Cura

  1. Om Cura
    1. Kvalitetshandboken
    2. Värdegrund
    3. Curas historia
  2. Curas organisation och styrning
    1. Förbundsordning
    2. Budget, plan och mål
    3. Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse
    4. Årsredovisning och löpande uppföljning av målen
    5. Styrdokument
  3. Kunder och behov
    1. Avtal om avgifter
  4. Mål och utvärdering för 2017–2019
    1. Ekonomiska mål
    2. Verksamhetsmässiga mål
    3. Utvärdering
  5. Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
    1. Systematiskt förbättringsarbete
    2. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
    3. Kvalitetsberättelse
  6. Kansliet
    1. Förbundschef
      1. Avtal
      2. Direktion
      3. Revision
      4. Utredning
      5. Utveckling
      6. Ekonomi
      7. Samverkan och kundkontakter
      8. Personal
        1. Möten
        2. Anställningar
        3. Arbetsmiljöfrågor
        4. Facklig samverkan
      9. Kvalitet
      10. Information och marknadsföring
      11. Strategisk kompetensutveckling
    2. Områdeschef område 1
      1. Personal
      2. Ekonomi
      3. Avtal
      4. Utvecklingsarbete
      5. Samverkan
      6. Kompetensutveckling
      7. Kvalitet
      8. Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse
      9. Anbud och upphandling
    3. Områdeschef område 2
      1. Personal
      2. Avtal
      3. Utvecklingsarbete
      4. Ekonomi
      5. Samverkan
      6. Kö till boendena
      7. Kompetensutveckling
      8. Kvalitet
      9. Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse
      10. Anbud och upphandling
    4. Personalchef
      1. Kvalitetsarbete
      2. Utvecklingsarbete
      3. Chefsgrupp
      4. Lagar och avtal
      5. Lönerevision och löneöversyn
      6. Rekrytering
      7. Systematiskt arbetsmiljöarbete
      8. Central samverkansgrupp
      9. Strategisk kompetensutveckling
      10. Introduktionsutbildning
    5. Kvalitetschef/utredare
      1. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
      2. Mål och utvärdering
      3. Lagstiftning
      4. Utredningar
      5. BBIC
      6. Ledningsgrupp och ställföreträdande förbundschef
    6. Kommunikationschef
      1. Information och marknadsföring
      2. Miljöarbete
      3. IT
      4. Telefoni
      5. System för dokumentation - Infosoc
    7. Ekonomiansvarig
      1. Ekonomiadministration
      2. Administration
      3. Avtal
      4. Upphandling
      5. Kontaktperson
    8. Ekonom
    9. Personal- och lönehandläggare
      1. Lönehantering
      2. Lönerevision
      3. Pensionsvalet
      4. Avstämning av konton
      5. Statistik SCB
      6. Posthantering
      7. Bokning av resor, hotell med mera
      8. Central samverkansgrupp
    10. Personalspecialist
      1. Personaladministration
      2. Kvalitetsarbete
      3. Lagar och avtal
      4. Rekrytering
      5. Arbetsmiljö
      6. Personalenkät
      7. Central samverkansgrupp
      8. Introduktionsutbildning
      9. Styrdokument
      10. Smittskyddsgrupp
    11. Ekonomi- och löneassistent
      1. Leverantörsfakturor
      2. Dagrapporter
      3. Utbetalningar till verksamheternas handkassor
    12. Administratör
      1. Administration
      2. Utredningar
      3. Intern ekonomisk revision
      4. Kansliet-utrustning
      5. Projektledning
      6. Brandskyddsansvarig
  7. Verksamheter
    1. Verksamhetschefer
      1. Personalansvar
      2. Budgetansvar
      3. Systematiskt arbetsmiljöarbete
      4. Kvalitetsansvar
  8. Resurscentrum
    1. Uppdrag, mål och utvärdering
    2. Personella resurser
    3. Koordinator
    4. Metodutvecklare
    5. Resurscentrums ansvarsområden
  9. Familjerådgivningen
    1. Uppdrag, mål och utvärdering
    2. Personella resurser
    3. Familjerådgivare
    4. Behandlingsarbetet
    5. Externt arbete
    6. Kunskaps- och metodutveckling
    7. Administration
    8. Kvalitetsarbete
    9. Historik
  10. Familjerätt
  11. Klaragymnasiet med internat
    1. Uppdrag, mål och utvärdering
    2. Personella resurser
    3. Verksamhetschef/internat
      1. Personaladministration
      2. Elev- och föräldrakontakter
      3. Antagning av elev
      4. Avslutande av studier
      5. Att flytta
      6. Akutsituationer
      7. Studiebesök
      8. Kundkontakter
      9. Samverkan med rektor
      10. Bilar
      11. Fastigheter/lokaler
      12. Biträdande verksamhetschef
    4. Rektor/verksamhetschef
      1. Elevens utbildning
      2. Arbetsformer för elevinflytande
      3. Antagning av elev
      4. Avslutande av studier
      5. Information gällande studiestöd
      6. Verksamhetsplan och riksgiltiga mål
      7. Pedagogisk ledare för skolan
      8. Föräldrasamverkan
      9. Dokumentation
      10. Samverkan med avtalskommuner
      11. Inköp
      12. Kvalitetsansvar
      13. Akutsituationer
      14. Fordon
    5. Lärare
    6. Pedagog/boendehandledare
      1. Kartläggning
      2. Genomförandeplan
      3. Riskanalys
      4. Boendeträning och Hem och hushåll
      5. Prova-på-dagar
      6. Flytt, möbelinköp och nyckelkvittens
      7. Utslussning
      8. Mentorskap
      9. Tydliggörande pedagogik
      10. Fritid
      11. Hemhelger, lov och annan ledighet
      12. Ekonomi
      13. Sjukvård och mediciner
      14. Individuella ansvarsområden
      15. Jour och beredskap
      16. Kvalitetssäkring
      17. Miljö
      18. Kvalitetsansvarig/skolan
    7. Kvalitetsansvarig/internatet
    8. IT-ansvarig
    9. Historik
  12. Notavillan
    1. Uppdrag, mål och utvärdering
    2. Personella resurser
    3. Verksamhetschef
    4. Biträdande verksamhetschef
    5. Behandlare
      1. Strukturen runt placeringen och behandlingsarbetet
      2. Det praktiska arbetet
      3. Personalfrågor
      4. Dokumentation
      5. Säkerhetsrutiner vid speciella situationer
    6. Kvalitetsansvarig
    7. Utredningsansvarig
    8. Historik
  13. Personliga ombud
    1. Uppdrag, mål och utvärdering
    2. Samordnare
    3. Arbetsuppgifter personligt ombud
      1. Klientarbete
      2. Samarbetspartners
      3. Marknadsföring
      4. Ledningsgrupp
      5. Regional samverkan
      6. Kunskaps- och metodutveckling
      7. Interna rutiner
      8. Historik
  14. Sjöarp
    1. Uppdrag, mål och utvärdering
    2. Personella resurser
    3. Verksamhetschef
    4. Biträdande verksamhetschef
    5. Samordnare
    6. Assisterande metodutvecklare
    7. Dagcenterpersonal
    8. Behandlare
    9. Kvalitetsansvarig
    10. Daglig verksamhet
    11. Historik
  15. Cura Ungdomsboende
    1. Uppdrag, mål och utvärdering
    2. Verksamhetsbeskrivning
      1. God man/särskild förordnad vårdnadshavare
      2. Ersättningar
    3. Verksamhetschef på Cura Ungdomsboende
      1. Personal
      2. Budget
      3. Deltagande och integration
      4. Samverkan
    4. Boendehandledare på Cura Ungdomsboende
      1. Struktur runt placeringen
      2. Kontaktperson
      3. Praktiskt arbete (boendehandledning)
      4. Ansvarsområden för boendehandledare
      5. Kompetensutveckling
      6. Dokumentation
      7. Akutsituationer
    5. Cura Boda
    6. Cura Gård
    7. Cura Kulle
    8. Cura Lister
    9. Cura Park
    10. Cura Vik

1.Om Cura #

Curas huvuduppdrag har traditionellt varit att i nära samarbete med medlemskommunerna och andra kommuner erbjuda en kvalitativ och kostnadseffektiv vård och behandling inom det psykosociala området. I takt med en allmän samhällelig förändring och därmed förändrade behov hos medlemskommunerna har Curas uppdrag ständigt förändrats. I dag arbetar Cura lika mycket inom området neuropsykiatri (autismspektrum) som inom det psykosociala området.

Cura ansvarar just nu för åtta större institutioner, en gymnasieskola och fyra mindre verksamheter med cirka 30 fysiska enheter placerade runt om i länet. Kansliet, som är Curas huvudkontor, finns i lokaler på Ågatan i Karlshamn.

Sjöarp – boende och daglig verksamhet för personer för personer med autism.

Klaragymnasiet med internat – fyraårigt gymnasium för ungdomar med autism på högfungerande nivå

  • Skola
  • Internat

Notavillan – barn-och familjeenhet

Cura Ungdomsboende – boende för ensamkommande asylsökande barn

  • Cura Park
  • Cura Kulle
  • Cura Vik
  • Cura Boda
  • Cura Gård
  • Cura Lister

Familjerådgivning – för de som har problem i en relation och vill ha en förändring

Familjerätt – samarbetssamtal, utredning och avtal gällande vårdnad, boende och umgänge, föräldraskap och faderskap samt adoption

Personliga ombud – verksamhet för personer med en svår och långvarig psykiatrisk problematik

Cura Resurscentrum – centrum för intern och extern kompetensutveckling

1.1.Kvalitetshandboken #


Handboken följer de riktlinjer som ges för kvalitetssäkringsarbete enligt SoL SFS (2001:453) 3 kap 3 § och Kommunallagen (1991:900) samt i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet (SOSFS 2011:9).

1.2.Värdegrund #

All verksamhet inom Cura utgår från grundtanken om alla människors lika värde och vi motverkar all form av kränkande behandling. Vi möter de människor vi arbetar med med respekt och anpassar insatsernas utformning och omfattning till deras behov och förutsättningar.

Vårt arbete syftar till att dessa människor ska känna trygghet och trivsel samt uppleva mening och sammanhang. Detta är en grund för att människor ska kunna utvecklas och uppnå största möjliga självständighet utifrån sina specifika förutsättningar. Genom att skapa goda relationer med både de vi arbetar med och våra kunder ges förutsättningar till positivt förändringsarbete.

Vi arbetar strukturerat efter väl kända och beprövade metoder som personalen har god kunskap om och kompetens att genomföra. Vårt arbete följs upp och utvärderas kontinuerligt för att säkra en god kvalitet. Vi är angelägna om att ständigt omvärdera och ompröva vårt uppdrag utifrån kundernas behov.

Utifrån denna värdegrund har vi skapat devisen ”Vi hjälper människor att växa”.

1.3.Curas historia #

Tidigare var det vanligt att landsting och stat var huvudmän för institutioner och annan verksamhet inom det psykosociala området. Kommunerna var kunder och de tyckte att de saknade den insyn och det inflytande som var önskvärt och därför föddes tankarna på att bilda ett kommunalförbund i Blekinge med syfte att ta över huvudmannaskapet för de aktuella verksamheterna.

1993 bildades därför Vårdförbundet Blekinge. Alla kommuner i länet utom Karlskrona blev medlemmar vid starten och 1997 gick även Karlskrona in i samarbetet.

2011 bytte förbundet namn till Kommunsamverkan Cura Individutveckling – Cura.

 

2.Curas organisation och styrning #

Cura styrs av en direktion med nio ledamöter och nio ersättare som utsetts av kommunfullmäktige i sina respektive kommuner.

Högsta tjänsteperson inom Cura är förbundschefen.  Förbundschefen har en ledningsgrupp som består av områdeschefer, personalchef samt kvalitetschef/utredare.

Cura har två större områden som leds av varsin områdeschef.
Område 1: Klaragymnasiet med internat, Notavillan, Sjöarp Gruppbostäder, Familjerådgivning, Familjerätt och Personliga ombud.
Område 2: Cura Ungdomsboenden

Institutionerna leds av en verksamhetschef och ibland också en biträdande verksamhetschef. Gymnasieskolan leds av en rektor tillika verksamhetschef samt en biträdande rektor. Tre av de mindre verksamheterna har samma verksamhetschef. Personalchefen är också verksamhetschef för Cura Resurscentrum.

Totalt sysselsätter Cura cirka 210 medarbetare. Med några få undantag är alla tjänster heltidstjänster. Till detta kommer ett stort antal timanställda som arbetar vid sommarsemestrar eller vid ordinarie personals sjukdom, tjänstledighet eller liknande.

 

2.1.Förbundsordning #

Medlemskommunerna beslutar om en förbundsordning som bland annat reglerar förbundets uppdrag och direktionens sammansättning. Förbundsordningen ändras om medlemskommunerna är överens om att Curas uppdrag ska förändras.

Förbundsordningen är Curas viktigaste styrdokument. Ansvarig för att förbundsordningen är uppdaterad är förbundschefen.

2.2.Budget, plan och mål #

Inom ramen för det uppdrag som medlemskommunerna formulerat är det sedan politiska beslut inom Curas direktion som formar Curas samlade verksamhet. Direktionen beslutar om en gemensam delegationsordning för både gymnasieskolan och övriga verksamheter. Denna ändras vid behov.

Det viktigaste styrdokumentet vid sidan av förbundsordningen, är budget och plan för kommande verksamhetsår. Här fastslår politikerna önskad inriktning och utveckling för förbundet tre år framåt i tiden. I budgeten återfinns också mål för verksamheten, både ekonomiska och verksamhetsmässiga. Beslut om budget för kommande år ska tas under oktober månad. Respektive verksamhetschef har enligt delegationsordningen ansvar för sin budget. Förbundschefen har det yttersta ansvaret.

Förbundschef ansvarar för att utvärderingsbara mål finns på övergripande nivå, tillsammans med kvalitetschef/utredare, områdeschefer samt personalchef, medan direktionen beslutar. På verksamhetsnivå ansvarar verksamhetschefen. Kvalitetschef/utredare ansvarar för att verktyg för utvärdering finns. För att få konsekvens och likformighet i arbetet ansvarar denna även för att samordna utvärderingsarbetet mellan cheferna.

 

2.3.Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse #

Verksamhetsplan

När direktionen har fastställt verksamheternas uppdrag, mål och principer för utvärdering och när budgeten är tagen i oktober månad, är det verksamhetschefernas ansvar att formulera en verksamhetsplan. Denna ska utformas så att den på ett strukturerat sätt visar vad man, mot bakgrund av den budget som gäller för respektive verksamhet, kommer att göra för att verksamhetens mål ska uppnås. Verksamhetsplanen ska delges direktionen för godkännande, vid årets sista sammanträde.

Verksamhetsberättelse

Verksamhetscheferna ansvarar för att verksamhetens mål utvärderas och redovisas i deras respektive verksamhetsberättelser, som delges direktionen i samband med årsredovisningen.

2.4.Årsredovisning och löpande uppföljning av målen #

Utvärdering av de ekonomiska och övergripande målen  redovisas i förvaltningsrapporten i samband med årsredovisningen. De ekonomiska målen utvärderas och redovisas även i delårsrapporten.

Löpande uppföljning av de ekonomiska målen

Vid sidan av den formella uppföljningen i årsredovisningen sker en löpande uppföljning under året. Ekonomiansvarig/ekonom skickar en ekonomisk uppföljning till respektive verksamhetschef varje månad. Var tredje  månad bokar respektive verksamhetschef in en mer grundlig genomgång och uppföljning av ekonomin med ekonomiansvarig/ekonom.

Vid varje direktionssammanträde ger förbundschefen en redogörelse för ekonomin och rapporterar särskilda händelser i verksamheterna och större avvikelser diskuteras. Rapporterna fungerar i vissa delar också som en uppföljning av verksamheternas mål under året. Även övriga centrala mål och mål för verksamheterna ska redovisas löpande under året vid chefsmöten samt i årsredovisning och verksamhetsberättelse. Se kapitel 4. Mål och utvärdering för 2017-2019.

 

2.5.Styrdokument #

För att alla som arbetar på Cura ska veta hur vi ska gå till väga för att uppfylla krav och mål finns ett stort antal styrdokument som är fastställda av Curas direktion och ett antal som Curas ledningsgrupp har tagit fram. Styrdokumenten följer oftast av lagstiftning och beskriver hur Cura ska handla för att uppnå den kvalitet som krävs i verksamheterna. De beskriver både det interna arbetet med klienter/elever/ungdomar samt rutiner för arbetsmiljöarbetet.

 

På verksamhetsnivå ansvarar verksamhetschefen för att informera så att nya styrdokument blir kända för medarbetarna. Styrdokumenten finns tillgängliga för alla medarbetare på vår gemensamma server.

3.Kunder och behov #

Curas kunder är i första hand våra medlemskommuner, och då i huvudsak kommunernas socialnämnder (inklusive LSS-verksamhet) och gymnasienämnder. Vid sidan av dessa kan även andra kommuner och Migrationsverket vara våra kunder.

Förhållandet mellan kunder och klienter/elever/ungdomar

Vi ser inte våra klienter/elever/ungdomar primärt som kunder men utgår i allt arbete från att kundernas behov och förväntningar motsvarar de krav och förväntningar som klienter/elever/ungdomar kan ställa på oss i enlighet med tecknade avtal.

Beskrivning av gruppen klienter/elever/ungdomar

Gruppen varierar över tid men en stor del utgörs av utsatta barn och ibland deras föräldrar eller ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder. De lagrum som styr insatserna är SoL, LVU, LSS och HSL (gäller läkemedelshantering).

Prioriteringar

Om Curas resurser inte räcker för att tillgodose alla kunders behov och önskemål, ska alltid medlemskommunerna prioriteras. I vissa fall tecknar Cura avtal med andra kommuner och dessa ska komma ifråga i andra hand. Därefter kan övriga kunders behov tillgodoses.

Bedömning av kundernas behov

För att Cura och Curas kunder ska vara överens om vad som ryms i det uppdrag man åtagit sig och på vilket sätt uppdraget ska utföras, ska Cura bjuda in till kontinuerliga träffar med representanter för medlemskommunerna. Direktionens ledamöter har ett ansvar för att aktualisera nya behov och det har också kommunerna.

Vid sidan av detta ska alla som arbetar inom Cura genom formella och informella kontakter med kunder och i kontakter med klienter/elever/ungdomar, bidra till att vidga den gemensamma omvärldsanalysen. Detta görs genom att varje enskild medarbetare delar med sig av sina reflektioner och erfarenhetsutbyten till ledningen inom Cura, så att denna kunskap kan bearbetas och vid behov leda till förändringar i verksamheterna. Ömsesidigheten i erfarenhetsutbyte på alla nivåer, är en förutsättning för att Cura ska kunna hålla en hög kvalitet och att uppfattningen om vad som är hög kvalitet delas av Curas kunder.

3.1.Avtal om avgifter #

Alla Curas uppdrag regleras genom avtal med ansvarig kommun. För Curas del är det direktionen som beslutar om vilka avgifter Cura tar för sina tjänster.

De mindre verksamheterna inom Cura: Familjerådgivning, Familjerätt samt Personliga ombud, finansieras genom avgifter (Personliga ombud även statsbidrag) och svarar mot de reella kostnaderna för verksamheterna.

I övriga verksamheter betalar varje kund för en plats, per dygn, per termin eller per år. Här ansöker kommunerna om plats, prioritering görs enligt ovan och därefter ska alltid ett avtal som reglerar avtalets omfattning och utformning upprättas. Detta garanterar att kunden och Cura är överens om vilken kvalitet som ska uppnås i arbetet. Varje uppdrag ska utvärderas antingen när det är slutfört eller en gång årligen vid längre placeringar. Hur utvärderingen ska gå till och vilka mål som ska uppnås regleras i ”Mål och utvärdering för 2017–2019.”

4.Mål och utvärdering för 2017–2019 #

Ytterst ska kvalitetssäkringsarbetet garantera att vi erbjuder våra kunder den kvalitet som följer av lagstiftning och förordning och också den kvalitet som vi utlovar gentemot våra kunder. Varje år beslutar direktionen om mål för den samlade verksamheten vilka anger en ambitionsnivå för det samlade arbetet. Kvalitetssäkringen ska bidra till att vi uppnår de uppsatta målen varför kvalitet och måluppfyllelse är nära knutna till varandra.

För utvärderingar som används i det systematiska förbättringsarbetet ansvarar kvalitetschef/utredare. Denna har även  ett särskilt ansvar för att det finns mål som går att utvärdera och verktyg för detta.

4.1.Ekonomiska mål #

Alla Curas verksamheter ska bära sina egna kostnader

4.2.Verksamhetsmässiga mål #

Personal

  • På Cura arbetar idag 66 procent kvinnor och 34 procent män. Cura ska eftersträva en jämnare könsfördelning till 50/50 procent
  • Minst 90 procent av Curas medarbetare ska känna till förbundets övergripande ekonomiska och verksamhetsmässiga mål
  • 100 procent av Curas medarbetare ska känna till och vara delaktiga i att uppfylla den egna verksamhetens mål
  • 100 procent av Curas medarbetare ska tycka att kvalitetshandboken är ett levande och användbart dokument
  • Minst 95 procent av Curas medarbetare ska tycka att det är roligt att gå till arbetet

Kompetensutveckling/handledning

  • De samlade kostnaderna för kompetensutveckling och handledning ska varje år motsvara minst 1,3 procent av förbundets totala personalkostnader

Beläggning

  • Av de placeringar som görs inom Curas verksamheter ska totalt minst 80 procent utgöras av placeringar från medlemskommunerna

Resultat

  • Minst 90 procent av Curas kunder ska uppleva att de dokumenterade uppdrag som givits förbundet har genomförts i enlighet med överenskommelse
  • Varje verksamhet utvärderar sina egna resultat efter fastställda kriterier, som utgår från egna verksamhetsmässiga mål. Av dessa ska totalt minst 90 procent vara uppfyllda.

 

 

 

4.3.Utvärdering #

De ekonomiska målen utvärderas dels i samband med årsredovisningen, dels i samband med delårsrapporten. De verksamhetsmässiga målen utvärderas i samband med årsredovisningen. Underlag till den verksamhetsmässiga utvärderingen hämtas i Curas årliga personalenkät, i respektive verksamhets egen utvärdering samt i annat statistiskt material som Cura förfogar över, till exempel personalstatistik.  För alla utvärderingar i Curas verksamheter av frågor som ställts i enkätform räknar vi att mittbetyget och uppåt är detsamma som nöjd.

 

5.Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete #

Alla som är vårdgivare, bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS  ska ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska användas för att utveckla och säkra verksamheten på ett systematiskt och fortlöpande sätt. Detta regleras bland annat i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).

En stor del av Curas kvalitetshandbok beskriver just Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. I de kommande kapitlen finns beskrivningar av processer, aktiviteter, rutiner, ansvar, uppföljning, utvärdering och förbättringsarbete för att vi ska kunna säkra och utveckla alla verksamheter inom Cura.

Alla medarbetare har ett eget ansvar för att känna till vad, och arbeta efter, Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete innebär. Verksamhetschefen har ett särskilt ansvar för att den egna verksamheten uppfyller kraven i ledningssystemet. Kvalitetschef/utredare har ett särskilt ansvar för att Curas ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete följer de krav som ställs av lagar, förordningar, föreskrifter och Curas politiska ledning, direktionen.

Ledningssystemet ska vara ett stöd för att utveckla verksamheten

Ledningssystemet ska vara ett stöd för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Det ska ta fram och beskriva de processer som verksamheten behöver för att hålla en god kvalitet samt identifiera de aktiviteter som varje process innehåller och i vilken ordning aktiviteterna ska ske. Ledningssystemet ska också visa vilka rutiner som vi ska följa för varje aktivitet och vem som har ansvar för aktiviteten. En viktig del i ledningssystemet är att identifiera de processer som verksamheten behöver för att kunna samverka med andra. Det kan till exempel vara samverkan med myndigheter inom socialtjänst och LSS, hälso- och sjukvården, skola, gode män, föreningar och andra organisationer.

Personalens medverkan i kvalitetsarbetet

Det är ett lagkrav att insatser inom socialtjänst och LSS ska vara av god kvalitet. För att vi ska uppnå en god kvalitet och kunna utveckla verksamheten är det avgörande att all personal känner till, och arbetar efter, de processer och rutiner som ingår i Curas ledningssystem. För att säkerställa detta har varje verksamhet minst en kvalitetsansvarig som har till uppgift att:

  • löpande uppdatera handboken vid förändringar i den egna verksamheten
  • kalla till kvalitetsmöte i verksamheten minst två  gånger om året för att tillsammans med hela personalgruppen gå igenom vad som står i handboken och vad som eventuellt behöver förändras
  •  delta på centrala kvalitetsmöten fyra gånger året, tillsammans med övriga kvalitetsansvariga och Kvalitetschef/utredare

All personal är skyldig att följa de processer och rutiner som Cura har samt att påpeka om, och på vilket sätt, de behöver förändras och förbättras. Verksamhetschef har ansvar för att kvalitet finns som en punkt på dagordningen för varje personalmöte.

5.1.Systematiskt förbättringsarbete #

Riskanalys

Verksamheten ska löpande göra riskanalyser för se om det finns risk för att händelser ska kunna inträffa som medför brister i kvaliteten. Varje medarbetare på Cura är skyldig att göra riskanalys i det dagliga arbetet med klienter/elever/ungdomar. Verksamhetschef har ett särskilt ansvar att göra riskanalyser vid förändringar i verksamheten. Kvalitetschef/utredare på Cura har, tillsammans med förbundschef och övrig ledning, ett särskilt ansvar att göra riskanalys vid större förändringar i Curas verksamheter, till exempel när en ny verksamhet ska starta.

Rutin och blankett för riskanalys finns bland Curas styrdokument på servern.

Egenkontroll

Verksamheten ska göra egenkontroller utifrån den egenkontrollplan som direktionen antagit.  Denna plan samt rutin för egenkontroll finns på Curas server.

Utredning av avvikelser

Klagomål och synpunkter

Verksamheten ska utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet som kommer in från klienter/elever/ungdomar, personal och övriga. Cura har en rutin för klagomåls- och synpunkthantering, se styrdokument på Curas server.

Alla medarbetare har ansvar för att dokumentera och framföra de klagomål och synpunkter som kommer från klienter/elever/ungdomar och övriga. Verksamhetschef har ett särskilt ansvar för att utreda och eventuellt vidta åtgärder med anledning av de klagomål och synpunkter som har kommit in.

