit avtal med Ronneby respektive Olofströms kommuner om att utföra de uppgifter som Cura, enligt olika lagar och föreskrifter ansvarar för. När det gäller journalföring och dokumentation enligt HSL finns en särskild rutin upprättad.

5.3.Kvalitetsberättelse #

Curas arbete med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten ska dokumenteras i en kvalitetsberättelse varje år. Kvalitetsberättelsen ska innehålla:

  • hur kvalitetsarbetet har bedrivits under föregående år
  • vilka åtgärder som vi har vidtagit för att säkra kvaliteten
  • vilka resultat vi har nått

Kvalitets- och utvecklingschef har ansvar för att skriva Curas årliga kvalitetsberättelse.

6.Kansliet #

På kansliet finns Curas ledning samt centrala administration.

Personella resurser

Personal
10,5 tjänster

Utbildningskrav

Relevant utbildning för tjänsten.

 

6.1.Förbundschef #

Förbundschefen är högsta tjänsteperson på Cura under direktionen och ytterst ansvarig för Curas verksamhet. Förbundschefen leder ledningsgruppen.

6.1.1.Avtal och inköp #

Tecknande av avtal

Förbundschef är firmatecknare och ansvarar för att avtal tecknas i alla avseenden där Cura står i ansvarsförhållande till någon annan part. Det kan avse hyresavtal, tjänsteköp, handledning, konsulttjänster, leasingavtal eller liknande.

Förfrågningsunderlag och anbud

När tjänster som Cura köper avser större värden tillämpas alltid Lagen om offentlig upphandling, LOU. Vid större upphandlingar samråder förbundschef med direktionen kring kravspecifikationer. Cura har inlett ett samarbete med Karlshamns kommun som innebär att Cura har möjlighet att köpa konsulttjänster av kommunens inköpsavdelning. Förbundschef ansvarar för att lämna anbud som avser vårdplatser, konsulttjänster eller liknande, när detta är befogat utifrån förbundets uppdrag.

 

 

 

6.1.2.Direktion #

Direktionssammanträden

Förbundschef upprättar en ärendelista i samråd med ordföranden till varje sammanträde och bokar lokal i förekommande fall. Därefter skrivs kallelse som skickas ut till ledamöter och ersättare samt adjungerande ledamöter senast 10 dagar före aktuellt sammanträde. Förbundschef ansvarar för att ledamöterna får bra underlag för att fatta beslut, antingen skriftligen eller genom muntliga föredragningar. Vid varje sammanträde avger förbundschef en rapport från verksamheterna samt en ekonomisk rapport. Förbundschef, eller annan som direktionen godkänner, är direktionens sekreterare och skriver protokoll. Förbundschef ser till att protokollet justeras och skickas ut till direktionens ledamöter, adjungerande ledamöter samt till kommunerna.

Protokollet sänds med vanlig post eller e-post. Förbundschef ansvarar för att justerat protokoll, enligt kommunallagens bestämmelser och Curas reglemente för direktionen, anslås på Karlshamns kommuns elektroniska anslagstavla samt Curas egen anslagstavla på hemsidan.

Överläggning med ordföranden och Curas presidium

Förbundschef rapporterar fortlöpande till ordförande om verksamheternas utveckling och annat som kan påverka Cura. Inför sammanträden har förbundschef beredningsmöten med presidiet.

 

 

6.1.3.Revision #

Förbundschef ska tillsammans med ekonomiansvarig tillhandahålla underlag och verifikationer till revisorerna samt lämna information och förklaringar avseende underlagen.

Förbundschef redovisar delårsbokslutet för tjänsterevisorn och valda revisorer. Vid årets bokslut redovisar förbundschef revisionsrapporten för revisorerna. Efter beslut om årsredovisning i direktionen översänds detta tillsammans med revisionsrapport till medlemskommunerna.

 

6.1.4.Utredning #

Förbundschef kan uppdra till utredare att verkställa en utredning med ansvar för att relevant fakta, bearbetning och analys blir gjord. Om utredningen leder fram till ställningstaganden av avgörande strategisk karaktär beslutar direktionen.

 

6.1.5.Utveckling #

Utveckling

Förbundschef ansvarar ytterst för att ett kontinuerligt utvecklingsarbete pågår i verksamheten och kan uppdra till chefer att driva olika projekt.

Lagar, förordningar med mera

Förbundschef ska hålla sig ajour med lagar, förordningar och andra anvisningar som har betydelse för Curas verksamheter. Om behov finns ska förbundschef informera direktionen om förändringar som kan få betydelse för Cura.

Styrdokument

Förbundschef ansvarar för att Curas styrdokument är aktuella. Nya eller ändrade styrdokument tas upp på direktionsmöten för kännedom. Förbundschef ansvarar för att direktionens beslut om ändringar blir kända i organisationen.

 

 

 

6.1.6.Ekonomi #

Budget och plan

Förbundschef ansvarar tillsammans med ledningsgrupp och ekonomiansvarig för framtagandet av budget och plan.

Bokslut

Förbundschef ansvarar tillsammans med ledningsgrupp och ekonomiansvarig för bokslutsarbetet.

Trygghetsfonden och medlemskap i Sobona

Sobona är Curas arbetsgivarförening. Förbundschef administrerar Curas del i Trygghetsfonden en gång per år samt håller sig ajour med fondens agerande. Underlaget tar lönehandläggaren fram. Förbundschef administrerar medlemsavgifterna till Sobona en gång per år efter underlag som lönehandläggaren tagit fram.

Pensionsvalet-KPA

Pensionsvalet-KPA är pensionsförvaltare till Curas pensionsavtal PA-KFS09 och PA-KFS. Förbundschef ansvarar tillsammans med lönehandläggaren för kostnadsuppföljning samt att bevaka förändringar i PA-KFS.

 

 

 

 

6.1.7.Personal #

6.1.7.1.Möten #

Arbetsplatsmöten, APT

Förbundschef bjuder in all personal som jobbar på kansliet till ett arbetsplatsmöte minst en gång per månad, eller vid behov. Förbundschef informerar om läget i verksamheten, beslut tagna i ledningsgruppen och direktion. Deltagarna informerar varandra om det som är aktuellt för var och en.

 

 

6.1.7.2.Arbetsmiljöfrågor #

Arbetsmiljöfrågor

Förbundschef har enligt delegation det yttersta ansvaret för arbetsmiljöfrågor. På verksamhetsnivå är ansvaret vidaredelegerat till verksamhetschef. Förbundschef bevakar tillsammans med personalchef aktuell lagstiftning och föreskrifter.

Brandskydd

Förbundschef har enligt delegation det yttersta ansvaret för brandskyddsfrågor inom förbundet. Förbundschef är brandskyddsansvarig för kansliet. Övrigt, se Curas övergripande brandskyddspolicy på Curas server.

Krisgrupp

Förbundschef är ansvarig för Curas krisgrupp.

 

6.1.7.3.Facklig samverkan #

Central samverkansgrupp

Förbundschef ansvarar för att samverkan sker med de fackförbund som Cura har avtal med. Mötet sammanträder minst fyra gånger per år. Gruppen samråder i frågor som rör budget/plan, arbetsmiljöpolicy, jämställdhets-, och mångfaldsplan, lönepolicy, bokslut samt övriga MBL- och AML-frågor.

Förhandlingar/Kollektivavtal

Förbundschef informerar direktionen om viktigare ändringar i kollektivavtal och förhandlingar.

Lönerevision/översyn

Förbundschef ansvarar för att lönebildningsarbetet följer centrala avtal. Förbundschef informerar direktionen.

Försäkringar AFA

Centrala överenskommelser tecknas mellan Sobona och fackliga organisationer om trygghetsförsäkringar för personal. Förbundschef bevakar avtal som tecknats.

 

 

 

 

 

6.1.8.Kvalitet #

Förbundschef har det yttersta ansvaret för Curas ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. 

 

 

6.1.9.Information och marknadsföring #

Förbundschef ansvarar tillsammans med ledningsgrupp och kommunikationschef för att informera om och marknadsföra Cura på ett ändamålsenligt sätt.

 

 

6.1.10.Strategisk kompetensutveckling #

Förbundschef ansvarar för att kompetensbehovet inom Cura tillgodoses enligt den strategiska kompetensutvecklingen.

 

 

 

6.1.11.Samverkan och kundkontakter #

Curas medlemskommuner

Förbundschef och områdeschef har regelbundna träffar för diskussion om aktuella frågor och behov med kommun- och förvaltningschefer.

Övriga kommuner med flera

Vid behov har förbundschef möten med externa kommuner och andra organisationer. Aktuella frågor diskuteras och förbundschef tar synpunkter och frågeställningar vidare till Curas interna arbete samt vidtar eventuella åtgärder.

Myndigheter

Förbundschef har fortlöpande kontakter för ömsesidigt informationsutbyte med brandmyndigheter, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen med flera vilkas beslut, myndighetsutövning eller liknande har betydelse för Curas verksamhetsområden.

Gryning vård AB, VoB Syd och Vårdförbundet Sörmland

Förbundschef har fortlöpande kontakter på chefsnivå och erfarenhetsutbyte med organisationerna samt bedriver ett gemensamt regionalt samarbete med Gryning, VoB Syd och Vårdförbundet Sörmland som tillsammans med Cura utgör offentliga alternativ inom verksamhetsområdet.

 

 

 

 

 

 

6.2.Områdeschef #

Områdeschefen ansvar för att samordna verksamheterna ; Notavillan, Klaragymnasiet med internat, Sjöarp Gruppbostäder, Cura Ungdomsboende samt Konsultgruppen. I samordningsansvaret ligger att på ett kontinuerligt och strukturerat sätt hålla sig uppdaterad kring den aktuella situationen i respektive verksamhet, att vara tillgänglig för cheferna för samråd och rådgivning.

 

6.2.1.Personal #

Anställning av verksamhetschefer och biträdande verksamhetschefer

Områdeschefen ansvara för att anställa verksamhetschefer och biträdande verksamhetschefer. Personalchefen ansvarar för innehållet i rekryteringsannonser. Personalchefen håller i intervjuer och ansvarar för att rekryteringsprocessen följer den fastställda rutinen vid rekrytering. Områdeschefen träffar efter samråd med personalchefen överenskommelser om lön och meddelar personal- och lönehandläggare som skriver anställningsbevis. Områdeschefen ansvarar för att ett introduktionsprogram upprättas till den nyanställde och introducerar tillsammans med övriga i ledningsgruppen medarbetare enligt Curas introduktionsprogram, se styrdokument på Curas server.

 Möte med verksamhetscheferna

Med regelbundenhet kallar områdeschefen till möten med alla eller några av cheferna och ansvarar då för dagordningen och kallelsen. Områdeschefen leder mötet som behandlar aktuella ledarskapsfrågor som personalärenden, ekonomi med mera. Protokoll skrivs efter rullande schema. Protokoll sänds till alla mötesdeltagare och läggs på Curas server. Uppföljning av protokollet sker vid nästkommande chefsgrupp.

Kontakter med verksamhetscheferna

Vid sidan av gemensamma träffar ska områdeschefen träffa eller ha telefonkontakt med sina verksamhetschefer enskilt när behov finns. Detta kan både verksamhetschefen och områdeschefen ta initiativ till.

Lönerapportering

Områdeschefen attesterar tjänstgöringsrapporter, liksom underlagen för löneutbetalningarna avseende verksamhetschefer och biträdande verksamhetschefer inom sitt område.

Utvecklings- och lönesamtal

Områdeschefen erbjuder utvecklingssamtal till verksamhetschefer minst två gånger om året. Samtalen genomförs utifrån en mall, se styrdokument på Curas server. Områdeschefen kallar till lönesamtal i samband med lönerevisionen, förhandlar lön samt anmäler ny lön till personal- och lönehandläggare. Beslut om ny lön dokumenteras skriftligen.

Krissituationer

Områdeschefen har ett ansvar för att krisplanen är uppdaterad när det gäller namn och telefonnummer till nya verksamhetschefer och biträdande verksamhetschefer som ingår i området.

6.2.2.Ekonomi #

Uppföljning

Områdeschefen ansvarar för att en sammanhållen uppföljning av verksamheternas budgetar görs inom området cirka en gång i månaden. Om områdeschefen upptäcker avvikelser ska dessa påtalas för verksamhetschefen, ekonomiansvarig och förbundschef. Det kan finnas behov av att omfördela resurser mellan verksamheterna. Sådan omfördelning kan områdeschefen ta initiativ till. Verksamhetscheferna ansvarar för sina respektive budgetar.

6.2.3.Avtal #

Tecknande av avtal avseende varor och tjänster

Områdeschefen ansvarar för att avtal upprättas i fall där varor eller tjänster avropats inom ramen för samordningsansvaret. Exempel kan vara gemensam handledning, gemensam utbildning eller liknande. Förbundschef tecknar alla avtal som har ekonomisk bäring för Cura.

Bevakning av utgående avtal

Områdeschefen ansvarar för att avtal sägs upp i rätt tid, alternativt förlängs när det är aktuellt. Detta görs genom automatisk bevakning via Curas datorprogram Deal Manager.

6.2.4.Utvecklingsarbete #

Områdeschefen ansvarar för att utvecklingsarbetet inom området drivs framåt. Områdeschefen ska finnas tillgänglig för råd och stöd i verksamhetschefernas eller andras arbete med utvecklingsarbete. Områdeschefen ska också identifiera och ta initiativ till sådant utvecklingsarbete som leder Cura framåt i enlighet med fattade mål och visioner. Områdeschefen är ansvarig för sådana utvecklingsprojekt som är områdesgemensamma.

 

6.2.5.Samverkan #

Ledningsgrupp

Områdeschefen ingår i Curas ledningsgrupp och delar ansvaret för Curas ledning med förbundschef och övriga som ingår i gruppen. Inom gruppen hanteras akuta operativa frågor som kräver samråd, personalärenden, identifiering av brister i våra olika styrsystem, uppdelning av ansvar (när detta inte framgår av respektive kvalitetssäkring), planering för kommande chefsmöte, uppföljning av arbete med prioriterade arbetsuppgifter, övergripande arbetsmiljö-, kvalitets och kompetensutvecklingsfrågor med mera. Inom ramen för ledningsgruppen går vi in och ur varandras kompetensområden för att genomlysa aktuella frågor på bästa sätt.

Förbundschef

Områdeschef och förbundschef har på förhand inbokade tider för regelbundna avstämningar när det gäller verksamheterna inom området. Vid sidan av dessa möten kan både områdeschef och förbundschef ta initiativ till spontana möten när behov finns.

Chefsmöten

Områdeschefen håller i chefsmöten med sina verksamhetschefer. Mötet är primärt inriktat på ömsesidig information kring läget i verksamheterna, samt att behandla frågor som bör belysas i ett brett perspektiv. Mötet syftar även till att ge deltagarna en bred omvärldsanalys. Områdeschefen har där ett uppdrag att bevaka de frågor som bör belysas, och den information som deltagarna bör få, utifrån sitt ansvarsområde.

Extern samverkan

Områdeschefen håller kontakt med andra myndigheter och verksamheter som har bäring för Curas verksamheter. När behov finns ska områdeschefen bjuda in andra chefer eller medarbetare från myndigheter och verksamheter för samråd och utbyte av erfarenheter. Detta blir särskilt aktuellt när det pågår något utvecklingsprojekt inom ett område där Cura kommer att ha en nära samverkan i framtiden.

6.2.6.Kompetensutveckling #

När det är aktuellt med gemensamma utbildningsinsatser för två eller flera verksamheter inom området, är det områdeschefens ansvar att samordna dessa för att nå kostnadseffektivitet och helhetssyn. När det gäller konferenser och liknande är det områdeschefens ansvar att förvissa sig om att innehållet är adekvat och svarar mot ett definierat behov (se kompetensutvecklingsplan) och att konferenserna företas i rimlig omfattning.

6.2.7.Kvalitet #

Områdeschefens ansvar är att uppmärksamma om någon verksamhet brister i sitt systematiska kvalitetsarbete, påtala detta för förbundschef och sedan att tillsammans med kvalitets- och utvecklingschef vara behjälplig när det gäller att räta upp det som inte fungerar i aktuell verksamhet. Kvalitets- och utvecklingschef har ansvaret för att rutiner och processer för det systematiska kvalitetssystemet finns och är uppdaterade. Det är varje verksamhetschefs ansvar att se till att verksamheten följer dessa rutiner.

6.2.8.Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse #

I samband med budgetarbetet skriver verksamhetscheferna en verksamhetsplan som ska redovisa hur de avser att bedriva arbetet inom sin enhet för att nå de uppsatta målen. Dessa ska sedan skickas till områdeschefen som läser igenom planerna och säkerställer att de följer den form som fastställts i en mall och att det som beskrivits är relevant och samstämmer med de uppsatta målen för verksamheten. Detsamma gäller för de verksamhetsberättelser som verksamhetscheferna skriver i samband med årsredovisningen. Där gör cheferna en utvärdering av året som gått i många olika avseenden. Områdeschefen ansvarar för att alla områden som ska belysas finns med i respektive berättelse.

6.2.9.Anbud och upphandling #

Områdeschefen ansvarar för att anbud lämnas i upphandlingar som är adekvata för Curas verksamheter inom området. Detta kan till exempel gälla anbud avseende vårdplatser eller liknande. Detta fråntar inte verksamhetschefen ansvaret för arbetet med att besvara frågor kring uppgifter om verksamheten. Det är områdeschefens ansvar att bevaka upphandlingar som vi bör genomföra, både direktupphandlingar och de som ligger över tröskelvärdet. När större upphandlingar ska genomföras är ekonomiansvarig, kontaktperson tillsammans med verksamhetschef eller motsvarande. Ibland är det lämpligt att även områdeschefen är kontaktperson eller i alla fall insatt i hur upphandlingen utformas. Direktupphandlingar genomförs av administratören.

6.3.Personalchef #

Personalchef ansvarar för personalfrågorna inom Cura Individutveckling. I arbetet ingår att identifiera aktiviteter och jobba fram fram rutiner och processer för personalfrågor, såsom lönesättning, rekrytering, rehabilitering och arbetsmiljö. Dessa ska dokumenteras på Curas server, antingen i mappen Chefsgruppen eller i mappen Gemensamt. Personalchef ansvarar för att arbetet är ständigt pågående och för att rutiner och processer hålls aktuella.

Personalchef har vid behov kontakt/möte med verksamhetschef och/eller personal för att följa upp eller vara behjälplig i personalprocesser och enskilda ärenden.

6.3.1.Kvalitetsarbete #

Alla medarbetare inom Cura har ett ansvar för kvalitetsarbetet. Personalchef ansvarar för de delar i kvalitetsarbetet som avser personalfrågor.

Aktiviteter, rutiner och processer ska dokumenteras i den gemensamma kvalitetshandboken.

 

6.3.2.Utvecklingsarbete #

Personalchef har tillsammans med förbundschef ett ansvar för utvecklingsarbetet när det gäller personal- och kompetensfrågor inom Cura.

6.3.3.Chefsgrupp #

Personalchef ingår i Curas chefsgrupp och ansvarar där tillsammans med förbundschef för att informera om, och driva personalfrågor.

 

6.3.4.Lagar och avtal #

Personalchef ska känna till, samt hålla sig uppdaterad kring lagstiftningen som rör personalområdet. Lagstiftning som berörs är främst arbetsrättslagen, semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen. Vid frågor från verksamheten ska personalchef kunna ge svar alternativt vid behov kontakta sakkunniga inom området för svar.

Personalchef ska vara uppdaterad när det gäller KFS avtal samt orientera sig kring nyheter när det sluts nya centrala avtal för att kunna informera framförallt förbundschef och chefsgrupp. Personalchef ska vara behjälplig med fakta och rådgivning och vid behov kontakta KFS tjänstemän för rådgivning i komplicerade frågor.

Förhandlingar

Personalchef kallar till överläggningar, förhandlar lokalt och centralt och skriver protokoll.

Förbundschef verkställer beslut och informerar direktionen.

6.3.5.Lönerevision och löneöversyn #

Lönerevision och löneöversyn

Personalchef ansvarar för att lönebildningsarbetet följer centrala avtal. Personalchef sammanställer ett förhandlingsunderlag som delas ut till förbundschef och respektive verksamhetschef som lägger löneförslag. Personalchef tar initiativ till träffar där lönerevisionsarbetet diskuteras på ett övergripande plan tillsammans med förbundschef och verksamhetschef. Verksamhetschef föreslår lön för sina medarbetare utifrån gemensamt förhållningssätt och fastställda lönekriterier. Löneförslagen kontrollräknas mot potten som redan är angiven.

Personalchef genomför lokala förhandlingar utifrån centrala avtal och överenskommelser. Personalchef skriver protokoll och skickar till respektive fackförbund (Vision, Kommunal, Akademikerförbundet SSR och Lärarnas samorganisation). Förbundschef verkställer beslut samt informerar direktionen.

Lönekriterier

När det finns behov av att ändra eller justera Curas lönekriterier ansvarar personalchef för att en översyn kommer till stånd. Arbetet förutsätter facklig medverkan.

Verktyg vid utvecklingssamtal

När det finns behov av att ändra eller justera Curas verktyg för utvecklingssamtal ansvarar personalchef för att en översyn kommer till stånd. Arbetet förutsätter facklig medverkan.

6.3.6.Rekrytering #

Personalchef ansvarar för rekrytering inom Cura Individutveckling. Rekryteringsrutinerna finns på Curas server, Chefsgruppen.

 

6.3.7.Systematiskt arbetsmiljöarbete #

Personalchef har genom delegation ansvaret för arbetsmiljöfrågorna. Genom vidaredelegation har respektive verksamhetschef arbetsmiljöansvaret för sin verksamhet. Personalchef bevakar tillsammans med förbundschef aktuell lagstiftning och föreskrifter och ansvarar för att utbilda och informera verksamhetschef. Personalchef ansvarar för att introducera nya processer och rutiner för arbetsmiljöarbetet och kontrollerar och följer upp hur lagstiftningen följs inom verksamheterna, hur man förankrar arbetsmiljöplanen samt hur man arbetar med kvalitetssäkringen. Personalchef aktualiserar arbetsmiljöfrågor i central samverkansgrupp

Företagshälsa

Personalchef anlitar företagshälsovården vid behov, för grupp eller individ. Personalchef inhämtar offerter samt träffar avtal angående vilken typ av företagshälsa som skall ges. Personalchef informerar fackliga representanter, medarbetare och förbundschef samt följer upp avtalet.

Personalenkät

Cura genomför varje år en personalenkät som belyser en rad kvalitetsfrågor inom förbundet. Personalspecialist ansvarar tillsammans personalchef för att enkäten är uppdaterad och svarar mot de uppställda mål som den är tänkt att mäta.  Analysen görs inom ramen för ledningsgruppen/chefsgruppen.

6.3.8.Central samverkansgrupp #

Personalchef kallar gruppen minst fyra gånger per år. Gruppen samråder i frågor som rör budget/plan, arbetsmiljöpolicy, jämställdhets-, och mångfaldsplan, lönepolicy, bokslut samt MBL- och AML-frågor. Personalchef skriver protokoll. Förbundschef ansvarar för att fattade beslut och överenskommelser verkställs samt följer upp dessa.

Sammanställning av tillbud, arbetsskador, sjukfrånvaro med mera till central samverkansgrupp

Personalchef ansvarar för att tillhandahålla en blankett där verksamhetschef inför varje möte i central samverkansgrupp sammanställer aktuella avvikelser i verksamheten och kommenterar dessa. Personalchef redovisar dessa på central samverkansgrupp.

 

6.3.9.Strategisk kompetensutveckling #

En viktig del i personal- och kvalitetsarbetet är att ta ställning till vilket kompetensutvecklingsbehov som finns i verksamheten. Det är av stor vikt att den kompetensutveckling som Curas medarbetare erbjuds är ändamålsenlig och dessutom följer förbundets planer för utveckling. Den ska dessutom bidra till att förbundet når uppsatta mål. Kompetensutvecklingsbehovet avgörs på olika sätt men viktigast är den årliga kompetensutvecklingsanalysen som görs i samband med förbundets SWOT-analys enligt en fastlagd kompetensutvecklingsrutin. Inom ramen för chefsgruppen görs en prioritering utifrån det analyserade behovet.

Personalchef kan själv aktualisera utbildningsbehov utifrån observationer i verksamheterna. Personalchef ansvarar för arbetet.

6.3.10.Introduktionsutbildning #

Alla nyanställda medarbetare kallas till en utbildning på kansliet för att informeras om Curas uppdrag, organisation, roll liksom om andra förutsättningar för förbundet. Personalchef ansvarar vid dessa tillfällen för de delar som rör personalområdet.

 

6.4.Kvalitets- och utvecklingschef #

6.4.1.Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete #

En viktig del av Curas kvalitetsarbete är ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att ledningssystemet följer lagstiftning, är uppdaterat och ändamålsenligt för verksamheterna.

I arbetsuppgifterna ingår att, tillsammans med chefer och övrig personal, definiera ansvarsområden för enskilda eller grupper av medarbetare och att arbeta fram processer och rutiner för varje område inom respektive verksamhet. Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att arbetet är ständigt pågående och att handboken hålls uppdaterad.

Kvalitetsmöten

Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att sammankalla Curas kvalitetsansvariga på verksamhetsnivå till kvalitetsmöten fyra gånger per år.

Riskanalys

Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att en gång om året sammanställa och utvärdera de riskanalyser som görs avseende klienter/elever/ungdomar i verksamheterna.

Egenkontroll

Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att ta fram en årlig egenkontrollplan samt redovisa den för föregående år.

Klagomål och synpunkter

För klagomåls- och synpunktshantering finns särskilda rutiner, där verksamhetschef är ansvarig på verksamhetsnivå och kvalitets- och utvecklingschef på övergripande nivå. Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att två gånger per år göra en sammanställning av klagomål och synpunkter samt vid behov ge förslag till förändring och förbättring.

Lex Sarah

Kvalitets- och utvecklingschef har det primära ansvaret inom Cura för att genomföra Lex Sarah-utredningar. Detta förutsätter att kvalitets- och utvecklingschef håller sig informerad om aktuell lagstiftning och aktuella rekommendationer från Inspektionen för vård och omsorg. Kvalitets- och utvecklingschef har tillsammans med verksamhetschef ett övergripande ansvar för att medarbetarna hålls informerade om deras skyldigheter när det gäller Lex Sarah. Kvalitets- och utvecklingschef har ansvar för att genomföra utbildningar i verksamheterna när behov finns.

Kvalitetsberättelse

Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att skriva Curas årliga kvalitetsberättelse.

6.4.2.Mål och utvärdering #

 I kvalitetsarbetet ingår även att arbeta med uppföljning av målen för Curas olika verksamheter. Det kan till exempel innebära att kvalitets- och utvecklingschef är behjälplig när verksamheterna ska ta ställning till hur målen ska utvärderas, att hjälpa till att konstruera ändamålsenliga utvärderingsverktyg osv. Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att sammanställa och utvärdera de övergripande målen inom Cura samt delge direktionen detta i årsredovisningen.

Nyckeltal och statistik

Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att ta fram nyckeltal och statistik som ska fungera som mätare på i vilken grad vi uppfyller våra mål och krav. Nyckeltalen ska också visa på vart verksamheten är på väg och uppmärksamma oss på negativa trender. I uppdraget att följa upp verksamheten ingår även att jämföra nyckeltal och statistik med andra liknande verksamheter. Resultaten sammanställs och delges direktionen i årsredovisningen.

6.4.3.Lagstiftning #

Kvalitets- och utvecklingschef ska känna till den lagstiftning som är tillämplig inom Curas verksamheter med ett särskilt ansvar kring SoL, LSS och HVB. Vid frågor från enheterna gällande lagstiftning ska kvalitets- och utvecklingschef svara, alternativt ta reda på av sakkunnig inom området, vad som gäller.

 

6.4.4.Utredningar #

När frågor aktualiseras inom Cura som är av sådan karaktär att de kräver en mera grundlig belysning, ansvarar kvalitet- och utvecklingschef för att en utredning kommer till stånd. Sådana frågor kan initieras av medlemskommuner, direktionen, förbundschef, ledningsgrupp eller chefsgrupp.

 

6.4.5.BBIC #

Kvalitets- och utvecklingschef är BBIC-samordnare i länet. Kvalitets- och utvecklingschef har kontakt med socialstyrelsen, skickar inbjudan till samverkansmöten, för protokoll vid dessa möten samt deltar vid behov som utbildare vid BBIC-utbildningar för kommunernas handläggare. Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för den interna BBIC-utbildningen av Curas medarbetare.

 

6.4.6.Miljöarbete #

Kvalitets- och utvecklingschef ansvarar för att sammankalla miljöansvariga i Curas verksamheter minst två gånger om året för att utveckla och följa upp miljöarbetet inom Cura. Vid dessa möten ska Curas miljöpolicy följas upp.

 

6.4.7.Ledningsgrupp #

Kvalitets- och utvecklingschef ingår i Curas ledningsgrupp och chefsgrupp och ansvarar där för att informera om aktuella utredningar, IVO-rapporter, förändringar i de dokument som styr Curas verksamhet, genomförda uppföljningar samt framföra eventuella behov av förbättringar eller förändringar.

 

 

6.4.8.Brandskyddsansvarig samt ansvarig för hjärtstartare #

Kvalitets- och utvecklingschef är brandskyddsansvarig på kansliet. Kvalitets- och utvecklingschef har även ansvar för Curas hjärtstartare.

6.5.Kommunikationschef #

6.5.1.Information och marknadsföring #

Kommunikationschef har det övergripande ansvaret för information och marknadsföring inom Cura.

Kontaktperson gentemot reklambyrå

Kommunikationschef är Curas kontaktperson gentemot den reklambyrå som Cura har upphandlat, Kreation. I uppdraget som kontaktperson ingår det att ha regelbundna avstämningsmöten med reklambyrån samt använda deras kompetens för utveckling av Curas informations- och marknadsföringsmaterial.

Curas grafiska profil

Kommunikationschef är ansvarig för att Curas grafiska profil präglar det material vi använder för att kommunicera både internt och externt, till exempel i reklamprodukter, webb och utskick. Det innebär även ett ansvar för hur och vad vi presenterar i form av nyckeltal, resultat av utvärdering-ar/uppföljningar, metoder med mera. Kommunikationschef är ansvarig för att styrdokument, protokoll och annat internt informationsmaterial är tydligt och följer Curas profil.

Webben

Kommunikationschef har ansvaret för design och innehåll på Curas webb. Uppdatering av information på webben görs av kommunikationschef samt medarbetarna i Resurscentrum gällande utbildningar och nyheter samt personalspecialist gällande lediga jobb och nyheter. I ansvaret ingår att anslå protokoll från direktion och familjerättsnämnd på Curas digitala anslagstavla.

Nyhetsbrev

Kommunikationschef har ansvar för att design och utskick av Curas allmänna nyhetsbrev och för den e-postlista vi använder för nyhetsbrev. Kommunikationschef ska också stötta koordinator på Cura Resurscentrum gällande utskick av nyhetsbrev om utbildningar och föreläsningar.

Kampanjer, event med mera

Vid eventuella kampanjer, event eller andra aktiviteter som genomförs i marknadsföringssyfte fungerar kommunikationschef som projektledare, eventuellt tillsammans med personalchef.

 

 

 

6.5.2.Arkivsamordnare #

Arkivsamordnaren leder och samordnar det operativa arkivarbetet inom Cura, är kontaktperson gentemot Sydarkivera samt deltar på Sydarkiveras nätverksträffar.

6.5.3.Dataskyddssamordnare #

Dataskyddssamordnaren leder och samordnar det operativa dataskyddsarbetet, är kontaktperson gentemot Sydarkivera samt deltar på Sydarkiveras och Karlshamns kommuns nätverksträffar gällande dataskyddsarbete.

6.5.4.IT #

Circom hanterar drift, beställningar och support när det gäller Curas IT. Kommunikationschef är kontaktperson mellan Cura och Circom. Det innebär att kommunikationschef ska träffa Circoms kontaktperson minst fyra gånger per år för uppföljningsmöten. Det innebär också att eventuella problem med supporten ska gå via kommunikationschef samt beslut om ändringar i standarsortiment av utrustning eller tjänster.

Kommunikationschef är också ansvarig för att Cura har en uppdaterad rutin för support och beställning av IT samt uppdaterade IT-regler.

 

6.5.5.Telefoni #

Karlshamns kommun hanterar beställningar och support när det gäller Curas telefoni. Kommunikationschef är kontaktperson mellan Cura och Karlshamns kommuns telefonsupport. Det innebär att kommunikationschef träffar Karlshamns kommuns kontaktperson cirka en gång per månad för uppföljningsmöten. Det innebär också att eventuella problem med supporten ska gå via kommunikationschef samt beslut om ändringar i standarsortiment av utrustning eller tjänster.

Kommunikationschef är också ansvarig för att Cura har en uppdaterad rutin för support och beställning av telefoni.

 

6.5.6.System för dokumentation - Infosoc #

Cura använder Infosoc för social dokumentation, inklusive journalanteckningar. Kommunikationschef är kontaktperson mellan Cura och Infosoc. Kommunikationschef är också ansvarig för att lägga upp bakgrundsvariabler, dokumentmallar med mera samt för att se till att de olika verksamheterna använder systemet på ett liknande sätt. I det arbetet ingår att göra lathundar och rutiner som hjälper verksamheterna att använda systemet på ett säkert och smidigt sätt.

 

6.6.Ekonomichef #

6.6.1.Ekonomiadministration #

Fakturering och kundreskontra

Ekonomichef kontrollerar inkommande fakturaunderlag som verksamhetschef rapporterar vid varje månadsskifte, att antal vårddagar och att rätt vårdavgift är uttagna. Ekonomichef registrerar och gör en utskrift av fakturor som sedan skickas ut till kunden. Debiteringslista sparas i pärm i kronologisk ordning och fakturaunderlag i pärm märkt fakturaunderlag som sedan sparas i arkivet. Ekonomichef ansvarar för bevakning av betalning. Betalningspåminnelse och inkassokrav skrivs ut centralt av Karlshamns kommun, ekonomikontoret som skickar dessa till Cura för kontroll och utskick enligt god inkassosed.

Bokslutsarbete

Ekonomichef ansvarar för avstämning av balanskonton och bokför bokslutsjusteringar. Ekonomichef upprättar balans- och resultaträkning med tillhörande noter och bokslutsbilagor samt kassaflödesanalys i bokslutsprogrammet Capego. Efter det att förbundschef har skrivit förvaltningsberättelsen sammanfogar ekonomichef sifferdelen med texten och sammanställer årsredovisningen som vår externa revisor granskar. Efter det skickas den ut till Curas direktion för beslut. Detta material skall sparas i bokslutspärm enligt viss ordning fastställd av tjänsterevisor och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning.

Delårsrapport

Delårsrapport görs efter åtta månader och följer rutinen för bokslutsarbetet, men är inte lika omfattande.

Avstämning av balanskonton

Ekonomichef tar fram rapport från ekonomisystemet och stämmer av mot kontoutdrag från bank och postgiro samt justerar eventuella differenser. Ekonomichef stämmer av från redovisning mot utestående kundfordringar.

Momsredovisning

Ekonomichef reglerar momskontona månatligen och gör ansökan om återbetalning av moms till Skatteverket.

Utbetalning av verksamheternas handkassor

Ekonomichef ansvarar tillsammans med ekonomiassistent för kontroll av underlag för utbetalningar, kontering och attest enligt attestreglemente samt genomför utbetalning. Kontroll görs också av bankuttag och insättning på respektive verksamhets bankkonto. Avvikelser rapporteras till förbundschef.

Genomgång/analys av månadsrapporter med verksamhetschef och förbundschef

Ekonomichef går månatligen igenom ekonomiska rapporter framtagna ur ekonomisystemet och upprättar uppföljningsanalyser i form av diagram. Varje månad skickar ekonomichef uppföljning till respektive verksamhetschef och uppmärksammar dessa på eventuella avvikelser.

Kvartalsgenomgång/analys med verksamhetschef och förbundschef

Ekonomichef går en gång per kvartal igenom de ekonomiska rapporterna fast med en djupare analys och med framtagande av enskilda konton och går igenom dessa med verksamhetschef. Ekonomichef justerar om det finns transaktioner som är bokförda på felaktiga konton och jämför vad som är redovisat och bokfört sista kvartalet och jämför med utlagda budgetbelopp.

Budgetarbete

Budgetarbetet följer fasta rutiner där ekonomichef har ansvar tillsammans med förbundschef och verksamhetschef. Respektive verksamhetschef ansvarar för sin budget och för framtagandet men ekonomichef är behjälplig när det gäller att ta fram material till verksamhetschef i form av sammanställning av utfall av drifts- och personalbudget vid halvårsskifte. Personalkostnad tas fram i samarbete med personal- och lönehandläggare. Ekonomichef tar fram övrigt material i form av avtal till exempel hyresavtal, leasingavtal, försäkringar, vårdavtal, läkaravtal, pensionspremier KPA/PV och övrigt. Ekonomichef dokumenterar och kontrollerar budgetbelopp. Ekonomichef sammanställer och administrerar budgetarbetet i övrigt.

Namnteckningsprov och fullmakt postöppning

Ekonomichef ansvarar för att ta in namnteckningsprov på alla som har attesträtt enligt Curas attestförteckning.

Ekonomichef ansvarar för att det är aktuella fullmakter för öppning av personadresserad post som finns upprättade.

6.6.2.Administration #

Statistik till SCB

Efter varje årsbokslut kommer det från SCB krav på inlämnande av räkenskapssammandrag för kommunalförbund. Uppgifterna lämnas in till SCB över internet. På deras angivna webbplats hämtas anvisningar och tidplan. Årligen kommer också krav på inlämnande av driftredovisning avseende gymnasieskolan till SCB. SCB skickar Excel-fil som ska fyllas i och skickas tillbaka med e-post.

6.6.3.Upphandling #

Ekonomichef ansvarar för att initiera och administrera upphandlingar enligt gällande lagstiftning. Upphandlingarna sker i samråd med förbundschef och i vissa fall i med konsultstöd från Karlshamns kommuns inköpsavdelning, alternativt i samverkan med dem. Cura är ansluten till Kommentus och i förhållande till dem fungerar ekonomichef som kontaktperson.

6.6.4.Kontaktperson #

Ekonomichef är kontaktperson gentemot SOS Alarm i Växjö när problem uppstår med larm. Ekonomichef ska vara behjälplig med nyanskaffning eller ändring av koder och dylikt. Ekonomichef fungerar också som Curas kontaktperson i förhållande till Försäkringsbolag och förbundets yrkesrevisor.

6.7.Lönehandläggare #

Lönehandläggaren ansvarar för att producera löner, administrera pensioner samt uppföljning och statistik inom löneområdet.