Rapporteringsskyldighet

Alla som arbetar inom Cura har en skyldighet att rapportera missförhållande, eller påtaglig risk för missförhållande. Verksamhetschef har ett särskilt ansvar för att dokumentera, avhjälpa eller undanröja missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande samt för att dokumentera de åtgärder som har vidtagits eller planeras. Rapporteringsskyldighet är det som kallas Lex Sarah inom socialtjänst och LSS. Cura har en rutin för Lex Sarah, se styrdokument på Curas server. Alla medarbetare ska få information om Lex Sarah vid introduktionen samt minst två gånger om året. Ansvarig för detta är verksamhetschef.

Sammanställning och analys

Klagomål, synpunkter, Lex Sarah-rapporter och andra rapporter om avvikelser ska sammanställas och analyseras för att vi ska kunna se mönster eller trender som visar en risk för kvaliteten.  Kvalitetschef/utredare har ett särskilt ansvar för att göra sammanställning och analys samt föreslå eventuella åtgärder.

5.2.Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) #

Cura ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt de som bor i något av Curas boenden för särskild service (9:8, och 9:9 LSS). Cura har slutit avtal med Ronneby respektive Olofströms kommuner om att utföra de uppgifter som Cura, enligt olika lagar och föreskrifter ansvarar för. När det gäller journalföring och dokumentation enligt HSL finns en särskild rutin upprättad.

5.3.Kvalitetsberättelse #

Curas arbete med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten ska dokumenteras i en kvalitetsberättelse varje år. Kvalitetsberättelsen ska innehålla:

  • hur kvalitetsarbetet har bedrivits under föregående år
  • vilka åtgärder som vi har vidtagit för att säkra kvaliteten
  • vilka resultat vi har nått

Kvalitetschef/utredare har ansvar för att skriva Curas årliga kvalitetsberättelse.

6.Kansliet #

På kansliet finns Curas ledning samt centrala administration.

Personalla resurser

Personal
12 tjänster

Förbundschef1100 %
Personalchef1100 %
Områdeschef2100 %
Kvalitetschef/utredare1100 %
Kommunikationschef186 %
Ekonomiansvarig1100 %
Ekonom178 %
Personal- och lönehandläggare1100 %
Personalspecialist1100 %
Ekonomi- och löneassistent175 %
Administratör150 %

Utbildningskrav

Relevant utbildning för tjänsten.

 

6.1.Förbundschef #

Förbundschefen är högsta tjänsteperson på Cura och ytterst ansvarig för hela Curas verksamhet.

6.1.1.Avtal #

Tecknande av avtal

Förbundschef ansvarar för att avtal tecknas i alla avseenden där Cura står i ansvarsförhållande till någon annan part. Det kan avse hyresavtal, tjänsteköp, handledning, konsulttjänster, leasingavtal eller liknande. I egenskap av firmatecknare tecknar förbundschef alla avtal som har ekonomisk betydelse för förbundet.

Förfrågningsunderlag och anbud

När tjänster som Cura köper avser större värden tillämpas alltid Lagen om offentlig upphandling, LOU. Detta kan avse leasingbilar, banktjänster, leverantörer av olika tjänster med mera. Vid större upphandlingar samråder förbundschef med direktionen kring kravspecifikationer. Cura har inlett ett samarbete med Karlshamns kommun som innebär att Cura har möjlighet att köpa konsulttjänster av kommunens inköpsavdelning. Ekonomiansvarig är Curas kontaktperson i förhållande till kommunen. Ekonomiansvarig ansvarar också för att administrera aktuella upphandlingar. Förbundschef ansvarar för att lämna anbud som avser vårdplatser, konsulttjänster eller liknande, när detta är befogat utifrån förbundets uppdrag. Förbundschefen kan uppdra till områdeschef eller annan chef att ansvara för att anbud lämnas. Cura är anslutna till Commentus där ekonomiansvarig fungerar som kontaktperson. Vid köp som betingar värden under tröskelvärdet (direktupphandlingar) ansvarar administratör.

Centrala avtal

Förbundschef ansvarar för att centrala avtal kommer till direktionens och verksamheternas kännedom.

6.1.2.Direktion #

Direktionssammanträden

Direktionen sammanträder minst fem gånger per år. Tid och plats för kommande sammanträden kommande verksamhetsår, beslutas vid Curas decembersammanträde. Förbundschef upprättar en ärendelista i samråd med ordföranden till varje sammanträde och bokar lokal i förekommande fall. Därefter skrivs kallelse som skickas ut till ledamöter och ersättare samt adjungerande ledamöter senast 10 dagar före aktuellt sammanträde. Förbundschef ansvarar för att ledamöterna får bra underlag för att fatta beslut, antingen skriftligen eller genom muntliga föredragningar. Vid varje sammanträde avger förbundschef en rapport från verksamheterna samt en ekonomisk rapport. Förbundschef, eller annan som direktionen godkänner (i allmänhet ställföreträdande förbundschef) är direktionens sekreterare och skriver protokoll. Förbundschef ser till att protokollet justeras och skickas ut till direktionens ledamöter, adjungerande ledamöter samt till kommunerna.

Protokollet sänds med vanlig post eller e-post. Förbundschef ansvarar för att justerat protokoll, enligt kommunallagens bestämmelser och Curas reglemente för direktionen, anslås på anslagstavlan, Rådhuset i Karlshamn.

Överläggning med ordföranden och Curas presidium

Vid fasta möten eller via telefonkontakt rapporteras fortlöpande till ordförande om verksamheternas situation och annat som kan påverka Cura. Inför sammanträden har förbundschef beredningsmöten med presidiet.

6.1.3.Revision #

Förbundschef ska tillsammans med ekonomiansvarig tillhandahålla underlag och verifikationer till revisorerna samt lämna information och förklaringar avseende underlagen.

Förbundschef redovisar om önskemål finns, delårsbokslutet för tjänsterevisorn och valda revisorer. Vid årets bokslut redovisar förbundschef revisionsrapporten för revisorerna. Efter beslut om årsredovisning i direktionen översänds detta tillsammans med revisionsrapport till medlemskommunerna.

6.1.4.Utredning #

Initiativ till en utredning kan tas av medlemskommunerna, direktionen, förbundschef eller chefsgruppen. Utredningar kan aktualiseras av samhälleliga förändringar, förändrad lagstiftning, kommunernas förändrade behov eller interna behov. Förbundschef kan uppdra till utredare eller någon annan att verkställa en utredning med ansvar för att relevant fakta, bearbetning och analys blir gjord. Om utredningen leder fram till ställningstaganden av politisk karaktär beslutar direktionen. Förbundschef ansvarar för att beslutet verkställs.

6.1.5.Utveckling #

Utveckling

Förbundschef ansvarar ytterst för att ett kontinuerligt utvecklingsarbete pågår i verksamheten och kan uppdra till chefer att driva olika projekt. Förbundschef ansvarar för sammanställning av pågående projekt och ser till att det sker en kontinuerlig uppdatering av dessa.

Lagar, förordningar med mera

Förbundschef ska hålla sig ajour med lagar, förordningar och andra anvisningar som har betydelse för Curas verksamheter. Om behov finns ska förbundschef informera direktionen om förändringar som kan få betydelse för Cura.

Styrdokument

Förbundschef fastställer i samråd med chefs- och ledningsgruppen, på initiativ av medlemmarna, direktionen eller på eget initiativ vilka styrdokument som ska gälla för verksamheten. Nya eller ändrade styrdokument tas upp på direktionsmöten för kännedom. Förbundschef ansvarar för att direktionens beslut om ändringar av dokument med mera, blir kända för chefsgruppen och verksamhetschef ansvarar vidare för att de blir kända i respektive verksamhet.

6.1.6.Ekonomi #

Budget och plan

Förbundschef ansvarar tillsammans med ekonomiansvarig för framtagandet av budget och plan. Förbundschef, områdeschef, verksamhetschef och ekonomiansvarig tar enligt fastställd ordning fram underlag för budgetarbetet. Därefter görs verksamhets- och kostnadsanalys liksom budgetjämförelser. Gällande avtal gås igenom av ekonomiansvarig tillsammans med verksamhetschef. Mot denna bakgrund utarbetas budgetförslag och ställning tas till om man ska föreslå förändrade avgifter. Budgetberedning sker i direktionen. MBL-förhandlingar sker i central samverkansgrupp. Offentligt sammanträde avseende budget hålls före oktober månads utgång.

Bokslut

Förbundschef ansvarar tillsammans med ekonomiansvarig för bokslutsarbetet. Ekonomiansvarig tar fram ekonomiska rapporter, beläggningsstatistik och övrigt relevant underlag för det gångna året. Därefter analyserar förbundschef underlaget och skriver utifrån detta en förvaltningsberättelse som tillsammans med sifferdelen redovisas för direktionen för godkännande. Personalchef sammanställer sjukstatistik, antal tillbud och arbetsskador. Kvalitetschef/utredare skriver en kvalitetsberättelse. Både den och sammanställningen från personalchefen fogas till förvaltningsberättelsen.  Revisorerna granskar bokslutet och skriver en revisionsberättelse som tillsammans med årsredovisningen överlämnas till medlemskommunernas fullmäktige för beslut om ansvarsfrihet för direktionen. Delårsbokslut upprättas årligen per den 31 augusti. Revisorerna kommenterar bokslutet i en rapport. Förbundschef redovisar delårsbokslutet för direktionen för godkännande. Delårsbokslutet översänds av ekonomiansvarig till medlemskommunerna tillsammans med revisorsrapporten.

Lönerapportering

Förbundschef godkänner semester- och tjänstledighetsansökningar samt sjukdom avseende områdeschefer och kanslipersonal. Detta hanteras i Curas lönesystem Heroma. Särskild uppmärksamhet ägnas underlag som avser personal- och lönehandläggaren.

Inventarier/fordon

Områdeschef samråder med förbundschef före inventarieinköp. Verksamhetschef inhämtar offerter och informerar områdeschef som i sin tur informerar förbundschef som tar beslut och tecknar avtal i förekommande fall.

IT-utrustning

Verksamhetschef samråder med områdeschef före inköp av IT-utrustning, se styrdokument gällande IT. Vid behov rådgör områdeschef med förbundschef.

Fastigheter/lägenheter/lokaler/inventarier

Verksamhetschef har förstahandsansvar när det gäller att ha en fortlöpande tillsyn och bevakning av fastigheters/lägenheters skick och standard samt rapporterar till förbundschef om skador/brister. Avtal om lägenheter/lokaler tecknas av förbundschef och finns i det digitala avtalsregistret, för vilket ekonomiansvarig ansvarar.

6.1.7.Samverkan och kundkontakter #

Curas medlemskommuner

Förbundschef har regelbundna träffar med förvaltningschefer för individ- och familjeomsorg och handikappomsorg. Där diskuteras aktuella frågor och behov i medlemskommunerna. Förbundschef ansvarar för att synpunkter eller frågeställningar som har bäring på Curas olika områden förs vidare till berörda inom Cura eller om det anses relevant, till direktionen. Förbundschef bjuder regelbundet in kommunchefer när behov av samråd finns kring aktuella frågor.

Övriga kommuner med flera

Vid behov har förbundschef möten med externa kommuner och andra organisationer. Aktuella frågor diskuteras och förbundschef tar synpunkter och frågeställningar vidare till Curas interna arbete samt vidtar eventuella åtgärder.

Myndigheter

Förbundschef har fortlöpande kontakter för ömsesidigt informationsutbyte med kommunala förvaltningar, brandmyndigheter, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen med flera vilkas beslut, myndighetsutövning eller liknande har betydelse för Curas verksamhetsområden.

Regionsamarbete

Förbundschef ska på uppdrag av direktionen eller på eget initiativ utifrån specifika verksamhetsbehov, som kräver större upptagningsområden, genomföra och förverkliga beslut eller idéer. Förbundschef ansvarar för att initiera informella överläggningar med kommuner och län eller organisationer i regionen samt undersöka behov och intressen för samarbete med andra vårdgivare. Förbundschef analyserar eventuella behov och beslut tas av Curas direktion. Förbundschef ansvarar för att besluten verkställs.

KFS

Förbundschef är ledamot i KFS branschråd – Vård och Omsorg- som sammanträder minst tre gånger per år och behandlar frågor inom avtalsområdet Vård och Omsorg med mera. Förbundschef administrerar Curas del i Trygghetsfonden en gång per år samt håller sig ajour med fondens agerande. Underlaget tar personal- och lönehandläggare fram. Förbundschef administrerar medlemsavgifterna till KFS en gång per år efter underlag som personal- och lönehandläggare tagit fram.

Pensionsvalet-KPA

Pensionsvalet-KPA är pensionsförvaltare till Curas pensionsavtal PA-KFS09 och PA-KFS.

Förbundschef ansvarar tillsammans med personal- och lönehandläggare för kostnadsuppföljning samt att bevaka förändringar i PA-KFS.

AB Vårljus, Gryning vård AB, VoB Syd och Vårdförbundet Sörmland

Förbundschef har fortlöpande kontakter på chefsnivå och erfarenhetsutbyte med organisationerna samt bedriver ett gemensamt regionalt samarbete med Vårljus, Gryning, VoB Syd och Vårdförbundet Sörmland som tillsammans med Cura utgör offentliga alternativ inom verksamhetsområdet.

6.1.8.Personal #

6.1.8.1.Möten #

Ledningsgruppsmöten

Ledningsgruppen har möte en halvdag per veckan samt en heldag varannan månad. I ledningsgruppen behandlas frågor av policykaraktär. Främsta syftet är att ha fokus på helhet, utveckling och långsiktighet. Ledingsgruppen fattar främst beslut som rör hela organisationen, strategiska och operativa.

Områdeschefsmöten

Områdeschef är sammankallande. Syftet med mötet är att behandla frågor  som rör uppföljning, verksamhet, arbetsmiljö, ekonomi, information, etc.

Chefsmöten

Förbundschef är sammankallande till chefsmöten två gånger per termin och ansvarar då för dagordningen. Deltagare är förbundschef, områdeschef, personalchef, kvalitetschef, verksamhetschefer, biträdande verksamhetschefer, rektor, biträdande rektor, ekonomiansvarig, personalspecialist och kommunikationschef.  Förbundschef, ledningsgrupp eller specialist informerar om aktuella frågor inom Cura. Protokoll skrivs efter rullande schema och sänds ut till deltagarna. Verksamhetscheferna ansvarar för att informera sina medarbetare. Protokollet läggs även på Curas server. Uppföljning av protokollet sker vid nästkommande chefsgrupp.

 

Chefskonferens

Förbundschefen ansvarar för att arrangera en gemensam chefskonferens två gånger om året. Förbundschefen ansvarar för konferensernas innehåll, dagordning och är ordförande vid mötet. Vid höstens konferens är det strategiska kompetensutvecklingsarbetet i centrum. Vårens konferens är primärt inriktad mot ledarskapsutveckling och genomgång av personalenkäten.

Personalkonferenser/teamkonferens/arbetsplatsmöten

En del av mötet ska behandla frågor som rör klient/elev/ungdom. En del av mötet ska avsättas för att diskutera arbetsmiljöfrågor som rör arbetsplatsen, till exempel riskbedömningar, tillbud och arbetsskador, skyddsronder, ordnings- och ansvarsfrågor med mera.

 

 

6.1.8.2.Anställningar #

Anställningar av personal till kansli, områdeschefer samt ställföreträdande förbundschef

Förbundschef ansvarar för innehållet i rekryteringsannonser. Personalchef håller i intervjuer och ansvarar för att rekryteringsprocessen följer den fastställda rutinen vid rekrytering. Förbundschef träffar efter samråd med personalchef överenskommelser om lön och meddelar personal- och lönehandläggare som skriver anställningsbevis. Förbundschef introducerar tillsammans med utvecklings- och kommunikationschef, kvalitetschef/utredare, områdeschef samt personalchef, medarbetare enligt Curas introduktionsprogram, se styrdokument på Curas server.

 

6.1.8.3.Arbetsmiljöfrågor #

Arbetsmiljöfrågor

Förbundschef har enligt delegation det yttersta ansvaret för arbetsmiljöfrågor. På verksamhetsnivå är ansvaret vidaredelegerat till verksamhetschef. Personalchef har ett övergripande ansvar för att adekvata styrdokument finns och för att samordning av arbetsmiljöfrågor sker utifrån arbetsmiljölagstiftningen. Förbundschef bevakar tillsammans med personalchef aktuell lagstiftning och föreskrifter och ansvarar för att utbilda/informera områdes- och verksamhetschefer.

Brandskydd

Förbundschef har enligt delegation det yttersta ansvaret för brandskyddsfrågor inom förbundet. Tillsammans med områdes- och verksamhetschefer sker samråd kring brandskyddsfrågor kontinuerligt. På kansliet ansvarar förbundschef tillsammans med administratör för att gå igenom hur den lokala brandskyddsplanen fungerar med nyanställd personal på kansliet. Brandövning med kansliets medarbetare genomförs 1 gång vartannat år på initiativ av förbundschef. Övrigt, se Curas övergripande brandskyddspolicy på Curas server.

Krissituationer

För krissituationer finns fastställda rutiner i styrdokument på Curas server.

6.1.8.4.Facklig samverkan #

Central samverkansgrupp

Förbundschef ansvarar för att samverkan sker med de fackförbund som Cura har avtal med. Förbundschef deltar i central samverkansgrupp och leder mötet. Mötet sammanträder minst fyra gånger per år. Personalchef ansvarar för dagordning och kallelse. Gruppen samråder i frågor som rör budget/plan, arbetsmiljöpolicy, jämställdhets-, och mångfaldsplan, lönepolicy, bokslut samt övriga MBL- och AML-frågor. Personalchef skriver protokoll, ansvarar för att fattade beslut och överenskommelser verkställs, följer upp dessa samt lägger ut dem på den gemensamma servern.

Förhandlingar/Kollektivavtal

Personalchef kallar efter samråd med förbundschef till överläggningar, förhandlar lokalt och centralt, skriver protokoll och verkställer beslut.

Förbundschef informerar direktionen.

Lönerevision/översyn

Förbundschef ansvarar för att lönebildningsarbetet följer centrala avtal. Personalchef tar efter samråd med förbundschef initiativ till träffar där lönerevisionsarbetet diskuteras på ett övergripande plan tillsammans med områdeschef och verksamhetschef. Områdes- och verksamhetschef föreslår lön för sina medarbetare utifrån gemensamt förhållningssätt och fastställda lönekriterier. Förbundschef genomför tillsammans med personalchef lokala förhandlingar utifrån centrala avtal och överenskommelser. Personalchef skriver protokoll och verkställer beslut. Förbundschef informerar direktionen.

Försäkringar AFA

Centrala överenskommelser tecknas mellan KFS och fackliga organisationer om trygghetsförsäkringar för personal. Förbundschef bevakar avtal som tecknats.

Utvecklings- och lönesamtal

Förbundschef erbjuder utvecklingssamtal till kansliets personal samt områdeschefer minst två gånger om året. Samtalen genomförs utifrån en mall, se styrdokument på Curas server. Förbundschef kallar till lönesamtal i samband med lönerevisionen, förhandlar lön samt anmäler ny lön till personal- och lönehandläggare. Beslut om ny lön dokumenteras skriftligen.

 

6.1.8.9.Kvalitet #

Förbundschef har det yttersta ansvaret för Curas ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Tillsammans med kvalitetschef/utredare bevakar förbundschef den utveckling inom kvalitetsområdet som är relevant för organisationen samt ser till eller ansvarar för att behov som identifieras gällande kompetenshöjning inom kvalitetsområdet åtgärdas. På vår gemensamma server finns en beskrivning av hur ansvaret för de olika delarna i ledningssystemet fördelas mellan olika medarbetare inom Cura.

 

6.1.8.10.Information och marknadsföring #

Förbundschef tar tillsammans med kommunikationschef ansvar för att Curas verksamheter presenteras på informativt och attraktivt sätt i en ambition att bli sedda och uppfattade som en både effektiv och kvalitativ aktör på marknaden. I samråd med förbundschef och chefsgrupp ansvarar kommunikationschef för att broschyrer tas fram, att information på hemsidan är adekvat och aktuell. Förbundschef har det övergripande ansvaret för att allt informationsmaterial uppdateras kontinuerligt.

 

6.1.8.11.Strategisk kompetensutveckling #

En viktig del i kvalitetsarbetet är att ta ställning till vilket kompetensutvecklingsbehov som finns i verksamheten. Detta görs på olika sätt men viktigast är det strategiska kompetensutvecklingssystemet som görs i enlighet med en fastställd rutin. En viktig del i detta arbete är förbundets SWOT-analys. Inom ramen för chefsgruppen görs en prioritering utifrån det konstaterade behovet. Förbundschef ansvarar för arbetet med den gemensamma SWOT-analysen. Personalchef ansvara för att det strategiska kompetensutvecklingsarbetet är ständigt pågående.

 

6.1.2.Områdeschef område 1 #

Områdeschefen ansvar för att samordna de verksamheter som tillhör område 1: Notavillan, Klaragymnasiet med internat, Sjöarp Gruppbostäder samt Konsultgruppen. I samordningsansvaret ligger att på ett kontinuerligt och strukturerat sätt hålla sig uppdaterad kring den aktuella situationen i respektive verksamhet, att vara tillgänglig för cheferna för samråd och rådgivning samt att tillsammans med områdeschefen för område 2, säkerställa att samverkan mellan samtliga verksamheter inom Cura möjliggörs.

 

6.1.2.1.Personal #

Anställning av verksamhetschefer och biträdande verksamhetschefer

Områdeschefen ansvara för att anställa verksamhetschefer och biträdande verksamhetschefer. Personalchefen ansvarar för innehållet i rekryteringsannonser. Personalchefen håller i intervjuer och ansvarar för att rekryteringsprocessen följer den fastställda rutinen vid rekrytering. Områdeschefen träffar efter samråd med personalchefen överenskommelser om lön och meddelar personal- och lönehandläggare som skriver anställningsbevis. Områdeschefen ansvarar för att ett introduktionsprogram upprättas till den nyanställde och introducerar tillsammans med övriga i ledningsgruppen medarbetare enligt Curas introduktionsprogram, se styrdokument på Curas server.

 Möte med verksamhetscheferna

Med regelbundenhet kallar områdeschefen till möten med alla eller några av cheferna och ansvarar då för dagordningen och kallelsen. Områdeschefen leder mötet som behandlar aktuella ledarskapsfrågor som personalärenden, ekonomi med mera. Protokoll skrivs efter rullande schema. Protokoll sänds till alla mötesdeltagare och läggs på Curas server. Uppföljning av protokollet sker vid nästkommande chefsgrupp.

Kontakter med verksamhetscheferna

Vid sidan av gemensamma träffar ska områdeschefen träffa eller ha telefonkontakt med sina verksamhetschefer enskilt när behov finns. Detta kan både verksamhetschefen och områdeschefen ta initiativ till.

Lönerapportering

Områdeschefen attesterar tjänstgöringsrapporter, liksom underlagen för löneutbetalningarna avseende verksamhetschefer och biträdande verksamhetschefer inom sitt område.

Utvecklings- och lönesamtal

Områdeschefen erbjuder utvecklingssamtal till verksamhetschefer minst två gånger om året. Samtalen genomförs utifrån en mall, se styrdokument på Curas server. Områdeschefen kallar till lönesamtal i samband med lönerevisionen, förhandlar lön samt anmäler ny lön till personal- och lönehandläggare. Beslut om ny lön dokumenteras skriftligen.

Krissituationer

Områdeschefen har ett ansvar för att krisplanen är uppdaterad när det gäller namn och telefonnummer till de som berörs av planen, inom område 1.

6.1.2.2.Ekonomi #

Uppföljning

Områdeschefen ansvarar för att en sammanhållen uppföljning av verksamheternas budgetar görs inom området cirka en gång i månaden. Om områdeschefen upptäcker avvikelser ska dessa påtalas för verksamhetschefen, ekonomiansvarig och förbundschef. Det kan finnas behov av att omfördela resurser mellan verksamheterna. Sådan omfördelning kan områdeschefen ta initiativ till. Verksamhetscheferna ansvarar för sina respektive budgetar. Förbundschef har det yttersta ansvaret för Curas totala ekonomi.

6.1.2.3.Avtal #

Tecknande av avtal avseende varor och tjänster

Områdeschefen ansvarar för att avtal upprättas i fall där varor eller tjänster avropats inom ramen för samordningsansvaret. Exempel kan vara gemensam handledning, gemensam utbildning eller liknande. Förbundschef tecknar alla avtal som har ekonomisk bäring för Cura.

Bevakning av utgående avtal

Områdeschefen ansvarar för att avtal sägs upp i rätt tid, alternativt förlängs när det är aktuellt. Detta görs genom automatisk bevakning via Curas datorprogram Deal Manager.

6.1.2.4.Utvecklingsarbete #

Områdeschefen ansvarar för att utvecklingsarbetet inom området drivs framåt. Områdeschefen ska finnas tillgänglig för råd och stöd i verksamhetschefernas eller andras arbete med utvecklingsarbete. Områdeschefen ska också identifiera och ta initiativ till sådant utvecklingsarbete som leder Cura framåt i enlighet med fattade mål och visioner. Områdeschefen är ansvarig för sådana utvecklingsprojekt som är områdesgemensamma inom område 1. Förbundschefen ansvarar för att det samlade utvecklingsarbetet inom Cura drivs framåt.

 

6.1.2.5.Samverkan #

Samverkan

Ledningsgrupp

Områdeschefen ingår i Curas ledningsgrupp och delar ansvaret för Curas ledning med förbundschef och övriga som ingår i gruppen. Inom gruppen hanteras akuta operativa frågor som kräver samråd, personalärenden, identifiering av brister i våra olika styrsystem, uppdelning av ansvar (när detta inte framgår av respektive kvalitetssäkring), planering för kommande chefsmöte, uppföljning av arbete med prioriterade arbetsuppgifter, övergripande arbetsmiljö-, kvalitets och kompetensutvecklingsfrågor med mera. Inom ramen för ledningsgruppen går vi in och ur varandras kompetensområden för att genomlysa aktuella frågor på bästa sätt.

Förbundschef

Områdeschef och förbundschef har på förhand inbokade tider för regelbundna avstämningar när det gäller verksamheterna inom område 1. Vid sidan av dessa möten kan både områdeschef och förbundschef ta initiativ till spontana möten när behov finns.

Chefsgruppsmöten

Områdeschefen deltar i Curas chefsmöten tillsammans med övriga chefer inom Cura. Mötet är primärt inriktat på ömsesidig information kring läget i verksamheterna, samt att behandla frågor som bör belysas i ett brett perspektiv. Mötet syftar även till att ge deltagarna en bred omvärldsanalys. Områdeschefen har där ett uppdrag att bevaka de frågor som bör belysas, och den information som deltagarna bör få, utifrån sitt ansvarsområde.