6.7.1.Lönehantering #

Anställning

Lönehandläggare lägger in anställningar i lönesystemet efter att ha fått påskrivet anställningsavtal av verksamhetschef eller för timanställda kopia av anställningsavtal av personalspecialist.

Hantering utanför resurshantering

Manuell hantering – Ersättning till förtroendevalda i Direktionen och Familjerättsnämnden samt umgängesstöd rapporteras manuellt i lönesystemet. Samma sak gäller friskvårdsbidraget och reseräkningar, efter attest från verksamhetschef. Lönehandläggaren kontrollerar så att ingen medarbetare får mer friskvårdsbidrag, än vad den anställde är berättigad till.

Listor som tas fram ur lönesystemet:

  • Banklista – underlag för lönespecifikationer. Attesteras av förbundschef.
  • Arbetsgivardeklaration – Skickas in digitalt till Skatteverket. Även utanordning fylls i, så att utbetalningen till Skattemyndigheten sker före förfallodatum.
  • Kostavdragslista – kontrollerar beloppen för momsen och redovisar till ekonomichef. Momsen redovisas en gång per kvartal, samtidigt som arbetsgivardeklarationen. Betalningen sker på samma utanordning som skatt och arbetsgivaravgift.
  • Avdrag för betalning till Kronofogden- Utanordning fylls i för varje person som har krav hos Kronofogden.
  • Övertidslistor – tas fram varje månad efter lönekörning. Syftet är att följa upp övertidsuttaget. Listan lämnas till Personalchef.
  • Semesterlistor – tas fram efter lönekörning september. Syfte är att möjliggöra uppföljning av att alla tillsvidareanställda medarbetare tar minst 20 semesterdagar per år och har maximalt 25 sparade semesterdagar vid årsskiftet. Listan lämnas till personalchef.
  • Kompledighetslistor – tas ut två gånger per år, i maj och november. Syftet är att möjliggöra uppföljning av mer än 40 komptimmar och minus komp. Listan lämnas till personalchef.

Kronofogden

Lönehandläggare ansvarar för att lägga in skuld i Heroma, när beslut kommer från Kronofogden.

Arbetsgivarintyg

Arbetsgivarintyg skrivs när medarbetare begär detta.

Heroma – support

Lönehandläggare är Curas support för personal- och lönesystemet Heroma. Det innebär bland annat support i schemaläggning.

6.7.2.Lönerevision #

Lokal lönerevision

Lönehandläggare ansvarar för att förbereda löneöversyn i Heroma.

Lönestatistik

Lönehandläggare ansvarar för att årligen lämna in den statistik som Sobona efterfrågar. Sobona skickar ut material samt anvisningar. Information kan även hämtas på Sobonas webplats. Uppgiftslämnandet sker i en Excel-fil som sedan ska skickas via e-post till Sobona. Filen ska revideras om anställningar har upphört eller nyanställningar skett under året.

 

6.7.3.Pension #

Skatte- och pensionsregler

Lönehandläggare informerar sig om gällande skatte- och pensionsregler, tar fram underlag till beskattning samt anmäler till Skatteverket om eventuella förändringar avseende pensionsskatten, deklarerar och gör eventuella fyllnadsbetalningar.

Uppgifter till Pensionsvalet

Varje månad skickar lönehandläggare in uppgifter om bruttolönen på varje anställd till Pensionsvalet. I samband med detta registreras även eventuella avslutade anställningar eller nyanställningar. Lönehandläggaren kontrollerar och konterar fakturorna som kommer från Pensionsvalet, KPA och Fora.

6.7.4.Statistik SCB #

Varje månad skickas kortperiodisk sysselsättningsstatistik in till SCB. Statistiken tas från lönesystemet.

6.8.Personalspecialist #

Personalspecialisten arbetar med personaladministration och är särskilt ansvarig för att driva det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Cura

 

 

6.8.1.Personaladministration #

Personalspecialisten arbetar med förekommande personaladministrativa uppgifter. Detta innebär förekommande administration i personalärenden och personalfrågor. Det innebär också att identifiera aktiviteter och jobba fram rutiner och processer inom personalområdet. Personalspecialisten ansvarar för medverka till att arbetet är ständigt pågående och för att rutiner och processer hålls aktuella.

 

6.8.2.Kvalitetsarbete #

Alla medarbetare inom Cura har ett ansvar för kvalitetsarbetet. Personalspecialisten ska ta extra ansvar för de delar i kvalitetsarbetet som avser personalfrågor.

 

6.8.3.Lagar och avtal #

Personalspecialisten ska känna till samt hålla sig uppdaterad kring lagstiftningen som rör personalområdet. Lagstiftning som berörs är främst MBL, LAS, semesterlagen, arbetstidslagen, diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen. Personalspecialisten ska vara uppdaterad när det gäller KFS avtal samt orientera sig kring nyheter när det sluts nya centrala avtal. Personalspecialisten ska vara behjälplig med fakta och rådgivning till organisationen.

 

6.8.4.Rekrytering #

Personalspecialisten arbetar med rekrytering enligt Curas rekryteringsprocess.

 

6.8.5.Arbetsmiljö #

Personalspecialisten har ett särskilt ansvar för att driva det systematiska arbetsmiljöarbetet på Cura. Personalspecialisten ska bevaka aktuell lagstiftning och föreskrifter och ansvarar för att utbilda och informera organisationen. Personalspecialisten ansvarar för att introducera nya processer och rutiner för arbetsmiljöarbetet och kontrollerar och följer upp hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs inom verksamheterna.

Rehabilitering

Personalspecialisten ansvarar för att utveckla rutiner för rehabiliterings- och arbetsanpassningsarbetet och stödja cheferna i rehabiliterings- och arbetsanpassningsprocesserna.

 

6.8.6.Personalenkät #

Cura genomför varje år en personalenkät som belyser en rad kvalitetsfrågor inom förbundet. Personalspecialisten ansvarar för att enkäten är uppdaterad och svarar mot de uppställda mål som den är tänkt att mäta. Personalspecialisten ansvarar för distribution till medarbetarna liksom för sammanställning. Analysen görs inom ramen för ledningsgruppen/chefsgruppen.

 

6.8.7.Central samverkansgrupp #

Personalspecialisten medverkar på CSG. Personalspecialisten ansvarar för att ta fram underlag och rapportera om sjukfrånvaro, tillbud/arbetsskador och brandskyddsronder.

 

 

6.8.8.Introduktionsutbildning #

Alla nyanställda medarbetare kallas till en Central introduktion på kansliet för att informeras om Curas uppdrag, organisation, roll liksom om andra förutsättningar för förbundet. Personalspecialisten ansvarar för att planera introduktionen, kalla de som ska hålla i introduktionen, boka lokal, fika och kalla berörda medarbetare till introduktionen. Personalspecialisten ansvarar även för att föredra de delar som rör arbetsmiljöområdet.

 

6.8.9.Styrdokument #

Cura har samlat ett antal dokument under rubriken styrdokument. Här finns regelverk för diverse frågor samlade, tex dokument som följer av lagstiftning eller förordning. Personalspecialist ansvarar för att styrdokument inom arbetsmiljöområdet är uppdaterade och att de harmonierar med varandra.

 

 

6.8.10.Smittskyddsgrupp #

Personalspecialisten är sammankallande i smittskyddsgruppen. Gruppen sammankallas vid behov.

 

6.9.Ekonomiassistent #

6.9.1.Leverantörsfakturor #

Ekonomiassistent fördelar ut leverantörsfakturor till respektive verksamhet för kontroll och kontering. När fakturorna kommer tillbaka till kansliet ansvarar ekonomiassistenten för dem enligt processbeskrivning ”hantering av leverantörsfakturor”.

 

6.9.2.Dagrapporter #

Ekonomiassistent ansvarar för dagrapporter enligt processbeskrivning ”hantering av dagrapport”.

 

 

6.9.3.Bokföringsorder #

Ekonomiassistent registrerar bokföringsorder enligt processbeskrivning ”hantering av bokföringsorder”.

 

6.9.4.Utbetalningar till verksamheternas handkassor #

Ekonomiassistent ansvarar tillsammans med ekonomichef för kontroll av underlag för utbetalningar, kontering och attest enligt attestreglemente samt genomför utbetalning. Kontroll görs också av bankuttag och insättning på respektive verksamhets bankkonto. Avvikelser rapporteras till förbundschef.

 

6.9.5.Avtalskalendern VILANDE #

Ekonomiassistent ansvarar för att upprätta avtalsförteckning i det webbaserade programmet Deal Manager, efter att underlag kommit från ekonomiansvarig. Ekonomiassistent rapporterar till respektive verksamhetschef alternativt förbundschef när programmet indikerar att tidpunkt för avtalsförändring närmar sig t.ex. uppsägning, förlängning, ändring, upprättande av nytt avtal.

 

6.9.6.Posthantering #

Ekonomiassistent ansvarar för inkommande post. Alla leverantörsfakturor fördelas ut till respektive verksamhet för kontroll och kontering för att sedan återlämnas till kansliet för registrering. Resterande post sorteras och läggs för diarieföring. Alla inkommande samt utgående allmänna handlingar ska diarieföras. Posten delas ut till respektive mottagare. Ekonomiassistent ansvarar för utskick av direktionsprotokoll, delårsredovisning samt årsredovisning till berörda.

6.9.7.Bilar #

Ekonomiassistent för fortlöpande register över Curas leasingbilar, och upprättar vid behov skadeschema. Vid behov begärs mätarställning in på samtliga bilar. Ekonomiassistent ansvarar för att minst en månad innan avtalstiden går ut på leasingbil, varsko respektive verksamhetschef.

 

6.9.8.Bokning av resor #

Ekonomiassistent ansvarar för bokning av resor och logi till Curas personal vid t.ex. utbildningar och konferenser, samt till elever på skola/internat vid klass- och hemresor enligt processbeskring ”resebokningar”.

 

6.9.9.Inköp från Coop #

Ekonomiassistent ansvarar för beställning till kansli från Coop enligt processbeskrivning ”beställning av hemleverans från Coop”.

 

6.9.10.Arkiv #

Ekonomiassistent ansvarar för att arkivera verifikationer och andra underlag enligt informationshanteringsplanen.

6.10.Administratör #

Administratör fungerar i första hand som ett administrativt stöd till förbundschef. Administratör hjälper förbundschef i situationer som kräver snabba administrativa insatser eller som är av löpande karaktär.

 

6.10.1.Administration #

Direktupphandlingar

Administratör ansvarar för att på uppdrag av förbundschef genomföra direktupphandlingar när behov finns. Administratör upprättar i samråd med förbundschef förfrågningsunderlag och tar sedan ansvar för själva upphandlingsprocessen. Förbundschef rådgör med administratör inför tilldelningsbeslut. Därefter meddelar administratör parterna aktuellt beslut och upprättar till sist avtal med de parter som erhållit tilldelningsbeslut. Upprättar konkurrensverkets redovisning av direktupphandling som därefter diarieförs.

Beställning av litteratur

Administratör ansvarar för all beställning av litteratur till verksamheterna. Kurslitteratur ska i förekommande fall beställas skyndsamt och ibland bevakas för att inte studierna ska försvåras.

HLR-utbildningar och hjärtstartare

Administratör ansvarar för att HLR-utbildningar upphandlas kontinuerligt samt beställer vid behov utbildningar och administrerar dessa. Alla medarbetare ska gå en HLR-utbildning vartannat år och administratör för register över vilka som gått och när de gått utbildningen. Ansvarar för att beställa hjärtstartare till verksamheterna samt beställer nya elektroder, vid utgångsdatum.

Samordning av personlarm

Administratör ansvarar för att samordna personlarm från Securitas. Det innebär att hålla ett aktuellt register över de personalarm som finns i verksamheterna, vilka som är ansvariga, koder samt vara kontaktperson till Securitas. Kontrollerar att uppmaningar om återkommande provlarm når ansvariga. Distribuerar personalarmen vid behov till respektive verksamhet. Säger upp larmtjänster när det är aktuellt på direktiv av områdeschef. Återsänder larm och larmtillbehör till leverantören vid uppsägning av larmtjänst.

 

6.10.2.Utredningar #

Administratör ansvarar för att på uppdrag av förbundschef genomföra utredningar för att genomlysa hur Cura använder sina resurser. Administratör upprättar då självständigt en tidsplan, och en projektplan som visar metod och genomförande. Utredningen dokumenteras skriftligen.

 

6.10.3.Intern ekonomisk revision #

Administratör uppdaterar Curas internkontrollplan i samråd med förbundschef. Administratör genomför interna revisioner i verksamheterna enligt planen med hänsyn till risk och väsentlighet. Resultatet kommuniceras löpande till verksamhetschef, områdeschef och förbundschef. En skriftlig revisionsrapport upprättas.  Denna delges verksamheten samt diarieförs.  Genomförda revisioner sammanställs och redovisas årligen till direktionen.

 

6.10.4.Kansliet-utrustning #

Inköp

Administratör ansvarar för att det i kansliets centrala förråd finns förbrukningsmateriel såsom kopieringspapper, brevpapper, kuvert, pennor, toner till kopiatorn med mera samt vid behov för att göra beställningar till personal på kansliet.

Leasingbil på kansliet

Administratör beställer tid för däckbyte, tvätt och service samt ansvarar för att det genomförs, i möjligaste mån av denne själv.

Lokaler

Administratör ansvarar också för att på uppdrag av förbundschef göra inköp till kansliet avseende möbler, husgeråd, blommor, eller andra trivselskapande saker såsom sommarpresenter och julklappar till alla medarbetare.

6.10.5.Brandskyddsansvarig-koordinator #

Administratör är brandskyddskontrollant på kansliet och genomför brandskyddsronder enligt plan (4ggr/år) och vid särsklit behov(ombyggnad/ändring). Administratör upprättar brandskyddsprotokoll och ansvarar för att avvikelser rapporteras och åtgärdas. Administratör upprättar pärmar för det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) till verksamheterna.

Administratör inventerar årligen och återkommande behovet av brandskyddsutbildningar samt beställer och administrerar dessa. Administratör är kontaktperson till brandskyddskonsulten och stämmer regelbundet av med förbundschef avseende de brandskyddskontroller som gjorts i verksamheterna samt ev behov av inköp av ny utrustning.

 

7.Verksamheter #

7.1.Verksamhetschefer #

Verksamhetschefen ansvarar för sin verksamhet och har det operativa ansvaret för att verksamheten fungerar. Ansvaret omfattar i första hand personal, budget, arbetsmiljö och kvalitetsarbete.

Specifik information gällande verksamhetschefernas ansvar finns under varje verksamhet, nedanstående gäller alla verksamhetschefer inom Cura individutveckling.

I Curas styrdokument finns rutiner för hur processer ser ut och vem som ansvarar för vad kring olika verksamhetsrelaterade frågor. Verksamhetschefen har ansvar för att informera sina medarbetare om Curas befintliga styrdokument samt förändringar av dessa. Verksamhetschef ansvarar för att informera kommunikationschef om eventuella förändringar i verksamheten som kan påverka informationen på webben och i annat informationsmaterial.

Verksamhetschef är dataskyddsredogörare och är den som utför praktiskt dataskyddsarbete och är ansvarig för dataskyddsarbetet inom respektive verksamhet.

Verksamhetschef  är arkivredogörare  och den som utför den löpande informationsförvaltningen (arkivvården) och är ansvarig för
arkivarbetet, i respektive verksamhet.

Verksamhetsplan för verksamheten skrivs när beslut om budget är taget i Curas direktion. Verksamhetschef redogör här bland annat för hur man ska arbeta för att uppnå målen utifrån de ekonomiska förutsättningar man har samt vilka insatser som är prioriterade under året.

Verksamhetsberättelse skrivs då verksamhetsåret är slut och där redogör verksamhetschefen för hur verksamheten fungerat under det gångna året. Verksamhetsberättelsen ska delges direktionen för kännedom vid årets första sammanträde.

7.1.1.Personalansvar #

Anställning

Verksamhetschef har delegation att ta beslut om anställning av ordinarie behandlings/boendepersonal, vikarier och timanställda. Verksamhetschef är tillsammans med personalchef ansvarig för att LAS-regler följs. I övrigt se rekryteringsrutinen på servern i Chefsgruppen.

Underlag för anställningsbevis skickas till personal- och lönehandläggare. Alla anställningsbevis skrivs under av verksamhetschef och en kopia på det underskrivna anställningsbeviset skickas till personal- och lönehandläggare. Varje medarbetare får en personakt som förvaras i verksamheten. För innehållet i denna se rutin för personakt i styrdokument, chefer.

När beslut tagits om tillsvidareanställning (provanställning) ska detta anmälas till direktionen av rekryterande chef. Detta görs på särskild blankett och ska lämnas till direktionen på nästkommande sammanträde eller senast sammanträdet därefter. 

Verksamhetschef ansvarar för att genomföra introduktionen enligt Curas introduktionsprogram, som finns i våra styrdokument,  samt eventuella lokala introduktionsprogram för verksamheten. Vikarier får gå bredvid i tre arbetspass.

Ledigheter

Verksamhetschef tar beslut angående semester och kompledighet för berörd personal samt ansvarar för att det finns täckning i schemat och vikarier tillsätts om det finns behov.

Ansökan om semester ska ske via Heroma och verksamhetschef beslutar om semester samt ansvarar för anställning av semestervikarier.

Verksamhetschef fattar beslut om tjänstledighet som regleras i lag, Verksamhetschef är ansvarig för att sjukfrånvaro och friskanmälan görs i Heroma. Uppföljning av sjukfrånvaro görs av verksamhetschef.

Schemaläggning och lönerapportering

Verksamhetschef är ansvarig för att schemaläggning utgår från verksamhetens behov och gällande lagstiftning. Verksamhetschef ansvarar för att korrekta scheman läggs in i Heroma och att schemaförändringar översänds till lokala fackförbund för kännedom.

Verksamhetschef är ansvarig för att alla förändringar från grundschemat är inlagt och godkänt i Heroma vid månadsskiftet. Verksamhetschef ansvarar för genomgång av individuella sjukfrånvarolistor en gång per månad.

Utvecklings- och lönesamtal

Utvecklings- och lönesamtal genomförs två gånger om året enligt rutin i styrdokument.

I samband med lönerevision ska verksamhetschef föreslå lön utifrån fastställd ”pott” som direktionen meddelat. Inför detta ska principerna för lönesättningen generellt på Cura ha diskuterats och fastställts.

Strategisk kompetensutveckling

Verksamhetschef ansvarar för att bedöma utbildningsbehovet utifrån verksamhetens och personalens behov i enlighet med Curas process strategisk kompetensutveckling.

Handledning

Handledning är obligatorisk för tillsvidareanställd personal. Verksamhetschef undersöker vilka behov det finns av handledning i personalgruppen och beslutar, i samråd med områdeschef, angående handledare. Vid handledning som avser metod ska verksamhetschef delta. Förbundschef tecknar avtal med handledare. 

Brandskydd

Verksamhetschef är brandskyddsansvarig och har ansvar för att all personal är informerad om hur det lokala brandskyddet fungerar. Ansvaret beskrivs i brandskyddsrutin som finns i styrdokument.

Handlingsplan vid krissituationer

Verksamhetschef ansvarar för att handlingsplan vid krissituation finns och hålls uppdaterad. Krisplanen gäller övergripande för Cura och finns i Curas styrdokument.

7.1.2.Budgetansvar #

Budgetförslag utarbetas i samråd med områdeschef, förbundschef och ekonomiansvarig.  Ekonomiansvarig skickar varje månad ut en ekonomisk uppföljning och ber verksamhetschef kommentera eventuella avvikelser. Utöver den månatliga analysen av ekonomin går verksamhetschef igenom ekonomiska rapporter och följer upp dessa en gång per kvartal med ekonomiansvarig. Verksamhetschef och områdeschef har också regelbunden uppföljning av det ekonomiska resultatet.

Fakturor och handkassa

Kontering och attestering av fakturor sker enligt rutin som finns i styrdokument. Verksamhetschef är ansvarig för verksamhetens handkassa. Denna hanteras enligt rutin för handkassa .

Inköp av varor och tjänster

Dagligvaror ska köpas på de affärer som Cura har avtal med, om avtal finns. Inköp sker enligt delegation och budget. Inköpsrutin finns i styrdokument.

7.1.3.Systematiskt arbetsmiljöarbete #

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsgivaren har alltid ansvaret men kan fördela uppgifter i arbetsmiljöarbetet. På Cura innebär det att direktionen har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Direktionen har delegerat ansvaret till förbundschef men samtidigt beslutat om en vidaredelegation till verksamhetschef.

Verksamhetschefen ska känna till arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller för den egna verksamheten. Verksamhetschefen har särskilda uppgifter i arbetsmiljöarbetet, till exempel att initiera skyddsronder, smittskydd, anmäla tillbud och arbetsskador, rehabilitering samt hot och våld. Rutiner för detta finns i våra styrdokument.

7.1.4.Kvalitetsansvar #

 

Systematiskt kvalitetsarbete

Direktionen har det yttersta ansvaret för kvalitetsansvaret inom Cura. Direktionen har delegerat ansvaret till förbundschef men samtidigt beslutat om en vidaredelegation till verksamhetschef.

Detta innebär att verksamhetschef måste hålla sig väl underrättad om hur rutiner och processer ser ut inom förbundet och har ansvar för att dessa också blir kända och efterlevda i verksamheten. Som ett stöd finns en beskrivning av ”det administrativa året” på den gemensamma servern.
Verksamhetschef är ansvarig för att all personal känner till innehållet i kvalitetshandboken samt för att den uppdateras fortlöpande för den egna verksamheten. Verksamhetschef ser till att det finns en kvalitetsansvarig per verksamhet, ibland per enhet.

Verksamhetschef ansvarar för det systematiska förbättringsarbetet i verksamheten. Häri ingår löpande riskanalyser, egenkontroll och utredning av avvikelser. För detta finns särskilda rutiner i Curas styrdokument.

En annan viktig del i kvalitetsarbetet är att verksamhetschef aktivt arbetar för en god samverkan både internt och externt. För intern samverkan finns en fast mötesstruktur. Vid extern samverkan deltar verksamhetschef i de möten som är relevanta för verksamheten samt har en regelbunden kontakt med anhöriga och/eller gode män till klient/elev/ungdom.

 

8.Resurscentrum #

Resurscentrum är ansvarig för Curas kompetensutveckling, externa utbildningar, föreläsningar och handledning. Flera av Curas verksamheter erbjuder utbildning, handledning, bedömningar, konsultationer och öppenvårdsuppdrag. Dessa samordnas vid behov  av Resurscentrum. Resurscentrum erbjuder också föreläsningar av externa föreläsare, vi håller egna utbildningar och föreläsningar och erbjuder handledning och konsultation. Alla utbildningar, föreläsningar och tjänster kan du läsa om och boka plats till på Curas webbplats.

Resurscentrum kan skräddarsy lösningar för att möta de behov som finns i en arbetsgrupp, en kommun, för en klient eller elev. Vi gör utbildningar och föreläsningar på kundens uppdrag, också online.

8.1.Uppdrag, mål och utvärdering #

Uppdrag

Resurscentrums övergripande uppdrag är att möta medlemskommunernas behov av handledning, utbildning, konsultation och öppenvård. Uppdraget består också i att vara behjälpliga i att arrangera och planera för Curas interna utbildningar.

Mål

  • 90 % av kunderna ska tycka att vi har utfört vårt uppdrag i enlighet med avtal.
  • Minst 97 % av deltagare på utbildningar som hålls i Resurscentrums egen regi ska vara nöjda med utbildningen.
  • Resurscentrum ska utveckla  minst ett utbildningskoncept per år.

Utvärdering

  • Egna utbildningsinsatser utvärderas genom att deltagaren fyller i en enkät efter varje avslutad insats.
  • Handledning utvärderas genom att beställare/kund fyller i en enkät efter avslutad handledningsperiod.

8.2.Personella resurser #

Personal

  • 1 verksamhetschef
  • 1 koordinator, handledare, utbildare
  • 1 metodutvecklare, handledare, utbildare

Utbildningskrav

Relevant högskole- och vidareutbildning för respektive tjänst.

 

8.3.Koordinator #

Koordinatorn är utbildad gymnasielärare och har arbetat många år inom skolan. Hon har också utbildat sig i Handledningens metodik i socialt arbete 1 och 2 vid Växjö universitet, Motiverande samtal (MI), Sokrautiska samtal för Peter Vermeulen, Nederländerna, tredagarsutbildningen  Egensinniga sinnen i Autism- och aspergerförbundets regi, femdagars TEACCH och Att möta självskadebeteende i Region Blekinges regi. Hon är certifierad av Studio 3 att utbilda i Lågaffektivt bemötande.

Koordinator har huvudansvar för att ta fram utbildningar och föreläsningar inför varje nytt år. Arbetet med utbildningsutbudet sker i dialog med verksamhetschef och metodutvecklare. Alla Curas utbildningar, föreläsningar och tjänster presenteras på Curas webbplats. Koordinator har ansvar för att uppdatera utbildningar, föreläsningar och tjänster på webbplatsen.

Arbetet med att ta fram utbildningar och föreläsningar innebär att planera för föreläsningar utifrån behov i Curas egna verksamheter och utifrån önskemål från medlemskommunerna i Blekinge. Det innebär också att hålla kontakt med respektive utbildare, boka lokaler, skicka ut inbjudan till föreläsningar och utbildningar.

Koordinatorn utvecklar utbildningar och föreläsningar och är behjälplig när medarbetare från andra verksamheter med specialistkomptens utvecklar utbildningar. Arbetet sker i samråd med verksamhetschef för respektive verksamhet, aktuell medarbetare och Resurscentrum.

Koordinator är kvalitetsansvarig på Resurscentrum.

Koordinator har externa handledningsuppdrag, föreläsningar och utbildningar och jobbar tillsammans med metodhandledaren utifrån Resurscentrums ansvarsområden.

 

8.4.Metodutvecklare #

Metodutvecklaren har KY-utbildning inom Psykiatri. Hon har vidareutbildat sig genom diverse utbildningar inom autism såsom fem dagars TEACCH, Autism och känslor och Autism och sexualitet för Isabel Hernault, Kanada, Autism och stress för Peter Vermeulen, Nederländerna och Handledningens metodik i socialt arbete steg 1 vid Växjö universitet. 2015 blev hon genom University of North Carolina certifierad TEACCH practitioner. Metodutvecklaren är av Studio 3 certifierad att utbilda i Lågaffektivt bemötande.

Metodutvecklaren arbetar med utbildningsadministrationen och har ansvar för att dokumentera och följa upp Curas medarbetares kompetensutveckling.

Metodutvecklaren ansvarar tillsammans med assisterande metodutvecklare på Sjöarp för det pedagogiska arbetet runt klienterna på Sjöarp. Förändringar i det pedagogiska arbetet diskuteras med assisterande metodutvecklare som återkopplar till metodutvecklaren.

Metodutvecklaren har huvudansvar för Sjöarps tredagarsutbildningar. Utbildningen ges av metodutvecklaren och behandlare från Sjöarps verksamhet.

Metodutvecklaren handleder Sjöarps medarbetare vid behov.

Metodutvecklaren har egna externa handledningsuppdrag, föreläsningar och utbildningar och jobbar tillsammans med verksamhetschef och koordinator utifrån Resurscentrums ansvarsområden.

8.5.Resurscentrums ansvarsområden #

Administration

Resurscentrum arbetar med administration, rådgivning, dokumentation, med att utveckla nya föreläsningar och utbildningar. Vi bokar externa utbildare vid behov och har ansvarar för arrangemangen kring, och dokumentation av de utbildningar som Curas medarbetare går.

Tjänster

Under namnet Cura Resurscentrum samlas alla Cura individutvecklings specialistkompetenser och tjänster. Vårt utbud och prislista för våra tjänster finns på webbplatsen www.curaindivid.se. Även utbildningar och föreläsningar finns presenterade på webbplatsen.

Utbildningar och föreläsningar

Resurscentrum ställer inför varje nytt år samman ett utbud av de utbildningar, föreläsningar och tjänster som vi erbjuder. På webbplatsen finns utbudet presenterat och här kan du också anmäla dig till aktuella föreläsningar. När nya föreläsningar och utbildningar kommer till, uppdateras utbudet på webbplatsen. Koordinator skickar ut ett nyhetsbrev med kommande föreläsningar och utbildningar cirka sex gånger om året.

Vi kan skräddarsy utbildningsinsatser anpassade efter kundens behov.

Metodutvecklare och koordinator är certifierade av Studio 3 i Lågaffektivt bemötande. Resurscentrum  ansvarar för att kontinuerligt utbilda Cura Individutvecklings  medarbetare i Lågaffektivt bemötande.

Handledning

Handledning kan ges i grupp eller individuellt för personal som arbetar i skola, boende, daglig verksamhet, personlig assistans och dylikt. Handledning kan också ges till en enskild individ, en elev eller klient som är i behov av handledning. Handledning kan ges på plats i verksamheten eller online.

Handledningen är metod- eller processinriktad. Avsikten med handledning är att använda kompetensen som finns inom gruppen. Motivera och uppmuntra medarbetarna till nya idéer och strategier, följa upp och utvärdera arbetet och för att få gruppen att reflektera och finna verktyg att hantera olika situationer som kan vara svåra. Allt för att kunna ge klienten/eleven en så god kvalitet som möjligt.

Konsultation, bedömning och observation

Kommunerna kan ringa till Cura Resurscentrum för att få konsultation i utifrån en situation eller ett dilemma i en verksamhet. Vi kan hjälpa till med förslag på åtgärder.

Resurscentrum erbjuder observationer i verksamheter. En observation kan göras för att utveckla det dagliga arbetet eller för att hitta strategier vid utmanande beteenden. Observation kan med fördel kombineras med handledning.

För att kunna ge rätt hjälp och stöd till en elev/klient kan Resurscentrum hjälpa till att göra en bedömning eller kartläggning av svårigheterna. Cura kan hjälpa till med:

  1. Färdighetsbedömning av personer med autism
  2. Hitta elevens/klientens kommunikationsnivå

Kunskaps- och utvecklingsarbete

För att Resurscentrum ska kunna uppfylla kommunernas behov av föreläsningar, utbildningar och handledning krävs att vi  håller oss väl uppdaterade med nya rön och med ny forskning på området. Vi deltar därför i lämpliga utbildningar, föreläsningar och konferenser inom vårt kunskapsområde. Vi håller också kontakt med företrädare för kommunala verksamheter i Blekinge för att kunna anpassa och utveckla vårt arbete utifrån kommunernas behov.

Planera interna utbildningar

När kompetensutvecklingsanalysen är klar och ledningsgruppen beslutat vilka utbildningar som är mest angelägna att genomföra internt kommande år, förs det in i kompetensutvecklingsplanen och lämnas vidare till Resurscentrum. Metodutvecklaren har ansvar för att behoven förs in i utbildningsmatrisen som ligger på Curas server. Ansvaret att hitta en lämplig utbildning/utbildare delas av berörd verksamhetschef och metodutvecklare. Metodutvecklare är vid behov med och organiserar interna utbildningstillfällen och tar referenser på utbildaren.

Samverkan

Vi samverkar med alla verksamheter inom Cura individutveckling kring olika former av utbildningsuppdrag. Resurscentrum utvecklar utbildningar som erbjuds kunderna. Vi samverkar med de kommunala verksamheterna i Blekinge dels för att hålla oss uppdaterade med verksamheternas behov nu och i en framtid och dels för att fortlöpande informera om vad Resurscentrum kan erbjuda.

Marknadsföring

Vi marknadsför våra tjänster till företrädare för de kommunala verksamheterna genom inbjudningar till föreläsningar och utbildningar, i möten och i handledningsuppdrag. Vid handledningsuppdrag ger vi vid behov förslag på lämplig kompetensutveckling. Vid föreläsningar och utbildningar delar vi ut broschyrer.

Kvalitetsansvar

Koordinator är kvalitetsansvarig vid Resurscentrum, vilket bland annat innebär att koordinator kallar till kvalitetsmöte på Resurscentrum två gånger per år. Vid mötet beslutar vi om ändringar och kvalitetsansvarig justerar och uppdaterar i kvalitetsboken.

Kvalitetsansvarig har ansvaret för att gå igenom kvalitetshandboken och informera om kvalitetsarbetet till nyanställa, vikarier och praktikanter på Resurscentrum.

Mötesdeltagande

Resurscentrum har avstämningsmöte en gång i veckan. Resurscentrum och kansliet har gemensamma arbetsplatsträffar cirka sex gånger/år. Koordinator är kvalitetsansvarig och deltar i Curas kvalitetsmöten.

9.Personliga ombud #

Personliga Ombudsverksamheten i Blekinge riktar sig till personer som är över 18 år och som har en psykisk funktionsnedsättning som är betydande och långvarig både bakåt och framåt i tid. För att få stöd av Personligt Ombud ska man ha sammansatta och omfattande behov av vård, stöd och service, rehabilitering och sysselsättning. Det unika med uppdraget är att Personligt Ombud är fristående från myndighetsutövning och arbetar på uppdrag av klienterna. Det övergripande uppdraget är att stödja klienterna att bevaka sina lagliga rättigheter utifrån upplevda behov. I uppdraget ingår även att uppmärksamma och påtala systembrister som verksamheten upptäcker i sitt dagliga arbete. Dessa rapporteras till ledningsgruppen för Personligt Ombud. Ledningsgruppen är sammansatt med representanter för de myndigheter som i hög grad kommer i kontakt med samma klientgrupp som Personliga Ombuden. I styrdokumentet för verksamheten finns riktlinjer för när en person ska få tillgång till Personligt Ombud. Där finns också en prioriteringsordning vid händelse av kö. Cura står för vardagsledning, det vill säga arbetsledning, arbetsplanering och arbetsgivaransvar.

Det finns fyra Personliga Ombud i Blekinge. Dessa är fördelade på två kontor Karlskrona och Karlshamn med två ombud på respektive kontor. Ombuden verkar i samtliga av länets kommuner. Besökslokaler för klientbesök finns i varje kommun.

Utbildningskrav

Relevant högskoleutbildning för tjänsten.

9.1.Uppdrag, mål och utvärdering #

Uppdrag

De Personliga Ombudens övergripande uppdrag är att möta medlemskommunernas behov av stöd till personer med långvariga omfattande psykiska funktionsnedsättningar.  De Personliga Ombunden ska också identifiera systembrister inom eller mellan de myndigheter och huvudmän som målgruppen har kontakt med.

Mål

  • Vi ska erbjuda klienterna stöd i att få rätt typ av insatser i förhållande till upplevt behov och lagliga rättigheter. Minst 90 procent av klienterna ska vid avslutad kontakt uppleva att de har fått stöd och hjälp utifrån inledande problemformuleringar.
  • Vårt arbete  ska präglas av ett respektfullt bemötande. Minst 90 procent av våra klienter ska uppleva att de har fått ett respektfullt bemötande.

Utvärdering

  • Vi utvärderar om klienterna upplever att de har fått rätt insats i förhållande till sina behov  genom att använda oss av en klientenkät vid avslutande kontakt.
  • Vi utvärderar om klienterna upplever att de har fått ett respektfullt bemötande  genom att använda oss av en klientenkät vid avslutande kontakt.

9.2.Samordnare #

Samordna det dagliga arbetet

Samordnaren ansvarar för personalmöten som genomförs en gång i veckan och skriver protokoll vid dessa möten. Samordnaren tar ansvar för att organisera verksamhetens arbete tillsammans med övriga Personliga Ombud. Samordnaren är ansvarig för att verksamhetsangelägna frågor förs fram till verksamhetschef.

Gällande externa kontakter med till exempel kommuner och Region har samordnaren ett ansvar att se till att de genomförs tillsammans med övriga Personliga Ombud.

 

9.3.Arbetsuppgifter personligt ombud #

Arbetsuppgifter Personligt Ombud

Tillsammans med klienten identifiera och formulera behovet av vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning.

Tillsammans med klienten se till att olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs.

Bistå klienten i kontakterna med olika myndigheter och sjukvård.

Stödja klienten till att få behoven tillgodosedda utifrån egna önskemål och lagliga rättigheter.

Verka för att klienten får tillgång till rehabilitering, sysselsättning och/ eller arbete.

9.3.1.Klientarbete #

Klientkontakter

Klientkontakter kan etableras på olika sätt:

Klienten tar själv kontakt med Personliga Ombud via telefon, sms eller e-post.  Personliga Ombud  erbjuder ett informationsmöte.   I vissa fall hänvisas klienten direkt till annan instans. Anhörig, myndighet eller annan viktig person för klienten kan kontakta Personliga Ombud och anmäla klientens behov av stöd. I dessa fall måste  det finnas ett samtycke från klienten till en första kontakt.  Personliga Ombud kontaktar klienten och uppger myndigheten eller den anhörige som referent.

Klientarbete

Personliga Ombud träffar klienten på en plats som klienten föredrar, om detta inte är uppenbart olämpligt. Ombuden är alltid två vid första mötet, om inte mötet sker tillsammans med myndighetsperson eller annan personal/anhörig.  I samtalet med klienten görs en behovsbedömning och kartläggning av insatser som prioriteras enligt klientens önskemål.  Som underlag i samtalet används en speciellt utformad mall.

Vid myndighetskontakter fungerar Personliga Ombud som ett stöd genom att hjälpa till att förbereda och/eller följa med vid möten om klienten så önskar. Vid behov kan klienten genom ett skriftligt medgivande ge Personliga Ombud möjlighet att kontakta externa aktörer. Personliga Ombud motiverar klienten till insatser och verkar för att rätt instans och samordnande möten kommer till stånd för klienten.

Personliga Ombud för in avidentifierade klientuppgifter i enlighet med framtagen webbaserad kvalitets- och kvantitetsmodul via Infosoc. Detta görs för varje ny klient och samtliga ombud har eget ansvar för att tillföra de uppgifter i programmet som krävs. Vid det avslutande samtalet med klienten summeras insatserna och minnesanteckningar återlämnas till klienten, alternativt strimlas i dokumentförstörare, allt i enlighet med klientens önskemål. Klientens avidentifierade uppgifter förs in i statistikprogrammet Infosoc.

Systembrister

Systembrister kan vara till exempel brister i rutiner eller kompetens. Personliga Ombud identifierar systembrister i det direkta klientarbetet, i samarbete med andra aktörer och genom egen reflektion. Systembristerna analyseras utifrån tre nivåer; handläggarnivå, lokal nivå samt central nivå enligt de rapporteringsunderlag som har tagits fram. Personliga Ombud påtalar systembrister vid direkt kontakt med berörda när det gäller systembrister på handläggarnivå. Systembrister på lokal och central nivå dokumenteras, tas upp på handledning och därefter i ledningsgruppen innan den skickas ut till berörd instans. Återkoppling begärs.