Områdeschef, område 2

Områdeschefen har ett särskilt ansvar för att samverka med områdeschefen för område 2, eftersom det är viktigt att cheferna gör täta avstämningar med varandra när det gäller förhållningssätt till både medarbetare och de frågor som ska ligga på områdeschefsnivå.

Extern samverkan

Områdeschefen håller kontakt med andra myndigheter och verksamheter som har bäring för Curas verksamheter. När behov finns ska områdeschefen bjuda in andra chefer eller medarbetare från myndigheter och verksamheter för samråd och utbyte av erfarenheter. Detta blir särskilt aktuellt när det pågår något utvecklingsprojekt inom ett område där Cura kommer att ha en nära samverkan i framtiden.

6.1.2.6.Kompetensutveckling #

Kompetensutveckling

När det är aktuellt med gemensamma utbildningsinsatser för två eller flera verksamheter inom området, är det områdeschefens ansvar att samordna dessa för att nå kostnadseffektivitet och helhetssyn. När det gäller konferenser och liknande är det områdeschefens ansvar att förvissa sig om att innehållet är adekvat och svarar mot ett definierat behov (se kompetensutvecklingsplan) och att konferenserna företas i rimlig omfattning.

6.1.2.7.Kvalitet #

Kvalitet

Områdeschefens ansvar är att uppmärksamma om någon verksamhet brister i sitt systematiska kvalitetsarbete, påtala detta för förbundschef och sedan att tillsammans med kvalitetschef/utredare vara behjälplig när det gäller att räta upp det som inte fungerar i aktuell verksamhet. Kvalitetschef/utredare har ansvaret för att rutiner och processer för det systematiska kvalitetssystemet finns och är uppdaterade. Det är varje verksamhetschefs ansvar att se till att verksamheten följer dessa rutiner.

6.1.2.8.Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse #

Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse

I samband med budgetarbetet skriver verksamhetscheferna en verksamhetsplan som ska redovisa hur de avser att bedriva arbetet inom sin enhet för att nå de uppsatta målen. Dessa ska sedan skickas till områdeschefen som läser igenom planerna och säkerställer att de följer den form som fastställts i en mall och att det som beskrivits är relevant och samstämmer med de uppsatta målen för verksamheten. Detsamma gäller för de verksamhetsberättelser som verksamhetscheferna skriver i samband med årsredovisningen. Där gör cheferna en utvärdering av året som gått i många olika avseenden. Områdeschefen ansvarar för att alla områden som ska belysas finns med i respektive berättelse.

6.1.2.9.Anbud och upphandling #

Anbud och upphandling

Områdeschefen ansvarar för att anbud lämnas i upphandlingar som är adekvata för Curas verksamheter, område 1. Detta kan avse till exempel anbud avseende vårdplatser eller liknande. Detta fråntar inte verksamhetschefen ansvaret för arbetet med att besvara frågor kring uppgifter om verksamheten. Det är områdeschefens ansvar att bevaka upphandlingar som vi bör genomföra, både direktupphandlingar och de som ligger över tröskelvärdet. När större upphandlingar ska genomföras är ekonomiansvarig, kontaktperson tillsammans med verksamhetschef eller motsvarande. Ibland är det lämpligt att även områdeschefen är kontaktperson eller i alla fall insatt i hur upphandlingen utformas. Direktupphandlingar genomförs av administratören.

6.1.2.3.Områdeschef område 2 #

Områdeschefen ansvar för att samordna de verksamheter som tillhör område 2, det vill säga samtliga Curas ungdomsboende (HVB och stödboenden för ensamkommande barn/ungdomar). I samordningsansvaret ligger att på ett kontinuerligt och strukturerat sätt hålla sig uppdaterad kring den aktuella situationen i respektive verksamhet, att vara tillgänglig för cheferna för samråd och rådgivning samt att tillsammans med områdeschefen för område 1, säkerställa att samverkan mellan samtliga verksamheter inom Cura möjliggörs.

Yttre och inre ramar

I samordningsansvaret ligger att se till att alla verksamheter följer samma fastställda rutiner. Vi pratar om yttre och inre ramar där yttre ramar måste följas av alla och inre ramar där verksamhetschefen själv fastställer rutiner kring tillvägagångssätt. Det är områdeschefens ansvar att tydliggöra vad som ryms inom de olika begreppen och att fånga upp och vara vägledande när någon av cheferna känner osäkerhet kring tolkning eller tillämpning av rutiner inom området.

 

6.1.2.3.1.Personal #

Anställning av verksamhetschefer och biträdande verksamhetschefer

Områdeschefen ansvarar för att anställa verksamhetschefer och biträdande verksamhetschefer. Personalchefen ansvarar för innehållet i rekryteringsannonser. Personalchefen håller i intervjuer och ansvarar för att rekryteringsprocessen följer den fastställda rutinen vid rekrytering. Områdeschefen träffar efter samråd med personalchefen överenskommelser om lön och meddelar personal- och lönehandläggare som skriver anställningsbevis. Områdeschefen ansvarar för att ett introduktionsprogram upprättas till den nyanställde och introducerar tillsammans med övriga i ledningsgruppen medarbetare enligt Curas introduktionsprogram, se styrdokument på Curas server.

Möte med verksamhetscheferna

Med regelbundenhet kallar områdeschefen till möten med alla eller några av cheferna och ansvarar då för dagordningen och kallelsen. Områdeschefen leder mötet som behandlar aktuella ledarskapsfrågor som personalärenden, ekonomi med mera. Protokoll skrivs efter rullande schema. Protokoll sänds till alla mötesdeltagare och läggs på Curas server. Uppföljning av protokollet sker vid nästkommande chefsgrupp.

Kontakter med verksamhetscheferna

Vid sidan av gemensamma träffar ska områdeschefen träffa eller ha telefonkontakt med sina verksamhetschefer enskilt när behov finns. Detta kan både verksamhetschefen och områdeschefen ta initiativ till.

Lönerapportering

Områdeschefen attesterar eventuella ledigheter och sjukdom i lönesystemet Heroma, avseende medarbetarna inom område 1.

Utvecklings- och lönesamtal

Områdeschefen erbjuder utvecklingssamtal till verksamhetschefer minst två gånger om året och biträdande verksamhetschefer en gång om året. Samtalen genomförs utifrån en mall, se centrala direktiv på Curas server. Områdeschefen kallar till lönesamtal i samband med lönerevisionen, förhandlar lön samt anmäler ny lön till personal- och lönehandläggare. Beslut om ny lön dokumenteras skriftligen.

Krissituationer

Områdeschefen har ett ansvar för att krisplanen är uppdaterad när det gäller namn och telefonnummer till de som berörs av planen, inom område 1.

6.1.2.3.2.Avtal #

Tecknande av avtal avseende varor och tjänster

Områdeschefen ansvarar för att avtal upprättas i fall där varor eller tjänster avropats inom ramen för samordningsansvaret. Exempel kan vara gemensam handledning, gemensam utbildning eller liknande. Förbundschefen tecknar alla avtal som har ekonomisk bäring för Cura.

Bevakning av utgående avtal

Områdeschefen ansvarar för att avtal sägs upp i rätt tid, alternativt förlängs när det är aktuellt. Detta görs genom automatisk bevakning via Curas datorprogram Deal Manager.

6.1.2.3.3.Utvecklingsarbete #

Råd, stöd och initiativ i utvecklingsarbete

Områdeschefen ansvarar för att utvecklingsarbetet inom området drivs framåt. Områdeschefen ska finnas tillgänglig för råd och stöd i verksamhetschefernas eller andras arbete med utvecklingsarbete. Områdeschefen ska också identifiera och ta initiativ till sådant utvecklingsarbete som leder Cura framåt i enlighet med fattade mål och visioner. Områdeschefen är ansvarig för sådana utvecklingsprojekt som är områdesgemensamma inom område 2. Förbundschefen ansvarar för att det samlade utvecklingsarbetet inom Cura drivs framåt.

6.1.2.3.4.Ekonomi #

Uppföljning

Verksamhetscheferna ansvarar för sina respektive budgetar. Förbundschefen har det yttersta ansvaret för Curas totala ekonomi, områdeschefen ansvarar för att en sammanhållen uppföljning av verksamheternas budgetar görs inom området ca en gång i månaden. Om områdeschefen upptäcker avvikelser ska dessa påtalas för verksamhetschefen, ekonomiansvarig och förbundschefen. Det kan finnas behov av att omfördela resurser mellan verksamheterna. Sådan omfördelning kan områdeschefen ta initiativ till.

6.1.2.3.5.Samverkan #

Ledningsgrupp

Områdeschefen ingår i Curas ledningsgrupp och delar ansvaret för Curas ledning med förbundschefen och övriga som ingår i gruppen. Inom gruppen hanteras akuta operativa frågor som kräver samråd, personalärenden, identifiering av brister i våra olika styrsystem, uppdelning av ansvar (när detta inte framgår av respektive kvalitetssäkring), planering för kommande chefsmöte, uppföljning av arbete med prioriterade arbetsuppgifter, övergripande arbetsmiljö-, kvalitets och kompetensutvecklingsfrågor med mera. Inom ramen för ledningsgruppen går vi in i och ut ur varandras kompetensområden för att genomlysa aktuella frågor på bästa sätt.

Förbundschef

Områdeschefen och förbundschefen har på förhand inbokade tider för regelbundna avstämningar när det gäller verksamheterna inom område 2. Vid sidan av dessa möten kan både områdeschefen och förbundschefen ta initiativ till spontana möten när behov finns.

Chefsgruppsmöten

Områdeschefen deltar i Curas chefsmöten tillsammans med övriga chefer inom Cura. Mötet är primärt inriktat på ömsesidig information kring läget i verksamheterna, samt att behandla frågor som bör belysas i ett brett perspektiv. Mötet syftar även till att ge deltagarna en bred omvärldsanalys. Områdeschefen har där ett uppdrag att bevaka de frågor som bör belysas och den information som deltagarna bör få, utifrån sitt ansvarsområde.

Områdeschef, område 1

Områdeschefen har ett särskilt ansvar för att samverka med områdeschefen för område 1, eftersom det är viktigt att cheferna gör täta avstämningar med varandra när det gäller förhållningssätt till både medarbetare och de frågor som ska på områdeschefsnivå.

Extern samverkan

Områdeschefen håller kontakt med andra myndigheter och verksamheter som har bäring för Curas verksamheter. När behov finns ska områdeschefen bjuda in andra chefer eller medarbetare från myndigheter och verksamheter för samråd och utbyte av erfarenheter. Detta blir särskilt aktuellt när det pågår något utvecklingsprojekt inom ett område där Cura kommer att ha en nära samverkan i framtiden.

Samverkansgruppen för ensamkommande barn/ungdomar

Till Curas ungdomsboende finns en samverkansgrupp kopplad. Här representerar alla chefer för boendena, områdeschefen och representanter från respektive kommuns socialtjänst. Områdeschefen ansvarar för dagordning och för att sammankalla till möten och är tillika ordförande. Gruppens uppgift är att tillsammans belysa frågor som uppkommer i samverkan mellan socialtjänsten och Cura. Gruppen föreslår förändringar i, eller tillkommande handlingsplaner som reglerar samverkan mellan parterna. Förslag lämnas till referensgruppen för ensamkommande barn och ungdomar (se nedan).

Referensgruppen för ensamkommande barn och unga

Till Curas ungdomsboende är också en referensgrupp kopplad. Denna består av representanter för Cura ungdomsboenden och chefer på kommunernas IFO-avdelningar eller motsvarade, förbundschef och områdeschef. Områdeschefen ansvarar för dagordning, kallelse, protokollskrivning och är ordförande vid mötet.

Gode män

Alla ungdomar i ungdomsboenden som är under 18 år, har en god man. Varje verksamhet kallar regelbundet till möten med de gode männen. När så är påkallat kan områdeschefen också delta. Det kan vara vid tillfällen då de gode männen har haft synpunkter på rutiner och tillämpningar i något boende eller då frågor rests kring gränsdragningen mellan boendet och de gode männens ansvarsområden. Områdeschefen kan då delta för att prata om rutiner och förhållningssätt på ett mera övergripande plan och även fungera som ett stöd till verksamhetscheferna.

6.1.2.3.6.Kö till boendena #

Områdeschefen ansvarar för att kommunernas behov av platser inom Ungdomsboendena bevakas och alltid hålls aktuellt, för att på bästa sätt kunna fördela platser på ett rättvist och ändamålsenligt vis.

6.1.2.3.7.Kompetensutveckling #

När det är aktuellt med gemensamma utbildningsinsatser för två eller flera verksamheter inom området, är det områdeschefens ansvar att samordna dessa för att nå kostnadseffektivitet och helhetssyn. När det gäller konferenser och liknande är det områdeschefens ansvar att förvissa sig om att innehållet är adekvat och svarar mot ett definierat behov (se kompetensutvecklingsplan) och att konferenserna företas i rimlig omfattning.

6.1.2.3.8.Kvalitet #

Områdeschefens ansvar är att uppmärksamma om någon verksamhet brister i sitt systematiska kvalitetsarbete, påtala detta för förbundschefen och sedan att tillsammans med kvalitetschefen vara behjälplig när det gäller att räta upp det som inte fungerar i aktuell verksamhet. Kvalitetschefen har ansvaret för att rutiner och processer för det systematiska kvalitetssystemet finns och är uppdaterade. Det är varje verksamhetschefs ansvar att se till att verksamheten följer dessa rutiner.

6.1.2.3.9.Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse #

Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse

I samband med budgetarbetet skriver verksamhetscheferna en verksamhetsplan som ska redovisa hur de avser att bedriva arbetet inom sin enhet för att nå de uppsatta målen. Dessa ska sedan skickas till områdeschefen som läser igenom planerna och säkerställer att de följer den form som fastställts i en mall och att det som beskrivits är relevant och samstämmer med de uppsatta målen för verksamheten. Detsamma gäller för de verksamhetsberättelser som verksamhetscheferna skriver i samband med årsredovisningen. Där gör cheferna en utvärdering av året som gått i många olika avseenden. Områdeschefen ansvarar för att alla områden som ska belysas finns med i respektive berättelse.

6.1.2.3.10.Anbud och upphandling #

Områdeschefen ansvarar för att anbud lämnas i upphandlingar som är adekvata för Curas verksamheter, område 1. Detta kan avse t ex. anbud avseende vårdplatser eller liknande. Detta fråntar inte verksamhetschefen ansvaret för arbetet med att besvara frågor kring uppgifter om verksamheten. Det är områdeschefens ansvar att bevaka upphandlingar som vi bör genomföra, både direktupphandlingar och de som ligger över tröskelvärdet. När större upphandlingar ska genomföras är ekonomiansvarig, kontaktperson tillsamman med verksamhetschef eller motsvarande. Ibland är det lämpligt att även områdeschefen är kontaktperson eller i alla fall insatt i hur upphandlingen utformas. Direktupphandlingar genomförs av administratören.

6.1.2.3.4.Personalchef #

Personalchef ansvarar för personalfrågorna inom Cura Individutveckling. I arbetet ingår att arbeta identifiera aktiviteter och jobba fram fram rutiner och processer för personalfrågor, såsom lönesättning, rekrytering, rehabilitering och arbetsmiljö. Dessa ska dokumenteras på Curas server, antingen i mappen Chefsgruppen eller i mappen Gemensamt. Personalchef ansvarar för att arbetet är ständigt pågående och för att rutiner och processer hålls aktuella.

Personalchef har vid behov kontakt/möte med verksamhetschef och/eller personal för att följa upp eller vara behjälplig i personalprocesser och enskilda ärenden.

6.1.2.3.4.1.Kvalitetsarbete #

Alla medarbetare inom Cura har ett ansvar för kvalitetsarbetet. Personalchef ansvarar för de delar i kvalitetsarbetet som avser personalfrågor.

Aktiviteter, rutiner och processer ska dokumenteras i den gemensamma kvalitetshandboken. Förändringar i kvalitetshandboken som är av principiell eller policykaraktär ska godkännas av förbundschef.

 

6.1.2.3.4.2.Utvecklingsarbete #

Personalchef har tillsammans med förbundschef ett ansvar för utvecklingsarbetet när det gäller personal- och kompetensfrågor inom Cura.

6.1.2.3.4.3.Chefsgrupp #

Personalchef ingår i Curas chefsgrupp och ansvarar där tillsammans med förbundschef för att informera om, och driva personalfrågor.

 

6.1.2.3.4.4.Lagar och avtal #

Personalchef ska känna till, samt hålla sig uppdaterad kring lagstiftningen som rör personalområdet. Lagstiftning som berörs är främst arbetsrättslagen, semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen. Vid frågor från verksamheten ska personalchef kunna ge svar alternativt vid behov kontakta sakkunniga inom området för svar.

Personalchef ska vara uppdaterad när det gäller KFS avtal samt orientera sig kring nyheter när det sluts nya centrala avtal för att kunna informera framförallt förbundschef och chefsgrupp. Personalchef ska vara behjälplig med fakta och rådgivning och vid behov kontakta KFS tjänstemän för rådgivning i komplicerade frågor.

Förhandlingar

Personalchef kallar till överläggningar, förhandlar lokalt och centralt och skriver protokoll.

Förbundschef verkställer beslut och informerar direktionen.

6.1.2.3.4.5.Lönerevision och löneöversyn #

Lönerevision och löneöversyn

Personalchef ansvarar för att lönebildningsarbetet följer centrala avtal. Personalchef sammanställer ett förhandlingsunderlag som delas ut till förbundschef och respektive verksamhetschef som lägger löneförslag. Personalchef tar initiativ till träffar där lönerevisionsarbetet diskuteras på ett övergripande plan tillsammans med förbundschef och verksamhetschef. Verksamhetschef föreslår lön för sina medarbetare utifrån gemensamt förhållningssätt och fastställda lönekriterier. Löneförslagen kontrollräknas mot potten som redan är angiven.

Personalchef genomför lokala förhandlingar utifrån centrala avtal och överenskommelser. Personalchef skriver protokoll och skickar till respektive fackförbund (Vision, Kommunal, Akademikerförbundet SSR och Lärarnas samorganisation). Förbundschef verkställer beslut samt informerar direktionen.

Lönekriterier

När det finns behov av att ändra eller justera Curas lönekriterier ansvarar personalchef för att en översyn kommer till stånd. Arbetet förutsätter facklig medverkan.

Verktyg vid utvecklingssamtal

När det finns behov av att ändra eller justera Curas verktyg för utvecklingssamtal ansvarar personalchef för att en översyn kommer till stånd. Arbetet förutsätter facklig medverkan.

6.1.2.3.4.6.Rekrytering #

Personalchef ansvarar för rekrytering inom Cura Individutveckling. Rekryteringsrutinerna finns på Curas server, Chefsgruppen.

 

6.1.2.3.4.7.Systematiskt arbetsmiljöarbete #

Personalchef har genom delegation ansvaret för arbetsmiljöfrågorna. Genom vidaredelegation har respektive verksamhetschef arbetsmiljöansvaret för sin verksamhet. Personalchef bevakar tillsammans med förbundschef aktuell lagstiftning och föreskrifter och ansvarar för att utbilda och informera verksamhetschef. Personalchef ansvarar för att introducera nya processer och rutiner för arbetsmiljöarbetet och kontrollerar och följer upp hur lagstiftningen följs inom verksamheterna, hur man förankrar arbetsmiljöplanen samt hur man arbetar med kvalitetssäkringen. Personalchef aktualiserar arbetsmiljöfrågor i central samverkansgrupp

Företagshälsa

Personalchef anlitar företagshälsovården vid behov, för grupp eller individ. Personalchef inhämtar offerter samt träffar avtal angående vilken typ av företagshälsa som skall ges. Personalchef informerar fackliga representanter, medarbetare och förbundschef samt följer upp avtalet.

Personalenkät

Cura genomför varje år en personalenkät som belyser en rad kvalitetsfrågor inom förbundet. Personalspecialist ansvarar tillsammans personalchef för att enkäten är uppdaterad och svarar mot de uppställda mål som den är tänkt att mäta.  Analysen görs inom ramen för ledningsgruppen/chefsgruppen.

6.1.2.3.4.8.Central samverkansgrupp #

Personalchef kallar gruppen minst fyra gånger per år. Gruppen samråder i frågor som rör budget/plan, arbetsmiljöpolicy, jämställdhets-, och mångfaldsplan, lönepolicy, bokslut samt MBL- och AML-frågor. Personalchef skriver protokoll. Förbundschef ansvarar för att fattade beslut och överenskommelser verkställs samt följer upp dessa.

Sammanställning av tillbud, arbetsskador, sjukfrånvaro med mera till central samverkansgrupp

Personalchef ansvarar för att tillhandahålla en blankett där verksamhetschef inför varje möte i central samverkansgrupp sammanställer aktuella avvikelser i verksamheten och kommenterar dessa. Personalchef redovisar dessa på central samverkansgrupp.

 

6.1.2.3.4.9.Strategisk kompetensutveckling #

En viktig del i personal- och kvalitetsarbetet är att ta ställning till vilket kompetensutvecklingsbehov som finns i verksamheten. Det är av stor vikt att den kompetensutveckling som Curas medarbetare erbjuds är ändamålsenlig och dessutom följer förbundets planer för utveckling. Den ska dessutom bidra till att förbundet når uppsatta mål. Kompetensutvecklingsbehovet avgörs på olika sätt men viktigast är den årliga kompetensutvecklingsanalysen som görs i samband med förbundets SWOT-analys enligt en fastlagd kompetensutvecklingsrutin. Inom ramen för chefsgruppen görs en prioritering utifrån det analyserade behovet.

Personalchef kan själv aktualisera utbildningsbehov utifrån observationer i verksamheterna. Personalchef ansvarar för arbetet. Förbundschef beslutar ytterst om kompetensutvecklingsinsatserna.

6.1.2.3.4.10.Introduktionsutbildning #

Alla nyanställda medarbetare kallas till en utbildning på kansliet för att informeras om Curas uppdrag, organisation, roll liksom om andra förutsättningar för förbundet. Personalchef ansvarar vid dessa tillfällen för de delar som rör personalområdet.

 

6.1.2.3.4.5.Kvalitetschef/utredare #

6.1.2.3.4.5.1.Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete #

En viktig del av Curas kvalitetsarbete är ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetschef/utredare ansvarar för att ledningssystemet följer lagstiftning, är uppdaterat och ändamålsenligt för verksamheterna.

I arbetsuppgifterna ingår att, tillsammans med chefer och övrig personal, definiera ansvarsområden för enskilda eller grupper av medarbetare och att arbeta fram processer och rutiner för varje område inom respektive verksamhet. Kvalitetschef/utredare ansvarar för att arbetet är ständigt pågående och att handboken hålls uppdaterad.

Kvalitetsmöten

Kvalitetschef/utredare ansvarar för att sammankalla Curas kvalitetsansvariga på verksamhetsnivå till kvalitetsmöten fyra gånger per år.

Riskanalys

Kvalitetschef/utredare ansvarar för en gång om året sammanställa och utvärdera de riskanalyser som görs avseende klienter/elever/ungdomar i verksamheterna.

Egenkontroll

Kvalitetschef/utredare ansvarar för att ta fram en årlig egenkontrollplan samt redovisa den för föregående år.

Klagomål och synpunkter

För klagomåls- och synpunktshantering finns särskilda rutiner, där verksamhetschef är ansvarig på verksamhetsnivå och kvalitetschef/utredare på övergripande nivå. Kvalitetschef/utredare ansvarar för att två gånger per år göra en sammanställning av klagomål och synpunkter samt vid behov ge förslag till förändring och förbättring.

Lex Sarah

Kvalitetschef/utredare har det primära ansvaret inom Cura för att genomföra Lex Sarah-utredningar. Detta förutsätter att kvalitetschef/utredare håller sig informerad om aktuell lagstiftning och aktuella rekommendationer från Inspektionen för vård och omsorg. Kvalitetschef/utredare har tillsammans med verksamhetschef ett övergripande ansvar för att medarbetarna hålls informerade om deras skyldigheter när det gäller Lex Sarah. Kvalitetschef/utredare har ansvar för att genomföra utbildningar i verksamheterna när behov finns.

Kvalitetsberättelse

Kvalitetschef/utredare ansvarar för att skriva Curas årliga kvalitetsberättelse.

6.1.2.3.4.5.2.Mål och utvärdering #

 I kvalitetsarbetet ingår även att arbeta med uppföljning av målen för Curas olika verksamheter. Det kan till exempel innebära att kvalitetschef/utredare är behjälplig när verksamheterna ska ta ställning till hur målen ska utvärderas, att hjälpa till att konstruera ändamålsenliga utvärderingsverktyg osv. Kvalitetschef/utredare ansvarar för att sammanställa och utvärdera de övergripande målen inom Cura samt delge direktionen detta i årsredovisningen.

Nyckeltal och statistik

Kvalitetschef/utredare ansvarar för att ta fram nyckeltal och statistik som ska fungera som mätare på i vilken grad vi uppfyller våra mål och krav. Nyckeltalen ska också visa på vart verksamheten är på väg och uppmärksamma oss på negativa trender. I uppdraget att följa upp verksamheten ingår även att jämföra nyckeltal och statistik med andra liknande verksamheter. Resultaten sammanställs och delges direktionen i årsredovisningen.

6.1.2.3.4.5.3.Lagstiftning #

Kvalitetschef/utredare ska känna till den lagstiftning som är tillämplig inom Curas verksamheter med ett särskilt ansvar kring SoL, LSS och HVB. Vid frågor från enheterna gällande lagstiftning ska kvalitetschef/utredare svara, alternativt ta reda på av sakkunnig inom området, vad som gäller.

 

6.1.2.3.4.5.4.Utredningar #

När frågor aktualiseras inom Cura som är av sådan karaktär att de kräver en mera grundlig belysning, ansvarar kvalitetschef/utredare för att en utredning kommer till stånd. Sådana frågor kan initieras av medlemskommuner, direktionen, förbundschef, ledningsgrupp eller chefsgrupp.

 

6.1.2.3.4.5.5.BBIC #

Kvalitetschef/utredare är BBIC-samordnare i länet. Kvalitetschef/utredare har kontakt med socialstyrelsen, skickar inbjudan till samverkansmöten, för protokoll vid dessa möten samt deltar vid behov som utbildare vid BBIC-utbildningar för kommunernas handläggare. Kvalitetschef/utredare ansvarar för den interna BBIC-utbildningen av Curas medarbetare.

 

6.1.2.3.4.5.6.Ledningsgrupp och ställföreträdande förbundschef #

Kvalitetschef/utredare ingår i Curas ledningsgrupp och chefsgrupp och ansvarar där för att informera om aktuella utredningar, IVO-rapporter, förändringar i de dokument som styr Curas verksamhet, genomförda uppföljningar samt framföra eventuella behov av förbättringar eller förändringar.