Dokumentation/Sekretess

Personliga Ombud har tystnadsplikt och är inte dokumentationsskyldiga. Det innebär att Personliga Ombud inte upprättar handlingar som rör den enskildes personliga förhållanden. Personliga Ombud för endast minnesanteckningar. Vid första kontakten med Personliga Ombud antecknas vem som ringer, datum, ålder på klienten samt frågeställningar. Minnesanteckningarna förvaras i låst skåp på kontoret i Karlskrona eller Karlshamn.  Vid avslut återlämnas eller strimlas alla minnesanteckningar.  Om klientkontakten gäller råd och stöd förs inte minnesanteckningar. I dessa fall dokumenterar Personliga Ombud datum samt vilken typ av rådgivning som klienten erhållit. Detta för den interna uppföljningens skull.

9.3.2.Övriga kontakter/aktörer #

Övriga kontakter/ aktörer

Samarbete sker med kommuner, Region och statliga myndigheter i samband med klientarbetet.  Via ledningsgruppen för den Personliga Ombudsverksamheten, samarbetar Personliga Ombud med kommunernas, Regionens, Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens representanter när det gäller övergripande Personliga Ombuds-frågor samt frågor som berör målgruppen.

Intresseorganisationerna informerar Personliga Ombud om behov som föreligger för psykiskt funktionsnedsatta personer  i samhället. Representant från intresseorganisationen NSPH finns adjungerad i ledningsgruppen för Personliga Ombud.

Personliga Ombud strävar efter att våra klienter ska ha ett bra och fungerande nätverk. Anhöriga och klientens övriga nätverk kan få råd och stöd av Personliga Ombud om klienten ger sitt medgivande.

 

9.3.3.Marknadsföring #

Marknadsföring

Marknadsföringen genomförs på olika sätt exempel i form av broschyrer, informationsmöten hos samarbetspartners, konferenser, Personliga Ombudens ledningsgrupp etc.  Verksamheten synliggörs också via Cura Individutvecklings  hemsida. I samband med att en ny plan tas fram utvärderas föregående års verksamhetsplan genom summering av genomförda insatser.

 

9.3.4.Ledningsgrupp #

Ledningsgruppens sammansättning

I ledningsgruppen ingår chefer från psykiatrin, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, primärvården, kommunpsykiatrin och Personliga Ombudens  verksamhetschef, som ordförande. Ordföranden i intresseföreningen för NSPH i Blekinge, Personliga Ombud och länsstyrelsens representant med ansvarsområde, Personliga Ombud, sitter med i ledningsgruppen som adjungerande. Ledningsgruppen sammanträder fyra gånger per år.

Vid varje sammanträde redovisar Personliga Ombud systembrister och en gång per år redovisas avidentifierad klientstatistik.

 

 

 

 

9.3.5.Regional samverkan #

Regional samverkan

Personliga Ombud från Blekinge-, Kalmar-, Jönköpings- samt Kronobergs län träffas kontinuerligt. Syftet med träffarna är erfarenhetsutbyte, gemensamma utbildningsdagar, aktuell Personliga Ombud-information samt gemensamma samhällspåverkande insatser. Platsen för träffarna alternerar mellan länen och minnesanteckningar förs för hela regionen. Personliga Ombud återför vissa frågor till ledningsgruppen där detta är påkallat.

Samverkan sker även med Personliga Ombud, Kristianstad kommun genom gemensamma träffar en gång per år.

9.3.6.Historik #

Historik

Regeringen beslutade om statsbidrag för nationell uppbyggnad av verksamheter med Personliga Ombud för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Bakgrunden var psykiatriutredningens slutbetänkande ”Välfärd och valfrihet” (SOU 1992:73) som föreslår att ”långvarigt och allvarligt psykiskt störda” skall få rätt till Personliga Ombud. Försöksverksamheten bedrevs under 1995-1998 på tio orter i landet med goda resultat.

Staten har, via Länsstyrelsen, beviljat Blekinges kommuner medel för uppbyggnad av verksamhet med Personliga Ombud i Blekinge. Kommunerna har valt att organisera de Personliga Ombuden genom Cura Individutveckling (tidigare Vårdförbundet Blekinge, VfB).

Den 18 mars 2002 startade Cura Individutveckling verksamheten Personliga Ombud för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Verksamheten startade med två ombud – en kvinna och en man. Det stod snart klart att två Personliga Ombud inte motsvarade de behov av insatser som fanns. Med stöd av statsbidrag från Länsstyrelsen utökades verksamheten i projektform med ytterligare två Personliga Ombud från och med september 2003. Utökningen fastställdes av medlemskommunerna från och med januari 2005.

Idag är fyra personer anställda som Personliga Ombud. Tillsammans med ledningen för Cura Individutveckling och en central ledningsgrupp fortsätter verksamheten att utvecklas. Cura Individutveckling står för vardagsledning, det vill säga arbetsledning, arbetsplanering och arbetsgivaransvar. Ledningsgruppens uppgift är att utöva en långsiktig strategisk ledning till exempel att ge uppdrag, formulera övergripande mål samt att göra avgränsning av målgrupp. Denna ledningsgrupp består av representanter för kommunerna, psykiatrin, primärvården, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

En annan viktig samarbetspartner och deltagare i ledningsgruppen är representanten för de lokala intresseorganisationerna. Denna företräder de psykiskt funktionshindrade i samhället.

Verksamheten har sina kontor i Karlskrona och i Karlshamn där två Ombud finns på respektive kontor. De Personliga Ombuden verkar i hela länet.

Besökslokaler finns i varje kommun.

 

10.Familjerådgivningen #

Familjerådgivningen är till för alla som har någon form av samlevnadsproblem. Familjerådgivarens roll är att som neutral part underlätta samtal om det som är svårt. Vi ser samtalet som en möjlighet till förändring.

Familjerådgivningen är en fristående psykosocial verksamhet som bygger på frivillighet. Den omfattas av sträng sekretess och möjlighet att vara anonym. Verksamheten har sitt kontor i Karlshamn. Filiallokaler finns tre kommuner, Ronneby, Sölvesborg samt Olofström. Mottagningarna finns centralt belägna utan anknytning till myndigheter.

I verksamheten finns två familjerådgivare på heltid.

10.1.Uppdrag, mål och utvärdering #

Uppdrag

Familjerådgivningens övergripande uppdrag är att tillgodose medlemskommunernas (utom Karlskronas) behov av familjerådgivning.

Mål

  • Vi ska ha en god tillgänglighet och kunna erbjuda ett första besök inom två veckor. 90 procent av alla som vill komma till familjerådgivningen ska erbjudas tid inom två veckor.
  • Vårt arbete ska präglas av god kvalitet och minst 90 procent av dem som söker rådgivning ska uppleva att de fått den hjälp de efterfrågar alternativt fått råd hur de ska kunna få annan hjälp.

Utvärdering

  • Genom tidsbokningen får vi en direkt överblick över eventuella väntetider vilka sammanställs en gång per år.
  • I slutet av varje samtal utvärderar vi tillsammans med de/den som sökt rådgivning hur samtalet varit, om man fått den hjälp man tänkt sig och om man vill ha fortsatta samtal. Vid varje avslutat ärende görs en muntlig sammanfattning av hela samtalsprocessen där paret/den enskilde får säga om man upplevt sig ha fått den hjälp man efterfrågat av familjerådgivningen. Sammanställning görs en gång per år.

10.2.Personella resurser #

Personal

Familjerådgivare – 2 – 100%.

Utbildningskrav

Relevant högskoleutbildning för tjänsten.

10.3.Familjerådgivare #

Första kontakten

Den första kontakten med klienten sker via telefon. Familjerådgivarna har telefontid tisdagar och torsdagar kl 8.00-9.30. Övriga tider finns en telefonsvarare. Vid första samtalet lämnas information om familjerådgivningen och dess filiallokaler. Familjerådgivaren får information om vad personen vill ha hjälp med och tar därefter ställning till om denne kommit rätt. Om inte hänvisar familjerådgivaren vidare.

Tid bokas utifrån den sökandes önskemål och familjerådgivarnas möjligheter. Den av familjerådgivarna som bokar beslutar vem som tar ärendet. Familjerådgivaren lämnar information om adress i Karlshamn alternativt  adress på filialorterna samt vem de kommer att träffa. Detta noteras i almanackan. Vid nyanmälan noteras det med röd markering.

Ärendet förs därefter in på en statistikblankett. Första samtalet markeras med löpnummer.

10.4.Behandlingsarbetet #

Första samtalet/behovsbedömning

När klienten kommer till ett första samtal på familjerådgivningen ges först information om familjerådgivningens verksamhet. Därefter får klienten ge information till familjerådgivaren. Tillsammans formar man sedan uppdraget. Vad vill du/ni ha hjälp med/arbeta med här? Denna fråga är central under första samtalet och familjerådgivarnas uppgift är att mjukt hålla fast vid denna och eventuellt benämna det onämnda, tills uppdraget är formulerat. Vid parsamtal får var och en ge sin berättelse och uttrycka sitt behov.

I slutet av samtalet görs en utvärdering. Hur har samtalet idag varit? Vad har varit det viktiga? Är det något som känns ofullständigt eller inte kommit fram? Familjerådgivaren gör en sammanfattning av samtalet och en gemensam överenskommelse görs kring hur fortsättningen ska se ut. Familjerådgivaren försöker ge hopp och visa på möjligheter till förändring. Om det under samtalet framkommer att problemet klart hör till en annan instans hänvisar familjerådgivaren vidare (till exempel vid ett omfattande missbruk, psykisk sjukdom).

Arbetsuppdraget

Familjerådgivaren arbetar under eget behandlingsansvar tillsammans med klienten. Exempel på uppdrag:

  • Reparationssamtal. Arbetet syftar till att paret ska komma vidare tillsammans.
  • Separationssamtal. Arbetet går ut på att kunna hantera konsekvenserna, praktiskt och känslomässigt av separationen.
  • Klargörande samtal. När man som par och/eller var för sig är oklar med sina behov och önskemål.
  • Samarbetssamtal. Arbetet går ut på att få till stånd ett fungerande föräldraskap med barnet i centrum.
  • Individualsamtal. Stödsamtal med fokus på relationsproblematik. Annat, familjesamtal, andra släkt-relationer, styvfamiljproblematik.

Efter samtalet

Efter samtalet skriver familjerådgivaren ner minnesanteckningar och pratar vid behov med en kollega för att bearbeta samtalet. Familjerådgivaren reflekterar på så sätt över samtalet och sitt eget arbete. Noterar därefter tankar och idéer inför nästa samtal. Efter det avslutande samtalet förstörs eventuella minnesanteckningar.

Avslutningssamtalet

Vid det sista samtalet går man igenom hur situationen ser ut just nu samt hur situationen såg ut vid det första samtalet. Tillsammans med klienten går man igenom om man nått de mål man från början kom överens om, har samtalet varit till någon hjälp samt hur kan förändringen hållas vid liv. Familjerådgivaren frågar också hur det varit att komma till familjerådgivningen.

Sekretess/anmälningsskyldighet

Familjerådgivarna arbetar under sträng sekretess. I de fall det framkommer att barn far illa har de anmälningsskyldighet till socialtjänsten.

 

10.5.Externt arbete #

Det externa arbetet består i att utforma broschyrer och anslag om familjerådgivningen samt lämna ut dessa till berörda parter. Familjerådgivarna ska ge muntlig information till angränsande verksamheter såsom psykiatri, företagshälsovård, primärvård etc.

Familjerådgivarna tar också emot studiebesök i mån av tid.

10.6.Kunskaps- och metodutveckling #

För kunskaps- och metodutvecklingen inom familjerådgivningen är regelbunden handledning en självklarhet. Handledningen sker antingen individuellt eller gemensamt. Egna metoddiskussioner sker inom enheten.

Fortbildning sker via studiedagar i yrkesföreningen KFR:s regi tre dagar per år och ibland studiedagar i övriga fortbildningsformer.

Familjerådgivarna håller sig informerade om det utbud som finns av aktuell facklitteratur samt kurser/föreläsningar som har betydelse för arbete med par och deltar i dessa utifrån budgetanslag och behov.

10.7.Administration #

Tidbokning

All tidbokning sker via den gemensamma almanackan.

Statistikunderlag/Verksamhetsberättelse

En särskild blankett fylls i vid varje nytt ärende. Faktauppgifter som behövs fylls i efterhand. Blanketterna sparas till årets slut och sammanställs då för att sedan redovisas i familjerådgivarnas verksamhetsberättelse och i Socialstyrelsens statistik. Statistikunderlaget förstörs därefter.

Årsstatistiken till Socialstyrelsen sker via elektronisk inrapportering. Verksamhetsberättelse skrivs gemensamt av familjerådgivarna under januari månad.

Minnesanteckningar

Individuella minnesanteckningar förs för hand och förvaras inlåsta i kassaskåpet. Anteckningarna förstörs efter avslutat uppdrag.

Arbetsplanering

Familjerådgivarna har sitt huvudkontor i Karlshamn med filialer i Ronneby, Sölvesborg och Olofström, vilka är bemannade en dag per vecka.

På huvudmottagningen finns två samtalsrum, som används av de båda familjerådgivarna.

Verksamhetschef kontakt

Träffar med verksamhetschef sker regelbundet både enskilt med familjerådgivarna och tillsammans med personliga ombud och familjerätten.

Verksamhetschef inbjuder till utvecklingssamtal två gånger per år.

Familjerådgivningen har samma verksamhetschef som personliga ombud och familjerätten.

Leasingbil, mobiltelefon och nycklar.

Familjerådgivarna har varsin nyckel till bilen. Bensinkort (utan kod) och kvitton förvaras i kassaskåpet. En av familjerådgivarna har huvudansvar för bilens skötsel.

Personalfrånvaro

Vid frånvaro under högst fjorton dagar avbokas samtal av den familjerådgivare som är i tjänst och nya tider erbjuds. Nya klienter bokas in längre fram. Vid frånvaro under längre tid än fjorton dagar kommer väntetiden att överskrida kvalitetsmålets gräns och vid dessa tillfällen kommer tjänstgörande familjerådgivare att inom en månad planera med klienten om den fortsatta kontakten. Vid långvarig frånvaro hålls endast mottagningen i Karlshamn öppen. Verksamhetschef informeras och eventuell vikariefråga prövas vid längre tids frånvaro.

Inköp och handkassa

Grundläggande arbetsmaterial med mera inhandlas med handkassa. Kvitton sparas. Inköp kan även ske via faktura till Curas kansli. Kvitto byts mot ny handkassa om 1 000 kronor. Redovisning sker till ekonomiansvarig på Curas kansli.

10.8.Kvalitetsarbete #

Vid arbetsplatsträffar är uppdatering av kvalitetshandboken en stående punkt. Båda tjänstemännen har gemensamt ansvar för att ändringar i kvalitetshandboken görs.

Alla ändringar i kvalitetshandboken skickas till kvalitets- och utvecklingschef för information eller godkännande (policy, mål och organisation). Familje-rådgivarna deltar i de gemensamma träffarna med övriga kvalitetsansvariga inom Cura.

10.9.Historik #

Familjerådgivningen i Curas (tidigare Vårdförbundet Blekinge) regi startade i februari 1995 på uppdrag av medlemskommunerna Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström. Bakgrunden var en komplettering i Socialtjänstlagen som innebar att kommunerna blev skyldiga att erbjuda familjerådgivning från 950101.

Familjerådgivningen är till för alla – par, familjer eller ensamstående – som har någon form av samlevnadsproblem. Familjerådgivarens roll är att som neutral part underlätta samtal om det som är svårt. Vi ser samtalet som en möjlighet till förändring

Familjerådgivningen är en fristående psykosocial verksamhet som bygger på frivillighet. Den omfattas av sträng sekretess och möjlighet att vara anonym. Verksamheten startade med mottagning i Karlshamn. Filiallokaler finns i övriga tre kommuner.  I verksamheten finns två familjerådgivare på heltid.

11.Familjerätt #

12.Klaragymnasiet med internat #

Vårt övergripande uppdrag är att möta medlemskommunernas behov av en gymnasieskola med internat till ungdomar med autismspektrumtillstånd med förutsättningar att klara ett nationellt gymnasieprogram.

Syftet är att erbjuda bra utbildningar och skapa förutsättningar för vidare studier, arbete eller annan daglig verksamhet samt eget boende och en rik fritid. Kort sagt att klara av vardagen.

 

 

12.1.Klaragymnasiet #

Klaragymnasiet finns på Nordenbergskolan i Olofström där vi har väl avskilda lokaler. Totalt kan skolan ta emot upp till cirka 50 elever och erbjuder:

  • samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning samhällsvetenskap.
  • estetiska programmet, inriktningarna bild och formgivning eller estetik och media.
  • handelsprogrammet med inriktning handel och service.
  • introduktionsprogrammen preparandutbildning och individuellt alternativ.

12.1.1.Mål och utvärdering #

Mål

  • Vi värnar om ett gott bemötande och att våra elever ska uppleva delaktighet, trygghet, trivsel och att de får hjälp efter sina specifika förutsättningar.
  • Att eleven uppnår kursmålen i de nationella program som skolan erbjuder.
  • Minst 90 % av våra kunder ska tycka att vi har utfört vårt uppdrag i enlighet med avtal, studieplan och eventuellt åtgärdsplan.

Utvärdering

  • Vi utvärderar i vilken omfattning eleverna upplevt delaktighet, trygghet, trivsel, ett gott bemötande och att de fått hjälp i sin utveckling genom att eleverna besvarar en enkät två gånger om året i december och maj. Åk. 1 eleverna utvärderar inte första terminen. Åk. 4 eleverna gör en utvärdering av hela sin tid på Klaragymnasiet med internat.
  • Vi utvärderar elevernas individuella studieplaner genom att sätta betyg på respektive kurs.
  • Vi utvärderar kundernas nöjdhet med vårt uppdrag avseende skolan genom att kommunerna besvarar en enkät en gång om året (maj/juni).

12.1.2.Personella resurser #

  • Verksamhetschef/rektor – 1 – 100 %
  • Biträdande rektor -1- 60%
  • Pedagoger- 20- 100 %

Utbildningskrav:  Behöriga lärare med kompetens inom de ämnen som är aktuella.

 

12.2.Rektor/verksamhetschef #

För ansvarsområden som gäller verksamhetschefer generellt inom Cura Individutveckling se punkt 7.1 Verksamhetschefer.

12.2.1.Elevens utbildning #

Utbildningen organiseras så långt som möjligt enligt elevens önskemål och behov utifrån kartläggningar. Rektor har ansvaret för att elevens arbetsmiljö är utformad på ett sådant sätt att undervisningen gynnas. Detta innebär att eleven har tillgång till dator i sin undervisning och möjlighet att få sina behov tillgodosedda gällande bland annat avskärmningsmöjligheter och så vidare.

Rektor ansvarar för att insatser utformas för de elever som är i behov av särskilt stöd. Vid behov kallar rektor till en nätverkskonferens med berörd personal, vårdnadshavare, elev samt i övrigt lämpliga personer. Protokoll förs av rektor och förvaras på expeditionen. Förälder eller annan ansvarig person tar del av protokollet. Vid behov sker samverkan med Habiliteringen och BUP i så kallade SIP-möten.

En individuell studieplan upprättas utifrån kunskaper om eleven i samråd med eleven själv och skolmentor. Den innehåller uppgifter om elevens program, kursval och resultat. Den individuella studieplanen förvaras på servern eller i gällande dokumentationsprogram.

Eleverna får information, introduktion och stöd i att sätta mål för sina studier. Till hjälp i detta har rektor ansvar för att se till att eleven har möjlighet att träffa bl.a. studie- och yrkesvägledare på skolan (SYV). Rektor har ansvar för att elever på skolan får undervisning i ANT (alkohol, narkotika och tobak). Eleverna ska också få kunskaper och undervisning i sex- och samlevnad. Undervisande lärare i ämnen samhällskunskap, naturkunskap eller annat lämpligt ämne undervisar inom respektive område, men vid behov arrangeras andra former för undervisning exempelvis studiebesök på ungdomsmottagningen.

Nationella prov

Elever ska i möjligaste mån genomgå nationellt prov i svenska, matematik och engelska. Rektor beställer nationella prov samt har ansvar för att proven genomförs och hanteras på ett korrekt sätt utifrån gällande regelverk (www.skolverket.se, gymnasieförordningen kap. 8).

12.2.2.Arbetsformer för elevinflytande #

På Klaragymnasiet med internat finns en likabehandlingsplan. Rektor har ansvaret för att likabehandlingen hålls levande genom diskussioner vid tillfällen då behovet påkallas men även i dialog vid bland annat. klassråd, elevråd och föräldramöte. Likabehandlingsplanen revideras i augusti/september varje år.

Rektor har ansvaret för att eleven har möjlighet att påverka sin skolsituation såväl gällande undervisnings-situationen som innehåll och form. Detta sker fortlöpande i dialog mellan elev, lärare och rektor då behovet av anpassning för eleven ofta är stort. Rektor har ansvar för att klassråd sker regelbundet. Elevråd genomförs minst 2 gånger per termin. Elever och personal ansvarar för ordningen vid elev- och klassråd.

12.2.3.Antagning av elev #

Se verksamhetschef Internat.

12.2.4.Avslutande av studier #

Då en elev på egen begäran vill avsluta sin skolgång på Klaragymnasiet med internat meddelar verksamhetschef/rektor hemkommunen samt vårdnadshavare. Samma tillvägagångssätt gäller om Klaragymnasiet blir nödgade att avsluta en elevs studiegång.

12.2.5.Information gällande studiestöd #

Rektor rapporterar till CSN vid varje läsårsstart samtliga elever som börjar. När förändringar sker, elever slutar och så vidare rapporteras detta av rektor till CSN. Rektor har ansvar för att elev och förälder eller annan företrädare för eleven får information vid kursstart och vid behov om vad som sker med studiestödet vid till exempel sjukdom, skolk eller när eleven fyllt 20 år.

12.2.6.Verksamhetsplan och riksgiltiga mål #

Rektor har ansvaret för att inrikta verksamheten mot de riksgiltiga målen och till den verksamhetsplanen. Rektor är skyldig förutom att känna till de riksgiltiga målen, även vara förtrogen med intentionerna bakom dessa och solidarisera sig med dessa så att målen genomsyrar verksamheten. En skolkonferens ska anordnas i samband med skolstarten varje hösttermin med tema ”skolans mål”. Rektor leder och ansvarar för konferensen.

Verksamhetsplanen tas fram i samarbete med verksamhetschef för internatet och planen ska vara utvärderingsbar. Planen upprättas/revideras under vårterminen och ska vara uppdaterad senast den 30 november. Verksamhetsplanen underställs direktionen som en information.

12.2.7.Pedagogisk ledare för skolan #

Utveckling

Rektor ansvarar för att hålla sig väl förtrogen med det dagliga arbetet och verka för att utbildningen utvecklas genom att fortlöpande föra samtal med skolans personal och elever samt ta del av elevernas åtgärdsplaner. Rektor har närhet till utbildningen genom fysisk lokalisering i skolan.

Rektor samarbetar med lokala och i regionen förekommande skolanordnare för att diskutera utvecklingsfrågor. I samband med personalkonferens eller vid annat tillfälle presenteras nyheter från skolverket, med mera.

Kursutbud och samverkan

Rektor ansvarar för att rätt utbud av kurser finns i förhållande till skolans inriktning och utifrån elevernas behov och önskemål. Direktionen fattar beslut efter rektors förslag.

Rektor har också ansvaret för att samverkan mellan lärare inom olika kurser kommer till stånd. Vid ämneskonferensen, som är en del av personalkonferensen, diskuteras samverkansfrågor mellan ämnen och lärare. Skolans väl samlade verksamhet och begränsade omfattning gör att skolans personal har en mycket nära kontakt och fortlöpande diskuterar ämnes- och elevangelägna frågor med varandra.

Skolpersonalens kompetensutveckling

Behov av kompetensutveckling fångas upp i kontakten med personalen via utvecklingssamtal, informella samtal, personalkonferens, med mera. Personalen medverkar också fortlöpande i handledning samt deltar i externt och internt anordnade utbildningsinsatser.

Personalen får stöd i samband med fritidsstudier (se Styrdokument). Utbildningsinsatserna följs upp via Cura Individutvecklings ledningsgrupps målenkät som genomförs en gång per år i januari/februari månad.

Rektors kompetensutveckling

Rektor tar fortlöpande del av information via Skolverket, via Statistiska centralbyrån, via tidskrifter och litteratur. Rektor deltar i handledning, egen eller tillsammans med personalgruppen utifrån behov. Externa och interna utbildningstillfällen aktualiserade av rektor själv eller Cura Individutveckling centralt.

Samverkan med universitetet, högskolan och arbetslivet

Rektor har ansvar för att eleverna får information kring fortsatt utbildning genom SYV samt vid kontakt med universitet/högskola. Representanter från arbetslivet bjuds in, alternativt studiebesök görs som ett led i elevernas planering inför fortsatta studier/ yrkesliv. Då tillfälle ges utifrån elevens förutsättning praktiserar eleven en period av sin tid på Klaragymnasiet. Företrädesvis i elevens hemkommun som ett led i elevens utslussning till eget boende.

12.2.8.Föräldrasamverkan #

Rektor kontaktar förälder/vårdnadshavare vid behov. Förälder/vårdnadshavare medverkar vid utvecklingssamtal med skolmentor och elev en gång per termin. Då eleven fyllt 18 år skrivs ett kontrakt med eleven angående vidare kontakt med föräldrar.

Rektor inbjuder skriftligen till föräldramöte en gång per termin, företrädesvis i samband med lov och därmed elevens hemresa. Vid föräldramötet ges möjlighet för utvecklingssamtal med respektive elevs mentorer samt övrig skol- och boendepersonal vid behov. Rektor informerar föräldrarna om möjligheten att bilda föräldraråd samt uppmuntrar till detta. Skolan upplåter lokal för föräldrarådet att träffas i. Rektor tar emot information och synpunkter från föräldrarådet och vidarebefordrar dessa till berörd personal.

12.2.9.Dokumentation #

Elevmapp

Rektor ansvarar för att upprätta en elevmapp för varje elev. I denna ska finnas en kopia av elevens ansökningshandlingar, kopia av avtalet och uppdraget, rektors korrespondens med familjen och hemkommunen, PM, minnesanteckningar och slutbetyg. Elevmappen förvaras inlåst på rektorsexpeditionen. Efter avslutad skolgång ansvarar rektor för arkivering av elevmappen.

Scheman och betyg

Scheman upprättas av rektor och finns på servern eller i gällande dokumentationsprogram. Schemaläggningen samordnas med internatet vad gäller boende och fritid. Individuella scheman utformas efter särskilda behov.

Betyg efter avslutad kurs skrivs in av respektive ämneslärare i elevens individuella studieplan som finns på servern eller i gällande digitala dokumentationsprogram. Examensbevis, gymnasieintyg och studiebevis utfärdas och undertecknas av rektor. Examensbevis, gymnasieintyg, och studiebevis dokumenteras på särskilt arkivbeständigt papper och upprättas i två exemplar varav eleven erhåller ett. Ett exemplar förvaras i arkivskåp i fem år. Därefter flyttas det till Cura Individutvecklings arkiv för arkivering.

Arbetsplatsförlagd kurs (helt eller delvis), etappläsning, utökat eller reducerat program, gå om kurs etc. beslutas av rektor och dokumenteras av rektor i den individuella studieplanen vilken förvaras på servern eller i gällande dokumentationsprogram, för närvarande Infomentor.

Beslut som är fattade med stöd av delegation från direktionen

Beslut om antagning av elev dokumenteras av rektor. Beslut om läsårets början och slut samt friluftsdagar dokumenteras av rektor.

Beslut om avstängning av elev fattas av rektor och dokumenteras av rektor i särskilt PM och förvaras i elevmappen. Kontakt tas med vårdnadshavare och hemkommun.

Alla beslut som fattas med stöd av delegation från direktionen ska skriftligen redovisas vid nästkommande direktionssammanträde.

Övrig elevdokumentation

Rektor ansvarar för att övrig elevdokumentation förvaras i elevmappen inlåst i arkivskåp på rektorsexpeditionen. Hemkommunen får information utskickat i slutet av varje termin.

Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter enligt gymnasieförordningen kap. 12 § 2.

12.2.10.Samverkan med avtalskommuner #

Undervisande lärare gör en gång per termin en kartläggning av elevens kunskapsnivå. Denna kartläggning redovisas skriftligt till hemkommunen. Rektor ansvarar för att kartläggningen skickas i december samt juni månad.

12.2.11.Inköp #

Rektor ansvarar för att kontorsförråd inventeras löpande under terminstid. Övriga beställningar görs efter eventuella önskemål från skolpersonal.

12.2.12.Kvalitetsansvar #

Rektor ansvarar för att kvalitetsarbetet sker fortlöpande och är ordförande i skolans kvalitetscirklar, en gång per termin.

12.2.13.Akutsituationer #

Se verksamhetschef Internat.

12.2.14.Fordon #

Skolan förfogar över en bil, vilken delas med internatet. Skolan disponerar bilen under skoltid. Rektor/biträdande rektor ansvarar för bensinkortet.

12.3.Lärare #

Mentorskap

Varje elev har en skolmentor. Mentorn sköter kontakten med elever vid pedagogiska frågor och vid problemlösning i skolan. Mentor har ansvaret för elevens samlade dokumentation såsom samtal kring den individuella studieplanen och åtgärdsprogrammet med uppföljning tillsammans med specialpedagog och speciallärare. I ansvaret ingår också kontakten mellan skola och föräldrar/vårdnadshavare.

Individuell studieplan

Syftet med den individuella studieplanen är att tydliggöra för eleven hur utbildningen fortlöper gällande betyg och slutförda kurser.

Den individuella studieplanen utformas utifrån elevens behov och önskemål så långt det är möjligt.

I grunden ligger dock alltid skolverkets kriterier (www.skolverket.se).

Åtgärdsprogram

I åtgärdsprogrammet för eleven ska arbetsgången tydliggöras utifrån struktur, mål och delmål samt vilken aktör som ansvarar för vad. Skolmentor, specialpedagog och speciallärare utarbetar i samverkan med elev och föräldrar/vårdnadshavare, samt vid behov boendementor, ett åtgärdsprogram och gör också uppföljning. Elev och skolmentor träffas regelbundet och vid behov. Vid mötet används befintligt formulär. Dokumentationen sker i Infomentor.

Likabehandling

Åtgärder vidtas av all personal enligt lagstiftning och skolans befintliga likabehandlingsplan.

Deltagande i nätverkskonferens

Vid behov tar läraren initiativ till att en nätverkskonferens sammankallas. Rektor sammankallar. Vid konferensen deltar all berörd skolpersonal och boendepersonal, föräldrar eller annan företrädare för eleven samt eleven själv.

Individuellt elevstöd

Läraren är tillgänglig för telefon- och e-postkontakt efter överenskommelse med förälder/vårdnadshavare. Vid behov informeras rektorn.

Utvecklingssamtal med elev och föräldrar eller annan som företräder eleven hålls en gång per termin.

Kontakt med elevens hemkommun

Vid överlämning från högstadiet till Klaragymnasiet kontaktar elevens skolmentor överlämnande skola. Då det är möjligt genomförs besök på den överlämnande skolan. Specialpedagog och speciallärare ansvarar för att kartläggningsdokumenten besvaras av den överlämnande skolan.

Skolmentor kontaktar överlämnande skola vid behov under terminens gång. Övrig kontakt, se rektors ansvar.

Ämnesansvar

Läraren presenterar och introducerar eleverna kring de obligatoriska delarna samt genomför dem enligt upprättat schema. Utvärderingen av kurserna sker fortlöpande genom muntliga och skriftliga redovisningar/prov som läraren ansvarar för. Läraren tar individuell hänsyn i all undervisning utifrån tydliggörande pedagogik.

Läraren undersöker också elevernas önskemål om att samverka med andra ämnesområden samt tar kontakt med ansvariga lärare/handledare inom dessa ämnesområden och presenterar elevernas önskemål. Lärarna startar därefter upp eventuella projekt i samverkan.

Läraren ger betyg enligt skolverkets uppställda kriterier för kursen och skriver in dem i betygskatalogen. Denna lämnas över till rektor som utfärdar betygen.

Läraren inventerar materialbehov och informerar rektor om dessa. Efter beslut från rektor beställer eller köper läraren in materialet.

Undervisning

Utifrån elevens behov individanpassas undervisningsmaterial i ett specifikt ämne/kurs. Läraren tar fram material och presenterar detta för eleven samt går igenom materialet tillsammans med eleven. Läraren presenterar materialet för övriga lärare och annan skolpersonal, samt testar och justerar materialet tillsammans med eleven. Materialet används sen i undervisningen.

Prova på dagar i skolan

Verksamhetschef ansvarar för den praktiska informationen, gällande prova på dagar, till elev och föräldrar eller annan företrädare för eleven. En tillfällig mentor från internatet samt en från skolan, utses till eleven under prova på dagarna. Eleven följer ett fastställt schema både på internatet och i skolan (se nedan) som finns i ”prova på”-pärmen på verksamhetschefens kontor. För att eleven ska få förståelse för hur det är att gå på Klaragymnasiet får denne ett tillfälligt skolschema där veckan beskrivs. Planering sker utifrån befintliga elevdokument. Schemat överlämnas till internatet innan eleven kommit.

Under prova på dagarna kan skolpersonalen notera elevens koncentrationsförmåga, uthållighet och så vidare. Huvudsyftet är dock att visa eleven hur det fungerar på skolan.

Kriminella handlingar

Vid misstanke om att någon elev som är inskriven vid skolan gjort sig skyldig till kriminell handling har personalen ett ansvar att förmedla detta vidare till vårdnadshavare och polis. Om det rör sig om en pågående kriminell handling ska personalen göra sitt bästa för att avstyra denna och sedan samla in fakta om den aktuella händelsen. Rektorn ska underrättas omgående om vad som inträffat. Rektorn dokumenterar händelsen samt beslutar om åtgärder.

Ersättning för uppkommen skada ska alltid regleras utifrån elevens betalningsförmåga.

Ersättningsnivån bestäms av rektor. Vid tveksamhet samråder denne med förbundschef. Mentorn på internatet gör en betalningsplan med eleven, föräldrarna eller annan företrädare för eleven.

Drogpåverkan

All personal som påträffar en elev som är drogpåverkad ska göra en bedömning av elevens tillstånd. Rektor och föräldrar eller annan företrädare för eleven underrättas. Kontakt ska omedelbart tas med sjukhus när situationen bedöms som allvarlig eller om man är tveksam. Verksamhetschef ska underrättas.

Eleven ska inte vistas på skolan så länge denne är påverkad. Händelsen utreds av rektor som dokumenterar det inträffade. En åtgärdsplan upprättas av rektor och verksamhetschef.

Alla former av droger som påträffas i skolans verksamhet ska omhändertas och överlämnas till polisen efter beslut av rektor. Samråd ska ske med förbundschef.

Hot och våld

I Curas verksamheter finns stora risker för att hot och våld kan förekomma  riktat mot både elever och personal. Det är Curas ambition att genom fortlöpande utbildningar och handledning, arbetsplats- och personalkonferenser skapa ett förhållningssätt som förebygger att hot- och våldssituationer uppkommer. Andra förebyggande insatser är upprättandet av åtgärdsplaner för eleverna. Personalens agerande ska ske utifrån de centrala direktiv som finns i Curas handlingsplan i kris- och katastrofsituationer finns på servern. Lokalerna ska vara anpassade och utformade så att det finns en så låg risk som möjligt att bli utsatt för våld och hot. Säkerhetsrutiner kring hot och våld finns angivna i Centrala direktiv och i varje verksamhets kvalitetshandbok. På varje verksamhet finns också ett särskilt anslag vilka rutiner som gäller.

Närvarorapportering

Elevens närvaro/frånvaro antecknas dagligen i Infomentor. Vid behov informeras rektor och internatet muntligen av ansvarig lärare.

Utbildning/handledning

Varje lärare har ansvar för rektorn får kännedom om vilka kompetensbehov som finns inom ämnesområdena eller för den personliga delen.

På initiativ av rektorn, lärarna, annan skolpersonal eller förbundschef diskuteras lämplig handledning för verksamheten. Efter analys av behoven beslutar rektorn i samråd med förbundschef och personalgruppen om lämplig handledare. Förbundschef tecknar avtal.

Utvecklingssamtal och lönesamtal

Utvecklingssamtal erbjuds minst två gånger per år. Läraren har ett eget ansvar för att samtal genomförs. Lönesamtal genomförs en gång om året i samband med lönerevisionen.

 

12.3.1.Kvalitetsansvarig/skolan #

Kvalitetscirkel

Kvalitetsansvarig kallar till kvalitetscirkel två gånger per år, ett på våren och ett på hösten. Vid behov kallas till extra möte. All personal deltar i kvalitetscirkeln. Kvalitetsansvarig ser till att kvalitetscirkeln gjort de ändringar och justeringar i kvalitetshandboken som gemensamt bestämdes på föregående kvalitetscirkel. Rektor är ordförande och kvalitetsansvarig är sekreterare vid kvalitetscirkeln och skriver protokoll som sätts i pärm märkt kvalitetscirkelprotokoll. Kopia skickas till kvalitets- och utvecklingschef för kännedom och eventuellt beslut. Kvalitetsansvarig ska engagera medarbetarna i kvalitetsarbetet genom att delegera ut uppgifter om ändringar eller utveckling av kvalitetspärmen som gemensamt behandlats på kvalitetsmötet. Man kommer överens om ett datum när ändringen ska vara utarbetade och kvalitetsansvarig för in ändringarna i kvalitetshandboken. Kvalitetsarbetet är ett stående inslag på varje konferens. All personal kan lämna förslag till förändringar och dessa skrivs upp av kvalitetsansvarig och diskuteras.

Justera och uppdatera i kvalitetshandbok

Kvalitetsansvarig genomför de ändringar som gemensamt bestämts på kvalitetscirkelmötet. Ändringarna görs på webben.

Information till nyanställda, vikarier och praktikanter

Kvalitetsansvarig informerar nyanställda, vikarier och praktikanter om kvalitetsarbetet samt visar och går igenom kvalitetshandboken.

Samarbete med övriga verksamheters kvalitetsansvariga

Kvalitetsansvarig har kontinuerliga träffar med övriga verksamheters kvalitetsansvariga där kvalitetsarbetet utvecklas och gemensamma dokument tas fram med mera. Vid dessa möten sker också utbyte av information mellan verksamheterna.

12.3.2.IT-ansvarig #

På skolan finns en lärare som har ett särskilt ansvar för IT internt på skolan. I arbetsuppgifterna ingår att ge medarbetare och elever på gymnasieskolan IT-support samt påtala behov av förändring av utrustning till rektor/verksamhetschef. Vid behov av grundläggande datorkunskap får utbildningen ske på annat sätt.