Ställföreträdande förbundschef

Kvalitetschef/utredare är ställföreträdare för förbundschefen vid dennes frånvaro.

 

6.1.2.3.4.5.6.Kommunikationschef #

6.1.2.3.4.5.6.1.Information och marknadsföring #

Kommunikationschef har det övergripande ansvaret för information och marknadsföring inom Cura. Kommunikationschef ansvarar för att det finns en marknadsföringsplan för hur arbetet med dessa frågor ska ske under året. I marknadsföringsplanen ska kostnaderna för kommande informations- och marknadsföringsinsatser vara uppskattade inför ett nytt budgetår.

Kontaktperson gentemot reklambyrå

Kommunikationschef är Curas kontaktperson gentemot den reklambyrå som Cura har upphandlat, Kreation. I uppdraget som kontaktperson ingår det att ha regelbundna avstämningsmöten med reklambyrån samt använda deras kompetens för utveckling av Curas informations- och marknadsföringsmaterial.

Curas grafiska profil

Kommunikationschef är ansvarig för att Curas grafiska profil präglar det material vi använder för att kommunicera både internt och externt, till exempel i reklamprodukter, webb och utskick. Det innebär även ett ansvar för ur och vad vi presenterar i form av nyckeltal, resultat av utvärdering-ar/uppföljningar, metoder med mera. Kommunikationschef är ansvarig för att styrdokument, protokoll och annat internt informationsmaterial är tydligt och följer Curas profil.

Webben

Kommunikationschef har ansvaret för design och innehåll på Curas webb. Uppdatering av information på webben görs av kommunikationschef samt koordinator i Resurscentrum. I ansvaret ingår att publicera protokoll från direktion, chefsgrupp och central samverkansgrupp på webben.

Kampanjer, event med mera

Vid eventuella kampanjer, event eller andra aktiviteter som genomförs i marknadsföringssyfte fungerar utvecklings- och kommunikationschef som projektledare, eventuellt tillsammans med personalchef.

Nyhetsbrev

Kommunikationschef ansvarar för att skapa ett nyhetsbrev cirka tio gånger om året. Nyhetsbrevet ska dels sprida information om Curas verksamheter och skickas till personer i Blekinge samt övriga som anmäler intresse, dels fungera som ett internt nyhetsblad för att informera, öka kunskapen och skapa engagemang för hela Curas verksamhet hos våra medarbetare. Det ingår i uppdraget att ha en uppdaterad mejllista och hantera anmälningar och avanmälningar till mejllistan. Nyhetsbrevet ska särskilt spegla positiva händelser och viktiga förändringar inom förbundet.

 

 

6.1.2.3.4.5.6.2.Miljöarbete #

Kommunikationschef ansvarar för att sammankalla miljöansvariga i Curas verksamheter minst två gånger om året för att utveckla och följa upp miljöarbetet inom Cura. Vid dessa möten ska Curas miljöpolicy följas upp.

 

6.1.2.3.4.5.6.3.IT #

Region Blekinge hanterar drift, beställningar och support när det gäller Curas IT. Kommunikationschef är kontaktperson mellan Cura och Region Blekinges IT-support. Det innebär att kommunikationschef ska träffa Region Blekinges kontaktperson minst två gånger per år för uppföljningsmöten. Det innebär också att eventuella problem med supporten ska gå via kommunikationschef samt beslut om ändringar i standarsortiment av utrustning eller tjänster.

Kommunikationschef är också ansvarig för att Cura har en uppdaterad rutin för support och beställning av IT samt en uppdaterad IT-policy.

 

6.1.2.3.4.5.6.4.Telefoni #

Karlshamns kommun hanterar beställningar och support när det gäller Curas telefoni. Kommunikationschef är kontaktperson mellan Cura och Karlshamns kommuns telefonsupport. Det innebär att kommunikationschef ska träffa Karlshamns kommuns kontaktperson minst två gånger per år för uppföljningsmöten. Det innebär också att eventuella problem med supporten ska gå via kommunikationschef samt beslut om ändringar i standarsortiment av utrustning eller tjänster.

Kommunikationschef är också ansvarig för att Cura har en uppdaterad rutin för support och beställning av telefoni.

 

6.1.2.3.4.5.6.5.System för dokumentation - Infosoc #

Cura använder Infosoc för social dokumentation, inklusive journalanteckningar.Kommunikationschef är kontaktperson mellan Cura och Infosoc. Kommunikationschef är också ansvarig för att lägga upp bakgrundsvariabler, dokumentmallar med mera samt för att se till att de olika verksamheterna använder systemet på ett liknande sätt. I det arbetet ingår att göra lathundar och rutiner som hjälper verksamheterna att använda systemet på ett säkert och smidigt sätt.

 

6.1.2.3.4.5.6.7.Ekonomiansvarig #

6.1.2.3.4.5.6.7.1.Ekonomiadministration #

Fakturering och kundreskontra

Ekonomiansvarig kontrollerar inkommande fakturaunderlag som verksamhetschef rapporterar vid varje månadsskifte, att antal vårddagar och att rätt vårdavgift är uttagna. Ekonomiansvarig registrerar och gör en utskrift av fakturor som sedan skickas ut till kunden. Debiteringslista sparas i pärm i kronologisk ordning och fakturaunderlag i pärm märkt fakturaunderlag som sedan sparas i arkivet. Ekonomiansvarig ansvarar för bevakning av betalning. Betalningspåminnelse och inkassokrav skrivs ut centralt av Karlshamns kommun, ekonomikontoret som skickar dessa till Cura för kontroll och utskick enligt god inkassosed.

Bokslutsarbete

Ekonomiansvarig ansvarar för avstämning av balanskonton och bokför bokslutsjusteringar. Ekonomiansvarig upprättar balans- och resultaträkning med tillhörande noter och bokslutsbilagor samt kassaflödesanalys i bokslutsprogrammet Kapell. Efter det att förbundschef har skrivit förvaltningsberättelsen sammanfogar ekonomiansvarig sifferdelen med texten och sammanställer årsredovisningen som vår externa revisor granskar. Efter det skickas den ut till Curas direktion för beslut. Detta material skall sparas i bokslutspärm enligt viss ordning fastställd av tjänsterevisor och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning.

Delårsrapport

Delårsrapport görs efter åtta månader och följer rutinen för bokslutsarbetet, men är inte lika omfattande.

Avstämning av balanskonton

Ekonomiansvarig tar fram rapport från ekonomisystemet och stämmer av mot kontoutdrag från bank och postgiro samt justerar eventuella differenser. Ekonomiansvarig stämmer av från redovisning mot utestående kundfordringar.

Momsredovisning

Ekonomiansvarig reglerar momskontona månatligen och gör ansökan om återbetalning av moms till Skatteverket.

Utbetalning av verksamheternas handkassor

Ekonomiansvarig ansvarar för kontroll av underlag för utbetalningar samt kontering och attest enligt attestreglemente. Detsamma gäller bankuttag och insättning på respektive verksamhets bankkonto. Avvikelser rapporteras till förbundschef.

Genomgång/analys av månadsrapporter med verksamhetschef och förbundschef

Ekonomiansvarig går månatligen igenom ekonomiska rapporter framtagna ur ekonomisystemet och upprättar uppföljningsanalyser i form av diagram. Varje månad skickar ekonomiansvarig uppföljning till respektive verksamhetschef och uppmärksammar dessa på eventuella avvikelser.

Kvartalsgenomgång/analys med verksamhetschef och förbundschef

Ekonomiansvarig går en gång per kvartal igenom de ekonomiska rapporterna fast med en djupare analys och med framtagande av enskilda konton och går igenom dessa med verksamhetschef. Ekonomiansvarig justerar om det finns transaktioner som är bokförda på felaktiga konton och jämför vad som är redovisat och bokfört sista kvartalet och jämför med utlagda budgetbelopp.

Budgetarbete

Budgetarbetet följer fasta rutiner där ekonomiansvarig har ett stort ansvar tillsammans med förbundschef och verksamhetschef. Respektive verksamhetschef ansvarar för sin budget och för framtagandet men ekonomiansvarig är behjälplig när det gäller att ta fram material till verksamhetschef i form av sammanställning av utfall av drifts- och personalbudget vid halvårsskifte. Personalkostnad tas fram i samarbete med personal- och lönehandläggare. Ekonomiansvarig tar fram övrigt material i form av avtal till exempel hyresavtal, leasingavtal, försäkringar, vårdavtal, läkaravtal, pensionspremier KPA/PV och övrigt. Ekonomiansvarig dokumenterar och kontrollerar budgetbelopp. Ekonomiansvarig sammanställer och administrerar budgetarbetet i övrigt.

Namnteckningsprov

Ekonomiansvarig ansvarar för att ta in namnteckningsprov på alla som har attesträtt enligt Curas attestförteckning.

6.1.2.3.4.5.6.7.2.Administration #

Posthantering

Ekonomiansvarig ansvarar för inkommande post. Alla leverantörsfakturor ankomstregistreras och fördelas ut till respektive verksamhet för kontroll och kontering för att sedan återlämnas till kansliet för slutregistrering. Resterande post sorteras och registreras i aktuellt diariesystem. Alla inkommande samt utgående allmänna handlingar ska diarieföras. Posten delas ut till respektive mottagare. Ekonomiansvarig ansvarar för utskick av direktionsprotokoll, delårsredovisning samt årsredovisning till berörda. Ekonomiansvarig ansvarar för att det är aktuella fullmakter för öppning av personadresserad post som finns upprättade.

Statistik till SCB

Efter varje årsbokslut kommer det från SCB krav på inlämnande av räkenskapssammandrag för kommunalförbund. Uppgifterna lämnas in till SCB över internet. På deras angivna webbplats hämtas anvisningar och tidplan. Årligen kommer också krav på inlämnande av driftredovisning avseende gymnasieskolan till SCB. SCB skickar Excel-fil som ska fyllas i och skickas tillbaka med e-post.

6.1.2.3.4.5.6.7.3.Avtal #

Leasingbilar

Ekonomiansvarig ansvarar för att minst en månad innan avtalstiden går ut på respektive bil, varsko verksamheterna och diskutera vidare behov av bilmodell samt kontakta Jeppssons för beställning. Ekonomiansvarig informerar verksamhetschef eller bilansvarig i aktuell verksamhet om att bilen ska gås igenom samt att ett skadeschema ska upprättas (vid behov) och se till att bilen är i gott skick, städad och tvättad innan återlämnade till Jeppssons. Ekonomiansvarig ska föra fortlöpande register över Curas leasingbilar och vid behov begära in milställningen på samtliga leasingbilar inom Cura.

Avtalskalender

Ekonomiansvarig ansvarar för att upprätta avtalsför-teckning i det webbaserade programmet Avtalskalendern och rapportera till respektive verksamhetschef samt förbundschef när det kommer indikationer på att avtal ska sägas upp, förlängas eller upprätta nytt avtal.

6.1.2.3.4.5.6.7.4.Upphandling #

Ekonomiansvarig ansvarar för initiera och administrera upphandlingar enligt gällande lagstiftning. Upphandlingarna sker i samråd med förbundschef och i vissa fall i med konsultstöd från Karlshamns kommuns inköpsavdelning, alternativt i samverkan med dem. Cura är ansluten till Commentus och i förhållande till dem fungerar ekonomiansvarig som kontaktperson.

6.1.2.3.4.5.6.7.5.Kontaktperson #

Ekonomiansvarig är kontaktperson gentemot SOS Alarm i Växjö när problem uppstår med larm. Ekonomiansvarig ska vara behjälplig med nyanskaffning eller ändring av koder och dylikt. Ekonomiansvarig fungerar också som Curas kontaktperson i förhållande till Försäkringsbolag och förbundets yrkesrevisor.

6.1.2.3.4.5.6.7.8.Ekonom #

6.1.2.3.4.5.6.7.9.Personal- och lönehandläggare #

6.1.2.3.4.5.6.7.9.1.Lönehantering #

Anställning

Personal – och lönehandläggare ansvarar för att anställningsavtal upprättas för alla anställningar inom förbundet. Personal- och lönehandläggare får via verksamhetschef och förbundschef nödvändiga uppgifter och lägger in dessa i lönesystemet. Anställningsavtal lämnas till verksamhetschef och medarbetare som skriver under båda exemplaren. Om anställningen avser verksamhetschef eller kanslipersonal ansvarar personal- och lönehandläggare för att ytterligare ett exemplar sparas i personalakt på kansliet. I annat fall sparas avtalet i respektive verksamhets personalarkiv, för vilket verksamhetschef ansvarar.

Tjänstgöringsrapport-T4

Medarbetare som inte är registrerade i Heromas självservice skriver T4 som attesteras av verksamhets

chef och sedan lämnas till personal- och lönehandläggare. Personal- och lönehandläggare kontrollerar uppgifterna och registrerar dem i lönesystemet vid mitten av månaden och bearbetning sker därefter i lönesystemet. En grundlista tas fram som kontrolleras mot T4:orna. Grundlistan skickas därefter till verksamhetschef som också kontrollerar och därefter attesterar den.

Listor som tas fram ur lönesystemet:

  • Banklista – underlag för lönespecifikationer. Attesteras av förbundschef.
  • Skattedeklaration – skickas till Skatteverket.
  • Kostavdragslista – kontrollerar beloppen för momsen, skriver ner den och redovisar för ekonomiansvarig.
  • Semesterlistor och kompensationstidslistor tas fram efter lönekörningen och skickas till verksamhetschef en gång per månad.

Visstidsanställda

Personal- och lönehandläggare kontrollerar med respektive verksamhetschef när en visstidsanställning är på väg att löpa ut för att se om den ska förnyas. Personal- och lönehandläggare uppmärksammar när någon vikarie håller på att kvalificera sig för tillsvidareanställning. Personal- och lönehandläggare ansvarar för att en gång i månaden ta fram en LAS-lista för hela Cura som alla verksamhetschef får ta del av. Arbetsgivarintyg skrivs när enskilda medarbetare begär detta.

Heroma – support

Personal – och lönehandläggare är Curas support för lönesystemet Heroma.

6.1.2.3.4.5.6.7.9.2.Lönerevision #

KFS centrala löneavtal

Personal – och lönehandläggare ska vara uppdaterad när det gäller aktuella lagar och avtal samt orientera sig kring nyheter när det sluts nya centrala avtal för att kunna informera framförallt verksamhetschef i det vardagliga arbetet och speciellt inför lönerevisioner. Personal- och lönehandläggare ska vara behjälplig med fakta och vid behov kontakta KFS tjänstemän för rådgivning i komplicerade frågor.

Lokal lönerevision

Personal – och lönehandläggare biträder förbundschef vid alla lokala förhandlingar och i de förberedande mötena där policyn för lönesättningen fastställs inom ramen för ledningsgruppen.

Personal- och lönehandläggare ansvarar för att ta fram listor på alla tillsvidareanställda från lönesystemet. Personal- och lönehandläggare går igenom dessa och kontrollerar att listorna stämmer. Sedan kontrolleras medarbetarnas facktillhörighet så att dessa hamnar på rätt förhandlingsunderlag. Personal- och lönehandläggare tar kontakt med berörda fackförbund och samman-ställer därefter ett förhandlingsunderlag som delas ut till förbundschef och respektive verksamhetschef som lägger löneförslag. Löneförslagen kontrollräknas mot potten som redan är angiven. Efter slutförd förhandling skickas protokoll till respektive fackförbund (SKTF, Kommunal, Akademikerförbundet SSR och Lärarnas samorganisation).

KFS lönestatistik

Personal- och lönehandläggare ansvarar för att årligen inlämna den statistik som KFS efterfrågar. KFS skickar ut material via e-post samt anvisningar om uppgiftslämnandet. Information kan även hämtas på KFS:s hemsida. Uppgiftslämnandet sker i en Excel-fil som sedan ska skickas via e-post till KFS. Filen ska också revideras om anställningar har upphört eller nyanställningar skett under året.

6.1.2.3.4.5.6.7.9.3.Pensionsvalet #

Skatte- och pensionsregler

Personal – och lönehandläggare informerar sig om gällande skatte- och pensionsregler, tar fram underlag till beskattning samt anmäler till Skatteverket om eventuella förändringar avseende pensionsskatten, deklarerar och gör eventuella fyllnadsbetalningar.

Uppgifter till Pensionsvalet

Varje månad skickar personal- och lönehandläggare in uppgifter om lönesumman på varje anställd till Pensionsvalet. I samband med detta registreras även eventuella avslutade anställningar eller nyanställningar.

6.1.2.3.4.5.6.7.9.4.Avstämning av konton #

Leverantörsreskontra

Avstämning av leverantörsreskontra görs en gång i kvartalet.

Lönekonton

Avstämning av lönekonton görs en gång per månad.

6.1.2.3.4.5.6.7.9.5.Statistik SCB #

Varje månad skickas kortperiodisk sysselsättningsstatistik in till SCB. Statistiken tas från lönesystemet.

6.1.2.3.4.5.6.7.9.6.Posthantering #

Personal- och lönehandläggare sköter posthanteringen när ekonomiansvarig inte är i tjänst.

6.1.2.3.4.5.6.7.9.7.Bokning av resor, hotell med mera #

Personal- och lönehandläggare ansvarar för att boka resor, hotell och liknande vid utbildningar, studiebesök eller övriga tjänsteresor för alla Curas medarbetare liksom för alla Curas gäster.

6.1.2.3.4.5.6.7.9.8.Central samverkansgrupp #

Personal – och lönehandläggare deltar alltid i Central samverkansgrupp.

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.Personalspecialist #

Personalspecialisten arbetar med personaladministration och är särskilt ansvarig för att driva det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Cura

 

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.1.Personaladministration #

Personalspecialisten arbetar med förekommande personaladministrativa uppgifter. Detta innebär förekommande administration i personalärenden och personalfrågor. Det innebär också att identifiera aktiviteter och jobba fram rutiner och processer inom personalområdet. Personalspecialisten ansvarar för medverka till att arbetet är ständigt pågående och för att rutiner och processer hålls aktuella.

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.2.Kvalitetsarbete #

Alla medarbetare inom Cura har ett ansvar för kvalitetsarbetet. Personalspecialisten ska ta extra ansvar för de delar i kvalitetsarbetet som avser personalfrågor.

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.3.Lagar och avtal #

Personalspecialisten ska känna till samt hålla sig uppdaterad kring lagstiftningen som rör personalområdet. Lagstiftning som berörs är främst MBL, LAS, semesterlagen, arbetstidslagen, diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen. Personalspecialisten ska vara uppdaterad när det gäller KFS avtal samt orientera sig kring nyheter när det sluts nya centrala avtal. Personalspecialisten ska vara behjälplig med fakta och rådgivning till organisationen.

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.4.Rekrytering #

Personalspecialisten arbetar med rekrytering enligt Curas rekryteringsprocess.

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.5.Arbetsmiljö #

Personalspecialisten har ett särskilt ansvar för att driva det systematiska arbetsmiljöarbetet på Cura. Personalspecialisten ska bevaka aktuell lagstiftning och föreskrifter och ansvarar för att utbilda och informera organisationen. Personalspecialisten ansvarar för att introducera nya processer och rutiner för arbetsmiljöarbetet och kontrollerar och följer upp hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs inom verksamheterna.

Rehabilitering

Personalspecialisten ansvarar för att utveckla rutiner för rehabiliterings- och arbetsanpassningsarbetet och stödja cheferna i rehabiliterings- och arbetsanpassningsprocesserna.

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.6.Personalenkät #

Cura genomför varje år en personalenkät som belyser en rad kvalitetsfrågor inom förbundet. Personalspecialisten ansvarar för att enkäten är uppdaterad och svarar mot de uppställda mål som den är tänkt att mäta. Personalspecialisten ansvarar för distribution till medarbetarna liksom för sammanställning. Analysen görs inom ramen för ledningsgruppen/chefsgruppen.

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.7.Central samverkansgrupp #

Personalspecialisten medverkar på CSG. Personalspecialisten ansvarar för att ta fram underlag och rapportera om sjukfrånvaro, tillbud/arbetsskador och brandskyddsronder.

 

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.8.Introduktionsutbildning #

Alla nyanställda medarbetare kallas till en Central introduktion på kansliet för att informeras om Curas uppdrag, organisation, roll liksom om andra förutsättningar för förbundet. Personalspecialisten ansvarar för att planera introduktionen, kalla de som ska hålla i introduktionen, boka lokal, fika och kalla berörda medarbetare till introduktionen. Personalspecialisten ansvarar även för att föredra de delar som rör arbetsmiljöområdet.

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.9.Styrdokument #

Cura har samlat ett antal dokument under rubriken styrdokument. Här finns regelverk för diverse frågor samlade, tex dokument som följer av lagstiftning eller förordning. Personalspecialist ansvarar för att styrdokument inom arbetsmiljöområdet är uppdaterade och att de harmonierar med varandra.

 

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.10.Smittskyddsgrupp #

Personalspecialisten är sammankallande i smittskyddsgruppen. Gruppen sammankallas vid behov.

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.11.Ekonomi- och löneassistent #

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.11.1.Leverantörsfakturor #

Ekonomi- och löneassisten ansvarar för att leverantörsfakturor fördelas ut till respektive verksamhet för kontroll och kontering för att sedan återlämnas till kansliet. Ekonomi- och löneassistent slutregistrerar fakturorna och en kvittenslista fästs vid de betalda fakturorna och förvaras därefter i pärmar.

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.11.2.Dagrapporter #

Ekonomi- och löneassistent sammanställer, konterar och registrerar dagrapporter.

 

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.11.3.Utbetalningar till verksamheternas handkassor #

Ekonomi- och löneassistent ansvarar för kontroll av underlag för utbetalningar samt kontering och attest enligt attestreglemente.

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.11.12.Administratör #

Administratör fungerar i första hand som ett administrativt stöd till förbundschef. Administratör hjälper förbundschef i situationer som kräver snabba administrativa insatser eller som är av löpande karaktär.

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.11.12.1.Administration #

Direktupphandlingar

Administratör ansvarar för att på uppdrag av förbundschef genomföra direktupphandlingar när behov finns. Administratör upprättar i samråd med förbundschef förfrågningsunderlag och tar sedan ansvar för själva upphandlingsprocessen. Förbundschef rådgör med administratör inför tilldelningsbeslut. Därefter meddelar administratör parterna aktuellt beslut och upprättar till sist avtal med de parter som erhållit tilldelningsbeslut.

Avtal

Administratör ansvarar för att på uppdrag av verksamhetschef vid Klaragymnasiets internat upprätta avtal avseende boende och skolgång för skolans elever. Administratör ser till att avtalen skrivs under av förbundschef, att ett till exempel lämnas till ekonomiansvarig samt att avtalen skickas för underskrift till berörd kommun. På uppdrag av förbundschef ansvarar administratör för att självständigt upprätta avtal av olika karaktär för att teckna med berörda parter.

Närarkiv – centralarkiv

Administratör ansvarar för att arkivera verifikationer och andra underlag enligt dokumenthanteringsplanen. Materialet arkiveras i särskilda arkivlådor som beställs från Karlshamns kommuns centralarkiv. På ryggen av arkivlådan anges organisation, innehåll (verifikationsnummer när detta finns) samt årtal. För avhämtning till centralarkiv kontaktas ansvarig för Karlshamns kommuns centralarkiv. Internposten hämtar materialet.

Beställning av litteratur

Administratör ansvarar för all beställning av litteratur till verksamheterna. Kurslitteratur ska i förekommande fall beställas skyndsamt och ibland bevakas för att inte studierna ska försvåras.

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.11.12.2.Utredningar #

Administratör ansvarar för att på uppdrag av förbundschef genomföra utredningar för att genomlysa hur Cura använder sina resurser. Administratör upprättar då självständigt en tidsplan, och en projektplan som visar metod och genomförande. Utredningen dokumenteras skriftligen.

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.11.12.3.Intern ekonomisk revision #

På uppdrag av förbundschef kan administratör genomföra interna revisioner i verksamheterna när det gäller hanteringen av kontanta medel eller hanteringen av klienternas pengar, liksom annan ekonomisk redovisning.

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.11.12.4.Kansliet-utrustning #

Inköp

Administratör ansvarar för att det i kansliets centrala förråd finns förbrukningsmateriel såsom kopieringspapper, brevpapper, kuvert, pennor med mera samt vid behov för att göra beställningar till personal på kansliet. Alla beställningar av förbrukningsmaterial görs hos avtalade leverantör.

Nycklar

Administratör är kontaktperson i förhållande till KABO och Blekinge Låsteknik vid anskaffning av nya nycklar samt lämnar ut och tar emot nycklar till/från personal på kansliet.

 Leasingbil

Administratör beställer tid för däckbyte, tvätt och service samt ansvarar för att det genomförs. Det praktiska ansvaret för detta delas dock av alla som använder kansliets bil.

Lokaler

Administratör ansvarar också för att på uppdrag av förbundschef göra inköp till kansliet avseende möbler, husgeråd, blommor, eller andra trivselskapande saker.

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.11.12.5.Projektledning #

Administratör kan på uppdrag av förbundschef driva mindre projekt/projektgrupper som har till uppgift att genomlysa något område inom Cura för att ta ställning till om det finns möjligheter att använda Curas resurser på ett mer ekonomiskt eller i annat avseende bättre sätt.

 

 

6.1.2.3.4.5.6.7.9.10.11.12.6.Brandskyddsansvarig #

Administratör är brandskyddsanvarig på kansliet och har ansvar för att all personal är informerad om hur det lokala brandskyddet fungerar. Brandskyddsrond ska genomföras fyra gånger om året och protokollen ska redovisas på central samverkansgrupp.

 

7.Verksamheter #

7.1.Verksamhetschefer #

Verksamhetschefen ansvarar för sin verksamhet och har det operativa ansvaret för att verksamheten fungerar. Ansvaret omfattar i första hand personal, budget, arbetsmiljö och kvalitetsarbete.

Specifik information gällande verksamhetschefernas ansvar finns under varje verksamhet, nedanstående gäller alla verksamhetschefer inom Cura individutveckling.

I Curas styrdokument finns rutiner för hur processer ser ut och vem som ansvarar för vad kring olika verksamhetsrelaterade frågor. Verksamhetschefen har ansvar för att informera sina medarbetare om Curas befintliga styrdokument samt förändringar av dessa. Verksamhetschef ansvarar för att informera kommunikationschef om eventuella förändringar i verksamheten som kan påverka informationen på webben och i annat informationsmaterial.

Verksamhetsplan för verksamheten skrivs när beslut om budget är taget i Curas direktion. Verksamhetschef redogör här bland annat för hur man ska arbeta för att uppnå målen utifrån de ekonomiska förutsättningar man har samt vilka insatser som är prioriterade under året.

Verksamhetsberättelse skrivs då verksamhetsåret är slut och där redogör verksamhetschefen för hur verksamheten fungerat under det gångna året. Verksamhetsberättelsen ska delges direktionen för kännedom vid årets första sammanträde.

7.1.1.Personalansvar #

Anställning

Verksamhetschef har delegation att ta beslut om anställning av ordinarie behandlings/boendepersonal, vikarier och timanställda. Verksamhetschef är tillsammans med personalchef ansvarig för att LAS-regler följs. I övrigt se rekryteringsrutinen på servern i Chefsgruppen.

Underlag för anställningsbevis skickas till personal- och lönehandläggare. Alla anställningsbevis skrivs under av verksamhetschef och en kopia på det underskrivna anställningsbeviset skickas till personal- och lönehandläggare. Varje medarbetare får en personakt som förvaras i verksamheten. För innehållet i denna se rutin för personakt i styrdokument, chefer.

När beslut tagits om tillsvidareanställning (provanställning) ska detta anmälas till direktionen av rekryterande chef. Detta görs på särskild blankett och ska lämnas till direktionen på nästkommande sammanträde eller senast sammanträdet därefter. 

Verksamhetschef ansvarar för att genomföra introduktionen enligt Curas introduktionsprogram, som finns i våra styrdokument,  samt eventuella lokala introduktionsprogram för verksamheten. Vikarier får gå bredvid i tre arbetspass.

Ledigheter

Verksamhetschef tar beslut angående semester och kompledighet för berörd personal samt ansvarar för att det finns täckning i schemat och vikarier tillsätts om det finns behov.

Ansökan om semester ska ske via Heroma och verksamhetschef beslutar om semester samt ansvarar för anställning av semestervikarier.

Verksamhetschef fattar beslut om tjänstledighet som regleras i lag, Verksamhetschef är ansvarig för att sjukfrånvaro och friskanmälan görs i Heroma. Uppföljning av sjukfrånvaro görs av verksamhetschef.

Schemaläggning och lönerapportering

Verksamhetschef är ansvarig för att schemaläggning utgår från verksamhetens behov och gällande lagstiftning. Verksamhetschef ansvarar för att korrekta scheman läggs in i Heroma och att schemaförändringar översänds till lokala fackförbund för kännedom.

Verksamhetschef är ansvarig för att alla förändringar från grundschemat är inlagt och godkänt i Heroma vid månadsskiftet. Verksamhetschef ansvarar för genomgång av individuella sjukfrånvarolistor en gång per månad.

Utvecklings- och lönesamtal

Utvecklings- och lönesamtal genomförs två gånger om året enligt rutin i styrdokument.

I samband med lönerevision ska verksamhetschef föreslå lön utifrån fastställd ”pott” som direktionen meddelat. Inför detta ska principerna för lönesättningen generellt på Cura ha diskuterats och fastställts.

Strategisk kompetensutveckling

Verksamhetschef ansvarar för att bedöma utbildningsbehovet utifrån verksamhetens och personalens behov i enlighet med Curas process strategisk kompetensutveckling.

Handledning

Handledning är obligatorisk för tillsvidareanställd personal. Verksamhetschef undersöker vilka behov det finns av handledning i personalgruppen och beslutar, i samråd med områdeschef, angående handledare. Vid handledning som avser metod ska verksamhetschef delta. Förbundschef tecknar avtal med handledare. 

Brandskydd

Verksamhetschef är brandskyddsansvarig och har ansvar för att all personal är informerad om hur det lokala brandskyddet fungerar. Ansvaret beskrivs i brandskyddsrutin som finns i styrdokument.

Handlingsplan vid krissituationer

Verksamhetschef ansvarar för att handlingsplan vid krissituation finns och hålls uppdaterad. Krisplanen gäller övergripande för Cura och finns i Curas styrdokument.

7.1.2.Budgetansvar #

Budgetförslag utarbetas i samråd med områdeschef, förbundschef och ekonomiansvarig.  Ekonomiansvarig skickar varje månad ut en ekonomisk uppföljning och ber verksamhetschef kommentera eventuella avvikelser. Utöver den månatliga analysen av ekonomin går verksamhetschef igenom ekonomiska rapporter och följer upp dessa en gång per kvartal med ekonomiansvarig. Verksamhetschef och områdeschef har också regelbunden uppföljning av det ekonomiska resultatet.

Fakturor och handkassa

Kontering och attestering av fakturor sker enligt rutin som finns i styrdokument. Verksamhetschef är ansvarig för verksamhetens handkassa. Denna hanteras enligt rutin för handkassa .

Inköp av varor och tjänster

Dagligvaror ska köpas på de affärer som Cura har avtal med, om avtal finns. Inköp sker enligt delegation och budget. Inköpsrutin finns i styrdokument.

7.1.3.Systematiskt arbetsmiljöarbete #

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsgivaren har alltid ansvaret men kan fördela uppgifter i arbetsmiljöarbetet. På Cura innebär det att direktionen har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Direktionen har delegerat ansvaret till förbundschef men samtidigt beslutat om en vidaredelegation till verksamhetschef.

Verksamhetschefen ska känna till arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller för den egna verksamheten. Verksamhetschefen har särskilda uppgifter i arbetsmiljöarbetet, till exempel att initiera skyddsronder, smittskydd, anmäla tillbud och arbetsskador, rehabilitering samt hot och våld. Rutiner för detta finns i våra styrdokument.

7.1.4.Kvalitetsansvar #

 

Systematiskt kvalitetsarbete

Direktionen har det yttersta ansvaret för kvalitetsansvaret inom Cura. Direktionen har delegerat ansvaret till förbundschef men samtidigt beslutat om en vidaredelegation till verksamhetschef.

Detta innebär att verksamhetschef måste hålla sig väl underrättad om hur rutiner och processer ser ut inom förbundet och har ansvar för att dessa också blir kända och efterlevda i verksamheten. Som ett stöd finns en beskrivning av ”det administrativa året” på den gemensamma servern.
Verksamhetschef är ansvarig för att all personal känner till innehållet i kvalitetshandboken samt för att den uppdateras fortlöpande för den egna verksamheten. Verksamhetschef ser till att det finns en kvalitetsansvarig per verksamhet, ibland per enhet.

Verksamhetschef ansvarar för det systematiska förbättringsarbetet i verksamheten. Häri ingår löpande riskanalyser, egenkontroll och utredning av avvikelser. För detta finns särskilda rutiner i Curas styrdokument.

En annan viktig del i kvalitetsarbetet är att verksamhetschef aktivt arbetar för en god samverkan både internt och externt. För intern samverkan finns en fast mötesstruktur. Vid extern samverkan deltar verksamhetschef i de möten som är relevanta för verksamheten samt har en regelbunden kontakt med anhöriga och/eller gode män till klient/elev/ungdom.

 

8.Resurscentrum #

Resurscentrum är ansvarig för Curas kompetensutveckling och externa utbildningar och föreläsningar. Flera av Curas verksamheter erbjuder utbildning, handledning, bedömningar, konsultationer och öppenvårdsuppdrag. Dessa samordnas vid behov  av Resurscentrum. Resurscentrum erbjuder också föreläsningar av externa föreläsare, vi håller egna utbildningar och föreläsningar och erbjuder handledning och konsultation. Alla utbildningar, föreläsningar och tjänster presenteras på Curas webbplats.

Resurscentrum kan skräddarsy lösningar för att möta de behov som finns i en arbetsgrupp, en kommun, för en klient eller elev. Vi gör också utbildningar och föreläsningar på kundens uppdrag

8.1.Uppdrag, mål och utvärdering #

Uppdrag

Resurscentrums övergripande uppdrag är att möta medlemskommunernas behov av handledning, utbildning, konsultation och öppenvård. Uppdraget består också i att vara behjälpliga i att arrangera och planera för Curas interna utbildningar tillsammans med respektive verksamhetschef.

Mål

  • 90 % av kunderna ska tycka att vi har utfört vårt uppdrag i enlighet med avtal.
  • Deltagarna på utbildningar som hålls i resurscentrums regi ska vara nöjda med utbildningen till minst 90%.
  • Resurscentrum ska utveckla minst ett nytt utbildningskoncept per år.

Utvärdering

  • Egna utbildningsinsatser utvärderas genom att deltagaren fyller i en enkät efter varje avslutad insats.
  • Handledning utvärderas genom att beställare/kund fylla i en enkät efter avslutad handledningsperiod.

8.2.Personella resurser #

Personal

  • 1 verksamhetschef
  • 1 koordinator
  • 1 metodutvecklare

Utbildningskrav

Relevant högskole- och vidareutbildning för respektive tjänst.

 

8.3.Koordinator #

Koordinatorn är utbildad gymnasielärare och har arbetat många år inom skolan. Hon har också utbildat sig i Handledningens metodik i socialt arbete 1 och 2, MI, Sokrautiska samtal, tredagarskursen Egensinniga sinnen i Autism- och aspergerförbundets regi, femdagars TEACCH. Hon är certifierad av Studio 3 att utbilda i Lågaffektivt bemötande.

Koordinator har huvudansvar för att ta fram utbildningar och föreläsningar inför varje nytt år. Arbetet med utbildningsutbudet sker i dialog med verksamhetschef och metodutvecklare. Alla Curas utbildningar, föreläsningar,  tjänster och kalendarium presenteras på Curas webbplats. Koordinator har ansvar för att uppdatera utbildningar och tjänster på webbplatsen.

Arbetet med att ta fram utbildningar och föreläsningar innebär att planera för föreläsningar utifrån behov i Curas egna verksamheter och utifrån önskemål från medlemskommunerna i Blekinge. Det innebär också att hålla kontakt med respektive föreläsare, boka lokaler, skicka ut inbjudan till föreläsningar och utbildningar.

Koordinatorn utvecklar utbildningar och föreläsningar och är behjälplig då medarbetare från andra verksamheter med specialistkomptens utvecklar utbildningar. Arbetet sker i samråd med verksamhetschef för respektive verksamhet, aktuell medarbetare och Resurscentrum.

Koordinator är kvalitetsansvarig på Resurscentrum.

Koordinator har egna externa handledningsuppdrag, föreläsningar och utbildningar och jobbar tillsammans med metodhandledaren utifrån Resurscentrums ansvarsområden.

 

8.4.Metodutvecklare #

Metodutvecklaren har KY utbildning inom Psykiatri. Hon har vidareutbildat sig genom diverse utbildningar inom autism såsom fem dagars TEACCH, autism och känslor, autism och sexualitet, autism och stress samt Handledningens metodik i socialt arbete steg 1. 2015 blev hon genom University of North Carolina certifierad TEACCH practitioner. Metodutvecklaren är av Studio 3 certifierad att utbilda i Lågaffektivt bemötande.

Metodutvecklaren arbetar med utbildningsadministrationen och har ansvar för att dokumentera och följa upp Curas medarbetares kompetensutveckling.

Metodutvecklaren ansvarar tillsammans med assisterande metodutvecklare på Sjöarp för det pedagogiska arbetet runt klienterna på Sjöarp. Förändringar i det pedagogiska arbetet diskuteras med assisterande metodutvecklare som återkopplar till metodutvecklaren.

Metodutvecklaren har huvudansvar för Sjöarps tredagarsutbildningar. Utbildningen ges av metodutvecklaren och behandlare från Sjöarps verksamhet.

Metodutvecklaren handleder Sjöarps medarbetare vid behov.

Metodutvecklaren har egna externa handledningsuppdrag, föreläsningar och utbildningar och jobbar tillsammans med verksamhetschef och koordinator utifrån Resurscentrums ansvarsområden.

8.5.Resurscentrums ansvarsområden #

Administration

Resurscentrum arbetar löpande med administration, rådgivning, dokumentation, med att utveckla nya föreläsningar och utbildningar, boka externa föreläsningar och ansvarar för arrangemangen kring, och dokumentation av de utbildningar som Curas medarbetare går.

Tjänster

Under namnet Cura Resurscentrum samlas alla Cura individutvecklings specialistkompetenser och tjänster. De resurser som krävs för varje enskilt uppdrag från verksamheterna. Utbud och prislista för våra tjänster finns på webbplatsen www.curaindivid.se. Även utbildningar och föreläsningar finns presenterade på webbplatsen.

Utbildningar och föreläsningar

Medarbetare i Blekinges kommuner bjuds regelbundet in till föreläsningar med externa föreläsare och till föreläsningar och utbildningar i Resurscentrums regi. Vi ställer inför varje nytt år samman ett utbud av de utbildningar, föreläsningar och tjänster som erbjuds. På webbplatsen finns utbudet presenterat och här kan du också anmäla dig till aktuella föreläsningar. Kooridnator skickar också ut inbjudan via e-post.

Vi på Resurscentrum kan på förfrågan erbjuda skräddarsydda utbildningsinsatser anpassade efter kundens behov.

Metodutvecklare och koordinator är certifierade av Studio 3 i Lågaffektivt bemötande. Resurscentrum  ansvara för att kontinuerligt utbilda Cura Individutvecklings  medarbetare i Lågaffektivt bemötande.

Handledning

Handledning kan ges i grupp eller individuellt för personal som arbetar i skola, boende, daglig verksamhet, personlig assistans och dylikt. Handledning kan också ges till en enskild individ, en elev eller klient som är i behov av handledning.

Handledningen är metod- eller processinriktad. Avsikten med handledning är att använda kompetensen som finns inom gruppen, motivera och uppmuntra medarbetarna till nya idéer och strategier samt följa upp och utvärdera arbetet. Detta för att ge klienten en så god livskvalitet som möjligt och för att få gruppen att reflektera och finna verktyg att hantera olika situationer som kan vara svåra.

Första kontakten tas av respektive ansvarig chef med Resurscentrum och överenskommelse görs om var och när första mötet ska ske.

Öppenvård och konsultation

Kommunerna kan kontakta Cura Resurscentrum för frågor kring ett eventuellt öppenvårdsuppdrag. Om uppdraget ryms inom Cura Individutvecklings kompetensområde utreder vi tillsammans med kunden vad som behöver göras och hur det ska lösas/utföras. Det kan innebära att personal med lämplig kompetens frigörs från någon av Curas verksamheter för att arbeta direkt i en familj, i ett korttidsboende, i en gruppbostad eller i eget boende.

Kunskaps- och utvecklingsarbete

För att Resurscentrum ska kunna uppfylla kommunernas behov av föreläsningar, utbildningar, handledning och öppenvårdsuppdrag krävs att vi  håller oss väl ajour med nya rön och med ny forskning på området. Vi deltar därför i adekvata utbildningar, föreläsningar och konferenser inom vårt kunskapsområde. Vi håller också kontakt med företrädare för kommunala verksamheter i Blekinge. Syftet med kontakten är att ta reda på och diskutera kommunernas behov idag och inför framtiden och utifrån detta anpassa och utveckla vårt arbete.

Planera interna utbildningar

Efter det att kompetensutvecklingsanalysen är genomgången och ledningsgruppen beslutat vilka utbildningar som är mest angelägna att genomföra inom Cura kommande år i kompetensutvecklingsplanen, lämnas uppdraget vidare till Resurscentrum. Metodutvecklaren har ansvar för att behoven förs in i utbildningsmatrisen som ligger på Curas server. Ansvaret att hitta en lämplig utbildning/utbildare delas av berörd verksamhetschef och koordinator. Koordinator är vid behov med och organiserar interna utbildningstillfällen och tar referenser på utbildaren.

Samverkan

Vi samverkar med alla verksamheter inom Cura individutveckling kring olika former av utbildningsuppdrag. Resurscentrum utvecklar utbildningar som erbjuds kunderna. Vi på Resurscentrum håller kontakt med nyckelpersoner inom de kommunala verksamheterna i Blekinge. Koordinator skickar inbjudan till de föreläsningar och utbildningar som erbjuds. Inbjudan skickas till Blekinges kommuner, närliggande kommuner och till nyckelpersoner inom Landstinget i Blekinge och till andra verksamheter och institutioner som tillhör vår målgrupp. Vi samverkar med de kommunala verksamheterna i Blekinge dels för att hålla oss ajour med verksamheternas behov nu och i en framtid och dels för att fortlöpande informera om vad Resurscentrum kan erbjuda.

Marknadsföring

Vi marknadsför våra tjänster till nyckelpersoner i de kommunala verksamheterna genom inbjudningar till föreläsningar och utbildningar, i möten och i handledningsuppdrag. Vid handledningsuppdrag ger vi förslag på lämplig kompetensutveckling. Vid föreläsningar och utbildningar delar vi ut broschyrer. Resurscentrum deltar i mässor som vänder sig till Curas målgrupp.

Kvalitetsansvar

Koordinator är kvalitetsansvarig vid Resurscentrum, vilket bland annat innebär att koordinator kallar till kvalitetsmöte på Resurscentrum två gånger per år. Vid mötet beslutar vi om ändringar och kvalitetsansvarig justerar och uppdaterar i kvalitetsboken som ligger på webbplatsen.

Kvalitetsansvarig har ansvaret för att gå igenom kvalitetshandboken och informera om kvalitetsarbetet till nyanställa, vikarier och praktikanter vid Resurscentrum.

Mötesdeltagande

Resurscentrums funktionsmöte en gång i veckan. Resurscentrum och kansliet har gemensamma arbetsplatsträffar fyra gånger/år och koordinator är kvalitetsansvarig och deltar i Curas kvalitetsmöten.

9.Familjerådgivningen #

Familjerådgivningen är till för alla – par, familjer eller ensamstående – som har någon form av samlevnadsproblem. Familjerådgivarens roll är att som neutral part underlätta samtal om det som är svårt. Vi ser samtalet som en möjlighet till förändring.

Familjerådgivningen är en fristående psykosocial verksamhet som bygger på frivillighet. Den omfattas av sträng sekretess och möjlighet att vara anonym. Verksamheten har sitt kontor i Karlshamn. Filiallokaler finns tre kommuner, Ronneby, Sölvesborg samt Olofström. Mottagningarna finns centralt belägna utan anknytning till myndigheter.

I verksamheten finns två familjerådgivare på heltid.

9.1.Uppdrag, mål och utvärdering #

Uppdrag

Familjerådgivningens övergripande uppdrag är att tillgodose medlemskommunernas (utom Karlskronas) behov av familjerådgivning.

Mål

  • Vi ska ha en god tillgänglighet och kunna erbjuda ett första besök inom två veckor. 90 procent av alla som vill komma till familjerådgivningen ska erbjudas tid inom två veckor.
  • Vårt arbete ska präglas av god kvalitet och minst 90 procent av dem som söker rådgivning ska uppleva att de fått den hjälp de efterfrågar alternativt fått råd hur de ska kunna få annan hjälp.

Utvärdering

  • Genom tidsbokningen får vi en direkt överblick över eventuella väntetider vilka sammanställs en gång per år.
  • I slutet av varje samtal utvärderar vi tillsammans med de/den som sökt rådgivning hur samtalet varit, om man fått den hjälp man tänkt sig och om man vill ha fortsatta samtal. Vid varje avslutat ärende görs en muntlig sammanfattning av hela samtalsprocessen där paret/den enskilde får säga om man upplevt sig ha fått den hjälp man efterfrågat av familjerådgivningen. Sammanställning görs en gång per år.

9.2.Personella resurser #

Personal

Familjerådgivare – 2 – 100%.

Utbildningskrav

Relevant högskoleutbildning för tjänsten.

9.3.Familjerådgivare #

Första kontakten

Den första kontakten med klienten sker via telefon. Familjerådgivarna har telefontid, kockan 08.30-09.30. Övriga tider finns en telefonsvarare. Vid första samtalet lämnas information om familjerådgivningen och dess filiallokaler. Familjerådgivaren får information om vad personen vill ha hjälp med och tar därefter ställning till om denne kommit rätt. Om inte hänvisar familjerådgivaren vidare.

Tid bokas utifrån den sökandes önskemål och familjerådgivarnas möjligheter. Den av familjerådgivarna som bokar beslutar vem som tar ärendet. Familjeråd

givaren lämnar information om adress och portkod i Karlshamn respektive adress på filialorterna samt vem de kommer att träffa. Detta noteras i almanackan. Vid nyanmälan noteras det med röd markering.

Ärendet förs därefter in på en statistikblankett. Första samtalet markeras med löpnummer.

9.4.Behandlingsarbetet #

Förberedelse

Ytterdörren ska låsas upp (i Karlshamn) så att besökare kommer in i trapphuset. Samtalsrummet ska vara välkomnande och nyvädrat. Familjerådgivaren ser till att vara fysiskt och psykiskt förberedd. Eventuella minnesanteckningar från föregående samtal aktualiseras. När båda familjerådgivarna är i Karlshamn samtidigt ska besök bokas med 15 minuters marginal.

Första samtalet/behovsbedömning

När klienten kommer till ett första samtal på familjerådgivningen ges först information om familjerådgivningens verksamhet. Därefter får klienten ge information till familjerådgivaren. Tillsammans formar man sedan uppdraget. Vad vill du/ni ha hjälp med/arbeta med här? Denna fråga är central under första samtalet och familjerådgivarnas uppgift är att mjukt hålla fast vid denna och eventuellt benämna det onämnda, tills uppdraget är formulerat. Vid parsamtal får var och en ge sin berättelse och uttrycka sitt behov.

I slutet av samtalet görs en utvärdering. Hur har samtalet idag varit? Vad har varit det viktiga? Är det något som känns ofullständigt eller inte kommit fram? Familjerådgivaren gör en sammanfattning av samtalet och en gemensam överenskommelse görs kring hur fortsättningen ska se ut. Familjerådgivaren försöker ge hopp och visa på möjligheter till förändring. Om det under samtalet framkommer att problemet klart hör till en annan instans hänvisar familjerådgivaren vidare (till exempel vid ett omfattande missbruk, psykisk sjukdom).

Arbetsuppdraget

Familjerådgivaren arbetar under eget behandlingsansvar tillsammans med klienten. Exempel på uppdrag:

  • Reparationssamtal. Arbetet syftar till att paret ska komma vidare tillsammans.
  • Separationssamtal. Arbetet går ut på att kunna hantera konsekvenserna, praktiskt och känslomässigt av separationen.
  • Klargörande samtal. När man som par och/eller var för sig är oklar med sina behov och önskemål.
  • Samarbetssamtal. Arbetet går ut på att få till stånd ett fungerande föräldraskap med barnet i centrum.
  • Individualsamtal. Stödsamtal med fokus på relationsproblematik. Annat, familjesamtal, andra släkt-relationer, styvfamiljproblematik.

Efter samtalet

Efter samtalet skriver familjerådgivaren ner minnesanteckningar och pratar vid behov med en kollega för att bearbeta samtalet. Familjerådgivaren reflekterar på så sätt över samtalet och sitt eget arbete. Noterar därefter tankar och idéer inför nästa samtal. Efter det avslutande samtalet förstörs eventuella minnesanteckningar.

Avslutningssamtalet

Vid det sista samtalet går man igenom hur situationen ser ut just nu samt hur situationen såg ut vid det första samtalet. Tillsammans med klienten går man igenom om man nått de mål man från början kom överens om, har samtalet varit till någon hjälp samt hur kan förändringen hållas vid liv. Familjerådgivaren frågar också hur det varit att komma till familjerådgivningen.

Sekretess/anmälningsskyldighet

Familjerådgivarna arbetar under sträng sekretess. I de fall det framkommer att barn far illa har de anmälningsskyldighet till socialtjänsten.

 

9.5.Externt arbete #

Det externa arbetet består i att utforma broschyrer och anslag om familjerådgivningen samt lämna ut dessa till berörda parter. Familjerådgivarna ska ge muntlig information till angränsande verksamheter såsom psykiatri, företagshälsovård, primärvård etc.

Familjerådgivarna tar också emot studiebesök i mån av tid.

9.6.Kunskaps- och metodutveckling #

För kunskaps- och metodutvecklingen inom familjerådgivningen är regelbunden handledning en självklarhet. Handledningen sker antingen individuellt eller gemensamt. Egna metoddiskussioner sker inom enheten.

Fortbildning sker via studiedagar i yrkesföreningen KFR:s regi tre dagar per år och ibland studiedagar i övriga fortbildningsformer.

Familjerådgivarna håller sig informerade om det utbud som finns av aktuell facklitteratur samt kurser/föreläsningar som har betydelse för arbete med par och deltar i dessa utifrån budgetanslag och behov.

9.7.Administration #

Tidbokning

All tidbokning sker via den gemensamma almanackan.

Statistikunderlag/Verksamhetsberättelse

En särskild blankett fylls i vid varje nytt ärende. Faktauppgifter som behövs fylls i efterhand. Blanketterna sparas till årets slut och sammanställs då för att sedan redovisas i familjerådgivarnas verksamhetsberättelse och i Socialstyrelsens statistik. Statistikunderlaget förstörs därefter.

Årsstatistiken till Socialstyrelsen sker via elektronisk inrapportering. Verksamhetsberättelse skrivs gemensamt av familjerådgivarna under januari månad.

Minnesanteckningar

Individuella minnesanteckningar förs för hand och förvaras inlåsta i kassaskåpet. Anteckningarna förstörs efter avslutat uppdrag.

Arbetsplanering

Familjerådgivarna har sitt huvudkontor i Karlshamn med filialer i Ronneby, Sölvesborg och Olofström, vilka är bemannade en dag per vecka.

Familjerådgivarna erbjuder för närvarande mottagning en kväll per vecka genom arbetstidsförskjutning. Veckodag kan variera.

På huvudmottagningen finns två samtalsrum, som används av de båda familjerådgivarna.

Dagboksanteckningar görs vid speciella händelser. Tidningsurklipp och andra minnesmärken sparas.

Semester planeras så att familjerådgivningen inte behöver stänga verksamheten mer än en vecka.

Verksamhetschef kontakt

Träffar med verksamhetschef sker regelbundet både enskilt med familjerådgivarna och tillsammans med personliga ombud och familjerätten.

Verksamhetschef inbjuder till utvecklingssamtal två gånger per år.

Familjerådgivningen har samma verksamhetschef som personliga ombud och familjerätten.

Leasingbil, mobiltelefon och nycklar.

Nycklar till bil och garage samt bensinkort (utan kod) och kvitton förvaras i kassaskåpet. En av familjerådgivarna har huvudansvar för bilens skötsel.

Mobiltelefoner, laddare samt nycklar till filialmottagningarna förvaras i ett kassaskåp. Familjerådgivarna har en egen nyckel till kassaskåpet och mottagningen. Extranyckel till mottagningen finns på Curas kansli.