12.4.Samverkan mellan skola och Internat #

Verksamhetschef beräknar och fördelar resursbehovet inom verksamheten i samråd med rektor. Ytterst ansvarig är verksamhetschef. I samråd med rektor ansvarar verksamhetschef för det överbryggande synsättet mellan skola och internat. Verksamhetschef och rektor ska genom kontinuerlig kontakt hålla varandra informerade om skolans och internatets utveckling. Genom att besöka varandras verksamheter får de en uppfattning om eventuella utvecklingsfrågor och samordningsbehov. Verksamhetschef ska kontrollera verksamhetens resultat för att kunna ta ställning till vilken kvalitet verksamheten erbjuder.

I december och juni månad varje år skickar verksamhetschef ut en sammanfattning av genomförandeplanen till kommunerna för att delge elevens status och utveckling på skola/internat. Verksamhetschef är ytterst ansvarig.

Verksamhetschef och rektor ska driva en aktiv marknadsföring för att kontakta presumtiva kunder. Verksamhetschef och rektor har ett gemensamt ansvar att svara på förfrågningar, brev, samtal och e-post som berör verksamheten.

Man bjuder gemensamt till studiebesök och ger saklig information om skola/internat. Verksamhetschef och rektor ansvarar för att kontakta verksamheter som är till gagn för gymnasieskolans/internatets utveckling även utanför det regionala nätverket.

12.5.Internaten #

För den som vill finns möjlighet till internatboende med boendeutbildning som följer planerade mål som eleven ska uppnå. De tre internaten, Basen, Jämshög och Klara med satellitlägenheter kan ta emot upp till 26 elever. Där får eleven låna en lägenhet vilket ger möjlighet till praktisk träning i vardagen. Varannan helg stannar eleven på internatet och deltar i aktiviteter som, kombinerat med individuella veckoaktiviteter, utgör vår fritidsutbildning.  Målet är att eleven själv ska kunna planera sin tid och känna till alternativa fritidsmöjligheter.

12.5.1.Mål och utvärdering #

Mål

  • Vi värnar om ett gott bemötande och att våra elever ska uppleva delaktighet, trygghet, trivsel och att de får hjälp efter sina specifika förutsättningar.
  • Alla våra kunder ska tycka att innehållet i sammanfattningen innehåller tillräckligt med information om elevens utveckling mot uppsatta mål
  • Alla våra kunder ska tycka att vi har utfört vårt uppdrag i enlighet med vård- och genomförandeplan

För att nå målen kommer vi att jobba intensivt med att bygga relationer med elever, vårdnadshavare och handläggare.

Utvärdering

  • Vi utvärderar i vilken omfattning eleverna upplevt delaktighet, trygghet, trivsel, ett gott bemötande och att de fått hjälp i sin utveckling genom att eleverna besvarar en enkät en gång om året.
  • Vi utvärderar kundernas nöjdhet med vårt uppdrag avseende boendet genom att kommunerna besvarar en enkät en gång om året (inför avslutat skolår).

12.5.2.Personella resurser #

  • Verksamhetschef internat – 1 – 100 %
  • Biträdande verksamhetschef/boendehandledare – 1  – 100 %
  • Boendehandledare – 17 – 100 %

Utbildningskrav: Eftergymnasial utbildning gärna med inriktning mot beteendevetenskap.

12.6.Verksamhetschef/internat #

För ansvarsområden som gäller verksamhetschefer generellt inom Cura Individutveckling se punkt 7.1 Verksamhetschefer.

12.6.1.Personaladministration #

Vikarieanställning

Verksamhetschef inventerar vikariebehovet och kallar eventuella vikarier till intervju. Om anställning övervägs tas referenser på de sökande. Verksamhetschef ansvarar för att vikarien har lämnat utdrag från belastnings- och misstankeregistret. Vikarierna introduceras av boendepersonal enligt Curas introduktionsprogram. Anställningsunderlag fylls i och översänds till personal- och lönehandläggare. Vikarierna får gå bredvid tre arbetspass. Verksamhetschef timanställer vikarier i högst 6 månader.

Schemaläggning för internatet

Verksamhetschef samordnar med skolan vad gäller personal som arbetar både i skolan och på internatet. Schemat anpassas utifrån individuella ansvarsområden i samråd med berörd personal. Personalen informeras om schemat som skickas till förbundschef för förhandling med facket. Fastställt schema skickas till personal- och lönehandläggare.

Verksamhetschef gör schemaplanering i Heroma.

Sjukskrivning

Sjukanmälan sker genom telefonsamtal till arbetsplatsen. Mottagande personal anmäler detta vidare till verksamhetschefen. Friskanmälan ansvarar den enskilde för.

Vid upprepad korttidssjukskrivning och långtidssjukskrivning – se rehab i Styrdokument. Vikarie sätts in om detta behövs av vikarieansvarig eller verksamhetschef.

Semester

Verksamhetschef samlar in personalens önskemål om semester. Fördelar semesterperioderna efter föregående års semester i möjligaste mån efter önskemål. Verksamhetschef går igenom behovet av semestervikarier och anställer dessa samt beviljar semester (enligt personalens ansökningar på heroma). Verksamhetschef skriver personalens veckoschema för semesterperioden och går igenom detta på arbetskonferensen. Vid storhelg ska minst en ordinarie personal vara i tjänst.

Verksamhetschefs semester förläggs i samråd med biträdande verksamhetschef.

12.6.2.Elev- och föräldrakontakter #

Verksamhetschef deltar i de föräldramöten som sker under läsåret. Vid behov är verksamhetschef med vid utvecklingssamtal tillsammans med mentor, skolpersonal och rektor. Vid skolstart informerar verksamhetschef föräldrar och elever enligt de direktiv som finns (i pärm på kontoret).

Skolan erbjuder utvecklingssamtal med elev, vårdnadshavare och ev boendementor minst en gång per termin. När elev vill vara ledig görs skriftlig ansökan som lämnas till rektor.

Om det finns klagomål på verksamheten från föräldrar och/eller elev hänvisas dessa till verksamhetschef/rektor, enligt klagomålshantering.

12.6.3.Antagning av elev #

Efter inkommen ansökan, gällande skola och boende, till Klaragymnasiet med internat beslutar verksamhetschef tillsammans med rektor om provboende/provgående. Inför provboendet skickar verksamhetschef ett välkomstbrev till den sökande och dess vårdnadshavare. Brevet innehåller bland annat ett frågeformulär i syfte att personalen på bästa sätt ska lära sig om den sökandes förtjänster och svårigheter.

Verksamhetschef och rektor ska se till att den provboende får boende och skolmentor under provtiden. Efter provtiden har verksamhetschef och rektor ett möte i syfte att besluta om vi kan ta emot den sökande till Klaragymnasiet med internat. All känd dokumentation ska vara Klaragymnasiet med internat tillhanda innan skolstart. I övrigt följer vi Klaragymnasiets antagningsförfarande. Se Curas server.

12.6.4.Avslutande av studier #

Då en elev på egen begäran vill avsluta sin skolgång på Klaragymnasiet med internat meddelar verksamhetschef eller rektor hemkommunen samt vårdnadshavare. Samma tillvägagångssätt gäller om Klaragymnasiet blir nödgade att avsluta en elevs studiegång.

12.6.5.Att flytta #

Inom verksamheten

Vid behov av flytt bokar mentor in ett möte  med verksamhetschefen. Beslut tas när eleven ska flytta och verksamhetschef informerar personal, elev, vårdnadshavare, skola och kommun. Om det finns behov utses en ny mentor till eleven.

Till satellitboende

Vid behov och/eller förfrågan från elevens hemkommun bokar verksamhetschef och mentor in ett möte med eleven för att gå igenom elevens boendekursplan och andra regler som gäller för satellitboende. Utifrån elevens mognad och kunskaper upprättas en plan för att nå målet satellitlägenhet. En bedömning görs om eleven uppfyller kraven för att flytta och ett beslut tas. Verksamhetschef informerar elev, vårdnadshavare, skola och kommun. Eleven planerar sedan flytten med hjälp av sin mentor.

12.6.6.Akutsituationer #

Kriminella handlingar

Internat

Vid misstanke om att någon elev vid skolan gjort sig skyldig till kriminell handling är var och en av personalen skyldig till att ingripa och avstyra denna. Personalen ska sedan samla in information om den aktuella händelsen samt omgående underrätta verksamhetschef om det som hänt. Verksamhetschef beslutar om åtgärdsplan och eventuell polisanmälan efter samråd med förbundschef. Verksamhetschef tillsammans med berörd personal informerar rektor, föräldrar eller annan företrädare. Händelsen dokumenteras. Ersättning för uppkommen skada ska alltid regleras utifrån elevens betalningsförmåga. Mentorn gör en betalningsplan med eleven och föräldrar eller annan företrädare.

Skola

Vid akut händelse bör personal ingripa för att återställa säkerheten. Personalen ska även betänka egen och övriga elevers säkerhet samt vid behov tillkalla hjälp. Rektor ska informeras och fattar beslut enligt skollagen kapitel 5. Händelsen ska dokumenteras.

Drogpåverkan

Internat

All personal som påträffar en elev som är drogpåverkad ska göra en bedömning av elevens tillstånd. Verksamhetschef informerar rektor och förbundschef. Föräldrar eller annan företrädare för eleven underrättas. Kontakt ska omedelbart tas med sjukhus när situationen bedöms som allvarlig eller om man är tveksam.

Eleven ska vistas på internatet under tillsyn av personal så länge eleven är påverkad. Händelsen utreds av verksamhetschef som dokumenterar det inträffade. En åtgärdsplan upprättas av verksamhetschef och rektor. Alla former av droger som påträffas på internatet ska omhändertas och överlämnas till polisen efter beslut av verksamhetschef. Samråd ska ske med områdeschef.

Skolan

All misstanke om drogpåverkad elev ska anmälas till rektor. Rektor underrättar områdeschef och vidtar nödvändiga åtgärder.

Hot och våld

Se punkt 7.1 Verksamhetschef samt lokal rutin för aggression på internatet.

Skolan

Personalen bör agera lågaffektivt för att avvärja akuta situationen. Personalen ska även betänka egen och övriga elevers säkerhet samt vid behov tillkalla hjälp. Rektor ska informeras och fattar beslut enligt skollagen kapitel 5. Händelsen ska dokumenteras.

Självmordsförsök

Vid ett självmordsförsök kontaktas sjukvård omedelbart. Verksamhetschef, föräldrarna eller annan företrädare för eleven underrättas samt vid behov även områdeschef och förbundschef. Ansvarig handläggare informeras snarast. Verksamhetschef samlar boendepersonalen för att samtala och informera om händelsen. Händelsen bearbetas i personalgruppen och elevgruppen. Områdeschef och förbundschef informeras om händelseutvecklingen.

12.6.7.Studiebesök #

Vid kontakter med andra gymnasieskolor, LSS-handläggare, politiker, elev, föräldrar med flera ska verksamhetschef informera om möjligheten till studiebesök på både internatet och skolan. Verksamhetschef tar emot intresseanmälningar och avtalar tid för studiebesök och samordnar dessa med skolan.

Verksamhetschef informerar berörd personal om studiebesöken och vilka förväntningar som finns.

12.6.8.Kundkontakter #

Verksamhetschef har regelbunden kontakt med både medlemskommunernas och kommuner utanför länets representanter för gymnasieskolorna samt LSS. Fortlöpande information ges om internatets verksamhet och den information som verksamhetschef får från kommunerna tas upp på arbetskonferens med personal. Verksamhetschef informerar även vid behov områdeschef/förbundschef och eventuellt direktionen. Verksamhetschef ansvarar för att tillsammans med personal på internatet ta fram informationsmaterial om internatet och regelbundet utvärdera denna samt vid behov förnya den.

Om en kund har klagomål på verksamheten ska dessa alltid hänvisas till verksamhetschef.

12.6.9.Fordon #

Internatet förfogar över sex leasade personbilar samt tre bensinkort på Preem och tre på Ingo. Verksamhetschef är ansvarig för bilarna och bensinkorten. Vid skada på en bil anmäls detta till verksamhetschef som vid behov kontaktar förbundschef.  Bilansvarig ansvarar för att bilen kommer till verkstad för bedömning och eventuell åtgärd. Vid behov tar bilansvarig kontakt med Länsförsäkringar för skadeanmälan.

Skolan förfogar över en bil, vilken delas med internatet. Skolan disponerar bilen under skoltid. Rektor/biträdande rektor ansvarar för bensinkortet.

12.6.10.Internatens fastigheter/lokaler #

Lokaler för internaten

Cura hyr tre internat av Olofströmshus AB: S Kyrkhultsvägen 5A, Bredgatan 34 och Kyrkovägen 7, i Olofströms kommun. Avtalen avseende internaten har tecknats av förbundschef och finns på kansliet.

Tillfälliga lokaler

Cura hyr för internatets räkning så kallade satellitlägenheter av Olofströmshus AB. Lägenheterna finns i Olofströms kommun. Avtalen tecknas av förbundschef och finns på kansliet.

Avtal avseende internet och el

Internaten och satellitlägenheterna har avtal med Olofströms Kabel och TV AB avseende internet.

Elavtal avseende internaten har Cura med Karlshamns energi AB. Avtalen tecknas av förbundschef och finns på kansliet.

Städning/fönsterputs

Städning av lokalerna inför skolstart görs av internatpersonalen. Vid behov hyrs städfirma in. Avtal avseende fönsterputs har avtal tecknats med DAMA STÄD AB i Sölvesborg. Avtalen har tecknats av förbundschef och finns på kansliet.

Brandlarm

På alla tre internaten är brandlarm installerat av Holje El i Olofström och är kopplade till SOS alarm i Växjö. Avtal med SOS alarm har tecknats av förbundschef och de finns på kansliet. Serviceavtal avseende brandredskap har tecknats med BRANDAB.

Serviceavtal avseende brandlarmen är tecknade med Holje el.

Hjärtstartare

På samtliga internat finns hjärtstartare och all personal har fått utbildning på dessa.

12.6.11.Biträdande verksamhetschef #

Bistå verksamhetschefen

Biträdande verksamhetschef ersätter verksamhetschef vid semester samt längre sjukfrånvaro och har då verksamhetschefens ansvarsområden (se Verksamhetschef). Vid behov samråder biträdande verksamhetschef med områdeschef.

Personalansvar

Biträdande verksamhetschef tillsammans med verksamhetschef inventerar vikariebehovet och kallar eventuella vikarier på intervju. Biträdande verksamhetschef bistår verksamhetschef vid rekrytering av nya vikarier. Tillsammans med ansvarig personal från internatet introducerar biträdande verksamhetschef ny vikarie enligt Curas introduktions-program. Biträdande verksamhetschef planerar och disponerar personalens arbetstider efter verksamhetens behov i samråd med verksamhetschef. Vid sjukfrånvaro och övrig ledighet samråder biträdande verksamhetschef med personalgruppen om vikarietillsättning.

Boendehandledare

Biträdande verksamhetschef arbetar även som boendehandledare och arbetar på schema med oregelbundna tider.

Administration

Heroma lönesystem

Biträdande verksamhetschef går igenom Heroma kontinuerligt och kontrollerar att det är korrekt vad avser semester, frånvaro med mera. När allt är ok beviljar biträdande verksamhetschef förfrågningarna på Heroma som sedan godkänns av verksamhetschef.

Schema

Biträdande verksamhetschef bistår verksamhetschef med att göra scheman och schemaändringar. Vid ändringar av schemat ansvarar biträdande verksamhetschef att detta kommer in på Heroma.

Semesterplanering

I februari lämnas listor ut till personalen som fyller i önskemål om ledighet. Semestern förläggs i möjligaste mån efter önskemål. Under mars månad gör biträdande verksamhetschef en inventering av hur vikariesituationen ser ut och rekryterar och tillsätter vikarier efter behov. Semesterplanering bör vara klar till sista maj och minst en ordinarie personal i varje arbetsgrupp bör vara i tjänst under sommarmånaderna. Biträdande verksamhetschef och verksamhetschef bör inte ha semester samtidigt. Biträdande verksamhetschef skriver personalens veckoschema för semesterperioden och presenterar detta på personalmöte.

Genomförandeplan

Biträdande verksamhetschef ser till att genomförandeplanen är uppdaterad och tillsammans med ansvarig personal på internatet följer upp genomförandeplanerna. Biträdande verksamhetschef är den som sammankallar.

12.7.Boendehandledare #

12.7.1.Kartläggning #

Vid prova-på-dagar skickar verksamhetschef praktisk information till elev, föräldrar eller annan företrädare för eleven.

I samband med att eleven provbor, sker en kartläggning i form av en intervju med föräldrarna eller annan företrädare för eleven.  Detta görs bland annat för att vi lättare ska kunna bemöta eleven rätt och få en bild av elevens färdigheter inom olika områden.

Intervjumaterialet används sedan som en grund då man börjar arbeta med genomförandeplanen inom ramen för kursplanen i boendeträning och fritidsutbildning.  Mentorn ansvarar för att underlaget används i genomförandeplanen och fylls i av mentorn eller annan personal som arbetar med eleven. Det förvaras i elevens gula pärm.

12.7.2.Genomförandeplan #

När eleven börjar på internatet upprättar boendementor en genomförandeplan tillsammans med eleven. Är eleven under 18 år måste målsman ta del av och skriva under den. Genomförandeplanen består av fyra behovsområden.

  • Hälsa
  • Utbildning
  • Känslor och beteende
  • Sociala relationer

Dessa områden ska mentor tillsammans med eleven jobba med under de åren som eleven går på Klaragymnasiet. Med hjälp av åtgärdsprogram bryts målen ner till delmål. Mentorn tillsammans med eleven bestämmer vad eleven behöver jobba med och tillsammans skriver de tillvägagångssätt hur detta ska ske. Cirka var femte vecka ska mentor tillsammans med eleven utvärdera åtgärdsprogrammet. En gång per termin sammanfattas genomförandeplanen. Planen förvaras på servern.

Sammanfattningen skickas till hemkommunen för kännedom.

12.7.3.Riskanalys #

På internatet arbetar vi med  riskanalyser. Detta för att göra personalen extra uppmärksam på elevens mående. Riskanalysen består av tre olika steg som vi valt att kalla för: Grön, Gul och Röd.

Grönt:

Allt rullar på efter individuella förutsättningar. Eleven följer sitt schema och håller jämt humör.

Gult:

Hit flyttas elever som behöver mer uppmärksamhet och tillsyn. Även nya elever som personal inte känner och elever som inte finner tillhörighet och vänner (ej självvalt).  Om eleven har:

  • viss beteende- och personlighetsförändring
  • kortvarig fysisk sjukdom
  • blivit indragen i konflikter
  • misskött sin medicinering

Om eleven har ett känt missbruk, exempelvis mat eller spel, som vi arbetar med ska denne flyttas till gult. Ett individanpassat tillsynsschema sätts upp i elevens ruta.

Rött:

Om  eleven har:

  •  en tillfällig djupare kris
  • uttryckt känslor om självmord
  •  självskadebeteende
  • utgjort hot mot någon annan eller sig själv
  • svår ångest
  • negativ förändring i missbruk exempelvis mat och spel
  • beteende som genererar drogmisstankar
  • utsatts för – eller utsätter någon för mobbning.

Även här används individanpassat tillsynsschema.

Om personalen ser något av följande tecken får den ta eget beslut och flytta elev till gult eller rött. För att flytta tillbaka eleven till gult eller grönt måste detta tas upp vid nästa personalmöte. Detta kan inte göras på egen hand. Frekvensen på tillsyn kan variera efter individ eller behov.

12.7.4.Boendeträning och Hem och hushåll #

Elevens funktionsnivå bedöms efter intervju medmålsman och de observationer som personal gjort under prova på veckan.

Det finns en fastlagd kursplan för boendeträning. Ansvarig för kursplanen är elevens mentor. All personal ansvarar för genomförandet av boendeträningen.

Ansvarig för hem och hushåll planerar lektioner för eleven. Veckans lektioner och planering finns i ”Hem och hushåll” pärmen i personalrummet. Efter varje lektion skrivs en anteckning i journalsystemet hur lektionen fungerade.

En gång per termin träffas hem och hushåll ansvarig, elev och mentor för att utvärdera elevens kunskapsnivå utifrån fastlagda kursplanen för boendeträning.

12.7.5.Prova-på-dagar #

Verksamhetschef ansvarar för den praktiska informationen, gällande prova på dagar, till föräldrar eller annan företrädare för eleven. En tillfällig mentor till eleven under prova på dagarna utses på personalmöte. Eleven följer ett fastställt schema som finns i ”prova på” pärmen på verksamhetschefs kontor.

Verksamhetschef tar telefonkontakt med elev och anhöriga, hälsar välkommen och besvarar eventuella frågor. Mentorn ser till att provlägenheten är iordningställd. Under prova på dagarna friställs mentorn från de ordinarie arbetsuppgifterna och eventuellt sätts vikarie in.

Eleven får introduktion av mentorn. Man går igenom regler och rutiner för internatet samt visar lokalerna. Eleven visas runt i Olofström samt på skolan. Mentorn berättar vilka elever som bor på internatet samt vilka som arbetar där. Veckans schema gås igenom.

I samband med avslutande prova på dagar gör mentorn en utvärdering tillsammans med eleven angående vad som hänt under veckan. Mentorn svarar på observationsfrågor som finns på servern.

En utvärdering görs även på personalmötet med all personal. Utvärderingen antecknas i personalmötesprotokoll.

12.7.6.Flytt, möbelinköp och nyckelkvittens #

Inköp av utrustning till nya elevers lägenheter

Inventering görs i april/maj över vad som finns i förrådet. Kompletterande inköp görs i maj/juni. Lägenheterna utrustas efter storstädning under sommaren och inköp av säng till alla elever görs.

Flytt och möbelinköp

Tidigast vårterminen i årskurs 1 eller när eleven är mogen får denne köpa egna möbler till sin lägenhet. Ibland passar man på att köpa nya möbler till eleven i samband med att denne flyttar mellan internaten eller till en satellitlägenhet. Möblerna man köper tar eleven med sig hem efter avslutad utbildning.

Om satellitboende är aktuellt bokar verksamhetschef in ett möte tillsammans med eleven och mentorn för att gå igenom elevens ”Kursplan boendeträning” och andra regler som gäller för satellitboende. Verksamhetschef och satellitansvarig utser lägenhet och denna presenteras för eleven och vårdnadshavare. Datum planeras för flytten.

Boendehandledare ser till att eleven får hjälp och stöd med ett schema för hur flytten ska gå till. Flyttning sker när det är lämpligt, med stöd av personal och eventuellt föräldrar. Eleven begär ledigt från skolan under flytten. Personal hjälper till med flytten. Tillsammans med eleven ser boendehandledare efter vad som saknas i lägenheten och om det finns möjlighet att eventuellt låna inventarier från Cura. Eleven får låna en mobiltelefon med kontantkort som enbart får användas för kommunikation mellan elev/skola/internat.

Boendehandledare ansvarar för att arbetsuppgifterna vid flytten delas upp mellan elev, föräldrar, personal intern/extern. Eleven kvitterar ut nycklar till satellitlägenhet och lämnar tillbaka nycklar som tillhör internatet. Eleven skriver under och godkänner regler för satellitboende och för ev. utlånade inventarier. Lägenheten på internatet flyttstädas av eleven med stöd av personal och eventuellt föräldrar.

Nyckelkvittens

Som nämnts ovan kvitterar man ut nycklar vid flytt till ny bostad. När man kommer ny till internatet kvitterar man också ut en nyckel på en personlig utkvitteringslista som finns i en pärm på kontoret märkt ”Nycklar”. När nyckeln återlämnas till personal signerar denne återlämnandet på samma lista. Nycklar förvaras på kontoret. Eleverna är ersättningsskyldiga då nycklar kommer bort.

12.7.7.Utslussning #

Förberedelser

Mentorn påbörjar samtal med eleven inför utslussnings-processen för att ge en förförståelse av vad det kommer att innebära. Mentorn hänvisar eleven till verksamhetschef och utslussningsansvarig.

Under vårterminen i årskurs 3 sammankallar verksamhetschef till ett tjänstemannamöte. Då kallas hemkommunens LSS handläggare för planering av boende, fritid, arbete/skola under det 4:e året. Curas möjligheter till uppföljning efter avslutade studier presenteras. I början av höstterminen årskurs 4 planeras ett möte med kommunrepresentanter för boende, fritid, arbete, föräldrar och eventuellt god man. Från Cura deltar verksamhetschef, mentor och utslussningsansvarig. Vid detta möte tydliggörs vilket ansvar var och en har i utslussningsprocessen. I maj, årskurs 4 börjar utslussningen.

Checklista för utslussningen

I årskurs 4 tydliggörs elevens önskemål och behov av insatser, boende, arbete/skola, fritid, hälso- och sjukvårdslagen/psykiatri, god man med mera. Utifrån kommunens ansvar presenteras realistiska framtidsmål och en grovplanering görs klar till årsskiftet. På mötet planeras vem som ansvarar för vad. Den färdiga planeringen presenteras för eleven på nästkommande möte.

Utslussningsarbetet startar i maj. Då de flesta elever har svårt att generalisera behövs en lång inskolningsperiod för boende och arbete/sysselsättning. Planeringen för första sommaren är viktig. Eleven behöver ha en plan för arbete/sysselsättning samt fritidsaktiviteter även under semestertiden för att inte riskera att tillvaron blir ostrukturerad.

Flytta till hemkommunen

När det är dags för eleven att flytta planerar utslussning-sansvarig och mentor detta tillsammans med föräldrar och hemkommun. Eleven flyttstädar sin lägenhet med stöd av föräldrar samt lämnar tillbaka nycklar och eventuella lånade inventarier.

Kommunen har möjlighet att få stöd och utbildning för personal som ska fortsätta arbeta med eleven. Detta arbete anpassas efter varje individs behov. Föräldrarna hjälper eleven med flytten.

Uppföljning sker efter 1 år, 5 år och 10 år av utslussansvarig.

12.7.8.Mentorskap #

Att vara mentor för en elev innebär att man är ansvarig för elevens genomförande- och åtgärdsplan samt att ha mentorssamtal med elev, föräldrar eller annan som företräder eleven. Mentorn informerar kollegor både på skolan och internatet om elevens behov. Efter samråd med verksamhetschef ansvarar även mentorn för information till BUP, habiliteringen och hemkommunen vid behov.

Mentorn introducerar den nya eleven i verksamheten. Ett individuellt dags- och veckoschema görs upp. Mentorn ger eleven stöd enligt åtgärdsplanen. När det är överenskommet med elevens föräldrar eller annan som företräder eleven bistår mentorn eleven i privata ekonomiska frågor efter samråd med verksamhetschef (se Styrdokument). Mentorn ger eleven stöd och hjälp vid flyttning och utslussning.

12.7.9.Tydliggörande pedagogik #

Kommunikation

I arbete med eleverna används tydliggörande pedagogik på olika nivåer. Vid samtal med elever använder vi vid behov papper och penna som komplement och ritar och beskriver. Verbalt talar vi alltid konkret, använder inte ironi, ordförvrängningar eller abstrakta uttryck. Om abstrakta uttryck används måste dessa förklaras.

  • Sociala berättelser är en på förhand skriven förklarande information om en specifik situation. 
  • Bilder används på olika sätt för kommunikation till exempel objektsbilder, fotografier, ritade bilder, pictogrambilder används utifrån elevens individuella behov. 
  • Eleven får hjälp av personal att träna, tolka och använda kroppsspråket på rätt sätt och i rätt situation.
  • Anslagstavlan används av personal för att visualisera information om aktiviteter, aktuella händelser, tjänstgörande personal, matsedel med mera. Detta skapar en förförståelse hos eleven.
  • Boenderåd sker regelbundet. Då träffas alla på respektive boende, både personal och elever, för att tillsammans diskutera aktuella frågor samt gå igenom fritidsaktiviteter för kommande vecka.

Struktur

För att ge eleverna struktur används schema och som tidigare sagts är mentorn ansvarig för att detta upprättas för varje elev. Schemat utformas i skrift och bild i samråd med elev och föräldrar eller annan som företräder eleven, utifrån elevens individuella behov. Aktuellt schema finns tillgängligt för all personal i datorn under ikon: elevschema. Schemat följs upp och utvärderas av mentor, elev och personalgrupp.

Uppmärkning är också ett sätt att strukturera för eleven. Alla lägenheter är uppmärkta utifrån varje elevs behov. Köksutrustningens placering är märkt på utsidan av respektive skåpsdörrar, kläder i garderob samt dusch och städschema.

Kursplan

Kursplan för boendeträning och fritidsutbildning tydliggörs av dem som är ansvariga för dessa områden. I kursplanen – Boendeträning markeras momenten – på väg/inte på väg. I kursplanen – Fritid, markeras momenten med: deltagit, ej deltagit.

Planering

Planering utformas efter elevens individuella behov. Den ska alltid finnas med i skola och på internatet. Planeringen kan innehålla schema, sociala berättelser, tidtabeller med mera som gör att eleven kan klara sin vardag. Planeringen ska ge eleven en översikt om vad som ska hända och vad som planerats.

 

12.7.10.Fritid #

Planerade och individuella fritidsaktiviteter

Planerade och individuella fritidsaktiviteter görs utifrån elevens behov och intresse. Eventuell lokal, ledare, finansiering och transport gås igenom och ett budgetförslag ges till verksamhetschef. Aktiviteten schemaläggs och presenteras för elever och internatpersonal. Eleven genomför aktiviteten antingen själv eller med stöd av personal. Utvärdering för planerade aktiviteter sker informellt i samband med aktiviteten och formellt genom ett planerat möte med elev/-er och personal. Skriftlig information om planerade aktiviteter finns på anslagstavlan på internaten och ges även muntligt på boenderådet. Utvärdering av individuella fritidsaktiviteter sker informellt i samband med aktiviteten och formellt genom åtgärdsprogram två–tre gånger per termin. Dokumentation finns i fritidspärmen.

Sommaraktiviteter

Ansvarig personal för fritid sätter under vårterminen ihop ett program för aktivitetsveckorna.  I samband med påsklov skickas programmet hem till elever och föräldrar. Föräldrarna meddelar efter påsklovet vilka veckor eleven  kommer att närvara under aktivitetsveckorna.  Därefter görs en slutplanering av sommaraktiviteterna. Ett budgetförslag görs till verksamhetschef.

Personal och elever gör en utvärdering efter sommarens aktiviteter.

12.7.11.Hemhelger, lov och annan ledighet #

Inför hemhelger och lov tar mentor kontakt med föräldrar i god tid för att planera elevens ledighet. Mentor, elev och förälder planerar tillsammans när och hur eleven ska ta sig fram och tillbaka från skolan/internat. Biljetter beställs vid behov (se nedan under Resor). Om det krävs extra insatser vid hemvistelsen planeras detta av mentor och förälder. Målet är att eleven själv ska kunna planera och genomföra sin resa.

Resor

Om vi beställer biljetter gör vi detta via ekonomiassistent på kansliet. Skjutsar sker i den mån det är nödvändigt med internatets bilar och bussar. Ledsagning via personal sker i den mån det är nödvändigt.

Elevens förberedelser

Biljett bokas, lägenheten städas och kylen plockas ur. Sopor kastas. Fönstren ska vara stängda och lägenheten låses. Nycklar lämnas på respektive internat. Elev i satellitlägenhet lämnar nyckel på tillhörande internat. Eleven packar i möjligaste mån själv sina saker som ska med på resan. Personalen ger eleven det stöd som behövs.

Personalens förberedelser

Personalen skriver in i almanackan på kontoret när elever ska resa hem och när de väntas tillbaka. Personal planerar även hemuppgift för eleven. Om hemresan kräver någon extra personalinsats meddelas detta i god tid till verksamhetschef för ställningstagande och åtgärd. Efter hemhelg/lov utvärderas elevens tid hemma vid ett mentorssamtal. Vid hemhelger och lov diskuteras vilken personalbemanning som krävs. När eleven åkt hem ska personalen se till att all mat som är eller blir gammal under frånvaron kastas. Papperskorgar och soppåsar kontrolleras så att de är tömda samt även att lägenheten är städad och låst.

Kvarvarande elever

Om elev stannar kvar på internatet vid hemhelg följer eleven det normala helgschemat som finns vad gäller tider och rutiner. Om det finns behov av ett individuellt schema planerar tjänstgörande personal och eleven detta.

Annan ledighet

Elev som har önskemål om ledighet utöver ordinarie hemhelg/lov ska tillsammans med förälder eller annan som företräder eleven och mentorn fylla i ledighetsansökan samt orsak till ledigheten. Ansökan ska lämnas till skol- respektive boendementor minst en vecka före önskad ledighet. Rektor och verksamhetschef fattar beslut om ledighet enligt gymnasieförordningen kap.12 §2 och därefter meddelas eleven.

Studiedagar

Internatens personalgrupper planerar i god tid och gör ett schema för de elever som är lediga pga. studiedag. Om all personal har en gemensam studiedag ska vikarie anskaffas. Vid studiedag gäller samma tider på morgnarna som för en lördag för eleverna. I övrigt följs de vanliga dagsrutinerna.

12.7.12.Ekonomi #

Handkassa

Innan man kvitterar ut pengar kontrollräknar man kassan. Kvitton numreras och signeras med initialer på elever samt ansvarig personal. Redovisningen fylls i och om man skriver fel stryker man ett streck över och signerar på nästa rad istället. Tippex får inte användas. Kvitton sätts i handkassepärmen. När man använt kassan ska den kontrollräknas igen. Skulle det inte stämma försöker man hitta felet genom att kontrollräkna alla transaktioner. Om felet kvarstår kontrollerar man att summorna på kvittona stämmer överens med de som är inskrivna på redovisningen. Om felet ändå inte går att härleda skriver man på kassabladet: datum, felsumman och signatur samt lägger det tillsammans med redovisningen. Man ska aldrig ändra saldot om kassan inte stämmer. Om man tar en summa pengar ur handkassan till aktiviteter eller inköp skriver man en kvittens på den summan och lägger i kassaskrinet. När man sedan redovisar kvittona till kassan river man kvittensen och lägger tillbaka de pengar som blev över. Övrigt, se Styrdokument – Handkassa.

Mattaxa

Matpriser för besökare: kaffe och fralla: 20 kr, frukost 25 kr, lättlunch 30 kr, middag 45 kr och ett helt dygn 110 kr. Pengarna läggs i avsett kuvert som ligger i plåtskåpet. Den som tar emot pengarna noterar på redovisningsblankett (som finns på kontoret), hur mycket som läggs in, från vilken anhörig samt datum och signerar. Verksamhetschef översänder underlaget till ekonomiansvarig.

Inköp

Alla inköp sker i första hand med företag som Cura har avtal med. Behov av kapitalvaror anmäls av internatpersonal till verksamhetschef. För inköp av kapitalvaror svarar verksamhetschef i samråd med förbundschef.

Mindre köp av pedagogiskt material, kontorsmaterial och förbrukningsvaror beställs på Lyreco av ansvarig på varje internat. Större inköp sker efter samråd med verksamhetschef.

Vid tankning av bilar används kort. Matinköp görs på Willys med inköpskort. Kvittot signeras och sätts in i röd kvittenspärm under rubriken Willys. Tillfälliga kompletterande matinköp kan göras med pengar från handkassan.

Faktura används där kortköp ej är möjligt. Då får man lämna vår faktureringsadress. Vid andra inköp används kontanta pengar (se handkassa).

Elevers privata medel

Förälder eller annan som företräder eleven ansvarar för elevers privata medel. Internatet kan vid önskemål förvara pengar till eleven, dock högst 1 000 kronor. Internatet kan även förvara elevernas kontokort (se Styrdokument). Elevens privata medel och kontokort förvaras inlåsta i plåtskåpet.

12.7.13.Sjukvård och mediciner #

Sjuksköterska/ Sjukanmälan/kontakt med läkare

Klaragymnasietsinternat har anställt en sjuksköterska som har HSL-ansvar för internaten.

Eleven anmäler till boendepersonalen  om han/hon är sjuk eller skadad. Eleven ringer själv till skolan och sjukanmäler sig. Boendepersonal kontrollerar att detta blivit gjort. Vid behov anmäler boendepersonal elevens sjukdom eller skada till föräldrar.

När eleven är sjuk gör personal en bedömning om sjuksköterskan behöver kontaktas. Hon i sin tur tar vid behov kontakt med vårdcentralen i Olofström. Vid upprepade sjukdomstillfällen görs en kartläggning av sjukdomsmönstret samt en samlad bedömning av läkare som har kunskap om elevens hälsa. Vid smittorisk bör eleven vistas i hemmet hos vårdnadshavare eller i sin lägenhet. Vid tveksam sjukdom får elev gå till skolan, sen gör skolsköterska en bedömning om eleven ska stanna i skolan eller gå hem igen.

Vid behov av specialkontakter samarbetar internatet med barn- och ungdomspsykiatri och habilitering i första hand. Internatet har även kontakter med exempelvis skolkurator, skolsköterska och skolpsykolog. Målet är att eleven själv ska sköta dessa kontakter men vid behov stöttar personal eleven med detta.

Vid skolstart lämnar föräldrar in blankett med tillåtelse för skolsköterskan att inhämta elevjournal från skolan där elev gått senast.

Skolsköterskan kommer och presenterar sig för nya elever innan hon kallar till undersökning.

Eleven behåller i möjligaste mån sina läkarkontakter i hemkommunen med behandlande läkare, kurator, barn och ungdoms psykiatri och habilitering.

Läkemedelshantering

Elev som själv sköter sin medicin förvarar denna i ett låsbart medicinskåp i sin lägenhet. Eleven kvitterar ut nyckel till sitt medicinskåp. Om eleven behöver stöd i att hantera sin medicinering förvaras medicinen i det låsta skåpet och personal har nycklarna. Personal stödjer elev att ta medicin ur delad dosett och signerar när elev har tagit sin medicin. Förälder eller annan som företräder eleven meddelar sjuksköterskan om aktuell medicinering. Vid läkarbesök tar personal från internatet skriftlig ändring av medicindos till sjuksköterskan.

Signeringslistor och information på elevens dosett sköts av vår sjuksköterska.

12.7.14.Individuella ansvarsområden #

Några arbetsuppgifter/ansvarsområden är uppdelad på speciellt utsedd personal. Dessa ansvarsområden är:

Fordon

Ansvarig ser till att bilen lämnas in på service när servicelampan i bilen indikerar detta. Tid beställs på Jeppssons. Däckbyte sker vår och höst. Ansvarig beställer tid och lämnar bilarna på Däckcentrum. Dokument avseende däcken finns i bilpärmen på kontoret.

Bilansvarig ser till att bilarna är hela och rena. Bilarna tankas på PREEM eller Ingo, f.d. Statoil. Tankkort för respektive bil finns i personalutrymmen på respektive internat. Kvitto sätts in i kvittopärmen på kontoret. Ansvarig ser till att det finns körjournaler i bilarna och byter ut gamla körjournaler. De gamla journalerna sparas av ansvarig.