Personalfrånvaro

Vid frånvaro under högst fjorton dagar avbokas samtal av den familjerådgivare som är i tjänst och nya tider erbjuds. Nya klienter bokas in längre fram. Vid frånvaro under längre tid än fjorton dagar kommer väntetiden att överskrida kvalitetsmålets gräns och vid dessa tillfällen kommer tjänstgörande familjerådgivare att inom en månad planera med klienten om den fortsatta kontakten. De klienter som ska kontaktas markeras med x på statistikblanketten. Vid långvarig frånvaro hålls endast mottagningen i Karlshamn öppen. Verksamhetschef informeras och eventuell vikariefråga prövas vid längre tids frånvaro.

Inköp och handkassa

Grundläggande arbetsmaterial med mera inhandlas med handkassa. Kvitton sparas. Inköp kan även ske via faktura till Curas kansli. Kvitto byts mot ny handkassa om 1 000 kronor. Redovisning sker till ekonomiansvarig på Curas kansli.

 

9.8.Kvalitetsarbete #

Vid arbetsplatsträffar är uppdatering av kvalitetshandboken en stående punkt. Båda tjänstemännen har gemensamt ansvar för att ändringar i kvalitetshandboken görs.

Alla ändringar i kvalitetshandboken skickas till kvalitets- och utvecklingschef för information eller godkännande (policy, mål och organisation). Familje-rådgivarna deltar i de gemensamma träffarna med övriga kvalitetsansvariga inom Cura.

9.9.Historik #

Familjerådgivningen i Curas (tidigare Vårdförbundet Blekinge) regi startade i februari 1995 på uppdrag av medlemskommunerna Ronneby, Karlshamn,

Sölvesborg och Olofström. Bakgrunden var en komplettering i Socialtjänstlagen som innebar att kommunerna blev skyldiga att erbjuda familjerådgivning från 950101.

Familjerådgivningen är till för alla – par, familjer eller ensamstående – som har någon form av samlevnadsproblem. Familjerådgivarens roll är att som neutral part underlätta samtal om det som är svårt. Vi ser samtalet som en möjlighet till förändring

Familjerådgivningen är en fristående psykosocial verksamhet som bygger på frivillighet. Den omfattas av sträng sekretess och möjlighet att vara anonym. Verksamheten startade med mottagning i Karlshamn. Filiallokaler finns nu i övriga tre kommuner. Mottagningarna finns centralt belägna utan anknytning till myndigheter. I verksamheten finns två familjerådgivare på heltid.

10.Familjerätt #

11.Klaragymnasiet med internat #

Klaragymnasiet med internat är vår skola för ungdomar med Aspergers syndrom/högfungerande autism, det vill säga autismspektrumtillstånd (AST). Syftet är att erbjuda bra utbildningar och skapa förutsättningar för vidare studier, arbete eller annan daglig verksamhet samt eget boende och en rik fritid. Kort sagt att klara av vardagen.

Skola

Klaragymnasiet finns på Nordenbergskolan i Olofström där vi har väl avskilda lokaler. Totalt kan skolan ta emot upp till cirka 40 elever och erbjuda:

  • samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning samhällsvetenskap
  • estetiska programmet, inriktningarna bild och formgivning eller estetik och media
  • introduktionsprogrammen preparandutbildning och individuellt alternativ

Internat

För den som vill finns möjlighet till internatboende med boendeutbildning som följer planerade mål som eleven ska uppnå. De tre internaten, Basen, Jämshög och Bredgatan med satellitlägenheter kan ta emot upp till 26 elever. Där får eleven låna en lägenhet vilket ger möjlighet till praktisk träning i vardagen. Varannan helg stannar eleven på internatet och deltar i aktiviteter som, kombinerat med individuella veckoaktiviteter, utgör vår fritidsutbildning. Så småningom ska eleven själv kunna planera sin tid och känna till alternativa fritidsmöjligheter.

11.1.Uppdrag, mål och utvärdering #

Uppdrag

Klaragymnasiet med internats övergripande uppdrag är att möta medlemskommunernas behov av en gymnasieskola med internat till ungdomar med autismspektrumtillstånd med förutsättningar att klara ett nationellt gymnasieprogram. Klaragymnasiet ska erbjuda det samhällsvetenskapliga programmet, inriktning samhällsvetenskap samt det estetiska programmet, inriktning bild och formgivning eller estetik och media. Vi ska också erbjuda introduktionsprogrammen preparandutbildning och individuellt alternativ. Vårt uppdrag är också att erbjuda ett ändamålsenligt boende.

Mål

Klaragymnasiet med internat

  • Vi värnar om ett gott bemötande och att våra elever ska uppleva delaktighet, trygghet, trivsel och att de får hjälp efter sina specifika förutsättningar. Minst 90 procent av våra elever ska uppleva:
  1. Delaktighet
  2. Trygghet
  3. Gott bemötande
  4. Att de fått hjälp i sin utveckling utifrån sina förutsättningar under sin tid som elever på Klaragymnasiet med internat

Klaragymnasiet

  • Att eleven uppnår kursmålen i de nationella program som skolan erbjuder.
  • Minst 90 % av våra kunder ska tycka att vi har utfört vårt uppdrag i enlighet med avtal, studieplan och eventuellt åtgärdsplan.

Klara internat

  • Minst 90 % av våra kunder ska tycka att innehållet i sammanfattningen innehåller tillräckligt med information om elevens utveckling mot uppsatta mål
  • Minst 90 % av våra kunder ska tycka att vi har utfört vårt uppdrag i enlighet med vård- och genomförandeplan

Utvärdering

Klaragymnasiet med internat

  • Vi utvärder i vilken omfattning eleverna upplevt delaktighet, trygghet, trivsel, ett gott bemötande och att de fått hjälp i sin utveckling genom att eleverna besvarar en enkät en gång om året. Internatet gör enkäten i december medan skolan gör den i maj/juni.

Klaragymnasiet

  • Vi utvärderar elevernas individuella studieplaner genom att sätta betyg på respektive kurs.
  • Vi utvärderar kundernas nöjdhet med vårt uppdrag avseende skolan genom att kommunerna besvarar en enkät en gång om året (maj/juni).

Klara internat

  • Vi utvärderar kundernas nöjdhet med vårt uppdrag avseende boendet genom att kommunerna besvarar en enkät en gång om året (december).

 

11.2.Personella resurser #

Personal

36 tjänster totalt, varav 17 på skolan och 19 på internatet.

  • Verksamhetschef internat – 1 – 100 %
  • Biträdande verksamhetschef/boendehandledare – 1  – 100 %
  • Boendehandledare – 17 – 100 %
  • Verksamhetschef/rektor – 1 – 100 %
  • Biträdande rektor – 1 – 100 %
  • Lärare – 15 – 100 %
  • Pedagog – 1 – 100 %

Utbildningskrav

Gymnasieskolan: Behöriga lärare med kompetens inom de ämnen som är aktuella.

Internatet: Eftergymnasial utbildning gärna med inriktning mot beteendevetenskap.

11.3.Verksamhetschef/internat #

För ansvarsområden som gäller verksamhetschefer generellt inom Cura Individutveckling se punkt Verksamhetschefer.

 

11.3.1.Personaladministration #

Vikarieanställning

Verksamhetschef inventerar vikariebehovet och kallar eventuella vikarier till intervju. Om anställning övervägs tas referenser på de sökande. Verksamhetschef ansvarar för att vikarien har lämnat utdrag från belastnings- och misstankeregistret. Vikarierna introduceras av boende-personal enligt Curas introduktionsprogram. Anställningsunderlag fylls i och översänds till personal- och lönehandläggare. Vikarierna får gå bredvid tre arbetspass. Verksamhetschef timanställer vikarier i högst 6 månader.

Schemaläggning för internatet

Verksamhetschef samordnar med skolan vad gäller personal som arbetar både i skolan och på internatet. Schemat anpassas utifrån individuella ansvarsområden i samråd med berörd personal. Personalen informeras om schemat som skickas till förbundschef för förhandling med facket. Fastställt schema skickas till personal- och lönehandläggare.

Verksamhetschef gör schemaplanering i Heroma.

Sjukskrivning

När personal sjukanmäler sig anmäler mottagande personal detta till verksamhetschef och lönehandläggare. Friskanmälan ansvarar den enskilde för.

Vid upprepad korttidssjukskrivning och långtidssjukskrivning – se rehab i Styrdokument. Vikarie sätts in om detta behövs av vikarieansvarig eller verksamhetschef.

Semester

Verksamhetschef samlar in personalens önskemål om semester. Fördelar semesterperioderna efter föregående års semester i möjligaste mån efter önskemål. Verksamhetschef går igenom behovet av semestervikarier och anställer dessa samt beviljar semester (enligt personalens ansökningar på heroma). Verksamhetschef skriver personalens veckoschema för semesterperioden och går igenom detta på arbetskonferensen. Vid storhelg ska minst en ordinarie personal vara i tjänst.

Verksamhetschefs semester förläggs i samråd med biträdande verksamhetschef.

11.3.2.Elev- och föräldrakontakter #

Verksamhetschef deltar i de föräldramöten som sker under läsåret. Vid behov är verksamhetschef med vid utvecklingssamtal tillsammans med mentor, skolpersonal och rektor. Verksamhetschef informeras om de åtgärdsprogram som görs för varje elev. När elev vill vara ledig görs skriftlig ansökan som lämnas till rektor. Vid skolstart informerar verksamhetschef föräldrar och elever enligt de direktiv som finns (i pärm på kontoret).

Om det finns klagomål på verksamheten från föräldrar och/eller elev hänvisas dessa till verksamhetschef.

11.3.3.Antagning av elev #

Efter inkommen ansökan till Klaragymnasiet med internat beslutar verksamhetschef tillsammans med rektor om provboende/provgående. Inför provboendet skickar verksamhetschef ett välkomstbrev till den sökande och dess vårdnadshavare. Brevet innehåller bland annat ett frågeformulär i syfte att personalen på bästa sätt ska lära sig om den sökandes förtjänster och svårigheter.

Verksamhetschef och rektor ska se till att den provboende får boende och skolmentor under provtiden. Efter provtiden har verksamhetschef, rektor och mentorer ett möte i syfte att besluta om vi kan ta emot den sökande till Klaragymnasiet med internat. All känd dokumentation ska vara Klaragymnasiet med internat tillhanda innan skolstart. I övrigt följer vi Klaragymnasiets antagningsförfarande. Se Curas server.

11.3.4.Avslutande av studier #

Då en elev på egen begäran vill avsluta sin skolgång på Klaragymnasiet med internat meddelar verksamhetschef eller rektor hemkommunen samt vårdnadshavare. Samma tillvägagångssätt gäller om Klaragymnasiet blir nödgade att avsluta en elevs studiegång.

11.3.5.Att flytta #

Inom verksamheten

Vid behov av flytt bokar verksamhetschef in ett möte med elev och mentor.

Beslut tas när eleven ska flytta och verksamhetschef informerar eleven, vårdnadshavaren, kommunen och personal. Om det finns behov utses en ny mentor till eleven.

Till satellitboende

Vid behov och/eller förfrågan från elevens hemkommun bokar verksamhetschef och mentor in ett möte med eleven för att gå igenom elevens boendekursplan och andra regler som gäller för satellitboende. Utifrån elevens mognad och kunskaper upprättas en plan för att nå målet satellitlägenhet. En bedömning görs om eleven uppfyller kraven för att flytta och ett beslut tas. Verksamhetschef informerar eleven, vårdnadshavaren och kommunen. Eleven planerar sedan flytten med hjälp av sin mentor.

11.3.6.Akutsituationer #

Kriminella handlingar

Vid misstanke om att någon elev vid skolan gjort sig skyldig till kriminell handling är var och en av personalen skyldig till att ingripa och avstyra denna. Personalen ska sedan samla in fakta om den aktuella händelsen samt omgående underrätta verksamhetschef om det som hänt. Verksamhetschef beslutar om åtgärdsplan och eventuell polisanmälan efter samråd med förbundschef. Verksamhetschef informerar rektor, föräldrar eller annan företrädare för eleven samt berörd personal. Händelsen dokumenteras. Ersättning för uppkommen skada ska alltid regleras utifrån elevens betalningsförmåga. Ersättningsnivån bestäms på personalkonferensen. Vid tveksamhet rådgörs med förbundschef. Mentorn gör en betalningsplan med eleven.

Drogpåverkan

All personal som påträffar en elev som är drogpåverkad ska göra en bedömning av elevens tillstånd. Verksamhetschef informerar rektor och förbundschef. Föräldrar eller annan företrädare för eleven underrättas. Kontakt ska omedelbart tas med sjukhus när situationen bedöms som allvarlig eller om man är tveksam.

Eleven ska vistas på internatet under tillsyn av personal så länge eleven är påverkad. Händelsen utreds av verksamhetschef som dokumenterar det inträffade. En åtgärdsplan upprättas av verksamhetschef och rektor. Alla former av droger som påträffas på internatet ska omhändertas och överlämnas till polisen efter beslut av verksamhetschef. Samråd ska ske med förbundschef.

Hot och våld

Se punkt  Verksamhetschefer samt lokal rutin för aggression på internatet.

Självmordsförsök

Vid ett självmordsförsök kontaktas ambulans och/eller läkare omedelbart. verksamhetschef, föräldrarna eller annan företrädare för eleven underrättas och vid behov även förbundschef. Ansvarig handläggare informeras snarast. Verksamhetschef samlar internatpersonalen för att samtala och informera om händelsen. Händelsen bearbetas i personalgruppen och elevgruppen. Förbundschef informeras om händelseutvecklingen.

11.3.7.Studiebesök #

Vid kontakter med andra gymnasieskolor, LSS-handläggare, politiker, elev, föräldrar med flera ska verksamhetschef informera om möjligheten till studiebesök på både internatet och skolan. Verksamhetschef tar emot intresseanmälningar och avtalar tid för studiebesök och samordnar dessa med skolan.

Verksamhetschef informerar berörd personal om studiebesöken och vilka förväntningar som finns.

11.3.8.Kundkontakter #

Verksamhetschef har regelbunden kontakt med både medlemskommunernas och kommuner utanför länets representanter för gymnasieskolorna samt LSS. Fortlöpande information ges om internatets verksamhet och den information som verksamhetschef får från kommunerna tas upp på arbetskonferens med personal. Verksamhetschef informerar även vid behov förbundschef och eventuellt direktionen. Verksamhetschef ansvarar för att tillsammans med personal på internatet ta fram informationsmaterial om internatet och regelbundet utvärdera denna samt vid behov förnya den.

Om en kund har klagomål på verksamheten ska dessa alltid hänvisas till verksamhetschef.

11.3.9.Samverkan med rektor #

Verksamhetschef beräknar och fördelar resursbehovet inom verksamheten i samråd med rektor/ verksamhetschef. Ytterst ansvarig är verksamhetschef. I samråd med rektor/verksamhetschef ansvarar verksamhetschef för det överbryggande synsättet mellan skola och internat. Verksamhetschef och rektor ska genom kontinuerlig kontakt hålla varandra informerade om skolans och internatets utveckling. Genom att besöka varandras verksamheter får de en uppfattning om eventuella utvecklingsfrågor och samordningsbehov. Verksamhetschef ska kontrollera verksamhetens resultat för att kunna ta ställning till vilken kvalitet verksamheten erbjuder.

Verksamhetschef är ytterst ansvarig.

I december och juni månad varje år skickar verksam-hetschef ut en sammanfattning av genomförandeplanen till kommunerna för att delge elevens status och utveckling på skola/internat. Verksamhetschef är ytterst ansvarig.

Verksamhetschef och rektor ska driva en aktiv marknadsföring för att kontakta presumtiva kunder. Verksamhetschef och rektor har ett gemensamt ansvar att svara på förfrågningar, brev, samtal och e-post som berör verksamheten.

Man bjuder gemensamt till studiebesök och ger saklig information om skola/internat. Verksamhetschef och rektor ansvarar för att kontakta verksamheter som är till gagn för gymnasieskolans/

internatets utveckling även utanför det regionala nätverket.

11.3.10.Bilar #

Internatet förfogar över sex leasade personbilar samt tre bensinkort på Preem och tre på Ingo. Verksamhetschef är ansvarig för bilarna och bensinkorten. Vid skada på en bil anmäls detta till verksamhetschef som vid behov kontaktar förbundschef. Verksamhetschef ansvarar för att bilen kommer till verkstad för bedömning och eventuella åtgärd. Vid behov tar verksamhetschef kontakt med Länsförsäkringar för skadeanmälan.

11.3.11.Fastigheter/lokaler #

Lokaler för internaten

Cura hyr tre internat av Olofströmshus AB: S Kyrkhultsvägen 5A, Bredgatan 34 och Kyrkovägen 7, i Olofströms kommun. Avtalen avseende internaten har tecknats av förbundschef och finns på kansliet.

Tillfälliga lokaler

Cura hyr för internatets räkning så kallade satellitlägenheter av Olofströmshus AB. Lägenheterna finns i Olofströms kommun. Avtalen tecknas av förbundschef och finns på kansliet.

Avtal avseende internet och el

Internaten och satellitlägenheterna har avtal med Olofströms Kabel och TV AB avseende internet.

Elavtal avseende internaten har Cura med Karlshamns energi AB. Avtalen tecknas av förbundschef och finns på kansliet.

Städning/fönsterputs

Städning av lokalerna inför skolstart gör av internatpersonalen. Vid behov hyrs städfirma in. Avtal avseende fönsterputs har avtal tecknats med DAMA STÄD AB i Sölvesborg. Avtalen har tecknats av förbundschef och finns på kansliet.

Brandlarm

På alla tre internaten är brandlarm installerat av Holje El i Olofström och är kopplade till SOS alarm i Växjö. Avtal med SOS alarm har tecknats av förbundschef och de finns på kansliet. Serviceavtal avseende brandred-skap har tecknats med BRANDAB.

Serviceavtal avseende brandlarmen är tecknade med Holje el.

Hjärtstartare

På samtliga internat finns hjärtstartare och all personal har fått utbildning på dessa.

11.3.12.Biträdande verksamhetschef #

Bistå verksamhetschefen

Biträdande verksamhetschef ersätter verksamhetschef vid semester samt längre sjukfrånvaro och har då verksamhetschefs ansvarsområden (se Verksamhetschef). Vid behov samråder biträdande verksamhetschef med Områdes Chef.

Personalansvar

Biträdande verksamhetschef tillsammans med verksamhetschef inventerar vikariebehovet och kallar eventuella vikarier på intervju.

Biträdande verksamhetschef bistår verksamhetschef vid rekrytering av nya vikarier. Tillsammans med utvald personal från internatet introducerar Biträdande verksamhetschef ny vikarie enligt Curas introduktions-program.

Biträdande verksamhetschef planerar och disponerar personalens arbetstider efter verksamhetens behov i samråd med verksamhetschef. Vid sjukfrånvaro och övrig ledighet samråder biträdande verksamhetschef med personalgruppen och med verksamhetschef om vikarietillsättning.

Boendehandledare

Biträdande verksamhetschef arbetar även som boendehandledare och arbetar på schema med oregelbundna tider.

Administration

Tjänstgöringslistor /T4 /Heroma lönesystem

Biträdande verksamhetschef går igenom Heroma kontinuerligt och kontrollerar att det är korrekt vad avser semester, frånvaro med mera. När allt är ok beviljar biträdande verksamhetschef förfrågningarna på Heroma som sedan godkänns av verksamhetschef.

Vid månadsskiftet samlar Biträdande verksamhetschef in T4:or och kontrolleras att dessa är korrekta, när alla uppgifter är iförda attesteras de av verksamhetschef.

Schema

Biträdande verksamhetschef bistår verksamhetschef med att göra scheman och schemaändringar. Vid ändringar av schemat att detta kommer in på Heroma.

Semesterplanering

I februari lämnas listor ut till personalen som fyller i önskemål om ledighet. Semestern förläggs i möjligaste mån efter önskemål. Under mars månad gör Bitr. verksamhetschef en inventering av hur vikariesituationen ser ut och rekryterar och tillsätter vikarier efter behov. Semesterplanering bör vara klar till sista maj och minst en ordinarie personal i varje arbetsgrupp bör vara i tjänst under sommarmånaderna. Biträdande verksamhetschef och verksamhetschef bör inte ha semester samtidigt. Biträdande verksamhetschef skriver personalens veckoschema för semesterperioden och presenterar detta på personalmöte.

Genomförandeplan

Biträdande verksamhetschef ser till att genomförandeplanen är uppdaterad och tillsammans med ansvarig personal på internatet följer upp genomförandeplanerna. Biträdande verksamhetschef är den som sammankallar.

11.3.4.Rektor/verksamhetschef #

För ansvarsområden som gäller verksamhetschefer generellt inom Cura Individutveckling se punkt Verksamhetschefer.

11.3.4.1.Elevens utbildning #

Utbildningen organiseras så långt som möjligt enligt elevens önskemål och behov utifrån kartläggningar. Rektor har ansvaret för att elevens arbetsmiljö är utformad på ett sådant sätt att undervisningen gynnas. Detta innebär att eleven har tillgång till dator i sin undervisning och möjlighet att få sina behov tillgodo-sedda gällande bland annat avskärmningsmöjligheter och så vidare. Eleven ska också beredas möjlighet att på bästa sätt utifrån sina förutsättningar ha möjlighet att själv söka sina svar på uppgifter. Detta kan vara exempelvis med hjälp av internet eller litteratur.

Rektor ansvarar för att insatser utformas för de elever som är i behov av särskilt stöd. Vid behov kallar rektor till en nätverkskonferens med berörd personal, föräldrar, elev samt i övrigt lämpliga personer. Protokoll förs av rektor och förvaras på expeditionen. Förälder eller annan ansvarig person tar del av protokollet. Vid behov sker samverkan med Habiliteringen och BUP i så kallade SIP-möten.

Rektor ansvarar också för att rätt utbud av kurser finns i förhållande till skolans inriktning och elevernas önskemål och behov. En individuell studieplan upprättas utifrån kunskaper om eleven i samråd med eleven själv och skolmentor. Den innehåller uppgifter om elevens program, kursval och resultat. Den individuella studieplanen förvaras på servern eller i gällande dokumentationsprogram.

Eleverna får information, introduktion och stöd i att sätta mål för sina studier. Till hjälp i detta har rektor ansvar för att se till att eleven har möjlighet att träffa bl.a. studie- och yrkesvägledare på skolan (SYV). Rektor har ansvar för att elever på skolan får undervisning i ANT (alkohol, narkotika och tobak). Eleverna ska också få kunskaper och undervisning i sex- och samlevnad. Undervisande lärare i ämnen samhällskunskap, naturkunskap eller annat lämpligt ämne undervisar inom respektive område, men vid behov arrangeras andra former för undervisning exempelvis studiebesök på ungdomsmottagningen.

Nationella prov

Elever ska i möjligaste mån genomgå nationellt prov i svenska, matematik och engelska. Rektor beställer nationella prov samt har ansvar för att proven genomförs och hanteras på ett korrekt sätt utifrån gällande regelverk (www.skolverket.se, gymnasieförordningen kap. 8).

11.3.4.2.Arbetsformer för elevinflytande #

På Klaragymnasiet med internat finns en likabehandlingsplan. Rektor har ansvaret för att likabehandlingen hålls levande genom diskussioner vid tillfällen då behovet påkallas men även i dialog vid bland annat. klassråd, elevråd och föräldramöte. Likabehandlingsplanen revideras i augusti/september varje år.

Rektor har ansvaret för att eleven har möjlighet att påverka sin skolsituation såväl gällande undervisnings-situationen som innehåll och form. Detta sker fortlöpande i dialog mellan elev, lärare och rektor då behovet av anpassning för eleven ofta är stort. Rektor har ansvar för att klassråd sker regelbundet. Elevråd genomförs minst 2 gånger per termin. Elever och personal ansvarar för ordningen vid elev- och klassråd.

11.3.4.3.Antagning av elev #

Se verksamhetschef Internat.

11.3.4.4.Avslutande av studier #

Då en elev på egen begäran vill avsluta sin skolgång på Klaragymnasiet med internat meddelar verksamhetschef/rektor hemkommunen samt vårdnadshavare. Samma tillvägagångssätt gäller om Klaragymnasiet blir nödgade att avsluta en elevs studiegång.

11.3.4.5.Information gällande studiestöd #

Rektor rapporterar till CSN vid varje läsårsstart samtliga elever som börjar. När förändringar sker, elever slutar och så vidare rapporteras detta av rektor till CSN. Rektor har ansvar för att elev och förälder eller annan företrädare för eleven får information vid kursstart och vid behov om vad som sker med studiestödet vid till exempel sjukdom, skolk eller när eleven fyllt 20 år.

11.3.4.6.Verksamhetsplan och riksgiltiga mål #

Rektor har ansvaret för att inrikta verksamheten mot de riksgiltiga målen och till den verksamhetsplanen. Rektor är skyldig förutom att känna till de riksgiltiga målen, även vara förtrogen med intentionerna bakom dessa och solidarisera sig med dessa så att målen genomsyrar verksamheten. En skolkonferens ska anordnas i samband med skolstarten varje hösttermin med tema ”skolans mål”. Rektor leder och ansvarar för konferensen.

Verksamhetsplanen tas fram i samarbete med verksamhetschef för internatet och planen ska vara utvärderingsbar. Planen upprättas/revideras under vårterminen och ska vara uppdaterad senast den 30 november. Verksamhetsplanen underställs direktionen som en information.

11.3.4.7.Pedagogisk ledare för skolan #

Utveckling

Rektor ansvarar för att hålla sig väl förtrogen med det dagliga arbetet och verka för att utbildningen utvecklas genom att fortlöpande föra samtal med skolans personal och elever samt ta del av elevernas åtgärdsplaner. Rektor har närhet till utbildningen genom fysisk lokalisering i skolan.

Rektor samarbetar med lokala och i regionen förekommande skolanordnare för att diskutera utvecklingsfrågor. I samband med personalkonferens eller vid annat tillfälle presenteras nyheter från skolverket, med mera.

Kursutbud och samverkan

Rektor ansvarar för att rätt utbud av kurser finns i förhållande till skolans inriktning och utifrån elevernas behov och önskemål. Direktionen fattar beslut efter rektors förslag.

Rektor har också ansvaret för att samverkan mellan lärare inom olika kurser kommer till stånd. Vid ämneskonferensen, som är en del av personalkonferensen, diskuteras samverkansfrågor mellan ämnen och lärare. Skolans väl samlade verksamhet och begränsade omfattning gör att skolans personal har en mycket nära kontakt och fortlöpande diskuterar ämnes- och elevangelägna frågor med varandra.

Skolpersonalens kompetensutveckling

Behov av kompetensutveckling fångas upp i kontakten med personalen via utvecklingssamtal, informella samtal, personalkonferens, med mera. Personalen medverkar också fortlöpande i handledning samt deltar i externt och internt anordnade utbildningsinsatser.