Vid skador på bilarna fylls en skadeblankett i, som finns i bilpärmen. Skador rapporteras till verksamhetschef. Ansvarig ser till att skadorna repareras på Jeppssons AB i Karlshamn.

Matsedel

Ansvarig personal ser till att planerade matsedlar finns och sätts upp för nästkommande vecka. Matvaror inhandlas två gånger per vecka. Se respektive internats rutinpärm.

12.7.15.Jour och beredskap #

På vardagar arbetar personalen ensam klockan 22.30–24.00. Därefter har personal på alla tre internaten sovande jour fram till klockan 06.00 på vardagar och klockan 07.00 på lördag–söndag. Jourpersonalen är under denna tid tillgänglig för eleverna på respektive internat.

Beredskapen ska finnas tillgänglig per telefon. Inställelsetiden ska vara max 45 min. Beredskap under lov och storhelger planeras gemensamt mellan internaten.

12.7.16.Kvalitetssäkring #

På varje internat finns en ansvarig som arbetar för att hålla kvalitetssäkringen som ett levande dokument i sitt arbete och se till att alla i arbetslaget är delaktiga.

12.7.17.Miljö #

På varje internat finns en ansvariga som tillsammans arbetar med miljöpolicy och sprider kunskaper till hela arbetsgruppen.

12.7.18.Kvalitetsansvarig/internatet #

Kvalitetscirkel

Kvalitetsgruppen kallar till kvalitetscirkel två gånger per år. Vid behov kallas till extra möte. All personal deltar i kvalitetscirkeln. Kvalitetsansvarig ser till att kvalitets-cirkeln gjort de ändringar och justeringar i kvalitetshandboken som gemensamt bestämdes på föregående kvalitetscirkel. Kvalitetsansvarig är ständig sekreterare vid kvalitetscirkeln och skriver protokoll som sätts i pärm märkt kvalitetscirkelprotokoll. Kopia skickas till kvalitetschef/utredare för kännedom och eventuella beslut.

Kvalitetsansvarig ska engagera medarbetarna i kvalitetsarbetet genom att delegera ut uppgifter om ändringar eller utveckling av kvalitetspärmen som gemensamt behandlats på kvalitetsmötet. Man kommer överens om ett datum när ändringen ska vara utarbetade och kvalitetsansvarig för in ändringarna på webben.

Justera och uppdatera i kvalitetshandbok

Kvalitetsansvarig genomför de ändringar som gemensamt bestämts på kvalitetscirkelmötet. Ändringarna görs på webben, kvalitetschef/utredare informeras om ändringen.

Information till nyanställda, vikarier och praktikanter

Ansvarig informerar nyanställda, vikarier och praktikanter om kvalitetsarbetet samt visar och går igenom kvalitetsboken.

Samarbete med övriga verksamheters kvalitetsansvariga

Kvalitetsgruppen har kontinuerliga träffar med övriga verksamheters kvalitetsansvariga där kvalitetsarbetet utvecklas och gemensamma dokument tas fram med mera. Vid dessa möten sker också utbyte av information mellan verksamheterna.

12.8.Historik #

Hösten år 2000 fick Cura (dåvarande VfB) av sina medlemskommuner uppdraget att utreda behovet av en gymnasieskola i Blekinge för vissa ungdomar med Asperger syndrom/högfungerande autism. Målet var att starta verksamheten hösten 2001.

Kommunerna i Blekinge deltog i utredningsarbetet via representanter från såväl skolan som handikappomsorgen. Från landstinget deltog habiliteringen och den barnpsykiatriska verksamheten. Studiebesök i liknande eller närliggande verksamheter genomfördes och sakkunniga inom området bidrog med sina kunskaper.

De synpunkter som lyftes fram kan sägas omfatta behoven av:

  • Anpassade studier med särskild pedagogik
  • Fritidsutbildning
  • Boendeutbildning
  • Social färdighets- och kompetensträning
  • Handikappmedvetenhet
  • Individuellt anpassade lösningar
  • Helhetssyn – livsperspektiv
  • Familjestöd/utbildning
  • Handledning till personal i kommunal verksamhet

Mot bakgrund av ovanstående utformades en utbildning som tog sin utgångspunkt i både praktik och teori och som gav förutsättningar för fortsatta studier eller arbete/lärlingsplats och en fungerande fritids- och boendesituation för vissa ungdomar med Asperger syndrom/högfungerande autism. Genom att erbjuda en utbildning som omfattar teoretiska studier, boende, fritid- och social färdighet- och kompetensträning strävar man efter att uppnå detta.

Skolan har också för avsikt att hjälpa till att få till stånd ett fungerande boende samt en fungerande sysselsättning och fritid i hemkommunen efter avslutad skolgång.

Vår ambition är att tillsammans med eleven, föräldrarna och hemkommunen arbeta utifrån en helhetssyn med utgångspunkt från hela elevens livssituation och utbildningen måste därför ses i ett livsperspektiv.

Verksamheten är utformad som en dygnet runt verksamhet som är öppen hela året. Personal finns tillgänglig även nattetid och under lov för att därmed ha möjlighet att stötta familjen även när den unge åker hem.

Loven planeras tillsammans med eleven och dennes familj.

Skolans hemvist

Under utredningstiden framkom att Olofströms kommun hade goda förutsättningar som placeringsort för Cura gymnasieskola. Samhället Olofström är ”lagom stort” på så sätt att det finns en stadsstruktur som är allmängiltig med affärer, post, apotek och så vidare. Samtidigt är orten relativt liten så att eleverna kan finna sig till rätta. I direkt anslutning till centrum fanns mycket bra byggnader inklusive lägenheter som kunde utgöra basen för verksamheten.

En annan viktig aspekt när det gällde valet av placeringsort var att finna en lämplig skolmiljö. Jämshögs folkhögskola kunde erbjuda en stimulerande skolmiljö med många utvecklingsmöjligheter både under och efter gymnasietiden. I anslutning till skolan fanns också olika boendemöjligheter.

Huvudman

Cura övertog kommunernas ansvar för gymnasieutbildning avseende vissa ungdomar med Asperger syndrom/högfungerande autism och blev därmed huvudman för verksamheten. Cura anställde egen rektor och egna lärare som skulle svara för undervisningen.

Höstterminen år 2001 startade Gymnasieskolan med internat med en grupp på åtta elever i gymnasieutbildningens BAS-år. Eleverna var i åldern 16–18 år. Många elever hade haft en arbetsam skoltid och det var viktigt att ge eleverna andrum och så bra förutsättningar som möjligt för fortsatta studier. Vi visste också att en grundförutsättning i allt pedagogiskt arbete är att skapa en handikappinsikt hos den unge, dess familj och hos omgivningen och det ville vi fokusera på under det första året. Utbildningen beräknades därför till fyra år.

Alla elever behöver kanske inte så lång utbildning, andra behöver kanske fler år än så.

Gymnasieutbildningen

Gymnasieutbildningen gavs som ett individuellt program med samhällsvetarprogrammet som bas. Förutom kärnämnen läste eleverna karaktärsämnena från samhällsvetenskapsprogrammet med vissa undantag. Kursplanen var särskilt anpassad för att ge eleverna möjlighet att arbeta med sitt funktionshinder, få andra uttrycksmedel än ordet samt möjligheter att röra på sig.

Vi visste att eleverna var på mycket olika nivåer vilket ställde stora krav på individuell anpassning i de olika ämnena. Studieplanen var en ram som formades efterhand efter elevens styrkor och intressen. Det som i övrigt skiljer Curas gymnasieutbildning från ett vanligt individuellt program är vårt arbetssätt som grundar sig på den amerikanska TEACCH-modellen, ett strukturerat pedagogiskt arbetssätt. Fritt översatt betyder TEACCH habilitering och undervisning av personer med autism och autismliknande tillstånd. TEACCH innehåller diagnostisering, habilitering, forskning och utbildning som kan behövas hela livet. Metodiken har utvecklats under drygt tjugo års arbete och forskning vid universitetet vid Chapel Hill, North Carolina. Under första året gick eleverna i en särskild undervisningslokal som fanns på BAS-enheten i Olofström i samma lokaler som lägenheterna som tillhör internatet. Lokalen anpassades för gemensam undervisning och enskilda studier. Curas lärare hade ansvaret för kartläggningen av elevens kunskapsnivå, enskilda studieplaner och undervisningen. Vid behov av ytterligare lärartjänster köptes dessa in från andra skolor. Andra läsåret flyttade elevernas undervisning till Jämshögs folkhögskola, där vi hyrde lokaler. När det gällde undervisningen på Jämshögs folkhögskola gick Curas elever i en egen klass med möjlighet till integrering med andra elever i vissa ämnen. De elever som började i åk 1 hade kvar sin undervisning på BAS-enheten. Efter att ha vistats på Jämshögs Folkhögskola under några terminer var det dags att höstterminen 2004 flytta in i nya och mera anpassade lokaler på Holjeskolan i Olofström. I samband med detta försvann undervisningen på BAS-enheten och all undervisning samlades på Holjeskolan – där medgavs större möjligheter för samarbete och integrering av våra elever i närliggande gymnasieskolor. Kontakten med folkhögskolan fortsatte i den omfattning som undervisningen krävde med fortsatt möjlighet till integrering i vissa ämnen t.ex. media. Under vårterminen 2007 beslutade skolledningen att byta namn på skolan samt förändra skolans programstruktur. Det nya namnet blev ”Klaragymnasiet”. Beslut togs om att skolan skulle erbjuda två program. Ett specialutformat program närliggande Samhällsprogrammet (SMSP) samt ett programinriktat individuellt program närliggande Samhällsprogrammet (IVSP). Det individuella programmet indelades i två grenar, IVSP-preparand och IVSP-slussen. Från och med höstterminen 2011 finns Klaragymnasiet i Nordenbergsskolans ena flygel.

13.Notavillan #

Notavillan är ett HVB-hem beläget i Karlshamn. Där placeras barn i åldern 0-18 år, med eller utan föräldrar, på uppdrag av socialtjänsten. Uppdraget kan vara utredning, omvårdnad, skydd eller behandling. Om uppdraget är utredning är utredningstiden minst åtta veckor. I första hand är Notavillan en kortvarig insats i väntan på annan åtgärd, men även längre placeringar kan förekomma. De barn som placeras på Notavillan utan sina föräldrar prioriteras för en snabb utskrivning.

Vi har ett nära samarbete med socialtjänsten och utvärderar detta efter varje ärende. Personalen på Notavillan har varierande utbildning och kompetens samt lång erfarenhet av arbete med människor med psykosocial problematik. Förutom olika yrkesutbildningar, däribland socionom, beteendevetare och socialpedagog, är vi även utbildade inom arbetsmodeller.

Notavillan kan erbjuda eftervård till de familjer som varit placerade om detta önskas av socialtjänsten. Även öppenvård i andra ärenden kan ske på hemmaplan. Det finns tre utslussningslägenheter i anslutning till Notavillan. Inom Notavillans verksamhet finns även lägenheter för skyddat boende för personer utsatta för våld i nära relationer och deras barn.

13.1.Uppdrag #

Notavillans övergripande uppdrag är att möta kommunernas behov av att göra tillfälliga eller längre institutionsplaceringar av barn och föräldrar i socialt utsatta situationer, för utredning, behandling, skydd, omvårdnad eller andra akuta insatser. De som kommer till Notavillan ska uppleva delaktighet, trygghet och ett gott bemötande.

13.2.Mål #

Verksamheten ska även fortsättningsvis vara medlemskommunernas förstahandsval vad gäller institutionsplaceringar av barn och familjer med social problematik. Genom att fortsätta att hitta flexibla lösningar gentemot kommunernas behov kan vi i större utsträckning möte dem både vad gäller traditionell institutionsplacering men även vad gäller lösningar på hemmaplan och skyddat boende.

13.3.Målgrupp #

På Notavillan placeras barn i åldern 0-18 år, med eller utan föräldrar, på uppdrag av socialtjänsten.

13.4.Värdegrund #

13.5.Klientens inflytande och delaktighet #

När man skrivs in på Notavillan sker ett samtal om förutsättningarna som gäller för vistelsen.

När genomförandeplan upprättas görs detta tillsammans med klienten för att säkerställa att denne har inflytande över och är delaktig i insatsen på ett sätt som upplevs som meningsfullt. Stor vikt läggs vid att försäkra sig om att möjligheterna till inflytande är anpassade till klientens behov utifrån exempelvis mognad, kognitiv förmåga, fysisk och psykisk funktionsförmåga eller språk. Finns det behov av tolk så används detta.

Stormöte hålls varje vecka. Alla som är hemma och särskilt utsedd personal deltar. Stormötet är ett forum för information från personalen till de boende. De boende har också möjlighet att ta upp egna frågor och ge information. Protokoll förs av personalen och förvaras i konferens-pärmen. Protokollet läses upp på nästkommande personalkonferens samt på följande stormöte.

13.6.Hälso- och sjukvårdsuppgifter #

All läkemedelshantering på Curas HVB sker normalt som så kallad egenvård. Detta innebär i praktiken att en läkare har avgjort att en klient/ungdom själv eller vårdnadshavare/god man är ansvarig för eventuella läkemedel. Eftersom klient/ungdom bor i ett HVB tillsammans med andra klienter/ungdomar måste Curas personal hantera deras läkemedel. Alla läkemedel förvaras i ett särskilt skåp på kontoret på våning ett.

När ett barn skrivs in på Notavillan bokar kontaktpersonen in ett besök för en allmän läkarundersökning av en barnläkare som kommer till Notavillan. Före läkarundersökningen informeras läkaren om ärendet. Om socialtjänsten vill ha en BBIC-läkarundersökning bokas tid av socialtjänsten via barnmottagning.

Övrig kontakt med sjukvården/BVC/tandläkare sker vid behov. Om föräldern bor tillsammans med barnet på Notavillan och är placerat enligt SoL är det alltid föräldern i första hand som är ansvarig för kontakten med sjukvården. Personal följer med barn som inte har sina föräldrar med till tandvård och sjukvård. Notavillan ansvarar för transporter i samband med sjukvård eller tandvård. Notavillan står för alla kostnader i samband med barns sjukvård.

Notavillans personal har fullmakt att hämta ut barns medicin på Apoteket. Där ska personalen visa sitt eget ID samt ett ID som visar att de arbetar på Notavillan. De ska också veta vilken person de hämtar läkemedlet till samt vilken medicin de ska hämta. När vuxna klienter ska dela sin dosett ska detta ske i samtalsrummet.

För mer information se Läkemedelsrutin för egenvård.

 

13.7.Evidensbaserad praktik #

Verksamheten som bedrivs på Notavillan vilar på en miljöterapeutisk grund. Vi använder oss av ett lågaffektivt bemötande och samtlig personal är utbildad i Motiverande samtal (MI).

De specifika behandlingsmetoder som används är väl beprövade. Personal är utbildade inom olika arbetsmodeller kring missbruk.

ASI: Addiction severity index, används för att mäta alkohol- och drogrelaterade problem.

MET: Motivationel enhancement therapy, är en behandling som syftar till att uppmuntra och utveckla motivation till förändring av alkohol konsumtion hos personer med alkoholberoende.

CRA: Community reinforcement approach, är en manualbaserad metod där syftet är att ett drogfritt liv ska vara mer belönande än missbruk. Förstärkning för missbruk minskar och den totala förstärkningen för drogfrihet i individens närmiljö ökar.

ÅP: Återfallsprevention, är en metod vars syfte är att lära sig hantera risksituationer, återfall och drogsug, främst genom samtal och övningar.

Trappan: Trappansamtal är individuella krissamtal för barn som upplevt våld. Samtalen vänder sig till barn menna 4-18 år. Syftet är att barnet ska ges möjlighet att bearbeta den traumatiska upplevelsen. Trappansamtalen är en insats utvecklad av Rädda barnen.

Repuls: Repulse är en välbeprövad arbetsmetod för impulskontroll och sociala färdigheter. Genom att strukturerat kartlägga olika situationer och reflektera kring tankar och känslor som uppstått kan man lära känna sina egna reaktionsmönster och bli bättre rustad att hantera liknande situationer.

Freda:

Vid veckosamtal följs upplevelserna av insatsen upp för att säkerställa att klientens erfarenheter och önskemål tas till vara. Detta skapar delaktighet och upplevelse av meningsfullhet.

De metoder som man arbetar med är väl inarbetade hos en del av personalen och kan därför utan problem beskrivas för både klienter, uppdragsgivare och andra berörda för att klargöra syfte och innehåll.

Kontinuerlig fortbildning av personal ses som en viktig del i att hålla god kvalitet av behandlingsinnehållet. Regelbunden handledning med legitimerad handledare är ett sätt att säkerställa så att hela personalgruppen är väl förtrogen med arbetssättet. Detta görs också genom arbetsplatsträffar där det förs fortlöpande ärendediskussioner i hela arbetsgruppen.

13.8.Processer #

13.8.1.Förfrågan #

Alla förfrågningar som kommer till Notavillan ska dokumenteras i infosoc. En särskild blankett skrivs ut och placeras i pärmen märkt Lathund. En checklista med frågor fylls i och förfrågningen behandlas på nästkommande arbetskonferens om det inte gäller akuta ärenden. Platser kan reserveras med förbehåll att om någon annan behöver platsen får socialtjänsten börja betala dygnskostnad eller säga upp den.

Under dagtid ansvarar verksamhetschef för att ta emot förfrågningar om placering. Efter kontorstid ligger denna uppgift på behandlare som efter inhämtad information från socialtjänsten om aktuellt ärende kontaktar verksamhetschef för beslutsfattande.

Vid akutplacering inhämtas så långt som det är möjligt information om skälet till akutplaceringen liksom information om klientens situation.

Inför varje planerad placering inhämtas relevant information från uppdragsgivaren om klientens situation, utbildning, anhöriga och närstående, socialt nätverk, fysisk och psykisk hälsa, eventuell funktionsnedsättning, sysselsättning, arbete och fritid. Även uppdragsgivarens utredning som ligger till grund för placeringen inhämtas.

Notavillan kallar till ett uppdragsmöte med socialtjänsten och klienten/erna. På mötet diskuteras uppdraget utifrån vårdplanen och målen med uppdraget.

13.8.2.Inskrivning #

Beslut om inskrivning fattas av Notavillans verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef vilka också finns i beredskap att göra bedömning när lämplighet om förfrågan gällande ny placering sker utanför kontorstid. Dokumentation påbörjas vid inskrivning.

Vid inskrivning påbörjas en introduktion för klienten i verksamheten som innehåller information om personens rättigheter, viktiga kontaktuppgifter för klienten, eventuella restriktioner enligt lag för placeringen, regler och brandrutiner samt information om vart klienten kan vända sig med synpunkter och klagomål.

Informationen ges på ett sätt som försäkrar att klienten kan tillgodogöra sig den. Om tolk eller annat hjälpmedel behövs används detta.

Klagomål och synpunkter kan lämnas såväl muntligt som skriftligt. Information om detta ges vid inskrivning.

13.8.3.Insatser #

Kontaktpersonerna ansvarar för att en genomförandeplan upprättas tillsammans med klienten och denna skrivs utifrån uppdraget. Den ska finnas med och revideras vid varje möte med socialtjänsten. Överenskommelserna från föregående möte och nya delmål till nästa möte ska skrivas ner och läsas och undertecknas av alla berörda parter. Denna förvaras i klientens akt och finns på servern för uppdatering. En genomförandeplan upprättas per vårdplan.

På behandlingskonferensen varje onsdagseftermiddag går personalen igenom varje ärende. Kontaktpersonerna ansvarar för att informera gruppen om ärendet och ta med aktuellt veckoschema. Uppdrag och genomförandeplan gås igenom. Protokollen förvaras i aktskåpet i pärm märkt ”behandlingskonferens”. Vid behov görs en riskbedömning av ärendet.

Om Notavillan identifierar ett behov som uppdraget inte omfattar kontaktas socialtjänsten för en ny planering.

Under insatsens tid följer personal på Notavillan regelbundet upp klientens upplevelse av trygghet, säkerhet, hälsa, bemötande och delaktighet.

När utslussning ingår i uppdraget planeras den som en del i genomförandeplanen.

13.8.3.1.Dagsstruktur #

På Notavillan försöker vi att hålla en dagsstruktur som är sig lik från dag till dag med fasta tider för måltider och sänggående. Vissa rutiner sker alltid på speciella dagar, till exempel städning och matinköp. Alla tider och dagsrutiner finns nedskrivna på särskilda blanketter som finns i den mapp som tillhör varje rum. I matsalen finns en whiteboard där det står vad som ska hända under dagen och vilka personer som arbetar. Tavlan skrivs av nattpersonalen. Kontaktpersoner ansvarar för att klienters aktiviteter skrivs in i dagsschemat.

En dag på Notavillan börjar med frukost som ska vara färdig senast kl. 08.30. Skolbarn åker till skolan och förskolebarn går till förskolan. Sedan ser alla som är hemma på TV-nyheterna tillsammans och därefter hålls en morgonsamling. Under morgonsamlingen går vi igenom vad var och en ska göra under dagen och vilken personal som arbetar. Ansvarig för morgonsamlingen är oftast den som haft beredskapen under natten. På fredagar efter samlingen har vi sångstund eller sagostund. På tisdagseftermiddagar finns möjlighet att pyssla.

Därefter görs förmiddagssysslorna och kl. 10.00 är det förmiddagsfika. Kl. 12.00 äter man en gemensam lunch. Alla hjälps åt att duka, duka av och diska. Personal är alltid huvudansvarig för matlagningen.

Eftermiddagssysslorna görs därefter och kl. 15.00 är det eftermiddagsfika. Fram till kl.17.00 när det är kvällsmat görs till exempel läxor eller andra aktiviteter. Kvällspersonal ansvarar för läxläsning i de fall barnet/barnen är placerade på Notavillan utan sina vårdnadshavare eller i sådana fall då vårdnadshavare är i behov av stöd med barnets/barnens läxläsning. Efter kvällsmaten försöker vi oftast ha lite lugnare aktiviteter och ser på barnprogram.

Gemensam fruktstund sker kl. 19.00. Äldre barn kan behöva en smörgås lite senare på kvällen. Barnen har sedan läggtider efter ålder och det ska vara tyst på Notavillan kl. 22.00.

13.8.3.2.Inköp och matlagning #

Personal planerar matsedel och inköp. De boende har möjlighet att påverka matsedeln med egna önskemål och uppmuntras att hjälpa till vid matlagning och bakning. Veckoinköp sker oftast på måndagar och fredagar och en gång per vecka via internet.

13.8.3.3.Städning och tvätt #

Personal ansvarar för städning av gemensamma utrymmen och de boende hjälper till i möjligaste mån. Måndagar och torsdagar städas samtliga gemensamma utrymmen. Personalutrymmen städas fredagar. De boendes rum och badrum städas torsdag. Vid behov hjälper personal till. Vid utflyttning städar klienten sitt rum och badrum. Personal gör en storstädning av varje rum vid utflyttning. De boende tvättar i Notavillans tvättstuga i källaren. Vuxna ansvarar för sin egen och sina barns tvätt. Personal ansvarar för ensamma barns tvätt. Boende i Notavillans lägenheter bokar tid och tvättar i fastighetens gemensamma tvättstuga.

13.8.3.4.Kläder och utrustning #

Kontaktpersonerna går igenom barnets kläder och utrustning och ser om något behöver kompletteras. Eventuell kostnad för detta regleras genom vårdavgiften.

13.8.3.5.Personlig omvårdnad #

Personlig omvårdnad omfattar: hygien, kläder, mat, sömn, stimulans och mänsklig kontakt. Kontaktpersonerna ansvarar i första hand för att deras klienter får dessa behov tillgodosedda men all personal har ett ansvar att se till att den dagliga omvårdnaden fungerar för alla som bor på Notavillan.

13.8.3.6.Fritidsaktiviteter #

Alla inskrivna vid Notavillan har rätt till en meningsfylld fritid. Kontaktpersonerna går tillsammans med klienten igenom vilka fritidsaktiviteter denne har vid inflyttning. Möjligheter ges att fortsätta med dessa. Aktiviteter erbjuds även inom ramen för Notavillan.

13.8.3.7.Transporter #

Vid taxiresor för skolskjuts beställs taxi veckovis genom det taxibolag som anses lämpligast. Notavillan kan efter överenskommelse med ansvarig handläggare i socialtjänsten ansvara för skolskjuts utanför kommunen. Notavillan disponerar två bilar. Dagtid kan de stå på Notavillans parkering och på natten ska de stå i garaget.

13.8.3.8.Utskrivning #

Vid utskrivning genomför Notavillan ett avslutningsmöte med Socialtjänsten och klienten/erna. Om ett avslutningsmöte inte kommer till stånd dokumenterar Notavillan skälen till detta. Vid avslutningsmötet läggs särskild vikt vid resultatet av insatsen.

Notavillan erbjuder klienten att medverka i en utvärdering som innefattar frågor om trygghet, säkerhet, hälsa, bemötande och delaktighet samt måluppfyllelse enligt genomförandeplanen.

Vid ett sammanbrott av insatsen utreder Notavillan skälen till sammanbrottet och vidtar vid behov åtgärder.

13.8.3.9.Familjehemskontakt #

Vid utskrivning genomför Notavillan ett avslutningsmöte med Socialtjänsten och klienten/erna. Om ett avslutningsmöte inte kommer till stånd dokumenterar Notavillan skälen till detta. Vid avslutningsmötet läggs särskild vikt vid resultatet av insatsen.

Notavillan erbjuder klienten att medverka i en utvärdering som innefattar frågor om trygghet, säkerhet, hälsa, bemötande och delaktighet samt måluppfyllelse enligt genomförandeplanen.

Vid ett sammanbrott av insatsen utreder Notavillan skälen till sammanbrottet och vidtar vid behov åtgärder.

13.8.4.Uppföljning #

Vid inskrivningstillfället ska det framgå hur Notavillan, klienten och socialtjänsten ska vara delaktiga i uppföljningen. Uppföljningen har sin utgångspunkt i de mål som är fastställda i genomförandeplanen. Notavillan initierar en uppföljning av samverkan kring placeringen med uppdragsgivaren.

13.8.5.Utvärdering #

Notavillan utvärderar sina uppdrag och mäter nöjdheten hos klienterna vad gäller mottagande, bemötande, delaktighet och trygghet samt i vilken utsträckning de upplever att de fått hjälp med sina problem, genom att de fyller i en enkät i samband med att ärendet avslutas. Barn från 5 år får vid behov hjälp av personal att fylla i enkäten. Mindre barn bidrar inte till utvärderingen. Våra uppdragsgivare utvärderar om vi fullföljt vårt uppdrag i enlighet med vård- och genomförandeplan i samband med att uppdraget avslutats, genom att blankett skickas till ansvarig handläggare.

13.9.Personal och kompetens #

I personalgruppen på Notavillan finns medarbetare med relevant utbildning, kompetens och lång erfarenhet av att möta olika problematik hos klienter. Samtlig personal har minst två års eftergymnasialutbildning så som socionom, socialpedagog och behandlingspedagog.

13.9.1.Verksamhetschef #

För ansvarsområden som gäller verksamhetschefer generellt inom Cura Individutveckling se punkt 7.1 Verksamhetschefer.

Verksamhetschefen har det yttersta ansvaret för behandlingsarbetet på Notavillan samt det skyddade boendet. (Beträffande innehållet i behandlingsarbetet se Behandlare).

13.9.2.Biträdande verksamhetschef #

13.9.3.Behandlare #

Behandlarnas arbetsuppgifter med klienten beskrivs ovan under rubriken Insatser.

Till varje klient upprättas en fysisk akt som innehåller alla papper som rör klienten. I den fysiska akten finns bland annat inskrivningsinformation med personuppgifter, placeringsbeslut, genomförandeplan, telefonlista, särskilda frågeställningar, medicinlista, vårdplan och tidigare utredningar samt regler. Den fysiska akten är diarieförd och förvaras i dokumentskåp.

Arbetskonferensen är varje onsdagseftermiddag. På arbetskonferensen behandlas alla ärenden som har med det dagliga arbetet på institutionen att göra. Inkommen post gås igenom. Eventuell information från ledningsgruppen eller direktionen förmedlas av verksamhetschef. Dagordningen sätts upp i personalrummet varje vecka där alla kan anmäla vad som ska behandlas. Sekreterare och ordförande utses enligt rullande schema. Sekreterare för protokoll och ansvarar för att detta sätts in i konferenspärmen som förvaras i personalrummet. Verksamhetschefen ansvarar för att protokollet skickas till områdeschef och förbundschef.

Journal skrivs enligt BBIC-behovsområden som finns på servern. Journalanteckningar om vad som hänt klienten under dagen/kvällen skrivs av personal in på servern innan varje avslutat arbetspass. Den som står som rumsansvarig i dagsschemat ansvarar för att journalanteckning blir skriven. Inför varje arbetspass ska behandlare sträva efter att läsa alla journalanteckningar. I journalanteckningarna förs samtal in från ansvarig handläggare samt även telefonsamtal till och från klient enligt överenskommelse.

Månadsrapporten bygger på genomförandeplan, behovsområden och journalanteckningar och skrivs varje månad av kontaktpersonen. I rapporten brukar det ingå hur det varit för klienten på Notavillan, i skolan, föräldra- och nätverkskontakter, hälsa med mera.

Klienten får månadsrapporten till sig genom att läsa den själv eller få den uppläst. Den ska också skrivas under av klienten.

Ibland kan ansvarig handläggare vilja ha svar på särskilda frågor även om uppdraget inte är en utredning. Frågorna ska kommuniceras med klienten. Behandlare gör sedan observationer och har samtal med klienten för att kunna besvarar frågorna som därefter besvaras skriftligt.

Allmän information som rör det dagliga arbetet (t.ex. sjukskrivningar, målare kommer, bilen tvättad) finns i personalrummet i en allmän kontorsbok.

På Notavillan har personalen särskilda praktiska ansvarsområden.

Dessa är följande:

  • Bilar, källarförråd samt verktygsförråd
  • Matförråd, kök och frysar
  • Lägenheterna och dess inventarier
  • Kontoret
  • Apoteksvaror, drogtester
  • Basinventarier
  • Blommor, lekrummet, hobbyrummet och böcker
  • Fritidsförrådet
  • Lekförrådet
  • Ipads, kamera och larm
  • Lägenhetsmobiler

Nyanställning

Vid nyanställning utses en person ur personalgruppen till mentor. Denna ska ha huvudansvaret att hjälpa den nyanställda att komma in i Notavillans dagliga arbete. Den nyanställde ska vidare ges möjlighet att sättas in i aktuella ärenden tillsammans med sin mentor. Mentorn ska utarbeta en checklista likt introduktionslistan med fokus på mentorskap. Mentorn ska ha regelbundna samtal med den nyanställde utifrån behov. Fokus på mjuka värden så som bemötande, förhållningssätt, känslor och intryck som sker i det dagliga klientarbetet ska få utrymme att ventileras. Mentorn ska vara extra omhändertagande samt avsätta tid för introduktion och uppföljningen. Den nyanställde har ett ansvar att säga till när han/hon är i behov av mentortid

Praktikanter

Notavillan är positiva till att ta emot praktikanter. För att praktiken ska vara givande och för att klienterna inte ska riskera att påverkas negativt ska praktiktiden vara minst fyra veckor. Vid val av praktikanter tas hänsyn till ålder och mognad samt att praktikantens utbildning måste vara relevant för verksamheten. Förfrågan om praktik tas emot och diskuteras sedan på arbetskonferensen. Handledare utses och tid bokas för ett första samtal. Om både handledare och praktikant är positiva efter detta samtal bestäms när praktikanten ska börja. Praktikanten följer handledarens tider. Praktikanter måste också kunna visa upp utdrag från belastnings- och misstankeregistret som man ansöker om hos polisen.

Studiebesök

Notavillan tar gärna emot studiebesök. Efter förfrågan på telefon tas frågan upp på arbetskonferensen. Tid och vem som ska närvara bestäms. Studiebesök får aldrig inkräkta på klientens integritet.

13.9.4.Utredningsansvarig #

Notavillan har en särskild utredare som har övergripande ansvar för att skriva utredningar samt att hålla i de resursgrupper som rör både utredning och omvårdnad.

Resursgrupp

Utredare och kontaktpersoner bokar resursgrupp efter behov. Där går man igenom uppdraget, vårdplan och genomförandeplan. Schema för hela utredningstiden görs upp där alla tider bokas in med både klienter och socialtjänst. Utredare ser till att kontaktpersonerna får det material som behövs för att utföra utredningen till exempel frågeformulär enligt BBIC:s behovsområden och föräldraförmågor. Det finns ett flödesschema för utredningen som följs och det bestäms till nästa resursgrupp, vad man ska titta närmare på, vad som ska tas upp i veckosamtal, vem som ansvarar för vad mm. Vid varje resursgrupp förs minnesanteckningar som följs upp vid nästa resursgrupp.

Externa kontakter

På uppdrag av socialtjänsten tar personal kontakt med externa kontakter såsom psykolog, specialpedagog, skola, bank, sjukvård, osv. Tider bokas och dessa bedömningar tas sedan med i utredningen.

Delgivning

När utredningen är klar går kontaktpersonerna och utredare igenom den innan den överlämnas till familjen. Utredare ansvarar för att klienten delges utredningen och skriver under den. Familjen ska alltid ha möjlighet att kunna ändra direkta faktafel i texten samt vid behov få ge en skriftlig kommentar till utredningen. Efter att klienten har tagit del av utredningen och skrivit under den lämnas den till ansvarig handläggare.

Dokumentation

Efter halva utredningstiden hålls ett halvtidsmöte där alla inblandade är närvarande. På mötet går man igenom hur utredningsarbetet fortskrider och om uppdraget behöver revideras eller kompletteras.

Utredare ansvarar för att en skriftlig lägesrapport lämnas. Utredare samlar in material till utredningen via journalanteckningar, utredningssamtal, veckosamtal, nätverkskartor, behandlingskonferenser, hälsoundersökning och vardagliga observationer. Utredare sammanställer allt material till en utredning. I utredningen ska klientens resurser och behov synliggöras samt rekommendationer ges för fortsatta eventuella insatser. Barnets och föräldrarnas synpunkter ska alltid finnas med i utredningen. Utredningen skrivs i dokumentet ”Mall för utredning” som finns i en mapp på servern.

13.9.5.Kvalitetsansvarig #

Kvalitetsmöte

Kvalitetsansvarig kallar till kvalitetsmöten två gånger per år: ett vårmöte och ett höstmöte. Vid behov kallas till extra möte. All personal deltar i kvalitetsmötena. Kvalitetsansvarig ansvarar för att de ändringar och justeringar i kvalitetshandboken som gemensamt bestämdes på föregående kvalitetsmöte blir genomförda. Kvalitetsansvarig är ständig sekreterare vid kvalitetsmötet och skriver protokoll som sätts i pärm märkt ”Q-mötesprotokoll”. Kopia skickas till kvalitets- och utvecklingschef för kännedom och eventuellt beslut.

Kvalitetsansvarig ska engagera medarbetarna i kvalitetsarbetet genom att delegera ut uppgifter om ändringar eller utveckling av kvalitetshandboken som gemensamt behandlats på kvalitetsmötet. Man kommer överens om ett datum när ändringen ska vara genomförda och kvalitetsansvarig för in ändringarna på servern. Kvalitetsansvarig för Notavillan väljs för minst ett år i taget med början vid första kvalitetsmötet.

Justera och uppdatera i kvalitetshandbok

Kvalitetsansvarig genomför de ändringar som gemensamt bestämts på kvalitetsmötet. Ändringarna görs på servern, kvalitets- och utvecklingschef meddelas om ändringen.

Information till nyanställda, vikarier och praktikanter

Kvalitetsansvarig informerar nyanställda, vikarier och praktikanter om kvalitetsarbetet samt visar och går igenom kvalitetshandboken.

Samarbete med övriga verksamheters kvalitetsansvariga

Kvalitetsansvarig har kontinuerliga träffar med övriga verksamheters kvalitetsansvariga där kvalitetsarbetet utvecklas och gemensamma dokument tas fram med mera. Vid dessa möten sker också utbyte av information mellan verksamheterna. Dessa möten sker vid fyra tillfällen per år.

Sammanställning av enkätsvar

Kvalitetsansvarig sammanställer årligen de utvärderingsblanketter som fyllts i av handläggare från socialtjänsten och kontaktpersoner. Även utvärderingsblanketterna från klienterna sammanställs och redovisas för verksamhetschefen.

Gemensamma dokument/dataansvar

Kvalitetsansvarig ska hålla mallar och blanketter aktuella. Ändra eller byta ut gamla dokument mot nya som kommer från förbundschef eller kvalitetschefutredare. Kvalitetsansvarig har även ett ansvar för att ge grundläggande stöd när det gäller medarbetarnas datoranvändning och visa var mallar och dokument finns på servern. Vid mer omfattande behov av datautbildning hos medarbetarna får detta ske externt.

Utvärderingsblanketterna förvaras i en pärm i konferensrummet och är underlag till den årliga utvärderingen av kvalitetsmålen.

13.9.6.Nattpersonal #

Nattpersonalen arbetar mellan kl. 21.30–07.30.  Det är två personal på varje nattskift. En i bas 1 och vid behov en på våning 2. Nattpersonalen bestämmer om beredskapen ska ringas in. Verksamhetschef avgör i samråd med behandlare lämpligheten av ensamarbete från gång till gång i de fall någon av ordinarie behandlare är frånvarande.

Uppgifter som nattpersonalen har:

Alla nätter: Skriva nästkommande dags händelser på tavlan i matsalen samt skriva klientens namn och rumsnummer på tavlan i inne i personalrummet. Om klienten inte befinner sig på Notavillan under natten skrivs namnet inom parentes och om klienten har besök över natten skrivs + och antal besökare intill klientens namn på tavlan på kontoret. Detta på grund av brandskydd.

Sopa och våttorka golv i kök, hall och matsal. Allmänt städ av kök vid behov.

Tömma samt rengöra diskmaskinen samt sätta  igång den igen på morgonen. Maskindiskmedel fylls på vid behov. Nattpersonal ansvarar för att meddela dagpersonal då nytt diskmedel behöver köpas in.

Ta upp bröd till frukost samt mat från frysen till morgondagens lunch.

Se över så att Ipads, kamera samt mobiltelefoner är laddade samt att samtalslistor, meddelande och bildgalleri är raderade.

Väcka ensamplacerade barn som ska till skolan och göra frukost åt dem.

Tillsyn till klienterna sker två gånger per natt så att de finns på sina rum.

Kontrollera att mellandörren till grovingången och dörren till kuddrummet inte är låst på natten om det skulle börja brinna.

Natten till måndag: Torka ur kylskåpen i kök och hobbyrum samt slänga utgångna livsmedel.

Natten till måndag samt till fredag: Damma allmänna utrymmen som tv-rum och matsal. Spola rent filtret till köksfläkten i hett vatten.

Natten till onsdag: Skriva ut och förbereda veckoschemat inför personalkonferensen.

Natten till fredag: Städa kontoret samt personaltoaletten.

Vid behov vara dagpersonal behjälplig med vissa administrativa uppgifter kopplade till kontaktmannaskap.

De boende kommer alltid i första hand och prioriteras före praktiskt arbete.

Nattpersonal ska även presentera sig för nya klienter i den mån detta är möjligt.

13.10.Personalbehov och personaltäthet #

Normalt finns det minst två behandlare i tjänst på Notavillan dygnet runt.

Måndag till fredag under dagtid finns verksamhetschef och biträdande verksamhetschef i tjänst. Verksamhetschef och biträdande verksamhetschef delar på beredskap dygnet runt för att kunna göra lämplighetsbedömningar vid placeringsförfrågningar samt om akuta situationer uppstår på Notavillan som kräver arbetsledning. De har 1 vecka var.

Utredningsansvarig jobbar dagtid måndag till fredag.

15 behandlare arbetar måndag till fredag, dagtid, kvällar och helger. Fyra behandlare jobbar vaken natt, två per nattskift. Vi följer rådande arbetstidsavtal.

Personalen får regelbunden handledning för att verksamheten ska kunna utvecklas framåt.

13.11.Arbets- och boendemiljö #

Se allmänna delar för hela Cura individutveckling.

13.12.Brandskydd #

Se rutiner för brandskyddsarbete i brandpärmen som finns i garderoben på kontoret i basen.

13.13.Tillgänglighet #

Lokalerna på Notavillan har tre våningsplan. Nedervåningen är anpassad för att kunna ta sig fram med en rullstol. Även utemiljön är tillgänglig för rullstol.

Tolk används vid behov.

13.14.Hjälpmedel #

Notavillan bistår klienter som är i behov av hjälpmedel för att kunna leva självständigt.

13.15.Förskola, skola, arbete och praktik #

Notavillan har som mål att skolundervisning ska komma igång så fort som möjligt för placerade barn. För de barn som inte kan gå kvar i sin hemskola ordnas undervisning inom Karlshamns kommun. Kontakt tas med Prästslättsskolan för att bestämma inskrivningsdatum. För mindre barn har Notavillan förskoleplatser på Regnbågens förskola, som ligger i samma område. En behandlare är kontaktperson gentemot Regnbågens förskola.

Kontaktpersonen är den som har huvudansvaret för kontakten med skola för sin klient. Om barnet ska gå kvar i sin ordinarie klass/förskola informeras klassföreståndaren/förskoleläraren om att barnet är placerad på Notavillan. Personal deltar också i föräldramöten och utvecklingssamtal om föräldrarna inte kan närvara. Notavillans personal kör barnet till skolor inom Karlshamns kommun, i vissa fall beställs taxi till och från skolan. Äldre elever kan åka buss eller cykla. Finns möjligheten kan även personal eller förälder gå med barnet till skolan.

I varje barns akt skrivs en checklista om hur skola, taxi, Notavillan ska agera och meddela varandra när något avviker från det som bestämts.

13.16.Kosthållning #

Notavillan erbjuder inskrivna klienter en hemlagad näringsriktig, varierad och ekologisk kost. Vi lagar all mat laktosfri. Hänsyn tas till allergier och anpassningar görs utifrån individuella behov.

I samband med inskrivning ställs alltid frågan om individuella önskemål. Klienterna har även möjlighet att genom exempelvis stormötet framföra synpunkter och önskemål om kosten.

Minst en gång per vecka serveras vegetarisk måltid och minst en gång per vecka serveras fisk.

Kommunsamverkan Cura individutveckling har en miljöpolicy som innebär att inköp av Fairtrade-märkta varor, ekologiska varor och varor från lokala producenter (till exempel den egna kommunen) ska göras i den butik man normalt handlar livsmedel. Finns inte dessa produkter där får man försöka påverka butiken att ta in varorna.

13.17.Skyddat boende #

I det skyddade boendet ansvarar biträdande verksamhetschef för kundkontakter. Behandlare är kontaktperson och har stöd från biträdande verksamhetschef. En behandlare ingår även i nätverket Blekinge fritt från våld, som Länsstyrelsen sammankallar till ett flertal gånger per år. Där träffas aktörer som jobbar med denna problematik och utbyter erfarenheter.
Några behandlare är utbildade i arbetsmodellen Trappan, som är krissamtal i syfte att stödja barn som varit med om våld i sina familjer.

Notavillan testar överfallslarmen i det skyddade boendet med SOS i Växjö två gånger om året.

Rutin larm

Denna rutin gäller för:

  • Notavillan
  • Notavillans skyddade boende

Syftet

Notavillan bedriver utöver HVB verksamhet även skyddat boende. Det skyddade boendet är till för personer som är placerade utifrån ett skyddsbehov.

Information

Som en del av skyddet finns överfallslarm, ett till varje lägenhet. Vid inflyttning kvitterar den vuxne som flyttar in i lägenheten ut larmet av den personal som tar emot. Den vuxne ansvarar för larmet under tiden det lånas samt ansvarar för att barn inte kommer åt det eller använder det på felaktigt sätt. Vid utflytt återlämnas larmet till den personal som är med.

Larmen förvaras på nyckeltavlan på väggen på Notavillans personalkontor på våning ett. Totalt finns det sex stycken larm. Kvittenser för larmet finns i pärmen ”Kvittenser” på samma kontor. Larmet består av en plastdosa som går att hänga i ett medföljande snöre om halsen alternativt sättas fast i ett klädesplagg. Det är viktigt att rätt larm delas ut. Det vill säga larmet ska vara märkt med lägenhetsnumret.

Instruktion

  • Vid överfall eller annan hotfull situation tryck en eller flera gånger.
  • Överfallslarmet har bara en funktion. Den skickar samma information oavsett hur många gånger du trycker.
  • När knappen trycks in går larmet till SOS som skickar polis till platsen. Larmet ger inget ljud i från sig när det används. Det går inte att återkalla eller avbryta utryckningen om larmet aktiverats.
  • SOS ser från vilken sektion det är larmat. Vid personaltoaletten sitter en display på väggen. I displayen står det vilken sektion det är som larmat och vi kan då se från vilken lägenhet. SOS kan ringa till Notavillan för att få den informationen för att på så sätt kunna skicka polispatrullen till rätt portuppgång och till rätt lägenhet.
  • Larmet fungerar i lägenheten som det skyddade boendet utgör samt i tillhörande trappuppgång.
  • Det finns kameraövervakning både i trapphus 15 och trapphus 17 samt vid bakdörren.
  • I källaren finns en låst dörr för utomstående.

Larmet ska användas om något akut eller hotfullt händer och/eller den boende känner sig hotad.

Exempel på sådan situation kan vara:

  • Om personen som utgör hotet eller någon i dess nätverk skulle uppsöka person i skyddat boende eller synas i området.
  • Eller vid annan upplevd hotfull situation.

Notavillans HVB verksamhet är en verksamhet där personal inte vanligtvis är i behov av larm enligt ovan. Personalens schema är lagt så att ensamarbete ska kunna undvikas även under nattpass. Om situation uppstår där personal arbetar ensam görs noggranna övervägande samt riskbedömning om lämpligheten mellan chef och den det berör. Bedömning om larmet ska användas av personal görs från tillfälle till tillfälle. På Notavillan är alla utgångar olåsta inifrån, förutom den på baksidan av huset som låses upp då brandlarmet går. Detta ger flera olika alternativ till att ta sig ut.

Hot riktat mot Notavillans verksamhet och dess personal är sällan förekommande. Det kan dock uppstå situationer då larmet kan utgöra en ökad trygghet för den anställde.

Exempel på sådan situation kan vara:

  • Då det finns en kännedom om att boende tidigare varit våldsam.
  • Vid oro eller dåligt mående hos boende som kan leda till utagerande beteende.
  • När boende på HVB hemmet fått besked eller beslut som de uppfattar som negativa.
  • När uttalade hot riktas mot verksamheten eller dess personal eller boende.
  • Vid ensamarbete

13.18.Säkerhetsrutiner vid speciella situationer #

13.18.1.Kriminella handlingar #

Vid misstanke om att någon klient som är inskriven på Notavillan gjort sig skyldig till kriminell handling, är var och en i personalgruppen skyldig att informera arbetsledningen. Personalen ska därefter samla in fakta om den aktuella händelsen samt omgående underrätta arbetsledningen om vad som inträffat. Arbetsledningen beslutar om åtgärdsplan och eventuell polisanmälan. Arbetsledning eller kontaktpersoner underrättar ansvarig handläggare. Händelsen dokumenteras av närvarande personal.

Ersättning för uppkommen skada ska alltid regleras utifrån klientens betalningsförmåga. Ersättningsnivån bestäms på personalkonferensen. Vid tveksamhet samråder man med förbundschef. Kontaktpersonerna gör upp en betalningsplan med klienten.

Alla vapen eller vapenliknande saker som använts eller kan tänkas användas i kriminella handlingar ska omhändertas och hanteras på lämpligt sätt beroende på vad det är. Vid tveksamheter ska verksamhetschefen samråda med förbundschef.

13.18.2.Hot och våld #

I Curas verksamheter finns risker för att hot och våld kan förekomma, riktat mot både klienter och personal. Det är Curas ambition att genom fortlöpande utbildningar och handledning, arbetsplats- och personalkonferenser skapa ett förhållningssätt som förebygger att hot och våldssituationer uppkommer. En riskanalys ska upprättas vid inskrivning.

Andra förebyggande insatser är upprättandet av individuella handlingsplaner för klienterna. Lokalerna ska vara anpassade och utformade så att det finns en så låg risk som möjligt att bli utsatt för våld och hot. Speciellt överfallslarm finns i skyddat boende och för personalen i basen. Larmet är kopplat till polisen via Larmcentralen i Växjö.

Instruktion för hantering och användning av personallarm från iZafe.

Vid arbetsdagens start ansvarar behandlare för att säkerställa så att iZafe personallarmsapplikation är igång och att larmknappen är ansluten till telefonen. Larmet ska alltid vara aktivt så länge behandlare är i tjänst och bedömningen görs att larmet kan komma att behöva användas. Tjänstgörande personalgrupp ska göra denna bedömningen inför varje arbetspass.

Om behandlare känner sig osäker på om larmet fungerar ska larmet provlarmas innan arbetspasset påbörjas.

Vi hot och/eller våldssituation ska behandlare larma. Det finns tre olika alternativ för att aktivera larmet. I avsedd pärm för iZafe personallarm finns instruktioner för hur detta fungerar. Även instruktioner för provlarm, agerande vid falsklarm och andra viktiga inställningar finns i pärmen som hittas på personalkontoret på våning 1. Behandlare ansvarar för att hålla sig väl informerad om instruktioner samt rutiner för personlarmet.

Vid utlöst larm kommer Larmcentralen motringa den som utlöst larmet. Om möjlighet finns att svara ska så göras. Om den som utlöst larmet inte svarar kommer Larmcentralen agera enligt larmplan. Om behandlare däremot svarar och anser det lämpligt ska Larmcentralen få information om vem som larmat, anledningen till att larmet utlösts samt vart behandlare befinner sig. Detta ska enbart göras om det kan ske utan att hot/våldssituationen förvärras.

Larmcentralen kontaktar polis och/eller vaktbolag baserat på vad som skett. Vidare kontaktar Larmcentralen utsedd kontaktperson (för personlarm) på Notavillan enligt upprättad larmplan.

Personalens agerande ska ske utifrån de centrala direktiv som finns i Curas handlingsplan i kris och katastrofsituationer – se Styrdokument.

Säkerhetsrutiner kring hot och våld finns även de angivna i Styrdokument och i denna kvalitetshandbok. På varje verksamhet finns också ett särskilt anslag vilka rutiner som gäller. Notavillan använder en avvikelsemodul vid situationer som avviker från de vanliga rutinerna.

13.18.3.Drogpåverkan #

All personal som påträffar en klient som är drogpåverkad ska göra en bedömning av klientens tillstånd. Drogtest tas vid misstanke om att klienten är drogpåverkad. Arbetsledningen ska underrättas. Kontakt ska omedelbart tas med sjukhus när situationen bedöms som allvarlig eller om man är tveksam. Arbetsledning och ansvarig handläggare underrättas.

Klienten ska inte vistas på Notavillan så länge denne är drogpåverkad. Händelsen utreds av närvarande personal som dokumenterar det inträffade. En åtgärdsplan som kompletterar genomförandeplanen upprättas av ansvarig handläggare och kontaktpersonerna.

Alla former av droger som påträffas på verksamheten ska omhändertas och överlämnas till polisen efter beslut av verksamhetschefen. Samråd ska ske med områdeschef.

13.18.4.Självmordsförsök #

Ambulans och/eller läkare kontaktas omedelbart om en klient gjort ett självmordsförsök. Vid ensamtjänstgöring ska beredskapen inkallas och verksamhetschefen informeras. Vårdnadshavare eller närmast anhörig samt ansvarig handläggare informeras snarast.

Personalen samlar klientgruppen för samtal och information angående händelsen. Områdeschef informeras.

Om självmord sker utanför Notavillan bedöms det för varje situation vilka som behöver informeras.

13.18.5.Dödsfall #

Se Styrdokument – Krisplan.

13.18.6.Avvikning #

Om någon klient avviker från Notavillan ska socialtjänsten informeras. Händer det under icke kontorstid så rings 114 14 eller 112 för att få tag i socialjour. Rummet kollas och det ska noteras vad som finns kvar där. Vårdnadshavare informeras. Om det är aktuellt faxa över foto och signalement. Vid oklarhet kontaktas verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef.

13.19.Historik #

I början av 1980-talet omorganiserades barnhemmet Västerbo i Karlskrona. Enligt nya tankar om småskalighet och närhet öppnade landstinget 1985 två nya barnhem i länet. Ett i öst ”Rönnvillan” och ett i väst ”Notavillan”. Notavillan öppnade i augusti 1985 först på Elers väg i Karlskrona.

I januari 1986 flyttade enheten till ett villaområde i Karlshamn, Notavalla, därav verksamhetens namn. Notavillan var ett traditionellt barnhem med fem platser. Nio personer arbetade enligt ett rullande schema. I november 1990 flyttade institutionen till nya lokaler i centrala Karlshamn.

I januari 1993 övergick huvudmannaskapet för verksamheten från Landstinget Blekinge till Vårdförbundet Blekinge (numera Cura Individutveckling), ett kommunalförbund med alla Blekinges fem kommuner som medlemmar. En ny flytt gjordes under februari 1997 till ett bostadsområde i utkanten av centrala Karlshamn. Platsantalet utökades samtidigt till åtta. Under 2006 utökades antalet platser till tolv och personalstyrkan fick utökad kompetens i form av fyra personer som kom från Curas enheter Ronnja och Lotsen efter deras avveckling.

Personalstyrkan har utökats under åren, först till elva och numera är man tjugotvå heltidstjänster. Verksamheten har ”fasta” vikarier. Sedan början av 1990-talet har Notavillan tillgång till separata lägenheter i området för öppenvårdsärenden d.v.s. familjer med mindre omvårdnads/skyddsbehov än de familjer som bor inne på Notavillan. Notavillan arbetar även med eftervård och umgängesärenden.

Under hösten 2010 startade Notavillan upp ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Numera finns två lägenheter för skyddat boende. Under 2016 har verksamheten utökats med ännu ett våningsplan. Detta innebär att antalet platser ökat till 17 st.

14.Sjöarp #

Sjöarps övergripande uppdrag är att möta medlemskommunernas behov av placeringar avseende personer med autism, på olika utvecklingsnivå och med en svår problematik.

Vi erbjuder boende och daglig verksamhet, allt i mindre villor i en vacker och lugn miljö, beläget strax utanför Bräkne-Hoby i Ronneby kommun. Idag har vi tretton platser. Vi har även möjlighet att ta emot klienter utifrån kommunerna dagtid till vårt dagcenter.

14.1.Uppdrag, mål och utvärdering #

Uppdrag

Sjöarps övergripande uppdrag är att möta medlemskommunernas behov av placeringar avseende personer med autism, ofta på tidig utvecklingsnivå och med en svår problematik. Sjöarp ska erbjuda ett integrerat boende med daglig verksamhet i en lugn och trygg miljö.

Mål

  • Varje klient ska ha en genomförandeplan som ska utvärderas minst en gång om året.  Varje klient ska bli så självständig som möjligt och genomförandeplanen ska innehålla inom vilka områden klienten ska öka sin självständighet.
  • 100 procent av de gode männen ska tycka att vi genomfört vårt uppdrag i enlighet med genomförandeplanen.
  • 100 procent av våra kunder ska tycka att vi har utfört vårt uppdrag i enlighet med genomförandeplanen.

Utvärdering

  • Utvärdering görs när en ny genomförandeplan ska göras och då bedöms i vilken grad man uppnått målen i förra genomförandeplanen. Minst 90 procent av utvecklingsmålen för respektive klient ska vara uppnådda.
  • 100 procent av de gode männen respektive våra kunder ska tycka att vi genomfört vårt uppdrag i enlighet med  genomförandeplanen en gång om året där måluppfyllelsen i genomförandeplanen gås igenom och godkänns skriftligt. Kundernas nöjdhet med genomförandeplanerna utvärderas när det gäller nyare klienter en gång om året vid uppföljningsmöte med LSS-handläggare.

14.2.Historik #

Sjöarps gruppbostäder finns i Bräkne-Hoby och öppnades våren 1993 av Landstinget i Blekinge. Verksamheten kom till då de stora institutionerna avvecklades utifrån den politiska ambitionen om att även människor med funktionshinder ska ha rätt till ett eget boende började träda i kraft. Valet att anlägga gruppbostäderna just på Sjöarp berodde främst på två faktorer, dels ägde Landstinget i Blekinge mycket mark i och omkring Sjöarp och dels så ligger Sjöarp mitt i Blekinge, vilket ansågs vara en fördel då klientgruppen rekryterades från hela länet. Det fanns vid den här tiden ett antal svårplacerade klienter i Blekinge i ungefär samma ålder och med störningar inom autismspektrat. Utifrån dessa förutsättningar blev Sjöarps gruppbostäder en verksamhet för åtta vuxna personer med autism. Vid öppnandet fanns åtta lägenheter/platser. Dessa platser var uppdelade på två villor, Berget och Ängen som hade fyra platser var. Samtliga platser har hela tiden varit belagda.

Sjöarp har under hela verksamhetsperioden bedrivit daglig verksamhet där alla klienter deltagit efter behov och förutsättningar. Den dagliga verksamheten har haft sin bas i en separat lokal i nära anslutning till de båda gruppbostäderna. Landstinget Blekinge var huvudman för Sjöarp fram till den 1 januari 1995 då Ronneby kommun tog över huvudmannaskapet som en följd av det politiska beslutet att kommunalisera handikappomsorgen. Ronneby kommun drev Sjöarps gruppbostäder fram till den 1 januari 1999 då Cura (dåvarande Vårdförbundet Blekinge) blev huvudman för verksamheten. Anledningen till att Cura tog över huvudmannaskapet var att upptagningsområdet av klienter till Sjöarps gruppbostäder i första hand är Blekinges kommuner, som alla är medlemmar i Cura. Sjöarps utveckling sedan -99 har lett till fyra nya boenden. Slänten med två lägenheter, Gläntan med en lägenhet, Dalen med en lägenhet, plus personallägenhet och Femman som akutlägenhet,    Idag har man alltså sammanlagt 13 platser. Förutom boendet finns även ett utbildningsteam som utbildar personalgrupper i kommunerna inom tydliggörande pedagogik. Sjöarp erbjuder också handledning i personalgrupper inriktat på metod samt ett större dagcenter med möjlighet att ta emot klienter från kommunerna på dagtid.

14.3.Daglig verksamhet #

1. Dagcenter

1.1. Beskrivning av lokaler

På dagcenter finns kök, nio individuella arbetsrum, kontor, konferensrum, bubbelbad, vita rummet (vattensäng) musik, bild, data, Smartboard, jourrum och massagerum..

Här förvaras utrustning, material och dokumentation. Expandia ansvarar för service och underhåll.

En dagcenterverksamhet, som ligger utanför dagcenter, är vedhantering på Torpet. Torpet är ett litet torp som hyrs av Cura cirka en kilometer från gruppbostäderna med ett tillhörande vedskjul.

Vedklyvar förvaras på torpet.

2. Arbetsuppgifter dagcenter

2.1. Dagcenterschema/personal

Dagcenters schema finns på dagcenterkontoret och i köket. Där finns klienternas dagcenteraktiviteter dokumenterade samt vilken personal som är med och handleder aktiviteten. Om schemat av någon anledning inte går att följa till exempel vid sjukdom hos antingen personal eller klient, så är det biträdande verksamhetschefs uppgift att omstrukturera verksamheten efter behov och resurser. Rutiner för alla klienters olika aktiviteter finns beskrivna i de olika individuella arbetspärmarna på dagcenter. Assisterande metodutvecklare tillsammans med kontaktpersonalen ansvarar, vid behov, för uppdatering av arbetsordningen. Arbetspärmarna finns upphängda utanför klienternas arbetsrum med de olika aktiviteterna som varje klient har samt de bilder som varje använder för sitt schema på dagcenter. Beskrivningar finns i den individuella kvalitetssäkrade arbetspärmen på respektive boende.

2.2. Fika

Personal hjälps åt med iordningställande av fikavagn på förmiddagar och eftermiddagar. Iordningställande av arbetsrum/bord och klienternas schema, som har aktiviteter på dagcenter. För de aktiviteter som sker utanför dagcenterbyggnaden packas fika för respektive klient i respektive boende. Samordnare har daglig avstämning med behandlare på de olika boendena om eventuella förändringar.

2.3. Städning

Dagcenterpersonalen iordningställer och städar alla gemensamma utrymmen efter behov och avslutad aktivitet. Efter varje konferens städar konferensvärdar konferensrum, fikarum och kök. I Torpet städar berörd personal efter avslutad aktivitet. Personal som är där på torsdag eftermiddag ansvarar för att torpet ställs i ordning både inne och ute samt iordningställer material.

 

6. Brandskydd

Samordnaren är brandskyddskontrollant på Dagcenter. Samt gå igenom övriga kontroller och ev. ringa felanmälan. Redovisning av kontroller till kansliet.

 

9. Daglig verksamhet

Daglig verksamhet planeras och struktureras i samråd mellan dagcenter personal, samordnare och assisterande metodutvecklare. De tillsammans ansvarar för att pedagogiken anpassas efter varje klient i samarbete med kontaktpersonal. Aktiviteterna på dagcenter ska vara väl strukturerade.

Dagcenterverksamheten ska följa ett årshjul och förändras kontinuerligt efter årstiderna. Innehållet i varje klients aktiviteter ska individanpassas i samråd med personalen på boendena. Personalen på boendena ska vara delaktiga i arbetet på daglig verksamhet. Det är tillsammans med våra olika kompetenser som vi bildar ett nätverk kring klienten som ska ta tillvara på klientens färdigheter och utveckla dessa vidare.

14.4.Personella resurser #

 Personal

51 tjänster

2  Verksamhetschefer

2  Metodutvecklare

1  Personalsamordnare

1  Dagcenteradministratör

45  Behandlare

Utbildningskrav

Eftergymnasial utbildning med inriktning mot beteendevetenskap, psykosocialt eller neuropsykiatriskt område dock minst gymnasiekompetens som anses adekvat. Grundutbildning inom tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande ges internt.

Körkort är ett krav.
Utdrag från belastningsregistret.

 

 

14.5.Verksamhetschef #

För ansvarsområden som gäller verksamhetschefer generellt inom Cura Individutveckling se punkt 7.1 Verksamhetschefer.

Ansvarsområden

  1. Behandlingsansvar
  2. Personaladministration
  3. Kundkontakter/samverkan
  4. Personalansvar
  5. Ansvar för genomförandeplaner
  6. Administration
  7. Personalschema
  8. Praktikant/elever

1. Behandlingsansvar

Verksamhetschefen har det yttersta ansvaret för behandlingsarbetet på Sjöarp. När det gäller innehållet i behandlingsarbetet se 2.4.9. Behandlare.

2. Personaladministration 

2.1 Personalkonferens

Personalkonferenser genomförs var fjortonde dag. Verksamhetschef har ansvar för genomförandet och dagordningen.

2.3 Planeringsdagar

Planeringsdagar hålls två gånger per år för respektive boende, en gång på hösten och en gång på våren. Verksamhetschefer planerar sina planeringsdagar ihop med ansvarig Metodhandledare utefter verksamhetens behov.

2.4. Måndagsmöten

Varje vardag efter helg hålls möte på dagcenter. Verksamhetschefer får då information från Berget, Ängen, Slänten, Dalen och Gläntan och en utvärdering görs av helgen som gått. Konferenspunkter samlas in och information ges om innevarande vecka.

2.5 Informationsbrev

Varje vecka skriver Verksamhetschefen ett informationsbrev som går ut via mail till all personal på Sjöarp. Relevant information delges uppkommande från bland annat Måndagsmötet och Dagcentermötet.

 

3. Kundkontakter/samverkan

3.1. Dagcentermöten

Dagcentermöten hålls varje vecka efter måndagsmötet. Verksamhetschefer, metodhandledare, personalsamordnare och dagcenteradministratör deltar. Relevant information delges.

3.2. Externa kontakter

Verksamhetschef har kontakt med bland annat Handläggare, placeringskommuner, godemän/förvaltar, anhöriga vid behov samt Curas interna resurser.

3.3. Externa uppdrag

Verksamhetschef beslutar om verksamheten har möjlighet att utföra uppdrag utanför den egna verksamheten.
Exempel på uppdrag kan vara; Bedömning och observation, studiebesök eller att tillgodose Daglig Verksamhet till utomstående klient.

 

 

 

14.6.Personalsamordnare #

Ansvarsområden

  1. Fordon
  2. Personalnycklar
  3. Bokföring
  4. Felanmälan
  5. Brandskydd
  6. Studiebesök/elever
  7. Klientarbete
  8. Daglig verksamhet
  9. Veckoschema
  10. Utbildningar
  11. Ledighetsansökan/sjukfrånvaro
  12. Lunch beställningar

 Arbetsuppgifter

1.1. Utbildningar

Samordnaren ansvarar för lunchbeställningar och är ansvarig för material som ska användas vid utbildningar. Samordnaren har även ansvar att frigöra de resurser som behövs inför utbildningar.

1.2. Bemanning

Samordnaren har ansvar att tillsätta alla vakanser, akuta och planerade.

2. Fordon

2.1. Underhåll/service

Samordnaren ansvarar för fordonen på Sjöarp. Service av enhetens fordon sker på Jeppssons i Ronneby, enligt vad som står i varje fordons servicehandbok. Däckbyten sker på Däckcentrum i Ronneby. Tidsbeställning sker per telefon. Den som förorsakat skada på ett fordon anmäler detta till Samordnaren, som vid behov kontaktar verksamhetschef.

Tid för reparation beställs via Jeppssons i Ronneby. Vid behov tas kontakt med Länsförsäkringar i Karlshamn och gör skadeanmälan via verkstaden.

6. Brandskydd

Samordnaren är brandskyddskontrollant på Dagcenter. Samt gå igenom övriga kontroller och ev. ringa felanmälan. Redovisning av kontroller till kansliet.

10. Veckoschema

Samordnare gör Dagcenterschema för aktiviteter i den dagliga verksamheten. På schemat står vilka klienter som gör vad och med vilken personal. Samordnaren kopierar och skickar ut schemat till de olika boendena innan aktuell vecka.

12. Ledighetsansökan/Sjukfrånvaro

Efter beviljad ledighet från verksamhetschef tillsätter samordnare vikarie efter behov och vid sjukdom.

Vid sjukfrånvaro görs alltid anmälan till samordnaren. Under vardagar sker detta klockan 07.30-15.30. All övrig tid görs anmälan i första hand direkt till arbetsstället, som vid behov tillsätter vikarie. Friskanmälan görs till dagcenter senast klockan13.00 dagen innan återgång till arbete.

13. Lunch beställningar

Maten beställs via matsalen på Sjöarps miljö och kulturskola, vid helger och lov via annan leverantör som dagcenterpersonal organiserar.

14.7.Metodutvecklare/handledare #

Ansvarsområden

1.Metodutveckling
2.Utbildningar
3.Yrkeshandledning
4.Film/foto
5.Dokumentation
6.Klientarbete
7.Daglig verksamhet
8.Studiebesök
9.Material på server

1. Metodutveckling

På Sjöarp gruppbostäder har man två metodutvecklare som har ansvar för olika delar av verksamheten. En har ansvar för Dalen, Ängen, Gläntan och en har ansvar för Berget och Slänten. De båda metodutvecklarna har delat ansvar över Daglig verksamhet.

1.1. Pedagogiskt arbete på Sjöarp

Metodutvecklarna ansvarar för hur det pedagogiska arbetet utformas runt klienterna på Sjöarp. Personal diskuterar olika idéer runt respektive klient med  metodutvecklare, som därefter hjälper personalen att utforma olika lösningar/strategier runt klienten i det pedagogiska arbetet.

Metodutvecklare är med och observerar klienter på Sjöarp, med eller utan videokamera i olika situationer, för att stötta och kartlägga arbetet med klienterna. Personalen ansvarar för praktisk uppbyggnad av de olika lösningarna/strategierna under handledning av metodutvecklaren. Förändringar i det pedagogiska arbetet med klienter diskuteras med metodutvecklaren.

1.2. Arbetspärmar/rutiner

Alla klienter på Sjöarp har en egen kvalitetssäkrad arbetspärm. I denna pärm finns nedskrivna rutiner om hur man arbetar med respektive klient. Metodutvecklare följer upp och utvärderar rutinerna.

1.3. Handledning av personalgrupper

Metodutvecklaren leder metodhandledning var fjortonde dag. Metodhandledningen ska utgå ifrån att diskutera rutiner, bemötande och arbetssätt kring respektive klient i vardera boende.

4. Film/Foto

4.1. Digital kamera/videokamera

Digital videokamera finns på varje boende. Metodutvecklare har ett övergripande tekniskt ansvar för kameror och film.

5. Dokumentation

5.1. Pedagogiskt arbete/utvecklingsarbete med klient

Metodutvecklaren ansvarar för uppföljning och utvärdering av bestämda mål enligt genomförandeplan. Tillsammans med personal utvecklar Metodutvecklaren varje enskild klient mot självständighet och delaktighet i sitt eget liv, utefter varje individs resurs och förmåga.

7. Daglig verksamhet

Daglig verksamhet planeras och struktureras i samråd mellan dagcenter personal, samordnare och assisterande metodutvecklare. De tillsammans ansvarar för att pedagogiken anpassas efter varje klient i samarbete med kontaktpersonal. Aktiviteterna på dagcenter ska vara väl strukturerade.

Dagcenterverksamheten ska följa ett års hjul och förändras kontinuerligt efter årstiderna. Innehållet i varje klients aktiviteter ska individanpassas i samråd med personalen på boendena. Personalen på boendena förväntas vara delaktiga i arbetet på daglig verksamhet. Det är tillsammans med våra olika kompetenser som vi bildar ett nätverk kring klienten som ska ta tillvara på klientens färdigheter och utveckla dessa vidare. Metodutvecklare ansvarar för att uppdatera klienternas dagcenter pärmar.

8. Studiebesök

Metodutvecklare ansvarar tillsammans med Verksamhetschef för att planera och genomföra samtliga studiebesök som efterfrågas.

 

14.8.Dagcenteradministratör #

Ansvarsområden

1.Bokföring
2.Klientarbete
3.Inköp/beställningar
4.Miljö
5.Torpet/ved
6.HSL- Kontakt
7.Hjälpmedel
8.Daglig verksamhet

1.Bokföring

1.1. Lunch

Dagcenteradministratör fyller i listorna med luncher för klienterna (och eventuellt personal utöver pedagogisk måltid) i pärmen som står på dagcenterkontoret. Listorna skickas i slutet av månaden till kansliet för fakturering till godeman.

1.2. Habiliteringsersättning

Dagcenteradministratör ansvarar för att sammanställa habiliteringsersättningen för klienterna varje månad. Ersättning utgår för varje timme om man har fullföljt sina aktiviteter. Klienter får inte ersättning vid sjukdom, semester eller ADL-dag.

1.3. Kaffekassa

Klienterna betalar en individuell summa per månad för gemensamt inköp av kaffe, te, kakor och saft till den dagliga verksamhet. Dagcenteradministratör ansvarar sammanställa listorna ifrån vad vardera klient har fikat på per månad. Listan skickas i slutet av varje månad till ansvarig personal på Kansliet som fakturerar godeman. Dagcenterpersonal svarar också för inköpen, samt sammanställer och konterar de kvitton/fakturor som tillkommer.

2.Klientarbete

2.1. Taktil beröring

Dagcenteradministratör ansvarar för taktil beröring som är en aktivitet på dagcenter.

3.Inköp/beställningar

3.1. Material

Dagcenteradministratör har ansvar för allt material som används och förbrukas i den dagliga verksamheten. Inköp av de olika materialen styrs av behovet och sker i samråd med verksamhetschef. Material som behövs till de olika aktiviteterna, som ligger under dagcenter, köps in och bekostas av dagcenter. Aktiviteter som sker för klienter på kvällar och helger där olika sorters material behövs, bekostas av klienten själv. Dagcenterpersonal beställer även städartiklar och diverse förbrukningsartiklar till verksamheten.

4.Miljö

Dagcenteradministratör är miljöansvarig på Dagcenter och  ansvarar för att Curas miljöpolicy följs gällande inköp och användande av miljövänliga produkter samt återvinning.

Ved

Dagcenteradministratör sammanställer och sköter vedleverans kontakt med externa köpare, bokar frakt samt skickar mail till ansvarig på kanslitet som fakturerar gällande kund.

Personalnycklar

All personal som tilldelas nycklar ska fylla i en blankett som finns i pärmen nycklar på samordnarens kontor och därefter erhålls nycklar. När en nyckel ska lämnas tillbaka kvitteras detta på den nyckelblankett man tidigare fyllt i. Nycklar förvaras i nyckelskåp på samordnarens kontor.

 

4. Bokföring

4.1. Kontering/fakturor

Dagcenteradministratör konterar fakturor och överlämnar till verksamhetschef för underskrift. Dagcenteradministratör ansvarar för att skicka in fakturorna till ansvarig personal på Kansliet.

 

5. Felanmälan

Ansvarar för en objektiv syn samt uppföljning av diverse felanmälningar för Sjöarp. Felanmälan sker enligt gällande rutin som finnes på servern.

13. Lunch beställningar

På helger och lov via Bergslagskrogen vilket dagcenteradministratör  organiserar.

14.9.Behandlare #

Arbetsområden

1.Klientarbetet

1. Omvårdnad

2. Medicin/sjukvård

3. Trygghet

4. Självständighet

5. Transporter

6. Kommunikation

7. Sysselsättning/arbete

8. Klientens ekonomi

9. Kontaktpersonal

10. Dokumentation

11. Individuell kvalitetssäkrad arbetspärm

12. Inflyttning/Utflyttning av klient

2. Säkerhetsrutiner/akuta situationer

1. Larm

2. Beredskap

3. Mobiltelefoner

4. Skyddsutrustning

5. Ensamarbete

6. Hot och våld

7. Hot och våld mot allmänheten

8. Avvikning/rymning från gruppboendet eller annan plats

9. Beteende som väcker förargelse

10. Klient blir akut sjuk

11. Strömavbrott

12. Akuta situationer

3. Kontakter

1. Anhörigkontakt

2. Kontaktpersoner enligt LSS

3. God man

4. Personalfrågor

1. Nattpersonal

2. Brandskyddskontrollant

3. Sekretess

4. Personalkonferens

5. Kvalitetsutveckling

6. Ledighetsansökan/vikarieanskaffning

7. Introduktion av vikarier och nyanställda

8. Tillbud/arbetsskada

9. Lunch

10. Samverkan

5. Praktiskt arbete

1. Gemensamt ansvar-ute

2. Gemensamt ansvar-inne

3. Inköp/beställningar

4. Tvätt/kläder

5. Fastighetsskötsel/felanmälan

6. Buss och bil

1. Klientarbetet

1.1. Omvårdnad

Behandlaren ska tillgodose klienternas personliga omvårdnad i form av god hygien, sömn, kläder och näringsriktig kost. Här ingår även hjälp med att upprätthålla sociala kontakter.

I varje klients kvalitetssäkrade arbetspärm finns beskrivet vilka rutiner och behov klienten har samt hur vi arbetar med denne.

Behandlaren ansvarar för att klienterna får en meningsfull fritid och finns alltid med som stöd i de olika fritidsaktiviteterna.

1.2. Medicin/sjukvård

All medicin förvaras i låsta skåp. På Ängen, Slänten och på Berget förvaras medicinen i respektive klients lägenhet. På Dalen förvaras medicinen i ett låst skåp i personalutrymmet.  Efter delegation från kommunsköterskan får behandlare ge medicin till klienterna. Detta gäller stående daglig medicin och vid behovsmedicin. Hur medicinintagen ser ut skiljer sig åt från klient till klient och finns beskrivet i den individuella kvalitetssäkrade arbetspärmen och hälso- och sjukvårdspärmen

Kontaktpersonalen ansvarar för att receptbelagd medicin hämtas ut. Personalen på Dalen tillsammans med klienten hämtar ut medicin på apoteket
All medicin levereras till Dagcenter och hämtas ut på Dagcenter. Den personal som tagit emot försändelsen kontrollerar innehållet och meddelar övriga boenden om att medicinen finns för avhämtning. Den personal som är i tjänst på respektive boende hämtar medicinen och kontrollerar att den stämmer samt ansvarar för att den läggs in i respektive klients medicinskåp. Det är den personal som hämtar medicinen som är ansvarig för att den hanteras enligt rutin. Det är viktigt att man som personal följer det som står i varje klients medicinpärm som finns i respektive klients bostad.

Det är endast personal med delegation som har tillåtelse att hantera läkemedel. Om man som personal saknar delegation har man inte tillåtelse att hantera läkemedel. Om personal i tjänst saknar medicindelegation tas kontakt med närmast liggande gruppbostad och ber personal som har medicindelegation att komma och hantera medicinen. Kontakt tas med HSL-kontakt som ansvarar för att göra kommunsjuksköterskan uppmärksam på att personal saknar delegation.

Nyanställd personal ska ha tjänstgjort 3-4 veckor innan det kan bli aktuellt att få möjlighet att erhålla en medicindelegation.

Om medicin inte har kunnat eller glömts bort att ges ska kommunsköterskan kontaktas för information. Det ska även skrivas en medicinsk avvikelserapport och lämnas till verksamhetschef för kännedom och sedan till kommunsköterskan.