Personalen får stöd i samband med fritidsstudier (se Styrdokument). Utbildningsinsatserna följs upp via Cura Individutvecklings ledningsgrupps målenkät som genomförs en gång per år i januari/februari månad.

Rektors kompetensutveckling

Rektor tar fortlöpande del av information via Skolverket, via Statistiska centralbyrån, via tidskrifter och litteratur. Rektor deltar i handledning, egen eller tillsammans med personalgruppen utifrån behov. Externa och interna utbildningstillfällen aktualiserade av rektor själv eller Cura Individutveckling centralt.

Samverkan med universitetet, högskolan och arbetslivet

Rektor har ansvar för att eleverna får information kring fortsatt utbildning genom SYV samt vid kontakt med universitet/högskola. Representanter från arbetslivet bjuds in, alternativt studiebesök görs som ett led i elevernas planering inför fortsatta studier/ yrkesliv. Då tillfälle ges utifrån elevens förutsättning praktiserar eleven en period av sin tid på Klaragymnasiet. Företrädesvis i elevens hemkommun som ett led i elevens utslussning till eget boende.

11.3.4.8.Föräldrasamverkan #

Rektor kontaktar förälder/vårdnadshavare vid behov. Förälder/vårdnadshavare medverkar vid utvecklingssamtal med skolmentor och elev en gång per termin. Då eleven fyllt 18 år skrivs ett kontrakt med eleven angående vidare kontakt med föräldrar.

Rektor inbjuder skriftligen till föräldramöte en gång per termin, företrädesvis i samband med lov och därmed elevens hemresa. Vid föräldramötet ges möjlighet för utvecklingssamtal med respektive elevs mentorer samt övrig skol- och boendepersonal vid behov. Rektor informerar föräldrarna om möjligheten att bilda föräldraråd samt uppmuntrar till detta. Skolan upplåter lokal för föräldrarådet att träffas i. Rektor tar emot information och synpunkter från föräldrarådet och vidarebefordrar dessa till berörd personal.

11.3.4.9.Dokumentation #

Elevmapp

Rektor ansvarar för att upprätta en elevmapp för varje elev. I denna ska finnas en kopia av elevens ansökningshandlingar, kopia av avtalet och uppdraget, rektors korrespondens med familjen och hemkommunen, PM, minnesanteckningar och slutbetyg. Elevmappen förvaras inlåst på rektorsexpeditionen. Efter avslutad skolgång ansvarar rektor för arkivering av elevmappen.

Scheman och betyg

Scheman upprättas av rektor och finns på servern eller i gällande dokumentationsprogram. Schemaläggningen samordnas med internatet vad gäller boende och fritid. Individuella scheman utformas efter särskilda behov.

Betyg efter avslutad kurs skrivs in av respektive ämneslärare i elevens individuella studieplan som finns på servern eller i gällande digitala dokumentationsprogram. Examensbevis, gymnasieintyg och studiebevis utfärdas och undertecknas av rektor. Examensbevis, gymnasieintyg, och studiebevis dokumenteras på särskilt arkivbeständigt papper och upprättas i två exemplar varav eleven erhåller ett. Ett exemplar förvaras i arkivskåp i fem år. Därefter flyttas det till Cura Individutvecklings arkiv för arkivering.

Arbetsplatsförlagd kurs (helt eller delvis), etappläsning, utökat eller reducerat program, gå om kurs etc. beslutas av rektor och dokumenteras av rektor i den individuella studieplanen vilken förvaras på servern eller i gällande dokumentationsprogram, för närvarande Infomentor.

Beslut som är fattade med stöd av delegation från direktionen

Beslut om antagning av elev dokumenteras av rektor. Beslut om läsårets början och slut samt friluftsdagar dokumenteras av rektor.

Beslut om avstängning av elev fattas av rektor och dokumenteras av rektor i särskilt PM och förvaras i elevmappen. Kontakt tas med vårdnadshavare och hemkommun.

Alla beslut som fattas med stöd av delegation från direktionen ska skriftligen redovisas vid nästkommande direktionssammanträde.

Övrig elevdokumentation

Rektor ansvarar för att övrig elevdokumentation förvaras i elevmappen inlåst i arkivskåp på rektorsexpeditionen. Hemkommunen får information utskickat i slutet av varje termin.

Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter enligt gymnasieförordningen kap. 12 § 2.

11.3.4.10.Samverkan med avtalskommuner #

Undervisande lärare gör en gång per termin en kartläggning av elevens kunskapsnivå. Denna kartläggning redovisas skriftligt till hemkommunen. Rektor ansvarar för att kartläggningen skickas i december samt juni månad.

11.3.4.11.Inköp #

Rektor ansvarar för att kontorsförråd inventeras löpande under terminstid. Övriga beställningar görs efter eventuella önskemål från skolpersonal.

11.3.4.12.Kvalitetsansvar #

Rektor ansvarar för att kvalitetsarbetet sker fortlöpande och är ordförande i skolans kvalitetscirklar, en gång per termin.

11.3.4.13.Akutsituationer #

Se verksamhetschef Internat.

11.3.4.14.Fordon #

Skolan förfogar över en leasad personbil samt ett bensinkort på Ingo. Rektor/verksamhetschef är ansvarig för bilen och bensinkortet.

11.3.4.5.Lärare #

Mentorskap

Varje elev har en skolmentor. Mentorn sköter kontakten med elever vid pedagogiska frågor och vid problemlösning i skolan. Mentor har ansvaret för elevens samlade dokumentation såsom samtal kring den individuella studieplanen och åtgärdsprogrammet med uppföljning tillsammans med specialpedagog och speciallärare. I ansvaret ingår också kontakten mellan skola och föräldrar/vårdnadshavare.

Individuell studieplan

Syftet med den individuella studieplanen är att tydliggöra för eleven hur utbildningen fortlöper gällande betyg och slutförda kurser.

Den individuella studieplanen utformas utifrån elevens behov och önskemål så långt det är möjligt.

I grunden ligger dock alltid skolverkets kriterier (www.skolverket.se).

Åtgärdsprogram

I åtgärdsprogrammet för eleven ska arbetsgången tydliggöras utifrån struktur, mål och delmål samt vilken aktör som ansvarar för vad. Skolmentor, specialpedagog och speciallärare utarbetar i samverkan med elev och föräldrar/vårdnadshavare, samt vid behov boendementor, ett åtgärdsprogram och gör också uppföljning. Elev och skolmentor träffas regelbundet och vid behov. Vid mötet används befintligt formulär. Dokumentationen sker i Infomentor.

Likabehandling

Åtgärder vidtas av all personal enligt lagstiftning och skolans befintliga likabehandlingsplan.

Deltagande i nätverkskonferens

Vid behov tar läraren initiativ till att en nätverkskonferens sammankallas. Rektor sammankallar. Vid konferensen deltar all berörd skolpersonal och boendepersonal, föräldrar eller annan företrädare för eleven samt eleven själv.

Individuellt elevstöd

Läraren är tillgänglig för telefon- och e-postkontakt efter överenskommelse med förälder/vårdnadshavare. Vid behov informeras rektorn.

Utvecklingssamtal med elev och föräldrar eller annan som företräder eleven hålls en gång per termin.

Kontakt med elevens hemkommun

Vid överlämning från högstadiet till Klaragymnasiet kontaktar elevens skolmentor överlämnande skola. Då det är möjligt genomförs besök på den överlämnande skolan. Specialpedagog och speciallärare ansvarar för att kartläggningsdokumenten besvaras av den överlämnande skolan.

Skolmentor kontaktar överlämnande skola vid behov under terminens gång. Övrig kontakt, se rektors ansvar.

Ämnesansvar

Läraren presenterar och introducerar eleverna kring de obligatoriska delarna samt genomför dem enligt upprättat schema. Utvärderingen av kurserna sker fortlöpande genom muntliga och skriftliga redovisningar/prov som läraren ansvarar för. Läraren tar individuell hänsyn i all undervisning utifrån tydliggörande pedagogik.

Läraren undersöker också elevernas önskemål om att samverka med andra ämnesområden samt tar kontakt med ansvariga lärare/handledare inom dessa ämnesområden och presenterar elevernas önskemål. Lärarna startar därefter upp eventuella projekt i samverkan.

Läraren ger betyg enligt skolverkets uppställda kriterier för kursen och skriver in dem i betygskatalogen. Denna lämnas över till rektor som utfärdar betygen.

Läraren inventerar materialbehov och informerar rektor om dessa. Efter beslut från rektor beställer eller köper läraren in materialet.

Undervisning

Utifrån elevens behov individanpassas undervisningsmaterial i ett specifikt ämne/kurs. Läraren tar fram material och presenterar detta för eleven samt går igenom materialet tillsammans med eleven. Läraren presenterar materialet för övriga lärare och annan skolpersonal, samt testar och justerar materialet tillsammans med eleven. Materialet används sen i undervisningen.

Prova på dagar i skolan

Verksamhetschef ansvarar för den praktiska informationen, gällande prova på dagar, till elev och föräldrar eller annan företrädare för eleven. En tillfällig mentor från internatet samt en från skolan, utses till eleven under prova på dagarna. Eleven följer ett fastställt schema både på internatet och i skolan (se nedan) som finns i ”prova på”-pärmen på verksamhetschefens kontor. För att eleven ska få förståelse för hur det är att gå på Klaragymnasiet får denne ett tillfälligt skolschema där veckan beskrivs. Planering sker utifrån befintliga elevdokument. Schemat överlämnas till internatet innan eleven kommit.

Under prova på dagarna kan skolpersonalen notera elevens koncentrationsförmåga, uthållighet och så vidare. Huvudsyftet är dock att visa eleven hur det fungerar på skolan.

Kriminella handlingar

Vid misstanke om att någon elev som är inskriven vid skolan gjort sig skyldig till kriminell handling har personalen ett ansvar att förmedla detta vidare till vårdnadshavare och polis. Om det rör sig om en pågående kriminell handling ska personalen göra sitt bästa för att avstyra denna och sedan samla in fakta om den aktuella händelsen. Rektorn ska underrättas omgående om vad som inträffat. Rektorn dokumenterar händelsen samt beslutar om åtgärder.

Ersättning för uppkommen skada ska alltid regleras utifrån elevens betalningsförmåga.

Ersättningsnivån bestäms av rektor. Vid tveksamhet samråder denne med förbundschef. Mentorn på internatet gör en betalningsplan med eleven, föräldrarna eller annan företrädare för eleven.

Drogpåverkan

All personal som påträffar en elev som är drogpåverkad ska göra en bedömning av elevens tillstånd. Rektor och föräldrar eller annan företrädare för eleven underrättas. Kontakt ska omedelbart tas med sjukhus när situationen bedöms som allvarlig eller om man är tveksam. Verksamhetschef ska underrättas.

Eleven ska inte vistas på skolan så länge denne är påverkad. Händelsen utreds av rektor som dokumenterar det inträffade. En åtgärdsplan upprättas av rektor och verksamhetschef.

Alla former av droger som påträffas i skolans verksamhet ska omhändertas och överlämnas till polisen efter beslut av rektor. Samråd ska ske med förbundschef.

Hot och våld

I Curas verksamheter finns stora risker för att hot och våld kan förekomma  riktat mot både elever och personal. Det är Curas ambition att genom fortlöpande utbildningar och handledning, arbetsplats- och personalkonferenser skapa ett förhållningssätt som förebygger att hot- och våldssituationer uppkommer. Andra förebyggande insatser är upprättandet av åtgärdsplaner för eleverna. Personalens agerande ska ske utifrån de centrala direktiv som finns i Curas handlingsplan i kris- och katastrofsituationer finns på servern. Lokalerna ska vara anpassade och utformade så att det finns en så låg risk som möjligt att bli utsatt för våld och hot. Säkerhetsrutiner kring hot och våld finns angivna i Centrala direktiv och i varje verksamhets kvalitetshandbok. På varje verksamhet finns också ett särskilt anslag vilka rutiner som gäller.

Närvarorapportering

Elevens närvaro/frånvaro antecknas dagligen i Infomentor. Vid behov informeras rektor och internatet muntligen av ansvarig lärare.

Utbildning/handledning

Varje lärare har ansvar för rektorn får kännedom om vilka kompetensbehov som finns inom ämnesområdena eller för den personliga delen.

På initiativ av rektorn, lärarna, annan skolpersonal eller förbundschef diskuteras lämplig handledning för verksamheten. Efter analys av behoven beslutar rektorn i samråd med förbundschef och personalgruppen om lämplig handledare. Förbundschef tecknar avtal.

Utvecklingssamtal och lönesamtal

Utvecklingssamtal erbjuds minst två gånger per år. Läraren har ett eget ansvar för att samtal genomförs. Lönesamtal genomförs en gång om året i samband med lönerevisionen.

 

11.3.4.6.Pedagog/boendehandledare #

11.3.4.6.1.Kartläggning #

Vid prova på dagar skickar verksamhetschef praktisk information till elev, föräldrar eller annan företrädare för eleven.

I samband med att eleven provbor, sker en kartläggning i form av en intervju med föräldrarna eller annan företrädare för eleven.  Detta görs bland annat för att vi lättare ska kunna bemöta eleven rätt och få en bild av elevens färdigheter inom olika områden.

Intervjumaterialet används sedan som en grund då man börjar arbeta med genomförandeplanen inom ramen för kursplanen i boendeträning och fritidsutbildning.  Mentorn ansvarar för att underlaget används i genomförandeplanen och fylls i av mentorn eller annan personal som arbetar med eleven. Det förvaras i elevens gula pärm.

11.3.4.6.2.Genomförandeplan #

När eleven börjar på internatet upprättar boendementor en genomförandeplan tillsammans med eleven. Är eleven under 18 år måste målsman ta del av och skriva under den. Genomförandeplanen består av fyra behovsområden.

  • Hälsa
  • Utbildning
  • Känslor och beteende
  • Sociala relationer

Dessa områden ska mentor tillsammans med eleven jobba med under de åren som eleven går på Klaragymnasiet. Med hjälp av åtgärdsprogram bryts målen ner till delmål. Mentorn tillsammans med eleven bestämmer vad eleven behöver jobba med och tillsammans skriver de tillvägagångssätt hur detta ska ske. Cirka var femte vecka ska mentor tillsammans med eleven utvärdera åtgärdsprogrammet. En gång per termin sammanfattas genomförandeplanen. Planen förvaras på servern.

Sammanfattningen skickas till hemkommunen för kännedom.

11.3.4.6.3.Riskanalys #

På internatet arbetar vi med något som kallas riskanalys. Detta för att göra personalen extra uppmärksam på om en elev mår dåligt. Riskanalysen består av tre olika steg som vi valt att kalla för: Grön, Gul och Röd.

  • Grönt: Allt rullar på efter individuella förutsättningar. Eleven följer sitt schema och håller jämt humör.
  • Gult: Hit flyttas elever som behöver mer uppmärksamhet och tillsyn. Även nya elever som personal inte känner och elever som inte finner tillhörighet och vänner (ej självvalt). Viss beteende/personlighetsförändring, kortvarig fysisk sjuk-dom, om eleven är indragen i konflikter, missköter sin medicinering, känt missbruk som vi arbetar med ska flyttas till gult. Ett individanpassat tillsyns-schema sätts upp i elevens ruta. Tillsynerna kan variera från en till tre gånger per dag.
  • Rött: Har eleven en tillfällig djupare kris exempelvis har eleven utryckt känslor om självmord, använder sig av självskadebeteende, på något sätt utgör hot mot någon annan eller sig själv. Har svår ångest, negativ förändring i missbruk exempel mat. Drogmisstankar, utsatt för eller utsätter någon för mobbning. Även här används individanpassat tillsynsschema.

Om personalen ser något av följande tecken får den ta eget beslut och flytta elev till gult eller rött. För att flytta tillbaks eleven till gult eller grönt måste detta tas upp i arbetsgruppen. Detta kan inte göras på egen hand. Tas upp på nästa personalmöte. Frekvensen på tillsyn kan variera efter individ/behov.

11.3.4.6.4.Boendeträning och Hem och hushåll #

Elevens funktionsnivå bedöms efter kartläggning som målsman skickat och den som personalen gjort under prova på veckan.

Det finns en fastlagd kursplan för boendeträning. Ansvarig för kursplanen är elevens mentor. All personal ansvarar för genomförandet av boendeträningen.

Ansvarig för hem och hushåll planerar lektioner för eleven. Veckans lektioner och planering finns i ”Hem och hushåll” pärmen i personalrummet. Efter varje lektion skrivs en anteckning i journalsystemet hur lektionen fungerade.

En gång per termin träffas hem och hushåll ansvarig, elev och mentor för att utvärdera elevens kunskapsnivå utifrån fastlagda kursplanen för boendeträning.

11.3.4.6.5.Prova-på-dagar #

Verksamhetschef ansvarar för den praktiska informationen, gällande prova på dagar, till föräldrar eller annan företrädare för eleven. En tillfällig mentor till eleven under prova på dagarna utses på personalmöte. Eleven följer ett fastställt schema som finns i ”prova på” pärmen på verksamhetschefs kontor.

Verksamhetschef tar telefonkontakt med elev och anhöriga, hälsar välkommen och besvarar eventuella frågor. Mentorn ser till att provlägenheten är iordning-ställd. Under prova på dagarna friställs mentorn från de ordinarie arbetsuppgifterna och eventuellt sätts vikarie in.

Eleven får introduktion av mentorn. Man går igenom regler och rutiner för internatet samt visar lokalerna. Eleven visas runt i Olofström samt på skolan. Mentorn berättar vilka elever som bor på internatet samt vilka som arbetar där. Veckans schema gås igenom.

I samband med avslutande prova på dagar gör mentorn en utvärdering tillsammans med eleven angående vad som hänt under veckan. Mentorn svarar på observationsfrågor som finns på servern.

En utvärdering görs även på personalmötet med all personal. Utvärderingen antecknas i personalmötesprotokoll.

11.3.4.6.6.Flytt, möbelinköp och nyckelkvittens #

Inköp av utrustning till nya elevers lägenheter

Inventering görs i april/maj över vad som finns i förrådet. Kompletterande inköp görs i maj/juni. Lägenheterna utrustas efter storstädning under sommaren och inköp av säng till alla elever görs.

Flytt och möbelinköp

Tidigast vårterminen i årskurs 1 eller när eleven är mogen får denne köpa egna möbler till sin lägenhet. Ibland passar man på att köpa nya möbler till eleven i samband med att denne flyttar mellan internaten eller till en satellitlägenhet. Möblerna man köper tar eleven med sig hem efter avslutad utbildning.

Om satellitboende är aktuellt bokar verksamhetschef in ett möte tillsammans med eleven och mentorn för att gå igenom elevens ”Kursplan boendeträning” och andra regler som gäller för satellitboende. Verksamhetschef och satellitansvarig utser lägenhet och denna presenteras för eleven och vårdnadshavare. Datum planeras för flytten.

Boendehandledare ser till att eleven får hjälp och stöd med ett schema för hur flytten ska gå till. Flyttning sker när det är lämpligt, med stöd av personal och eventuellt föräldrar. Eleven begär ledigt från skolan under flytten. Personal hjälper till med flytten. Tillsammans med eleven ser boendehandledare efter vad som saknas i lägenheten och om det finns möjlighet att eventuellt låna inventarier från Cura. Eleven får låna en mobiltelefon med kontantkort som enbart får användas för kommunikation mellan elev/skola/internat.

Boendehandledare ansvarar för att arbetsuppgifterna vid flytten delas upp mellan elev, föräldrar, personal intern/extern. Eleven kvitterar ut nycklar till satellitlägenhet och lämnar tillbaka nycklar som tillhör internatet. Eleven skriver under och godkänner regler för satellitboende och för ev. utlånade inventarier. Lägenheten på internatet flyttstädas av eleven med stöd av personal och eventuellt föräldrar.

Nyckelkvittens

Som nämnts ovan kvitterar man ut nycklar vid flytt till ny bostad. När man kommer ny till internatet kvitterar man också ut en nyckel på en personlig utkvitteringslista som finns i en pärm på kontoret märkt ”Nycklar”. När nyckeln återlämnas till personal signerar denne återlämnandet på samma lista. Nycklar förvaras på kontoret. Eleverna är ersättningsskyldiga då nycklar kommer bort.

11.3.4.6.7.Utslussning #

Förberedelser

Mentorn påbörjar samtal med eleven inför utslussnings-processen för att ge en förförståelse av vad det kommer att innebära. Mentorn hänvisar eleven till verksamhetschef och utslussningsansvarig.

Under vårterminen i årskurs 3 sammankallar verksamhetschef till ett tjänstemannamöte. Då kallas hemkommunens LSS handläggare för planering av boende, fritid, arbete/skola under det 4:e året. Curas möjligheter till uppföljning efter avslutade studier presenteras. I början av höstterminen årskurs 4 planeras ett möte med kommunrepresentanter för boende, fritid, arbete, föräldrar och eventuellt god man. Från Cura deltar verksamhetschef, mentor och utslussningsansvarig. Vid detta möte tydliggörs vilket ansvar var och en har i utslussningsprocessen. I maj, årskurs 4 börjar utslussningen.

Checklista för utslussningen

I årskurs 4 tydliggörs elevens önskemål och behov av insatser, boende, arbete/skola, fritid, hälso- och sjukvårdslagen/psykiatri, god man med mera. Utifrån kommunens ansvar presenteras realistiska framtidsmål och en grovplanering görs klar till årsskiftet. På mötet planeras vem som ansvarar för vad. Den färdiga planeringen presenteras för eleven på nästkommande möte.

Utslussningsarbetet startar i maj. Då de flesta elever har svårt att generalisera behövs en lång inskolningsperiod för boende och arbete/sysselsättning. Planeringen för första sommaren är viktig. Eleven behöver ha en plan för arbete/sysselsättning samt fritidsaktiviteter även under semestertiden för att inte riskera att tillvaron blir ostrukturerad.

Flytta till hemkommunen

När det är dags för eleven att flytta planerar utslussning-sansvarig och mentor detta tillsammans med föräldrar och hemkommun. Eleven flyttstädar sin lägenhet med stöd av föräldrar samt lämnar tillbaka nycklar och eventuella lånade inventarier.

Kommunen har möjlighet att få stöd och utbildning för personal som ska fortsätta arbeta med eleven. Detta arbete anpassas efter varje individs behov. Föräldrarna hjälper eleven med flytten.

Uppföljning sker efter 1 år, 5 år och 10 år av utslussansvarig.

11.3.4.6.8.Mentorskap #

Att vara mentor för en elev innebär att man är ansvarig för elevens genomförande- och åtgärdsplan samt att ha mentorssamtal med elev, föräldrar eller annan som företräder eleven. Mentorn informerar kollegor både på skolan och internatet om elevens behov. Efter samråd med verksamhetschef ansvarar även mentorn för information till BUP, habiliteringen och hemkommunen vid behov.

Mentorn introducerar den nya eleven i verksamheten. Ett individuellt dags- och veckoschema görs upp. Mentorn ger eleven stöd enligt åtgärdsplanen. När det är överenskommet med elevens föräldrar eller annan som företräder eleven bistår mentorn eleven i privata ekonomiska frågor efter samråd med verksamhetschef (se Styrdokument). Mentorn ger eleven stöd och hjälp vid flyttning och utslussning.

11.3.4.6.9.Tydliggörande pedagogik #

Kommunikation

I arbete med eleverna används tydliggörande pedagogik på olika nivåer. Vid samtal med elever använder vi vid behov papper och penna som komplement och ritar och beskriver. Verbalt talar vi alltid konkret, använder inte ironi, ordförvrängningar eller abstrakta uttryck. Om abstrakta uttryck används måste dessa förklaras.

  • Sociala berättelser är en på förhand skriven förklarande information om en specifik situation. 
  • Bilder används på olika sätt för kommunikation till exempel objektsbilder, fotografier, ritade bilder, pictogrambilder används utifrån elevens individuella behov. 
  • Eleven får hjälp av personal att träna, tolka och använda kroppsspråket på rätt sätt och i rätt situation.
  • Anslagstavlan används av personal för att visualisera information om aktiviteter, aktuella händelser, tjänstgörande personal, matsedel med mera. Detta skapar en förförståelse hos eleven.
  • Boenderåd sker regelbundet. Då träffas alla på respektive boende, både personal och elever, för att tillsammans diskutera aktuella frågor samt gå igenom fritidsaktiviteter för kommande vecka.

Struktur

För att ge eleverna struktur används schema och som tidigare sagts är mentorn ansvarig för att detta upprättas för varje elev. Schemat utformas i skrift och bild i samråd med elev och föräldrar eller annan som företräder eleven, utifrån elevens individuella behov. Aktuellt schema finns tillgängligt för all personal i datorn under ikon: elevschema. Schemat följs upp och utvärderas av mentor, elev och personalgrupp.

Uppmärkning är också ett sätt att strukturera för eleven. Alla lägenheter är uppmärkta utifrån varje elevs behov. Köksutrustningens placering är märkt på utsidan av respektive skåpsdörrar, kläder i garderob samt dusch och städschema.

Kursplan

Kursplan för boendeträning och fritidsutbildning tydliggörs av dem som är ansvariga för dessa områden. I kursplanen – Boendeträning markeras momenten – på väg/inte på väg. I kursplanen – Fritid, markeras momenten med: deltagit, ej deltagit.

Planering

Planering utformas efter elevens individuella behov. Den ska alltid finnas med i skola och på internatet. Planeringen kan innehålla schema, sociala berättelser, tidtabeller med mera som gör att eleven kan klara sin vardag. Planeringen ska ge eleven en översikt om vad som ska hända och vad som planerats.

 

11.3.4.6.10.Fritid #

Planerade och individuella fritidsaktiviteter

Planerade och individuella fritidsaktiviteter görs utifrån elevens behov och intresse. Eventuell lokal, ledare, finansiering och transport gås igenom och ett budgetförslag ges till verksamhetschef. Aktiviteten schemaläggs och presenteras för elever och internatpersonal. Eleven genomför aktiviteten antingen själv eller med stöd av personal. Utvärdering för planerade aktiviteter sker informellt i samband med aktiviteten och formellt genom ett planerat möte med elev/-er och personal. Skriftlig information om planerade aktiviteter finns på anslagstavlan på internaten och ges även muntligt på boenderådet. Utvärdering av individuella fritidsaktiviteter sker informellt i samband med aktiviteten och formellt genom åtgärdsprogram två–tre gånger per termin. Dokumentation finns i fritidspärmen.