1.3. Trygghet

För personer med autism är det viktigt att få svar på frågorna ”Vad ska jag göra?”, ”Hur länge?” och ”Vad händer sedan?”. För att skapa trygghet arbetar vi på Sjöarp efter metoden tydliggörande pedagogik. För att ge klienterna förståelse för vad som ska hända under dagen använder vi oss av scheman som är individuellt anpassade och utgår från varje klients nivå och förståelse. Vi har scheman på objekt, bild och skriven nivå. Detta skapar trygghet och ger vardagen en struktur som tillför att klienten känner sig mindre stressad och minskar ångest och oro. Vi försöker att arbeta så lika som möjligt i vårt förhållningssätt gentemot klienten.

1.4. Självständighet

Vi arbetar mot att klienterna ska vara så självständiga som möjligt i olika aktiviteter och i detta utgår vi ifrån deras styrkor och förutsättningar. För att öka klienternas självständighet använder vi oss av olika hjälpmedel så som scheman och olika tidshjälpmedel (äggklocka, timstock, time timer med mera).

1.5. Transporter

Klienterna har tillgång till fem transportfordon. Inom ramen för daglig verksamhet är det samordnaren som administrerar bilarnas användning. Klienternas fritidsresor med buss eller bil skrivs in i respektive bils körjournal. Bensinkvitton ska lämnas till samordnaren.

1.6. Kommunikation

Vi utgår från klientens individuella förståelse i kommunikationen mellan klient och behandlare. Klientens dagliga schema är en form av kommunikation som tydliggör vad som ska hända under dagen. Behandlaren förstärker verbalt med enkla korta meningar. I vissa situationer används kroppsspråket. Klienterna kommunicerar på olika sätt beroende på utvecklingsnivå. Antingen via det verbala språket, med objekt, med bild eller genom att ta behandlaren i handen och visa vad man vill.

1.7. Sysselsättning/arbete

Alla klienter som är bosatta på Sjöarp erbjuds en daglig verksamhet, måndag–fredag kl. 09.15–15.00, med lunch kl. 12.00–13.15. Den dagliga verksamheten är uppbyggd efter klientens egna behov och förutsättningar. Den är individuellt anpassad. Behandlarna som arbetar på boendena följer klienten hela dagen även i den dagliga verksamheten. Detta ser vi som en fördel för klienten, eftersom denne får kontinuitet och behandlaren vet hur höga krav man kan ställa efter klientens dagsform utan att onödiga konflikter uppstår.

1.8. Klientens ekonomi

Klientens ekonomi sköts av god man/förvaltare som har ansvar för alla fasta utgifter till exempel hyra, försäkring, el, vardagslunch och medicinavgift. Kontaktpersonal får en fullmakt av verksamhetschef och ansvarar då för klientens fickpengar. Denna fullmakt skrivs även under av god man. Klienten har ett särskilt konto dit en summa pengar överförs varje månad, som sköts via månadsredovisning (se även Centrala direktiv).

1.9. Kontaktpersonal

Varje klient har två behandlingsassistenter som kontaktpersonal. Som kontaktpersonal har man kontakt med respektive klients god man, föräldrar och övriga anhöriga om klientens mående och ­­välbefinnande. Som kontaktpersonal har man ansvar över respektive klients handkassa, månadsredovisning samt inköp av kläder och dylikt i samråd med god man.

1.10. Dokumentation

En gång om året görs uppföljning av föregående genomförandeplan, samt sätts nya mål och delmål upp för kommande genomförandeplan tillsammans med god man, biträdande verksamhetschef, kontaktpersoner och dagcenterpersonal. Biträdande verksamhetschef planerar datum och tid för genomförandeplanmötet, meddelar tiden till kontaktpersonalen samt ser till att föregående protokoll finns tillgängligt vid mötet. Mötet dokumenteras av kontaktpersonalen, som renskriver och förvarar den i klientens kvalitetssäkrade arbetspärm som förvaras på respektive boende. Kopia lämnas till god man och biträdande verksamhetschef. Genomförandeplanen ligger till grund för den individuella kvalitetssäkrade arbetspärmen.

1.11. Individuell kvalitetssäkrad arbetspärm

I den individuella kvalitetssäkrade arbetspärmen finns information om hur man arbetar med respektive klient i olika situationer, till exempel hur man väcker klienten, vad man säger, matlagning och dusch. Här finns även information om vilka schema klienten använder och hur det fungerar. Klientens kvalitetssäkrade arbetspärm förvaras på kontoret på respektive boende.

Ändring av tidigare fattade beslut görs på konferenserna och dokumenteras därefter i de individuella kvalitetssäkrade arbetspärmarna av kvalitetsansvariga på respektive boende.

1.12. Inflyttning/utflyttning av klient

Den individuella kvalitetssäkrade arbetspärmen är Sjöarps arbetsmaterial och arkiveras enligt Curas upprättade arkiveringsplan om klienten inte är inskriven på Sjöarp.

När en klient flyttar in på Sjöarp görs en individuell kvalitetssäkrad arbetspärm av kvalitetsansvarig på boendet. Den första versionen beräknas vara klar inom ett halvår.

Varje klient har fortlöpande dokumentation i Infosoc där behandlaren skriver hur dagen varit och om det hänt något speciellt.

Vid utflyttning från Sjöarp följer dokumentationen med klienten.

2. Säkerhetsrutiner/akuta situationer

2.1. Larm.

På Ängen och Slänten finns epilepsilarm, vibratorlarm under sängen. Brandlarmen är sammankopplade mellan boendena och direktkopplat till brandkåren. Huvudlarmet med återställning finns på Ängen.

Handlingsplan vid larm och falskt larm samt utrymningsplan finns på väggen vid entrén på respektive boende. Brandsläckningsutrustning finns på respektive boende i form av brandsläckare, brandvarnare och brandfiltar. Det finns en brandskyddskontrollant för varje boende och verksamhetschef är huvudansvarig.

2.2. Beredskap

Vid ensamarbete finns alltid personal i beredskap. Den som har beredskap ska alltid finnas tillgänglig per telefon. Inställelsetiden är max 30 minuter, undantag kan under särskilda omständigheter förekomma, då ökar inställelsetiden till max 60 minuter.

Beredskapen kan användas som råd och stöd i olika beslutsprocesser samt inkallas vid akuta tillbud eller sjukdom hos både klienter och personal. Nattpersonal avgör när beredskapen ska kallas in.

2.3. Mobiltelefoner

Ängen, Berget, Slänten och Dalen har mobiltelefoner som används när man gör någon aktivitet utanför boendet till exempel är ute och går eller kör bil med klient.

Mobiltelefonen används för att snabbt få kontakt med övrig personal om det händer något.

2.4. Skyddsutrustning

Ytterkläder finns i skåp i hallen på Berget och Ängen samt på Släntens personaltoalett. Andra skyddskläder som finns är termokläder, vindoveraller, regnkläder, gummistövlar och hörselkåpor/snäckor på Berget. Det finns reflexvästar och ficklampor som används kvällstid. Det finns även skyddsväst på Ängen.

2.5. Ensamarbete

På natten är det alltid endast en personal på varje gruppboende (se 4.1 Nattpersonal). Om ensamarbete förekommer på dagtid ska de andra boendenas personal informeras så att de är beredda att hjälpa till vid behov.

2.6. Hot och våld

Om en klient blir fysiskt angripen av en annan klient ska personalen direkt gå in och skydda den angripne klienten och se till att klienterna säras. Personal ska om möjligt ta hjälp av annan personal på Sjöarp. Efteråt tar en personal hand om angripande klient och en personal kontrollerar om den angripne klienten fått några skador. Om skada uppkommit kontaktas sjukvården vid behov.

Om en klient är hotfull mot personal är det viktigt att på ett tydligt sätt tala om för klienten att beteendet är felaktigt. Personalen måste därefter vara extra tydlig med gränssättning. Om situationen är alltför hotfull begär man hjälp av annan personal. Man ska alltid följa de åtgärder som finns beskrivna i klientens individuella kvalitetssäkrade arbetspärm. Sker skador på klient eller personal ska tillbuds-/händelse- eller arbetsskaderapport göras på särskild blankett som finns hos verksamhetschef och biträdande verksamhetschef.

Händelsen ska dokumenteras utförligt på särskild blankett samt i Infosoc.

2.7. Hot och våld mot allmänheten

Om en klient blir våldsam ska personalen se till att skydda den/de som blir utsatta för våld genom att fysiskt avlägsna klienten från platsen. Om situationen tillåter tas omgående kontakt med den/de utsatta personerna.

Visitkort till Sjöarp lämnas alltid med en uppmaning att de ska ringa. Det är viktigt att i förebyggande syfte alltid vara beredd på att klienten kan skifta humör och bli hotfull.

2.8. Avvikning/rymning från gruppboendet eller annan plats

Om en klient avviker eller rymmer från gruppboendet ring 112. Sedan tar man hjälp av det andra boendet och börjar söka av närområdet, följ handlingsplanen.  Mobiltelefon/telefon används för snabb kontakt. Om inte klienten återfinns tas kontakt med verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef.

Vid behov rings ordinarie personal in för hjälp. Anhöriga och god man informeras om händelsen i samråd med verksamhetschef. Förbundschef informeras. Efteråt gås händelsen igenom och dokumenteras. Man utvärderar insatsen och ser vad som skulle kunna göras vid ett eventuellt framtida rymningsförsök. Ett kortare PM upprättas om den aktuella händelsen som lämnas till verksamhetschef som vidarebefordrar det till förbundschef.

Om en klient rymmer när man är ute på allmän plats försöker personal så snabbt som möjligt återfinna vederbörande. Ring 112 för att rapportera angående försvunnen klient, därefter kontaktas verksamhetschef. Händelsen dokumenteras på tillbuds-/händelseblankett och rapporteras till verksamhetschef. PM upprättas och verksamhetschef informerar snarast förbundschef.

2.9. Beteende som väcker förargelse

Om en klients beteende kan uppfattas som förargelseväckande bryter personalen beteendet omgående och uppsöker en skyddad plats med klienten. Personal visar muntligt eller visuellt för klienten att beteendet är fel. Om någon utomstående är inblandad lämnar personalen Sjöarps visitkort och uppmanar dem att ringa dit för att få en förtydligande information om händelsen. Aktiviteten avbryts och man återvänder till Sjöarp. Verksamhetschef informeras. Det är viktigt med framförhållning om att avvikande beteende kan förekomma. Personal ska vara noga med att ta del av klientens individuella kvalitetssäkrade arbetspärm för att vara förberedd på situationer som kan uppstå.

2.10. Klient blir akut sjuk

Om en klient blir akut sjuk ringer man alltid först

112 för en första bedömning av läget. Beroende på vilket råd man får kan man därefter ringa kommun-sköterskan och även kontakta verksamhetschef. Om man inte får kontakt med verksamhetschef ringer man biträdande verksamhetschef. Eventuell personalförstärkning bedöms av resten av personalen. Anhöriga kontaktas och den/de personal som varit med på sjukhuset sköter informationen. Den personal som är kvar hänvisar anhöriga till den personal som är med på sjukhuset. Personal som är med på sjukhuset ser till att telefon så snabbt som möjligt kopplas in och att telefonnumret förmedlas vidare till anhöriga och gruppbostaden. För mer information se handlingsplanen i pärmen på kontoret på respektive gruppbostad.

2.11. Ström- eller vattenavbrott

Vid vattenavbrott (vattnet tar slut) eller elavbrott ringer man SOS 0470-46 705 och säger vad problemet är samt ber att de kontaktar Bygg och fastighet, Ronneby kommuns byggnadskontor. Detta gäller kvällar och helger.

2.12. Övriga akutsituationer

Om något allvarligt händer finns en handlingsplan som heter Handlingsplaner på Dagcenter, Ängen, Slänten,  Dalen, Gläntan och Berget i handlingsplanspärm samt i Centrala direktiv. Akuta situationer dokumenteras noggrant och följs upp på närmsta konferens.

Handlingsplanerna uppdateras en gång om året.

2.13. Hjärt-lungräddning

Personalen får utbildning i hjärt- och lungräddning vartannat år av utbildad personal. Hjärtstartare finns på verksamheten.

 

3. Kontakter

3.1. Anhörigkontakt

Som tidigare nämnts är det kontaktpersonalen som har huvudansvaret att se till att kontakt med klientens anhöriga upprätthålls och att viktig information kommer fram vid anhörigträffar. Tjänstgörande personal kan svara på frågor om exempelvis hur helgen har varit eller efter besök.  Vid klagomål på personal, arbetssätt eller det materiella hänvisas till verksamhetschefen.

3.2. Kontaktpersoner enligt LSS

LSS ger vissa funktionshindrade rätt till kontaktperson som ska ge en kontinuerlig kontakt utanför boendet enligt ett upprättat kontrakt av Ronneby kommuns LSS-handläggare. Denna beviljar också kontaktperson enligt LSS.

3.3. God man

God man utses av överförmyndarnämnden och godkänns av tingsrätten.

Tillsynsmyndighet är överförmyndaren på kommunen och länsstyrelsen.

Samtliga klienter på Sjöarp har god man. God man ansvarar ur alla aspekter för allt som rör juridiska frågor till exempel ekonomi, boende, medicin/läkare om klienten inte kan själv (se även god man i Centrala direktiv). Om god man inte uppfyller sitt uppdrag tar kontaktpersonal kontakt med verksamhetschef. Denne tar i sin tur kontakt med överförmyndaren om det som har hänt.

4. Personalfrågor

4.1. Nattpersonal

I Sjöarps verksamhet finns nattpersonal som arbetar så kallad vaken natt. Nattpersonalen inleder sitt arbetspass med rapportering. Efter rapporten går de en runda i respektive klients lägenhet och kontrollerar att all elektronisk utrustning är avstängd.

På Ängen finns det dörrlarm och epilepsi-larm. På Slänten finns ett epilepsi-larm. Praktiska göromål för nattpersonalen är att våt torka golv på kontoret, i hallen, i kök, TV-rum, tvättstuga samt på personaltoaletten, handfat och spegel. Vid behov töms soppåsar och blommor vattnas. Nattpersonalen tvättar, tumlar eller stryker när detta behövs. Diskmaskinen plockas ur. Köket, tvättstugan och städskåpet är särskilda ansvarsområden för natten. Nattpersonalen skriver i Infosoc om hur natten varit.

4.2. Brandskyddskontrollant

Brandskyddskontrollanterna har via delegation från Verksamhetschef uppdrag att genomföra ett antal uppgifter som en del i Sjöarps Systematiska brandskyddsarbetet (SBA). Alla Brandskyddskontrollanter ska genomgå en Brandskyddskontrollantutbildning.

Följande uppgifter ligger i ansvaret hos Brandskyddskontrolllanten:

  • Delta på Sjöarps Brandskyddsmöten 4 gånger om året; dvs. 2 tillfällen på våren och två tillfällen på hösten.
  • Ansvarar för att uppdatera och hålla ordning på boendets brandpärmar; Loggbok och Beskrivande dokumentation.
  • Genomföra brandskyddskontroller en gång i kvartalet. Scanna in och skicka till Verksamhetschef som sedan lägger in på Toker/Gemensamt/Brandskydd/Protokoll från brandskyddsronder/Sjöarp

Se rutin ”Rapportering av brandkontroller Sjöarp”

  • Hålla i introduktion för nya medarbetare runt vårt brandskyddsarbete; dvs. genomgång av ”Brandskyddsregler”, ”Rutiner och åtgärder vid brand”, ”Avvikelserapportering brand” och genomföra ”Brandrond” (utrymningsvägar, brandlarm etc.)
  • Under boendekonferens hålla i punkten ”Brand”; information till och från brandmöte, bl.a. gällande förbättringsförslag avseende brandskyddet.

4.3 Sekretess

All personal får ta del av och skriva på en blankett om försäkran om tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretsslagen. Blanketten tillhandahålls av verksamhetschef och förvaras i personalakt på kontoret.

4.4. Personalkonferens

Personalkonferens hålls varannan vecka. På personalkonferensen träffar personalen verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef, metodutvecklare och samordnare. Verksamhetschef gör dagordningen och om personalen vill ta upp något anmäls det till verksamhetschef på måndagsmötet. Konferensvärdar är behandlarna, enligt arbetsschemat, en gång på nio veckor. Konferensvärden ansvarar för att det finns fika och att det ställs i ordning efter konferensen samt skriver protokoll. Protokollet läggs ut på servern.

4.5. Kvalitetsutveckling

Kvalitetsutveckling är en fast punkt på dagordningen vid personalkonferensen som hålls var 14:e dag.

4.6. Ledighetsansökan/Vikarieanskaffning

All ledighet beviljas av verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef. Vid planerad längre ledighet lämnas ansökan in minst 14 dagar innan. Biträdande verksamhetschef tillsätter sedan vikarie efter behov. Tider fördelas jämt mellan de olika vikarierna. Listan över aktuella vikarier finns på dagcenter samt på respektive boende. Vid föräldraledighet lämnas ansökan in två månader innan. Detta finns reglerat i föräldraledighetslagen.

Vid sjukfrånvaro görs alltid anmälan till bemanningsansvarig på dagcenter. Under vardagar sker detta klockan 07.30–15.30. All övrig tid görs anmälan i första hand direkt till arbetsstället, som vid behov tillsätter vikarie. Friskanmälan görs till dagcenter senast klockan13.00 dagen innan återgång till arbete. All sjukfrånvaro meddelas till personal- och lönehandläggare av bemanningsansvarig.

4.7. Introduktion av vikarier och nyanställda

Introduktionsprogram som finns på servern gås igenom.

4.8. Tillbud/arbetsskada

Skadeanmälan vid personskador orsakade av klienter skrivs av personal och lämnas till skyddsombuden och verksamhetschef (se Centrala direktiv).

4.9. Lunch

Lunch måndag till fredag kommer från Sjöarps miljö- och kulturskola. Lunchen på lördagar, söndagar och skollov hämtas från annan leverantör.

På helgerna noterar behandlarna på boendet antal klienter och personal som äter lunch och lämnar sedan detta till dagcenters personal på måndagsmötet.

4.10. Samverkan

Sjöarp har olika samverkansparter. Vid nya frågeställningar/behov vänder sig personalen i första hand till verksamhetschef för vidare samråd. Vid aktiviteter har Sjöarp samverkan med en ridskola och ICA.

5. Praktiskt arbete

5.1. Gemensamt ansvar-ute

Viss tomtskötsel ansvarar behandlarna för. Utrustning för detta finns i uteförrådet. Inköp av blommor ute görs i samråd med verksamhetschef. Gräsklippare, cyklar, trädgårdsredskap, motorsågar etc. ska låsas in efter att de använts. Ved till öppna spisar finns i förrådet.

5.2. Gemensamt ansvar-inne

Personalen har ett gemensamt ansvar när det gäller olika sysslor inomhus. Mindre reparationer av inventarier utförs av personal. Förrådsutrymmen i gemensamma delen städas vid behov. Dörrar till kök och kontor ska låsas när man inte är i närheten. Kontor och personaltoalett är bara till för personal.

Eldning i öppen spis och rengöring av densamma görs av personal. När det gäller städning av gemensamma utrymmen utför behandlarna det.

Städutrustning förvaras i städskåp som ska vara låst eftersom där även förvaras en del rengöringsmedel. Dammsugning utförs av dagpersonal och golvtorkning av nattpersonal. Behandlare dammar, städar och avfrostar kylskåp samt vattnar blommor vid behov. Toaletter städas dagligen. Storstädning av alla utrymmen görs två gånger om året, vår och höst.

5.3. Inköp/beställningar

Vid behov av nya inventarier tas beslut om detta av verksamhetschef. Artiklar som används i den gemensamma verksamheten inhandlas av ansvarig på dagcenter som handlar till hela Sjöarp.

5.4. Tvätt/kläder

Viss tvätt av personalkläder görs av personal i den gemensamma tvättstugan. Mattor lämnas till kemtvätt vid behov. Personalen utför viss lagning av klienternas kläder.

5.5. Fastighetsskötsel/Felanmälan

Ronneby kommuns byggnadskontor är ansvariga för fastigheterna och dess skötsel. När något behöver åtgärdas kontaktas de på tel. 0457-18 000 (växel).

Mindre skador åtgärdas ibland av behandlarna.

Vid akuta problem i gruppboendet, till exempel vatten/ avlopp eller el, görs felanmälan till samordnare som gör felanmälan till kommunen.

Då samordnare inte är i tjänst görs felanmälan av tjänstgörande personal.

5.6. Buss och bil

Körjournal förs efter varje resa. Körjournalen ligger i respektive fordon. Vi tankar på Preem i Ronneby eller Karlshamn och där finns stationskort för samtliga fordon. Vi uppger bilnumret. Kvittot lämnas till samordnare som ska använda det som underlag till fakturan.

Service och däckbyten ansvarar samordnare för. Om något är fel med fordonet kontaktas biträdande verksamhetschef som vid behov kontaktar Jeppssons AB i Ronneby eller Karlshamn. Vid skada kontaktas omgående samordnare som dokumenterar och vid behov kontaktar försäkringsbolaget. Verksamheten har ett släp som används vid vedhanteringen. Släpet får även lånas privat av personal om det inte används i verksamheten.

14.10.Övergripande kvalitetansvarig #

Justera och uppdatera i övergripande kvalitetshandboken

Kvalitetshandboken är uppdelad i en allmän övergripande del för hela Cura och en del för Sjöarp. Beslut som tagits angående delen för Sjöarp i kvalitetshandboken ska godkännas av verksamhetschef.

Verksamhetschefen är ständig ordförande och kvalitetsansvarig är ständig sekreterare. Kvalitetsansvarig ska också försöka engagera andra medarbetare i kvalitetsarbetet.

 

kvalitetsansvariga

Kvalitetsansvariga har kontinuerliga träffar med övriga verksamheters kvalitetsansvariga, där kvalitetsarbetet utvecklas och gemensamma dokument tas fram med mera. Vid dessa möten sker också utbyte av information mellan verksamheterna.

Ett uppföljningsmöte med Sjöarps kvalitetsansvariga hålls efter ovanstående möten. Biträdande verksamhetschef kallar in till dessa möten.

 

5. Gemensamma mallar/dokument

Kvalitetsansvarig har ett ansvar för att visa var mallar och dokument finns på servern.

14.11.Kvalitetsansvarig #

Ansvarsområden

1.Kvalitetsarbetet på Sjöarp
2.Information till nyanställda, vikarier och
praktikanter
3.Samarbete med övriga verksamheters
kvalitetsansvariga
4.Utvärderingsblanketter
5.Gemensamma mallar/dokument

1. Kvalitetsarbetet på Sjöarp

På Sjöarp finns en kvalitetsansvarig på varje boende.

1.2. Justera och uppdatera i individuell kvalitetssäkrad arbetspärm

Kvalitetsansvariga genomför de ändringar som gemensamt bestämts på metodhandledning. Ändringar eller nya rutiner skrivs som tillfälliga rutiner och görs på papperskopia som skrivs ut och sätts in i den individuella kvalitetssäkrade arbetspärmen samt läggs upp på servern. Detta görs av varje klients kontaktpersonal.

Utvärderingsdatum bestäms och när utvärdering är gjord tas beslut om ändring ska göras. Permanenta förändringar i klientens kvalitetssäkrade arbetspärm görs av boendets kvalitetsansvarig.

Kvalitetsansvariga har avsatt tid på schemat för kvalitetsarbetet.

14.12.Kommun Sjuksköterska #

7.1. Hjälpmedel för klienterna

Ansvarar för kontakten med arbetsterapeuten i Ronneby angående olika hjälpmedel för klienterna på Sjöarp. Då det gäller hjälpmedel som inte går att få via arbetsterapeuten, kontaktar metodutvecklaren habiliteringen. Habiliteringen i Karlshamn har hand om klienter som ursprungligen kommer från Sölvesborg till Kallinge – Hallabro (västra delen) och habiliteringen i Karlskrona har hand om klienter som kommer från centrala Ronneby till Karlskrona (östra delen).

15.Cura Ungdomsboende #

Inom Cura Ungdomsboende finns Hem för vård eller boende, HVB och stödboende för ensamkommande asylsökande barn/ungdomar. Barnen/ungdomarna bor kvar även när de har fått permanent uppehållstillstånd, PUT.

Cura har idag två HVB boenden samt ett antal stödboenden/lägenheter för ungdomar som har fyllt 15 år men inte 18 år.

På våra boenden arbetar vi efter samma koncept som bygger på alla ungdomar ska bli självständiga och en del av det svenska samhället på samma villkor som andra.

Boenden för barn/ungdomar 15-18 år: Cura Park i Ronneby och Cura Boda i Jämshög, Olofström.

 

 

 

15.1.Uppdrag, mål och utvärdering #

Uppdrag

Cura Ungdomsboendes övergripande uppdrag är att möta kommunerna Sölvesborg, Olofström, Karlshamn och Ronnebys behov av HVB-placeringar av ensamkommande asylsökande ungdomar. De ungdomar som kommer till oss ska förberedas för livet efter sin HVB-placering, så att de har förutsättningar att leva ett självständigt liv och kunna delta i samhällslivet på lika villkor.

Mål

  • Alla ungdomar ska vara nöjda med det bemötande de fått av personal på Cura Ungdomsboende.
  • Alla ungdomar ska tycka att de har goda kunskaper om det svenska samhället.
  • Alla ungdomar ska vara nöjda med den läxhjälp och annat stöd i skolarbetet som erbjuds på Cura Ungdomsboende.
  • Minst 90 procent av våra kunder ska tycka att vi genomfört vårt uppdrag enligt vård- och genomförandeplanen.

Utvärdering

  • När det gäller mål som är relaterad till ungdomarna görs en utvärdering i form av en enkät en gång om året. Enkäten följs upp med ett samtal av boendehandledare. Utvärdering görs även, när möjlighet finns, sex månader efter att ungdomen flyttat ut från boendet.
  • När det gäller kundens nöjdhet utvärderar vi genom att en gång om året skicka en enkät till respektive handläggare vid socialtjänsten där de får ta ställning till i vilken grad vi fullföljt vårt uppdrag.

15.2.Verksamhetsbeskrivning #

Cura Ungdomsboende arbetar med att ge ensamkommande asylsökande ungdomar samt ungdomar med permanent uppehållstillstånd vuxenstöd i en trygg boendemiljö. Våra boenden ser olika ut beroende på lokalernas utformning.

Självständighet och utveckling

Cura Ungdomsboende har som övergripande mål att hjälpa människor att växa. Det gör vi genom att  främja självständighet och utveckling av ungdomarnas egna resurser.  Boendet ska vara tryggt och gemytligt, en plats där ungdomarna har ett gott studieklimat och får goda kunskaper i svenska språket. De får stöd i att hitta bra fritidsaktiviteter och personalen hjälper ungdomarna att ingå i positiva nätverk samt förmedla en bra start med goda erfarenheter av Sverige.    Uppdraget utförs i enlighet med socialtjänstlagens intentioner, övrig lagstiftning och riktlinjer inom området samt upprättade avtal. Insatserna ska kännetecknas av trygghet, kontinuitet, gott bemötande och respekt för den personliga integriteten.

15.2.1.God man/särskild förordnad vårdnadshavare #

Personalen arbetar för att utveckla goda samarbetsformer med god man och andra instanser som den unge kommer i kontakt med.

Varje ungdom tilldelas en god man som tillförordnas av överförmyndaren i kommunen. Den gode mannen träder in i både vårdnadshavarens och förmyndarens ställe och ska därmed ansvara för den unges personliga förhållanden. Framför allt gäller dessa områden som han har med den unges asylprocess och ekonomi att göra.

När den unge får permanent uppehållstillstånd ska en särskilt förordnad vårdnadshavare utses för denne. Arbetet inriktas då mer på den dagliga omsorgen och den långsiktiga planeringen för den unges framtid. Särskild förordnad vårdnadshavare ska tillsättas enligt Föräldrabalken om den unges föräldrar är avlidna eller varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden om barnet. Socialnämnden tar ansvar för att den unge får en vårdnadshavare.

15.2.2.Ersättningar #

Ersättningar för ungdomar 15-18 år

Cura Ungdomsboende betalar ut olika ersättningar till ungdomar beroende på ungdomens mognad och boendeform. Den totala summan varje månad ska vara minst 1 050 kronor. Ersättningen skall komplettera ungdomens försörjning och användas till aktiviteter, hygien, abonnemang mm beroende på ungdomens ålder och situation.

Matpengar: Cura Ungdomsboende ersätter varje vecka ungdomen med 600 kronor i matpengar. Dessa pengar skall räcka till mat och andra nödvändiga hushållsprodukter samt hygienartiklar. Den första tiden handlar den unge tillsammans med personal och betalning sköts av Cura. Efter en tid görs en bedömning tillsammans med den unge om hen är redo för nästa steg; att handla, betala och laga maten på egen hand.
Ersättning motsvarande CSN-bidraget: Under sommaren uteblir CSN-bidraget under två månader. Om ungdomen inte har möjlighet till feriearbete/sommarjobb får den unge ersättning från Cura motsvarande studiebidraget (det extra tillägg många får från CSN ersätts dock inte under sommarmånaderna).
Ungdomar som bor i stödlägenhet med egen el och internetuppkoppling ersätts med 3000kr i månaden som ska täcka ungdomens samtliga utgifter utom hyran som Cura betalar.

 

 

15.3.Verksamhetschef på Cura Ungdomsboende #

För ansvarsområden som gäller verksamhetschefer generellt inom Cura Individutveckling se 7.1 Verksamhetschefer.

Verksamhetsansvar

 Verksamhetschefen har det yttersta ansvaret för arbetet med ungdomarna och den övriga verksamheten på Cura Ungdomsboendes respektive enheter.

Verksamhetschef ansvarar för att den unge skrivs in i Infosoc och placeringsbeslutet förvaras i den unges akt. När den unge skrivs ut från Cura Ungdomsboende ansvarar verksamhetschef att hen skrivs ut ur Infosoc.

 

15.3.1.Personal #

 Teamkonferens

Varje vecka träffas hela personalstyrkan för teamkonferens. Verksamhetschef förbereder konferensen i form av en dagordning. Protokollet justeras av verksamhetschef och läggs sedan ut på servern. Verksamhetschef följer upp besluten och ser till att de verkställs.

Schemaläggning boendehandledare

Cura Ungdomsboende strävar efter att alla tjänster bland boendehandledarna ska vara heltidstjänster. I schemat ingår även jour och beredskap. Personaltätheten ska anpassas efter verksamhetens behov vid schemaläggning. Schema översänds till lokala fackförbund för kännedom.

Nycklar

All personal som tilldelas nycklar ska fylla i en nyckelkvittens. Kvittensen förvaras i personakten. När en nyckel lämnas tillbaka kvitteras detta på den nyckelblankett som tidigare fyllts i. Verksamhetschef ansvarar även för ungdomarnas nycklar och kvittens. När en ungdom tappar bort sin nyckel skall den ersättas med faktisk kostnad.

 

 

15.3.2.Maestrokort #

Maestrokort

Verksamhetschef ansvarar för att de förladdade Maestrokorten delas ut till den unge, fylls på och redovisas till ekonomiansvarig på kansliet.

 

15.3.3.Deltagande och integration #

Deltagande och integration

 Verksamhetschef ansvarar, tillsammans med eventuell biträdande verksamhetschef och personalen, för att medverka till en god integration för ungdomarna och att i största mån få dem att delta i vad samhället erbjuder i form av idrottsaktiviteter, studiecirklar, svenska traditioner, närings- och föreningsliv med mera.

 

15.3.4.Samverkan #

Verksamhetschef är, tillsammans med eventuellt biträdande verksamhetschef, Cura Ungdomsboendes ansikte utåt mot de fyra avtalskommunerna: Ronneby, Olofström, Sölvesborg och Karlshamn. Verksamhetschefen har ett tätt samarbete med skola, socialtjänst och gode män. Verksamhetschef och biträdande verksamhetschef har även kontakt med övriga samarbetsparters såsom vårdcentraler, gymnasieskola och högstadiet, överförmyndaren, polisen, flyktingmottagningen, barn- och ungdomspsykiatrin med flera. Verksamhetschefen tar även emot studiebesök från ovan nämnda samarbetsparters.

 

15.4.Boendehandledare på cura Ungdomsboende #

15.4.1.Struktur runt placeringen #

Boendet tar emot e-post/telefonsamtal/fax från socialtjänsten i Ronneby, Olofström, Sölvesborg eller Karlshamns kommun angående placering av ny ungdom. Boendet tar emot placeringsbeslut från anvisningskommunen. Personal tillsammans med tolk hämtar eller möter upp den unge enligt överenskommelse med socialtjänsten. Överförmyndaren i ankomstkommunen tilldelar en god man till den unge snarast möjligt.

Inflyttning/inskrivning

Varje ungdom får kontaktpersoner på Cura Ungdomsboende. Vid inflyttning tar någon av dessa, alternativt tjänstgörande personal, emot den unge och visar lägenheten/rum samt övriga lokaler. Kontaktpersonen planerar in ett informationssamtal med den unge under de tre första dagarna. Den unge blir informerad om boenderegler, får brandskyddsinformation samt får skriva under inventarielista, datorförbindelse, nyckelkvittens och i förekommande fall lån av mobiltelefon. Informationen förvaras i den unges akt. All medicin hanteras av personal och förvaras inlåst i medicinskåpet i personalrummet.

Alla ungdomar som kommer till Cura Ungdomsboende får tid på vårdcentralen för hälsokontroll/-er. Kallelse skickas från vårdcentral till den unge. Uppgifter skickas även till Curas kansli för att diarieföras. När den unge kommer till Cura Ungdomsboende erhåller hen hygienkit, livsmedelskit samt ett klädkit.

I den unges introduktion skall ingå brandutbildning, simundervisning och materialet ”Hitta Rätt”.

Uppdraget

Uppdraget regleras i avtal mellan Cura Individutveckling och medlemskommunerna. Socialtjänsten ansvarar för att en utredning genomförs, enligt BBIC (Barns behov i centrum). Detta resulterar i en vårdplan och därefter en genomförandeplan. Den unge, god man, kontaktperson på Cura Ungdomsboende och socialtjänsten går tillsammans igenom genomförandeplanen. Cura Ungdomsboende är sammankallande till mötet och skriver genomförandeplanen som skickas till socialtjänsthandläggare samt god man för godkännande. Personal går tillsammans med tolk igenom genomförandeplanen med ungdomen.

Alla dokument/kopior på dokument som rör ungdomen ska förvaras i dennes akt.

Veckoschema

Kontaktpersonerna gör varje vecka ett veckoschema för den unge. Schemat innehåller planerade och fasta aktiviteter, till exempel skola, städning, besök och aktiviteter. Även egen tid med sin kontaktperson planeras och dokumenteras på veckoschemat.

 Samtal

Kontaktpersonen för regelbundna samtal med sin ungdom som rör skolgång, mående, trivsel på boende, samtal runt aktiviteter, uppförande med mera. Samtalet kan även ske på den unges begäran. Så länge den unge inte kan förstå och prata svenska ska samtalen alltid föras med tolk. Samtalen dokumenteras i journalanteckningar.

 Skola

Det är viktigt att skolundervisningen kommer igång så fort som möjligt för den unge. Den unge och god man blir kallad för inskrivningssamtal på skolan några veckor efter ankomst till boendet. På mötet medverkar även inbjuden boendepersonal. Personal närvarar också vid det årliga utvecklingssamtalet. Då ungdomarna ännu inte fått börja skolan bedriver personalen egen anpassad skolundervisning för ungdomarna.

Utflyttning/utskrivning

När det är dags att flytta från Cura Ungdomsboende görs en planering tillsammans med ansvarig handläggare, kontaktperson och ungdom, samt i förekommande fall, god man. Ungdomen tillsammans med personal gör en flyttstädning och lämnar ifrån sig nyckeln till rum/lägenhet samt i förekommande fall lånad mobiltelefon.

Boenderegler

När den unge anländer till Cura Ungdomsboende går personalen igenom förhållningsregler som denne ska följa. Detta sker under ett tolksamtal inom tre dagar och den unge får även skriva under att hen har tagit del av informationen. Inom en månad sker ett uppföljningssamtal då man gör en utvärdering och friskar upp minnet av regler och rutiner.

15.4.2.Kontaktperson #

Kontaktperson


 
Kontaktpersonerna arbetar olika helger. Att vara kontaktperson åt en ungdom innebär att man tar ett större ansvar för den ungdomen än vad övrig personal gör. Kontaktpersonen ska ha bra och regelbunden kontakt med god man till den unge och stödja den unge i skolarbetet och i att hitta en meningsfull fritid.

   Ett viktigt ansvarsområde som kontaktpersonen har är att upprätta och arbeta med genomförandeplan tillsammans med den unge, handläggare och god man. Delegering till annan personal för utförande kan bli nödvändig. Kontaktpersonen ansvarar för att samtal med ungdomen blir genomförda i enlighet med genomförandeplanen, planerar och utför tillsammans med ungdomen individuella aktiviteter, stödjer ungdomens deltagande i samhället, dennes personliga utveckling och välbefinnande.

   Kontaktpersonen ansvarar för kontakten med olika instanser i samhället, i det som rör den unge. Det är kontaktpersonernas ansvar att vidarebefordra information om ungdomen till övrig personal. På teamkonferenserna bör det alltid finnas tid för informationsutbyte.

15.4.3.Praktiskt arbete (boendehandledning) #

Dagstruktur

På Cura Ungdomsboende finns det en dagstruktur som fungerar lika från dag till dag med fasta tider för aktiviteter såsom läxläsning och inköp av matvaror, måltider på helgerna och städning med mera. Varje söndag skrivs en veckoöversikt över kommande vecka. Personal/ungdom anmäler frånvaro till skolan.

Under dagen följer vid behov personal med den unge på bokade besök på vårdcentral, tandläkare och liknande. På eftermiddagen erbjuds det läxläsning tillsammans med personal. Personalen motiverar även alla ungdomar till fritidsaktiviteter. Det finns bestämda tider på våra boende när datorer, tv och kök ska vara avstängda. Alla boenden har som regel att ungdomarna ska vara hemma kl. 22.00 på vardagar och kl 23.00 på helger och lov. Om det inte sker kontaktas god man och boendet har samtal med ungdomen dagen efter.

Aktiviteter

Helgens aktiviteter med ungdomarna planeras av kommande helgteam och skall förankras med verksamhetschef. Vid aktiviteter under lov och ledighet ska dessa planeras i förväg.

Matprogram

På Cura Ungdomsboenden jobbar personal med olika steg i matprogram som syftar till att den unge lär sig om matlagning, handling och hushåll. Målet är att ungdomen själv handlar och lagar sin mat utan personalens hjälp.

Ungdomar 12-15 år lagar mat tillsammans med personal.

 Turansvar/turstyrning

Vissa arbetsuppgifter är kopplade till olika schemalagda arbetspass. Det finns en ”turpärm” i personalrummet där personal kan läsa om de olika arbetsuppgifterna som är kopplade till sitt pass.

Husmöte

Minst en gång i månaden samlas alla ungdomar och tjänstgörande personal för husmöte. Mötet är ett forum för information mellan ungdomar och personal. Minnesanteckningar förs av personalen och sparas på servern. Detta läses upp på nästkommande teamkonferens samt på nästkommande husmöte.

Städning och tvätt

Personal ansvarar för städning av gemensamma utrymmen under veckan och även en dag tillsammans med ungdomarna enligt upprättat städschema. Ungdomarna ansvarar själva för att städa sina rum/ lägenheter. Ungdomarna ansvarar för sin egen tvätt och personalen finns till hands om det behövs. Personalen ansvarar för den gemensamma tvätten.

Allmän daglig livsföring (ADL)

Personlig omvårdnad omfattar: hygien, kläder, mat, sömn, stimulans och mänsklig kontakt. I första hand ansvarar kontaktpersonerna för att deras ungdomar får dessa behov tillgodosedda. Men all personal har ett ansvar för att se till att den dagliga omvårdnaden fungerar för alla som bor på Cura Ungdomsboende.

Sjukvård och medicin

Den unge skrivs in på Cura Ungdomsboende och efter en kort tid får hen tid för en allmän läkarundersökning på en vårdcentral. I vissa fall har ungdomen redan besökt läkaren i någon annan svensk stad och är i behov av fortsatt behandling. Övrig kontakt med vårdcentralen/tandläkare sker vid behov. Personal följer med om inte god man kan. God man ansvarar för kostnader i samband med sjukvård och tandläkare och liknande.

All medicin förvaras i låst skåp. Medicinlista från ansvarig läkare förvaras i akten. Särskild medicinlista finns ifylld, med samtliga mediciner som ges till ungdomarna. Särskild rutin för läkemedelshantering finns på servern.

Fritidsaktiviteter

Alla ungdomar som bor på Cura Ungdomsboende har rätt till en meningsfylld fritid. Den unge får hjälp av sina kontaktpersoner att få insyn i föreningslivet och se vilka fritidsaktiviteter som erbjuds i staden och i närliggande kommuner. Boendet stödjer ekonomiskt en aktivitet, om ungdomen vill ha fler får hen själv stå för detta.

Den unge får en viss summa enligt gällande riktlinjer till en fritidsaktivitet. Detta innefattat terminsavgift, resor till och från aktiviteten som det krävs, samt turneringsavgifter eller dylikt. Dock ej utrustning eller kläder.

Transporter

Cura Ungdomsboende disponerar ett flertal bilar och bussar. Bussarna används för att skjutsa ungdomarna till vårdcentral, tandläkare och liknande samt vid gemensamma utflykter eller besök längre iväg. Ungdomarna ansvarar själva för att ta sig till skolan, kompisar och fritidsaktiviteter.

När det gäller ungdomar 12-15 år får ungdomarna ett busskort som finansieras av Cura. Boendehandledare visar hur kollektivtrafiken fungerar med busstidtabeller med mera.

Stödboende  Skriv mer häroch ändra…

Då ungdomen uppfyller de tre grundläggande kriterierna för utflytt kan de flytta till stödboende.  Ungdomen ska vara 18 år fyllda, ha PUT och en fungerande skolgång med CSN-bidrag. Ungdomarna har under sin tid i utslussningslägenhet samma möjligheter att följa med på olika aktiviteter som boendet anordnar. Under tiden som den unge bor i utslussningslägenhet förs det en diskussion mellan boendepersonal, socialtjänst och den unge angående möjligheten att skaffa sig ett eget boende.

Tillsyn i stödboendet

De ungdomar som har flyttat ut till utslussningslägenheterna följer ett tillsynsschema. I början besöks ungdomen dagligen, när den unge känns tillräckligt stabil tar personalen beslut om att avancera till steg två. I steg två besöks den unge varannan dag för att sedan nå slutsteg tre, då tillsynen blir två gånger i veckan samt en telefontillsyn. Tillsynen sker på bestämda tider och dagar. Personal ska även göra oanmälda tillsyner hos ungdomarna.

 

 

 

15.4.4.Ansvarsområden för boendehandledare #

På Cura Ungdomsboende har personalen särskilda praktiska ansvarsområden såsom till exempel bilvård, inventering, medicin, bibliotek, journaler, aktiviteter, skola. Dessa beskrivs mer detaljerat under respektive boende.

På alla boenden finns ansvarig för brandskydd, kvalitetssäkring och miljöarbete.

Brandskydd

Brandskyddsansvarig på varje boende har ansvar för det systematiska brandskyddet och för att informera kollegor om brandskyddet på respektive boende. Kontaktpersonerna ansvarar för att information ges till ungdomarna om brandskydd samt för att kontrollera funktionen på brandvarnaren i den unges rum en gång per månad. Brandövning för ungdomar och personal ska hållas en gång per år.

Kvalitetsansvarig

På Cura Ungdomsboende är en eller två av boendehandledarna ansvariga för kvalitetshandboken. Verksamhetschef kallar till kvalitetscirkel två gånger om året, ett på våren och ett på hösten. All personal deltar i kvalitetscirkeln. Verksamhetschef är ordförande och kvalitetsansvariga är sekreterare vid kvalitetscirkeln och eventuella förändringar skrivs ned för uppföljning.

Till kvalitetscirkeln ska kvalitetshandboken vara läst och eventuella förslag till ändringar presenteras.

Kvalitetsansvariga ska engagera medarbetarna i kvalitetsarbetet genom att delegera ut uppgifter om ändringar eller utveckling av kvalitetshandboken. All personal kan även lämna förslag till förändring. Kvalitetssäkring är ett stående inslag på varje teamkonferens. All personal ska lämna förslag till förändringar till kvalitetsansvarig som diskuteras vidare på konferensen. Allt arbete inom kvalitetshandboken prioriteras.

Miljöansvarig

En eller två boendehandledare är miljöansvarig och jobbar kontinuerligt med miljöperspektivet i verksamheten. Miljöansvarig ansvarar för att informera övrig personal om Cura Individutvecklings miljöpolicy och hitta strategier så att denna följs. Miljöansvarig deltar i miljöpolicyutbildningar och återför sedan vidare informationen till övrig personal. En gång i månaden står verksamhetens miljöpolicy som punkt på teamkonferensens dagordning. Kontaktpersonerna ansvarar för att ungdomarna tar del av Cura Ungdomsboendes miljöarbete.

 

 

 

 

15.4.5.Kompetensutveckling #

Intern utbildning

Intern utbildning är obligatorisk och detta meddelas av verksamhetschef. Studiebesök i andra verksamheter uppmuntras och bör ske en gång om året.

All tillsvidareanställd personal ska gå MI-utbildning samt utbildning i lågaffektivt bemötande.

Utbildning och konferenser

På teamkonferensen presenteras aktuella utbildningar och konferenser. Med hänsyn till budget, behov och intresse tar vi ställning till om utbildningen är relevant och kan beviljas. Gällande längre och dyrare utbildningar tar områdeschef beslut.

15.4.6.Dokumentation #

Akt

Till varje ungdom upprättas en personakt som innehåller all dokumentation som rör den unge. I den personakten finns bland annat placeringsbeslut, personuppgifter, dokument från myndigheter, genomförandeplan, medicinlista, nyckelkvittens, datorförbindelse, undertecknad brandskydds-information, undertecknad inventarielista samt kopior på handlingar till den unge. Den fysiska akten förvaras i brandisolerat dokumentskåp.

Övrigt – se dokumenthanteringsplan i Centrala direktiv.

Genomförandeplan

Socialtjänsten och boendet ansvarar för att det upprättas en genomförandeplan för den unge. Den utgår från vårdplanen och beskriver den unges behov. Den ska finnas med, och eventuellt revideras, vid varje möte med socialtjänsten. Den skall förvaras i ungdomens akt. Kontaktperson ska närvara vid genomförandeplansmöte.

Teamkonferens

Tid är avsatt för teamkonferens varje onsdag eftermiddag. På teamkonferensen behandlas ärenden som har med det dagliga arbetet på boendet att göra.

Journal– och daganteckningar

Dag-/journalanteckningar om ungdomarna skrivs in i Infosoc av tjänstgörande personal. Personalen skall läsa dag-/journalanteckningar regelbundet för att uppdatera sig kring varje ungdom. Används dag-anteckningar ska informationen föra in i journalanteckningarna snarats möjligt av ansvarig personal.

 Månadsrapporten

Journalanteckningarna ligger till grund för månadsrapporten som skrivs varje månad av kontaktpersonen. I rapporten går att läsa hur ungdomen trivs på boendet, i skolan, nätverkskontakter, hälsa med mera. Ungdomen får tillgång till månadsrapporten via socialtjänsten.

Alarmeringssystem

På Cura Ungdomsboenden finns det ett statussystem som är kodat i färgerna rött, gult och grönt. Tillsynsscheman gäller för de ungdomar som behöver extra tillsyn.

Röd kod gäller ungdomar i kris, vid suicidrisk eller om ungdomen blivit utsatt för slag/hot eller utfört slag/hot mot någon. Vid denna färgkod underrättas god man samt socialhandläggaren och ett tillsynsschema sätts upp för regelbunden tillsyn.

Gul kod gäller ungdomar som upplever besvär med sin asylprocess, ungdomar som är fysiskt eller verbalt utagerande eller ungdomar som har svårt att följa gängse umgängesnormer.

Grön är grundtillståndet för alla ungdomar. Hos alla individer finns det alltid någonting som fungerar. Genom att fokusera på det som fungerar får vi detta att växa.

Klagomålshantering

Vid klagomål finns det blanketter som ungdomarna kan fylla i, antingen själva eller tillsammans med personal. Klagomålen ska lämnas till verksamhetschefen som utreder dem och vidtar eventuella åtgärder.

15.4.7.Akutsituationer #

Se även Cura Individutvecklings krisplan samt Cura Ungdomsboendens lokala handlingsplaner.

Kriminella handlingar

Vid misstanke om att någon ungdom vid ungdomsboendet gjort sig skyldig till kriminell handling är var och en av personalen skyldig att ingripa och avstyra denna. Personalen ska sedan samla in fakta om den aktuella händelsen samt omgående underrätta verksamhetschef om det som hänt. Verksamhetschef beslutar om åtgärdsplan och eventuell polisanmälan efter samråd med förbundschef. Verksamhetschef informerar biträdande verksamhetschef, god man till ungdomen, socialtjänst samt berörd personal. Händelsen dokumenteras. Ersättning för uppkommen skada ska alltid regleras utifrån ungdomens betalningsförmåga. Se rutinen för skadegörelse på servern.

Drogpåverkan

All personal som påträffar en ungdom som är drogpåverkad ska göra en bedömning av den unges tillstånd. Verksamhetschef informeras och informerar sedan biträdande verksamhetschef och förbundschef. God man och socialförvaltningen underrättas. Kontakt ska omedelbart tas med sjukhus samt socialtjänst när situationen bedöms som allvarlig.

Ungdomen ska vistas på boendet under tillsyn av personal så länge den unge är påverkad. Händelsen utreds av verksamhetschef som dokumenterar det inträffade. En åtgärdsplan upprättas av verksamhetschef och biträdande verksamhetschef, i samråd med socialtjänsten.

I samråd med berörd socialtjänst samt verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef har personal på Cura Ungdomsboenden möjlighet att drogtesta en ungdom om misstanke finns att den unge har använt någon form av drog.

 

Hot och våld

Det är Cura Individutvecklings ambition att genom fortlöpande utbildningar och handledning, arbetsplats- och personalkonferenser skapa ett förhållningssätt som förebygger att hot- och våldssituationer uppkommer. Andra förebyggande insatser är upprättade av individuella handlingsplaner om så krävs för ungdomarna. Personalens agerande ska ske utifrån de direktiv som finns i Curas krisplan, på servern.

Självmordsförsök

Ambulans och/eller läkare kontaktas omedelbart om en ungdom gjort ett självmordsförsök. Vid ensam tjänstgöring ska beredskapen kallas in och verksamhetschef skall alltid informeras. God man samt socialtjänsten informeras snarast. Om händelsen är mycket allvarlig ska verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef samla samtliga ungdomar för samtal och information angående det inträffade. Områdeschef och förbundschef informeras.

Dödsfall

Kontakt tas alltid med 112 samt med närmsta chef enligt Cura krisplan.

Hjärt-lungräddning

Personalen får utbildning i hjärt- och lungräddning vartannat år av utbildad personal. Hjärtstartare finns på alla verksamheter.

15.5.Historik #

Cura Individutveckling fick år 2011 i uppdrag av tre kommuner, Ronneby, Olofström och Sölvesborg att samordna ett boende för ensamkommande flykting-barn och -ungdomar i åldrarna 15-18 år. Namnet på ungdomsboendet blev Cura Park och var beläget i Parkdalaområdet i Ronneby, i ett hus med studentlägenheter. I initialskedet hade boendet plats för 15 ungdomar med möjlighet att utöka antalet platser i takt med att den unge fått permanent uppehållstillstånd (PUT).

När Cura Park blev fullbelagt öppnades ytterligare ett boende i Sölvesborg, Cura Vik ungdomsboende. Detta boende låg i Valje och hade plats för upp till 15 ungdomar. Båda boendena hade då en gemensam verksamhetschef och ingick i Cura ungdomsboende.

I september 2014 öppnade Cura Boda och alla verksamheter inom Cura ungdomsboende fick en verksamhetschef på varje boende.

Under våren 2015 utökades antalet platser på Cura Vik och senare under året även på Cura Boda och Cura Park. I juli öppnade Cura Gård i Svängsta och i september Cura Lister i Mjällby. Strax därefter började flera av våra ungdomar att dela rum för att vi skulle kunna ta emot fler ungdomar med anledning av det ökade antalet asylsökande barn och ungdomar som då kom till Sverige. Under hösten 2015 startade Cura två tillfälliga boenden, Vandrarhemmet och  Cura Aspan i Ronneby kommun, med anledning av den stora tillströmningen av ungdomar.

Under 2016 öppnade två nya boenden Cura Brunn i Ronneby och Cura Borg i Sölvesborg.

16.Villa Mjällby Ungdomsenhet #

Villa Mjällby är ett HVB för ungdomar i åldern 13 till 20 år med psykosocial problematik. Vi får våra uppdrag av socialtjänsten och kan ta emot ungdomar för akutplacering, utredningsuppdrag och/eller behandlingsuppdrag. Villa Mjällby erbjuder även eftervård och öppenvård. Totalt finns det plats för 8 pojkar och flickor.

 

16.1.Uppdrag #

Villa Mjällbys övergripande uppdrag är att möta kommunernas behov av heldygnsplaceringar för ungdomar med psykosocial problematik. Vi har möjlighet att ta emot placeringar akut dygnet runt, kartlägga och utreda framtida behov av insats och erbjuda relevant behandling som vilar på en evidensbaserad grund. Målet med placeringen på Villa Mjällby är att kunna erbjuda ungdomen trygghet och ett gott bemötande där ungdomen har en stor delaktighet i sin planering under placeringstiden.

Ungdomens familj och nätverk är en viktig del i behandlingsarbetet på Villa Mjällby om inga hinder finns.  Andra viktiga samverkansparter är ungdomens egen socialtjänst, skola eller annan sysselsättning, sjukvård, tandvård och föreningslivet.

 

16.2.Mål #

Målet är att Villa Mjällby ska bli det bästa alternativet inom behandlingshem för ungdomar på den regionala arenan. Utvärdering görs genom enkäter till placerad ungdom och uppdragsgivare.

Att skapa en god arbetsmiljö och sträva efter att vara en attraktiv arbetsgivare. Löpande handledning, utbildning, deltagande och gott ledarskap. Medarbetarnöjdhet målsätts enligt Curas kvalitetsarbete. Utvärdering genom enkät till personalen, årligen.

Verksamheten ska bära sina egna kostnader. Ekonomisk uppföljning sker löpande.

Som placerad ungdom på Villa Mjällby ska man få ett gott bemötande av personal under sin inskrivningstid. Alla placerade ungdomar ska uppleva att de är delaktiga i utförandet av sin behandling och vardag. Alla ungdomar ska uppleva en trygg och säker vistelse.

16.3.Målgrupp #

Villa Mjällby har möjlighet att ta emot ungdomar i åldern 13 till 20 år med psykosocialproblematik. Detta kan innebära missbruk, kriminalitet, självskadebeteende, psykisk ohälsa, relationsproblem, skolproblematik och neuropsykiatrisk problematik.

 

16.4.Värdegrund #

Värdegrunden finns att läsa  på Curas hemsida.

Nyanställd personal informeras vid anställningens start om värdegrunden och den lyfts  regelbundet upp till diskussion vid arbetsplatsträffar och hålls på så vis levande bland alla medarbetare. 

 

16.5.Ungdomens inflytande och delaktighet #

När man skrivs in på Villa Mjällby sker ett samtal om förutsättningarna som gäller för vistelsen.

När genomförandeplan upprättas görs detta tillsammans med ungdomen för att säkerställa att denne har inflytande över och är delaktig i insatsen på ett sätt som upplevs som meningsfullt. Stor vikt läggs vid att försäkra sig om att möjligheterna till inflytande är anpassade till ungdomens behov utifrån exempelvis mognad, kognitiv förmåga, fysisk och psykisk funktionsförmåga eller språk. Finns det behov av tolk så används detta.

Genom regelbundna husmöten och veckovis planering ges möjlighet för ungdomarna att ha inflytanden över verksamheten.

Klagomål och synpunkter kan lämnas över såväl muntligt till som skriftligt. Blanketter för skriftliga synpunkter finns tydligt framställda och lämnas till verksamhetschef, möjlighet finns även att göra det digitalt via hemsidan för att öka anonymiteten. 

 

16.6.Hälso och sjukvårdsuppgifter #

All läkemedelshantering på Curas HVB sker normalt som så kallad egenvård. Detta innebär i praktiken att en läkare har avgjort att en ungdom själv eller vårdnadshavare/godman är ansvarig för eventuella läkemedel. Eftersom ungdom bor i ett HVB tillsammans med andra ungdomar måste Curas personal hantera deras läkemedel. Detta finns det en övergripande rutin för.

Villa Mjällbys personal har fullmakt för att hämta ut ungdomens medicin om blankett om fullmakt är ifylld och inlämnad till Apoteket i Mjällby. Ungdomen delar sin dosett med personal i personalköket. 

När en ungdom skrivs in på Villa Mjällby enligt SoL bokar kontaktpersonen in en hälsoundersökning på vårdcentral. Vid LVU bokar socialtjänsten in läkarundersökningen. Övrig kontakt med sjukvård, tandläkare samt ungdomsmottagningen sker vid behov. Villa Mjällby står för alla kostnader i samband men ungdomens sjukvård.  

16.7.Evidensbaserad praktik #

Verksamheten som bedrivs på Villa Mjällby vilar på en miljöterapeutisk och systemteoretisk grund. Vi använder oss av ett lågaffektivt bemötande och Motiverande samtal (MI) som samtlig personal är utbildad i. 

De specifika behandlingsmetoder som används är väl beprövade och flera utgår ifrån KBT. Flertalet av dem finns med i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruksvård såsom Haschavvänjningsprogrammet (HAP), Cannabisprogram för ungdomar (CPU), Återfallsprevention (ÅP) och Adolescent Community Approach (A-CRA). ÅP och A-CRA är flertalet av personalen utbildade i. Även väl beprövade metoder som NADA, Repulse och Föräldracoachning används. 

De metoder som används på Villa Mjällby är väl inarbetade hos personalgruppen och kan därför utan problem beskrivas för både ungdomar, uppdragsgivare och andra berörda för att klargöra syfte och innehåll.

Kontinuerlig fortbildning av personal ses som en viktig del i att hålla god kvalitet av behandlingsinnehållet. Regelbunden handledning med systemteoretisk inriktning av legitimerad handledare är ett sätt som säkerställa att hela personalgruppen är väl förtrogen med arbetssättet. Detta görs också genom arbetsplatsträffar där det förs fortlöpande metoddiskussioner i hela arbetsgruppen.

16.8.Processer #

Samtliga processer dokumenteras där det framgår vem/vilka som tog initiativet, fattade beslutet samt överenskomna insatser eller åtgärder.

16.8.1.Förfrågan #

Alla förfrågningar som kommer till Villa Mjällby dokumenteras i Infosoc. Inför varje planerad placering inhämtas relevant information från uppdragsgivaren om ungdomens situation, utbildning, anhöriga och närstående, socialt nätverk, fysisk och psykisk hälsa, eventuellt funktionsnedsättning, sysselsättning, arbete och fritid. Även uppdragsgivarens utredning som ligger till grund för placeringen inhämtas.

Vid akutplacering inhämtas så långt som det är möjligt information om skälet till akutplaceringen liksom information om ungdomens situation.

Inför varje placering görs en lämplighetsbedömning som dokumenteras i Infosoc.

16.8.2.Inskrivning #

Beslut om inskrivning fattas av Villa Mjällbys verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef. De finns i beredskap för att göra lämplighetsbedömningar om förfrågan gällande ny placering sker utanför kontorstider.

Om ungdomen som uppdraget gäller har en avvikande åsikt om de bedömningar som socialtjänsten har gjort dokumenteras detta.

Vid inskrivning påbörjas en introduktion för ungdomen i verksamheten som innehåller information om personens rättigheter, viktiga kontaktuppgifter för ungdomen, eventuella restriktioner enligt lag för placeringen, regler och brandrutiner samt information om vart ungdomen kan vända sig med synpunkter och klagomål.

Informationen ges på ett sätt som försäkrar att ungdomen kan tillgodogöra sig den. Om tolk eller annat hjälpmedel behövs används detta.

Om möjligt sker planering av uppföljning vid inskrivning liksom planering av skola, praktik eller arbete. Villa Mjällby kallar skyndsamt till ett uppdragsmöte om detta inte gick kombinera vid inskrivningsmötet med socialtjänsten, ungdomen och i förekommande fall vårdnadshavare/god man eller anhörig. På mötet diskuteras uppdraget, målen med uppdraget, utslussning, utskrivning och uppföljning.

Till varje ungdom upprättas en fysisk akt som innehåller alla papper som rör ungdomen. I den fysiska akten ska det finnas inskrivningsinformation med personuppgifter, placeringsbeslut, genomförandeplan, vårdplan. Det önskas även finnas  telefonlista, tidigare utredningar, nyckelkvittens, överenskommelse rörande permissioner då det förekommer och reglerna som ungdomen tagit del av. Den fysiska akten är diarieförd och förvaras i dokumentskåp.

En uppföljning av den introduktion som ges vid ungdomens inskrivning, görs efter en vecka för att förvissa sig om att personen, utifrån sin ålder, mognad, språk, kognitiva förmåga, och eventuella funktionsnedsättningar har tillgodogjort sig informationen.

16.8.3.Insats #

Kontaktpersonen ansvarar för att upprätta en genomförandeplan utifrån uppdraget tillsammans med ungdomen och förmedlar den till uppdragsgivaren. Om ungdomen inte vill eller kan medverka dokumenteras skälen till de liksom vilka övriga som medverkat i upprättandet.

Genomförandeplanen ska finnas med och revideras vid varje möte med socialtjänsten. Genomförandeplanen kan även revideras utan socialtjänstens närvarande och ska då kommuniceras till socialtjänsten.

Villa Mjällby medverkar till att samordnad individuell plan (SIP) upprättas om ungdomen får insatser från flera olika huvudmän, exempelvis landstinget eller kommun.

Om Villa Mjällby identifierar ett behov som uppdraget inte omfattar, informeras  socialtjänsten och eventuellt uppdateras vårdplan och revidering av uppdraget.  Det kan bli aktuellt med ett möte för att besluta om vidare insats, exempelvis en ny lämplighetsbedömning.

Under insatsens tid följer personal på Villa Mjällby regelbundet upp ungdomens upplevelse av trygghet, säkerhet, hälsa, bemötande och delaktighet.

När utslussning ingår i uppdraget planeras den som en del i genomförandeplanen.

16.8.3.1.Dagsstruktur #

På Villa Mjällby strävar vi efter att hålla en dagsstruktur som är sig lik från dag till dag. Det finns fasta tider för gemensamma måltider, väckning, sänggående och aktiviteter.  Vissa aktiviteter är styra till vissa dagas så som inköp och städning.

Se Villa Mjällbys verksamhetsschema.

Varje ungdom har även ett individuellt schema med tider som berör dem. Dessa är ofta även inskriva i Villa Mjällbys checklista.

Det finns även schema tavla som visar vilken personal som jobbar under dygnet.

 

16.8.3.2.Inköp och matlagning #

Villa Mjällby har en matansvarig personal som planerar matsedel och matinköp tillsammans med ungdomar i den mån det går. Ungdomarna uppmuntras att hjälpa till vid matlagning och bakning. Veckoinköp är planerade till måndagar och torsdagar.

16.8.3.3.Städning och tvätt #

Personal är ansvariga för städning av de gemensamma utrymmena och ungdomarna hjälper till i möjligaste mån. Ungdomar har ansvar för städning av sina egna rum, personal stöttar vid behov. Efter flytt gör personal en kontroll av vad som bör åtgärdas innan en inflytt.

Ungdomarna tvättar sina kläder med stöttning av personal. Tvättid bokas utanför tvättstugan.

16.8.3.4.Kläder och utrustning #

Vid inskrivning går personal tillsammans med ungdomen igenom ungdomens kläder för att undersöka om komplettering måste ske.  Ungdomarna kan vara inskrivna utifrån olika avtal. Det vanliga är att ungdomen ska ha med sig en grundgarderob vid inflytt som socialtjänsten ansvarar över. Löpande inköp står Villa Mjällby för.

Se dokument för vad som anses vara en grundgarderob.

16.8.4.Uppföljning #

Vid inskrivningstillfället ska det framgå hur Villa Mjällby, ungdomen och socialtjänsten ska vara delaktiga i uppföljningen. Uppföljningen har sin utgångspunkt i de mål som är fastställda i genomförandeplanen. Villa Mjällby initierar en uppföljning av samverkan kring placeringen med uppdragsgivaren.

16.8.5.Utskrivning #

Vid utskrivning genomför Villa Mjällby ett avslutningsmöte med socialtjänsten, ungdomen, och om möjligt anhöriga. Om ett avslutningsmöte inte kommer till stånd dokumenterar Villa Mjällby skälen till detta. Vid avslutningsmöte läggs särskild vikt vid resultatet av insatsen.

Vid ett sammanbrott av insatsen utreder Villa Mjällby skälen till sammanbrottet och vidtar vid behov åtgärder.

16.8.6.Utvärdering #

Villa Mjällby skickar efter avslutad insats utvärderingsblankett till socialtjänsten.

Villa Mjällby erbjuder ungdomen att medverka i en utvärdering som innefattar frågor om trygghet, säkerhet, hälsa, bemötande och delaktighet samt måluppfyllelse enligt genomförandeplanen.

16.9.Personal och kompetens #

I personalgruppen på Villa Mjällby finns medarbetare med relevant utbildning, kompetens och lång erfarenhet av att möta ovanstående problematik hos ungdomar. Samtlig personal har minst två års eftergymnasialutbildning så som exempelvis socionom, socialpedagog och behandlingspedagog.

16.9.1.Verksamhetschef/föreståndare #

Verksamhetschefen på Villa Mjällby har en Social omsorgsexamen med inriktning mot socialpedagogiskt behandlingsarbete från 2001 som idag motsvarar 180 högskolepoäng. Tidigare arbetslivserfarenhet av behandlings och utredningsarbete på två institutioner och i öppenvård både för barn och ungdomar samt av familjer. 

Verksamhetschefen ansvarar för att arbetet på Villa Mjällby organiseras så att ungdomarna som är inskrivna får boende, vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet. Det är verksamhetschefens ansvar att verksamheten kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande.

Verksamhetschefen har ansvaret för att skolplikten kan uppfyllas samt att beakta ungdomars önskemål om utbildning och sysselsättning som inte omfattas av skolplikt.

Ungdomar som är inskrivna på Villa Mjällby ska ha tillgång till hälso- och sjukvård samt tandvård.

Det är verksamhetschefens ansvar vid rekrytering att nya medarbetare har relevant utbildning och erfarenhet samt besitter en personlig lämplighet och att de får en god introduktion.

Villa Mjällby ska ha behandlingsmetoder som är anpassade efter målgruppen vilket ska följas upp och utvärderas av verksamhetschefen.

Det är även verksamhetschefens ansvar att verksamheten utvecklas i takt med ny lagstiftning, nya forskningsresultat samt resultat från tillsyn.

Se även det generella avsnittet gällande verksamhetschefs ansvarsområde inom Kommunsamverkan Cura Individutveckling.

16.9.2.Biträdande verksamhetschef/ställföreträdande föreståndare #

Den biträdande verksamhetschef har en socionomutbildning i grunden samt flertalet vidareutbildningar inom specifika behandlingsmetoder och lång erfarenhet av behandling i öppenvård.

Biträdande verksamhetschef går in som ställföreträdande föreståndare vid verksamhetschefs frånvaro.

Biträdande verksamhetschef har ett övergripande ansvar för att inskrivna ungdomar får tillgång till lämplig behandling genom att handleda behandlarna samt själv utföra behandlingsinsatser.

Biträdande verksamhetschef har ett övergripande ansvar för bemanning och schemaläggning. 

16.9.3.Utredare #

Utredaren på Villa Mjällby är utbildad till behandlingspedagog på 180 högskolepoäng.

Utredaren ansvarar för att frågeställningar som kommer från socialtjänsten blir besvarade i utredningen alternativt kartläggningen. Ungdomen ska ges goda möjligheter att uttrycka sina behov och få berätta om sina upplevelse och önskemål. Utredningstiden på Villa Mjällby är minst 8 veckor och följer en särskild rutin. Se rutin för utredning.

 Delar av utredarens tjänst är förlagd till behandlingsarbete. 

Utredaren ansvarar för att skriva och förmedla sammanfattningar till socialtjänsten efter deras önskemål. 

16.9.4.Behandlare #

Samtliga behandlare på Villa Mjällby har minst två år relevant eftergymnasialutbildning. Flertalet har lång arbetslivserfarenhet av liknande arbete. Flera har även utbildning i specifika behandlingsmetoder.

Hela personalgruppen har en grundutbildning i lågaffektivt bemötande och MI hur detta kan tillämpas i behandlingsarbetet på Villa Mjällby. Flertalet ur personalgruppen har även gått A-CRA,  ÅP och systemteori.

Det görs ett registerutdrag på samtliga anställda på Villa Mjällby före anställning. 

Personalen får kunskap om gällande sekretessbestämmelser i samband med introduktionen.

16.9.5.Kontaktperson #

Varje ungdom blir skyndsamt tilldelad två kontaktpersoner som jobbar olika helger. Detta för att ungdomen i största mån ska ha en kontaktperson på boendet dagligen.

Kontaktpersonerna ansvarar för att upprätta genomförandeplan och revidering av genomförandeplan. Kontakt med socialhandläggare, skola, sjukvård och andra aktörer samt nätverket runt ungdomen . Kontaktpersonerna ska boka in de möten som rör ungdomen och också närvara. Kontaktpersonerna ska ha inplanerade veckosamtal med ungdomen. Ansvariga för planering av umgänge tillsammans med ungdomen och personen som har ansvar under umgänget. Planering och genomförande av inköp samt klipptider. Skapa egentid med ungdomen i den mån det finns utrymme. Inköp och planering av friande vid födelsedagar och flytt. Ansvariga för att ungdomen får en meningsfullt sysselsättning och fritid.

16.9.6.Personalbehov och personaltäthet #

Det finns minst två behandlare i tjänst på Villa Mjällby dygnet runt.

Måndag till fredag under dagtid finns verksamhetschef samt biträdande verksamhetschef i tjänst. Verksamhetschef och biträdandeverksamhetschef delar på beredskap dygnet runt för att kunna göra lämplighetsbedömningar vid placeringsförfrågningar samt om akuta situationer uppstår på Villa Mjällby som kräver arbetsledning.

Utredaren jobbar måndag till fredag två kvällspass och tre dagtidspass.

Nio behandlare arbetar blandat måndag till söndag, dagtid, kvällar, och har sovande jour på plats på Villa Mjällby. Två behandlare turas om att jobba vaken natt. Vi följer rådande arbetstidsavtal.

Personalen får regelbunden handledning för att verksamheten ska kunna utvecklas framåt.

16.9.7.Arbetsuppgifter #

Hela personalgruppen samlas på onsdag förmiddag för veckokonferens. Där får kontaktpersonerna utrymme att samtala och lägga upp strategi kring ungdomen. Detta delas sedan med hela gruppen. Där lyfts frågor som har med det dagliga arbetet att göra, arbetsmiljöfrågor samt information från kansliet.

På Villa Mjällby finns det särskilda ansvarsområden som är fördelade på personalgruppen.

  • Bilansvarig
  • Matansvarig
  • Aktivitetsansvarig
  •  Inköpsansvarig
  • Checklisteansvarig
  • Rutinpärmsansvarig
  • Miljöansvarig
  • Kvalitetsansvarig
  • Dorgtestansvarig
  • Larmansvarig
  • Brandskyddsansvarig
  • Lägenhetsansvarig
  • Mentor vid nyanställning
  • Praktikantansvarig

För dokumentation se rutin på Toker.

16.10.Skola, utbildning, arbete och praktik #

Ungdomar som är i ålder för skolplikt ska komma igång med skolarbete så fort som möjligt. Ungdomar som har passerat ålder för skolplikt ska i möjligast mån motiveras till skolgång. Om inte skola är ett alternativ för ungdomen ska annan form av lämplig sysselsättning motiveras.

Då det är lämpligt och praktiskt genomförbart kommer ungdomen att gå kvar på sin ordinarie skola.

Det finns ett samarbete med Mjällbyskolan. Verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef informerar rektor på Mjällbyskolan så snart vi känner till att en ungdom har behov av en plats på Mjällbyskolan för att de snarast ska kunna bereda en plats.

Om ungdomen inte har en fungerande skolgång under sin vistelse på Villa Mjällby informeras vårdnadshavare och placerande socialtjänst. En dialog förs kring vilka åtgärder som påbörjas med den unge, skola, socialtjänst samt vårdnadshavare.

Villa Mjällby har en kontakt med Navigatorcenter som hjälper till med sysselsättning för ungdomar som inte önskar gå i skola.

På Villa Mjällby får ungdomar stöttning med att skriva CV och söka jobb.

När en ungdom skrivs ut är Villa Mjällby ett stöd till ungdomen så att förberedelser och planering blir på ett så gynnsamt sätt som möjligt gällande utbildning och sysselsättning.

 

16.11.Kosthållning #

Villa Mjällby erbjuder inskrivna ungdomar en näringsriktig, varierad och ekologisk kost. Hänsyn tas till allergier och anpassningar görs utifrån individuella behov.

I samband med inskrivning ställs alltid frågan om individuella önskemål. Ungdomarna har även möjlighet att genom exempelvis husmötet framföra synpunkter och önskemål om kosten. Ungdomar erbjuds även att delta i matlagning och bakning. 

Minst en gång per vecka serveras vegetarisk måltid och minst en gång per vecka serveras fisk.

Kommunsamverkan Cura individutveckling har en miljöpolicy som innebär att inköp av Fairtrade-märkta varor, ekologiska varor och varor från lokala producenter (till exempel den egna kommunen) ska göras i den butik man normalt handlar livsmedel. Finns inte dessa produkter där får man försöka påverka butiken att ta i varorna.

16.12.Arbets- och boendemiljö #

Se allmänna delar för hela Cura individutveckling

 

16.12.1.Brandskydd #

Se rutiner för brandskyddsarbete i brandpärmen.

 

16.12.2.Tillgänglighet #

Lokalerna på Villa Mjällby är i ett plan som finns i mark höjd. Det finns elektrisk dörröppnare, låga trösklar och toaletter stora nog att ta sig fram med en rullstol. Trädgården är plan och gångar är belagda med plattor för att underlätta framkomligheten.

Tolk används vid behov.

 

16.12.3.Hjälpmedel #

Villa Mjällby bistår ungdomar som är i behov av hjälpmedel för att kunna leva självständigt.

 

16.12.4.Larm #

Villa Mjällby har personlarm som bärs av personal samt ett skalskydd.

Se separat rutin.

16.12.5.Hot och Våld #

På Villa Mjällby finns det risk för att hot och våld kan förekomma detta kan vara riktat både mot personal och ungdomar. Villa Mjällby använder sig av ett lågaffektivit bemötande och utformar lokalerna efter detta.

Se rutin för förebyggande åtgärder gällande hot och våld.

Villa Mjällby polisanmäler allt våld.

16.12.6.Drogpåverkan #

Vid misstanke om drogpåverkan erbjuds ungdomen att lämna drogtest. Villa Mjällby informerar socialtjänsten och vårdnadshavare vid misstanke och provresultat.

Finns misstanke om att droger eller alkohol förvaras på rummen ber personal om att få genomsöka rummet. Nekar ungdomen till detta kan personal anmäla till polisen för vidare hantering. Verksamhetschef ska informeras.

Alla former av droger som påträffas på Villa Mjällby ska via verksamhetschef överlämnas till polisen.

16.12.7.Avvikning #

Om en inskriven ungdom avviker från Villa Mjällby skall placerande socialtjänst informeras. Om detta inträffar utanför kontorstid kontaktas socialjouren i respektive kommun. Kontakta även vårdnadshavare och ge information. Vid behov av efterlysning görs en planering kring detta upp med socialtjänsten och vårdnadshavare. Vid SoL är det vårdnadshavaren som ansvarar för efterlysningen.

Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg har en gemensam socialjour som går att nå via 112. Begär att bli kopplad till socialjouren i den kommun det gäller.

Sydostjouren är en gemensam socialjour för Borgholm, Emmaboda, Högsby, Kalmar, Karlskrona, Nybro, Oskarshamn och Torsås kommuner. Telefonnumret är 020-45 39 00

Olofströms har löst sin socialjour genom att man ringer socialnämndens ordförande Miroslav Milurovic, telefon 076-7912552, 1:e vice Ordförande Yvonne Andreasson, telefon 070-6477906

Om/när ungdomen kommer tillbaka till boendet så ring tillbaka till socialjouren / vårdnadshavare och meddela det. Informera även vårdnadshavare.

16.12.8.Suicidförsök #

Ambulans och/eller läkare kontaktas via larm alternativt telefon om en ungdom utfört ett suicidförsök.  Vårdnadshavare samt socialtjänsten informeras snarast. Om händelsen är mycket allvarlig ska verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef samla samtliga ungdomar för samtal och information angående det inträffade. Områdeschef och förbundschef informeras.

16.12.9.Dödsfall #

Se styrdokument – Krisplan

Help Guide Powered by Documentor
Föreslå ändring