Sommaraktiviteter

Ansvarig personal för fritid sätter under vårterminen ihop ett program för aktivitetsveckorna.  I samband med påsklov skickas programmet hem till elever och föräldrar. Föräldrarna meddelar efter påsklovet vilka veckor eleven  kommer att närvara under aktivitetsveckorna.  Därefter görs en slutplanering av sommaraktiviteterna. Ett budgetförslag görs till verksamhetschef. 

Personal och elever gör en utvärdering efter sommarens aktiviteter.

11.3.4.6.11.Hemhelger, lov och annan ledighet #

Inför hemhelger och lov tar mentor kontakt med föräldrar i god tid för att planera elevens ledighet. Mentor, elev och förälder planerar tillsammans när och hur eleven ska ta sig fram och tillbaka från skolan/internat. Biljetter beställs vid behov (se nedan under Resor). Om det krävs extra insatser vid hemvistelsen planeras detta av mentor och förälder. Målet är att eleven själv ska kunna planera och genomföra sin resa.

Resor

Om vi beställer biljetter gör vi detta via vår personal- och lönehandläggare. Skjutsar sker i den mån det är nödvändigt med internatets bilar och bussar. Ledsagning via personal sker i den mån det är nödvändigt.

Elevens förberedelser

Biljett bokas, lägenheten städas och kylen plockas ur. Sopor kastas. Fönstren ska vara stängda och lägenheten låses. Nycklar lämnas på respektive internat. Elev i satellitlägenhet lämnar nyckel på tillhörande internat. Eleven packar i möjligaste mån själv sina saker som ska med på resan. Personalen ger eleven det stöd som behövs.

Personalens förberedelser

Personalen skriver in i almanackan på kontoret när elever ska resa hem och när de väntas tillbaka. Personal planerar även hemuppgift för eleven. Om hemresan kräver någon extra personalinsats meddelas detta i god tid till verksamhetschef för ställningstagande och åtgärd. Efter hemhelg/lov utvärderas elevens tid hemma vid ett mentorssamtal. Vid hemhelger och lov diskuteras vilken personalbemanning som krävs. När eleven åkt hem ska personalen se till att all mat som är eller blir gammal under frånvaron kastas. Papperskorgar och soppåsar kontrolleras så att de är tömda samt även att lägenheten är städad och låst.

Kvarvarande elever

Om elev stannar kvar på internatet vid hemhelg följer eleven det normala helgschemat som finns vad gäller tider och rutiner. Om det finns behov av ett individuellt schema planerar tjänstgörande personal och eleven detta.

Annan ledighet

Elev som har önskemål om ledighet utöver ordinarie hemhelg/lov ska tillsammans med förälder eller annan som företräder eleven och mentorn fylla i ledighetsansökan samt orsak till ledigheten. Ansökan ska lämnas till skol- respektive boendementor minst en vecka före önskad ledighet. Rektor och verksamhetschef fattar beslut om ledighet enligt gymnasieförordningen kap.12 §2 och därefter meddelas eleven.

Studiedagar

Internatens personalgrupper planerar i god tid och gör ett schema för de elever som är lediga pga. studiedag. Om all personal har en gemensam studiedag ska vikarie anskaffas. Vid studiedag gäller samma tider på morgnarna som för en lördag för eleverna. I övrigt följs de vanliga dagsrutinerna.

11.3.4.6.12.Ekonomi #

Handkassa

Innan man kvitterar ut pengar kontrollräknar man kassan. Kvitton numreras och signeras med initialer på elever samt ansvarig personal. Redovisningen fylls i och om man skriver fel stryker man ett streck över och signerar på nästa rad istället. Tippex får inte användas. Kvitton sätts i handkassepärmen. När man använt kassan ska den kontrollräknas igen. Skulle det inte stämma försöker man hitta felet genom att kontrollräkna alla transaktioner. Om felet kvarstår kontrollerar man att summorna på kvittona stämmer överens med de som är inskrivna på redovisningen. Om felet ändå inte går att härleda skriver man på kassabladet: datum, felsumman och signatur samt lägger det tillsammans med redovisningen. Man ska aldrig ändra saldot om kassan inte stämmer. Om man tar en summa pengar ur handkassan till aktiviteter eller inköp skriver man en kvittens på den summan och lägger i kassaskrinet. När man sedan redovisar kvittona till kassan river man kvittensen och lägger tillbaka de pengar som blev över. Övrigt, se Styrdokument – Handkassa.

Mattaxa

Matpriser för besökare: kaffe och fralla: 20 kr, frukost 25 kr, lättlunch 30 kr, middag 45 kr och ett helt dygn 110 kr. Pengarna läggs i avsett kuvert som ligger i plåtskåpet. Den som tar emot pengarna noterar på redovisningsblankett (som finns på kontoret), hur mycket som läggs in, från vilken anhörig samt datum och signerar. Verksamhetschef översänder underlaget till ekonomiansvarig.

Inköp

Alla inköp sker i första hand med företag som Cura har avtal med. Behov av kapitalvaror anmäls av internatpersonal till verksamhetschef. För inköp av kapitalvaror svarar verksamhetschef i samråd med förbundschef.

Mindre köp av pedagogiskt material, kontorsmaterial och förbrukningsvaror beställs på Lyreco av ansvarig på varje internat. Större inköp sker efter samråd med verksamhetschef.

Vid tankning av bilar används kort. Matinköp görs på Willys med inköpskort. Kvittot signeras och sätts in i röd kvittenspärm under rubriken Willys. Tillfälliga kompletterande matinköp kan göras med pengar från handkassan.

Faktura används där kortköp ej är möjligt. Då får man lämna vår faktureringsadress. Vid andra inköp används kontanta pengar (se handkassa).

Elevers privata medel

Förälder eller annan som företräder eleven ansvarar för elevers privata medel. Internatet kan vid önskemål förvara pengar till eleven, dock högst 1 000 kronor. Internatet kan även förvara elevernas kontokort (se Styrdokument). Elevens privata medel och kontokort förvaras inlåsta i plåtskåpet.

11.3.4.6.13.Sjukvård och mediciner #

Sjuksköterska/ Sjukanmälan/kontakt med läkare

Klaragymnasietsinternat har ett avtal med MAS ( Medicinskt ansvarig sjuksköterska) i Olofströms kommun. Detta innebär att våra tre internat har en inhyrd sjuksköterska på 50%.
I avtalet ingår tillgång till sjuksköterska dygnet runt samt vid behov sjukgymnast och  arbetsterapeut.

Eleven anmäler till boendepersonalen om han/hon är sjuk eller skadad. Eleven ringer själv till skolan och sjukanmäler sig. Boendepersonal kontrollerar att detta blivit gjort. Vid behov anmäler boendepersonal elevens sjukdom eller skada till föräldrar.

När eleven är sjuk gör personal en bedömning om sjuksköterskan behöver kontakta hon i sin tur tar vid behov kontakt med vårdcentralen i Olofström. Vid upprepade sjukdomstillfällen görs en kartläggning av sjukdomsmönstret samt en samlad bedömning av läkare som har kunskap om elevens hälsa. Vid smittorisk bör eleven vistas i hemmet eller i sin lägenhet. Vid tveksam sjukdom, får elev gå till skolan sen gör skolsköterska en bedömning om eleven ska stanna i skolan eller går hem igen.

Vid behov av specialkontakter samarbetar internatet med Barn- och ungdomspsykiatri och habilitering i första hand. Internatet har även kontakter med exempelvis skolkurator, skolsköterska och skolpsykolog. Målet är att eleven själv ska sköta dessa kontakter men vid behov stöttar personal eleven med detta.

Vid skolstart lämnar föräldrar in blankett med tillåtelse för skolsköterskan att inhämta elevjournal från skolan där elev gått senast.

Skolsköterskan kommer och presenterar sig för nya elever innan hon kallar till undersökning.

Eleven behåller i möjligaste mån sina läkarkontakter i hemkommunen med behandlande läkare, kurator, Barn och ungdoms psykiatri och habilitering.

Läkemedelshantering

Elev som själv sköter sin medicin förvarar denna i ett låsbart medicinskåp i sin lägenhet. Eleven kvitterar ut nyckel till sitt medicinskåp. Om eleven behöver stöd i att hantera sin medicinering förvaras medicinen i det låsta skåpet och personal har nycklarna. Personal stödjer elev att ta medicin ur delad dosett och signerar när elev har tagit sin medicin. Förälder eller annan som företräder eleven meddelar sjuksköterskan om aktuell medicinering. Vid läkarbesök tar personal från internatet skriftlig ändring av medicindos till sjuksköterskan.

Signeringslistor och information på elevens dosett sköts av vår sjuksköterska.

11.3.4.6.14.Individuella ansvarsområden #

Några arbetsuppgifter/ansvarsområden är uppdelad på speciellt utsedd personal. Dessa ansvarsområden är:

Fordon

Ansvarig ser till att bilen lämnas in på service när servicelampan i bilen indikerar detta. Tid beställs på Jeppssons. Däckbyte sker vår och höst. Ansvarig beställer tid och lämnar bilarna på Däckcentrum. Dokument avseende däcken finns i bilpärmen på kontoret.

Bilansvarig ser till att bilarna är hela och rena. Bilarna tankas på PREEM eller Ingo, f.d. Statoil. Tankkort för respektive bil finns i personalutrymmen på respektive internat. Kvitto sätts in i kvittopärmen på kontoret. Ansvarig ser till att det finns körjournaler i bilarna och byter ut gamla körjournaler. De gamla journalerna sparas av ansvarig.

Vid skador på bilarna fylls en skadeblankett i, som finns i bilpärmen. Skador rapporteras till verksamhetschef. Ansvarig ser till att skadorna repareras på Jeppssons AB i Karlshamn.

Matsedel

Ansvarig personal ser till att planerade matsedlar finns och sätts upp för nästkommande vecka. Matvaror inhandlas två gånger per vecka. Se respektive internats rutinpärm.

11.3.4.6.15.Jour och beredskap #

På vardagar arbetar personalen ensam klockan 22.30–24.00. Därefter har personal på alla tre internaten sovande jour fram till klockan 06.00 på vardagar och klockan 07.00 på lördag–söndag. Jourpersonalen är under denna tid tillgänglig för eleverna på respektive internat.

Beredskapen ska finnas tillgänglig per telefon. Inställelsetiden ska vara max 45 min. Beredskap under lov och storhelger planeras gemensamt mellan internaten.

11.3.4.6.16.Kvalitetssäkring #

På varje internat finns en ansvarig som arbetar för att hålla kvalitetssäkringen som ett levande dokument i sitt arbete och se till att alla i arbetslaget är delaktiga.

11.3.4.6.17.Miljö #

På varje internat finns en ansvariga som tillsammans arbetar med miljöpolicy och sprider kunskaper till hela arbetsgruppen.

11.3.4.6.18.Kvalitetsansvarig/skolan #

Kvalitetscirkel

Kvalitetsansvarig kallar till kvalitetscirkel två gånger per år, ett på våren och ett på hösten. Vid behov kallas till extra möte. All personal deltar i kvalitetscirkeln. Kvalitetsansvarig ser till att kvalitetscirkeln gjort de ändringar och justeringar i kvalitetshandboken som gemensamt bestämdes på föregående kvalitetscirkel. Rektor är ordförande och kvalitetsansvarig är sekreterare vid kvalitetscirkeln och skriver protokoll som sätts i pärm märkt kvalitetscirkelprotokoll. Kopia skickas till kvalitets- och utvecklingschef för kännedom och eventuellt beslut. Kvalitetsansvarig ska engagera medarbetarna i kvalitetsarbetet genom att delegera ut uppgifter om ändringar eller utveckling av kvalitetspärmen som gemensamt behandlats på kvalitetsmötet. Man kommer överens om ett datum när ändringen ska vara utarbetade och kvalitetsansvarig för in ändringarna i kvalitetshandboken. Kvalitetsarbetet är ett stående inslag på varje konferens. All personal kan lämna förslag till förändringar och dessa skrivs upp av kvalitetsansvarig och diskuteras.

Justera och uppdatera i kvalitetshandbok

Kvalitetsansvarig genomför de ändringar som gemensamt bestämts på kvalitetscirkelmötet. Ändringarna görs på webben.

Information till nyanställda, vikarier och praktikanter

Kvalitetsansvarig informerar nyanställda, vikarier och praktikanter om kvalitetsarbetet samt visar och går igenom kvalitetshandboken.

Samarbete med övriga verksamheters kvalitetsansvariga

Kvalitetsansvarig har kontinuerliga träffar med övriga verksamheters kvalitetsansvariga där kvalitetsarbetet utvecklas och gemensamma dokument tas fram med mera. Vid dessa möten sker också utbyte av information mellan verksamheterna.

11.3.4.6.7.Kvalitetsansvarig/internatet #

Kvalitetscirkel

Kvalitetsgruppen kallar till kvalitetscirkel två gånger per år. Vid behov kallas till extra möte. All personal deltar i kvalitetscirkeln. Kvalitetsansvarig ser till att kvalitets-cirkeln gjort de ändringar och justeringar i kvalitetshandboken som gemensamt bestämdes på föregående kvalitetscirkel. Kvalitetsansvarig är ständig sekreterare vid kvalitetscirkeln och skriver protokoll som sätts i pärm märkt kvalitetscirkelprotokoll. Kopia skickas till kvalitetschef/utredare för kännedom och eventuella beslut.

Kvalitetsansvarig ska engagera medarbetarna i kvalitetsarbetet genom att delegera ut uppgifter om ändringar eller utveckling av kvalitetspärmen som gemensamt behandlats på kvalitetsmötet. Man kommer överens om ett datum när ändringen ska vara utarbetade och kvalitetsansvarig för in ändringarna på webben.

Justera och uppdatera i kvalitetshandbok

Kvalitetsansvarig genomför de ändringar som gemensamt bestämts på kvalitetscirkelmötet. Ändringarna görs på webben, kvalitetschef/utredare informeras om ändringen.

Information till nyanställda, vikarier och praktikanter

Ansvarig informerar nyanställda, vikarier och praktikanter om kvalitetsarbetet samt visar och går igenom kvalitetsboken.

Samarbete med övriga verksamheters kvalitetsansvariga

Kvalitetsgruppen har kontinuerliga träffar med övriga verksamheters kvalitetsansvariga där kvalitetsarbetet utvecklas och gemensamma dokument tas fram med mera. Vid dessa möten sker också utbyte av information mellan verksamheterna.

11.3.4.6.8.IT-ansvarig #

På skolan finns en lärare som har ett särskilt ansvar för IT internt på skolan. I arbetsuppgifterna ingår att ge medarbetare och elever på gymnasieskolan IT-support samt påtala behov av förändring av utrustning till rektor/verksamhetschef. Vid behov av grundläggande datorkunskap får utbildningen ske på annat sätt.

11.3.4.6.9.Historik #

Hösten år 2000 fick Cura (dåvarande VfB) av sina medlemskommuner uppdraget att utreda behovet av en gymnasieskola i Blekinge för vissa ungdomar med Asperger syndrom/högfungerande autism. Målet var att starta verksamheten hösten 2001.

Kommunerna i Blekinge deltog i utredningsarbetet via representanter från såväl skolan som handikappomsorgen. Från landstinget deltog habiliteringen och den barnpsykiatriska verksamheten. Studiebesök i liknande eller närliggande verksamheter genomfördes och sakkunniga inom området bidrog med sina kunskaper.

De synpunkter som lyftes fram kan sägas omfatta behoven av:

  • Anpassade studier med särskild pedagogik
  • Fritidsutbildning
  • Boendeutbildning
  • Social färdighets- och kompetensträning
  • Handikappmedvetenhet
  • Individuellt anpassade lösningar
  • Helhetssyn – livsperspektiv
  • Familjestöd/utbildning
  • Handledning till personal i kommunal verksamhet

Mot bakgrund av ovanstående utformades en utbildning som tog sin utgångspunkt i både praktik och teori och som gav förutsättningar för fortsatta studier eller arbete/lärlingsplats och en fungerande fritids- och boendesituation för vissa ungdomar med Asperger syndrom/högfungerande autism. Genom att erbjuda en utbildning som omfattar teoretiska studier, boende, fritid- och social färdighet- och kompetensträning strävar man efter att uppnå detta.

Skolan har också för avsikt att hjälpa till att få till stånd ett fungerande boende samt en fungerande sysselsättning och fritid i hemkommunen efter avslutad skolgång.

Vår ambition är att tillsammans med eleven, föräldrarna och hemkommunen arbeta utifrån en helhetssyn med utgångspunkt från hela elevens livssituation och utbildningen måste därför ses i ett livsperspektiv.

Verksamheten är utformad som en dygnet runt verksamhet som är öppen hela året. Personal finns tillgänglig även nattetid och under lov för att därmed ha möjlighet att stötta familjen även när den unge åker hem.

Loven planeras tillsammans med eleven och dennes familj.

Skolans hemvist

Under utredningstiden framkom att Olofströms kommun hade goda förutsättningar som placeringsort för Cura gymnasieskola. Samhället Olofström är ”lagom stort” på så sätt att det finns en stadsstruktur som är allmängiltig med affärer, post, apotek och så vidare. Samtidigt är orten relativt liten så att eleverna kan finna sig till rätta. I direkt anslutning till centrum fanns mycket bra byggnader inklusive lägenheter som kunde utgöra basen för verksamheten.

En annan viktig aspekt när det gällde valet av placeringsort var att finna en lämplig skolmiljö. Jämshögs folkhögskola kunde erbjuda en stimulerande skolmiljö med många utvecklingsmöjligheter både under och efter gymnasietiden. I anslutning till skolan fanns också olika boendemöjligheter.

Huvudman

Cura övertog kommunernas ansvar för gymnasieutbildning avseende vissa ungdomar med Asperger syndrom/högfungerande autism och blev därmed huvudman för verksamheten. Cura anställde egen rektor och egna lärare som skulle svara för undervisningen.

Höstterminen år 2001 startade Gymnasieskolan med internat med en grupp på åtta elever i gymnasieutbildningens BAS-år. Eleverna var i åldern 16–18 år. Många elever hade haft en arbetsam skoltid och det var viktigt att ge eleverna andrum och så bra förutsättningar som möjligt för fortsatta studier. Vi visste också att en grundförutsättning i allt pedagogiskt arbete är att skapa en handikappinsikt hos den unge, dess familj och hos omgivningen och det ville vi fokusera på under det första året. Utbildningen beräknades därför till fyra år.

Alla elever behöver kanske inte så lång utbildning, andra behöver kanske fler år än så.

Gymnasieutbildningen

Gymnasieutbildningen gavs som ett individuellt program med samhällsvetarprogrammet som bas. Förutom kärnämnen läste eleverna karaktärsämnena från samhällsvetenskapsprogrammet med vissa undantag. Kursplanen var särskilt anpassad för att ge eleverna möjlighet att arbeta med sitt funktionshinder, få andra uttrycksmedel än ordet samt möjligheter att röra på sig.

Vi visste att eleverna var på mycket olika nivåer vilket ställde stora krav på individuell anpassning i de olika ämnena. Studieplanen var en ram som formades efterhand efter elevens styrkor och intressen. Det som i övrigt skiljer Curas gymnasieutbildning från ett vanligt individuellt program är vårt arbetssätt som grundar sig på den amerikanska TEACCH-modellen, ett strukturerat pedagogiskt arbetssätt. Fritt översatt betyder TEACCH habilitering och undervisning av personer med autism och autismliknande tillstånd. TEACCH innehåller diagnostisering, habilitering, forskning och utbildning som kan behövas hela livet. Metodiken har utvecklats under drygt tjugo års arbete och forskning vid universitetet vid Chapel Hill, North Carolina. Under första året gick eleverna i en särskild undervisningslokal som fanns på BAS-enheten i Olofström i samma lokaler som lägenheterna som tillhör internatet. Lokalen anpassades för gemensam undervisning och enskilda studier. Curas lärare hade ansvaret för kartläggningen av elevens kunskapsnivå, enskilda studieplaner och undervisningen. Vid behov av ytterligare lärartjänster köptes dessa in från andra skolor. Andra läsåret flyttade elevernas undervisning till Jämshögs folkhögskola, där vi hyrde lokaler. När det gällde undervisningen på Jämshögs folkhögskola gick Curas elever i en egen klass med möjlighet till integrering med andra elever i vissa ämnen. De elever som började i åk 1 hade kvar sin undervisning på BAS-enheten. Efter att ha vistats på Jämshögs Folkhögskola under några terminer var det dags att höstterminen 2004 flytta in i nya och mera anpassade lokaler på Holjeskolan i Olofström. I samband med detta försvann undervisningen på BAS-enheten och all undervisning samlades på Holjeskolan – där medgavs större möjligheter för samarbete och integrering av våra elever i närliggande gymnasieskolor. Kontakten med folkhögskolan fortsatte i den omfattning som undervisningen krävde med fortsatt möjlighet till integrering i vissa ämnen t.ex. media. Under vårterminen 2007 beslutade skolledningen att byta namn på skolan samt förändra skolans programstruktur. Det nya namnet blev ”Klaragymnasiet”. Beslut togs om att skolan skulle erbjuda två program. Ett specialutformat program närliggande Samhällsprogrammet (SMSP) samt ett programinriktat individuellt program närliggande Samhällsprogrammet (IVSP). Det individuella programmet indelades i två grenar, IVSP-preparand och IVSP-slussen. Från och med höstterminen 2011 finns Klaragymnasiet i Nordenbergsskolans ena flygel.

12.Notavillan #

Notavillan är ett HVB-hem beläget i Karlshamn. Där placeras barn i åldern 0-18 år, med eller utan föräldrar, på uppdrag av socialtjänsten. Uppdraget kan vara utredning, omvårdnad, skydd eller behandling. Om uppdraget är utredning är utredningstiden minst åtta veckor. I första hand är Notavillan en kortvarig insats i väntan på annan åtgärd, men även längre placeringar kan förekomma. De barn som placeras på Notavillan utan sina föräldrar prioriteras för en snabb utskrivning.

Vi har ett nära samarbete med socialtjänsten och utvärderar detta efter varje ärende. Personalen på Notavillan har varierande utbildning och kompetens samt lång erfarenhet av arbete med människor med psykosocial problematik. Förutom olika yrkesutbildningar, däribland socionom, beteendevetare och socialpedagog, är vi även utbildade inom arbetsmodeller såsom Trappan, Repuls, ASQ, MI, ASI, MET, CRA, AP, LÅGAFF.

Notavillan kan även erbjuda eftervård till de familjer som varit placerade om detta önskas av socialtjänsten. Även öppenvård i andra ärenden kan ske på hemmaplan. Det finns tre utslussningslägenheter i anslutning till Notavillan. Inom Notavillans verksamhet finns även två handikappanpassade lägenheter för skyddat boende för personer utsatta för våld i nära relationer och deras barn.

12.1.Uppdrag, mål och utvärdering #

Uppdrag

Notavillans övergripande uppdrag är att möta kommunernas behov av att göra tillfälliga eller längre institutionsplaceringar av barn och föräldrar i socialt utsatta situationer, för utredning, behandling eller akuta insatser. De som kommer till Notavillan ska uppleva delaktighet, trygghet och ett gott bemötande.

Mål

  • Minst 90 procent av våra klienter ska uppleva delaktighet, trygghet, ett gott bemötande och att de fått hjälp med sina problem under sin vistelse hos oss på Notavillan.
  • Minst 90 procent av våra kunder ska uppleva att vi genomfört vårt uppdrag i enlighet med vård- och genomförandeplan.

Utvärdering

  • Vi utvärderar våra uppdrag och mäter nöjdheten hos våra klienter vad gäller mottagande, bemötande, delaktighet och trygghet samt i vilken utsträckning de upplever att de fått hjälp med sina problem, genom att de fyller i en enkät i samband med att ärendet avslutas. Barn från 5 år får hjälp av personal att fylla i enkäten. Mindre barn bidrar inte till utvärderingen.

12.2.Personella resurser #

Personal

22 tjänster

  • Verksamhetschef – 1
  • Biträdande verksamhetschef – 1
  • Utredare – 1
  • Behandlare – 19

Utbildningskrav

Högskoleutbildning, med inriktning mot beteendevetenskap eller psykosocialt arbete, alternativt eftergymnasial yrkesutbildning som socialpedagog eller motsvarande

 

12.3.Verksamhetschef #

För ansvarsområden som gäller verksamhetschefer generellt inom Cura Individutveckling se punkt Verksamhetschefer.

Behandlingsansvar

Verksamhetschefen har det yttersta ansvaret för behandlingsarbetet på Notavillan. (Beträffande innehållet i behandlingsarbetet se Behandlare).

Akutsituationer

Verksamhetschef ansvarar för att verksamheten fungerar även i akuta situationer. För rutiner se  Behandlare: Säkerhetsrutiner vid speciella situationer.

Skyddat boende

Verksamhetschef har det yttersta ansvaret för den verksamhet som bedrivs i det skyddade boendet.

12.4.Biträdande verksamhetschef #

Behandlingsansvar

Biträdande verksamhetschef ansvarar för att en kontinuerlig metodutveckling sker i verksamheten samt ska svara för stöd och handledning till personalen i det dagliga praktiska arbetet. När nya metoder förs in i verksamheten ansvarar biträdande verksamhetschef för implementeringen.

Kundkontakt

Biträdande verksamhetschef är, tillsammans med verksamhetschef, Notavillans ansikte utåt mot både medlems- och utomläns kommuner. En gång om året ska denne, tillsammans med verksamhetschef, ta kontakt och erbjuda information om Notavillan till kommunerna samt kunna få information av kommunerna om eventuella framtida behov. Ett led i kontakten med kommunerna är också att biträdande verksamhetschef är samordnare vid nätverksmöten för BBIC i länet samt länets kontakt med Socialstyrelsen. Detta återförs till kommunerna och Cura.

Utredningsansvar

Biträdande verksamhetschef är utredningsansvarig på Notavillan och håller i de resursgrupper som rör både utredning och omvårdnad.

Skyddat boende

Biträdande verksamhetschef ansvarar för att utveckla det skyddade boendet i Notavillans regi. I det skyddade boendet ansvarar biträdande verksamhetschef för kundkontakter. Behandlare är kontaktperson och har stöd från biträdande verksamhetschef.

I anslutning till denna verksamhet ansvarar denne även för metodutveckling när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.

Kommunerna kan erbjudas en riskbedömning enligt Sara/Patriark. Kolla personlarmen i det skyddade boendet med SOS i Växjö två gånger om året.

Chefsinformation

Biträdande verksamhetschef deltar i Curas chefsgrupp.

Externa uppdrag

Vid förfrågan om uppdrag utanför Notavillans ordinarie uppdrag ansvarar biträdande verksamhetschef, tillsammans med verksamhetschef, för kontakten med kommunerna. Biträdande verksamhetschef ansvarar för stöd och handledning till personal vid externa uppdrag.

 

12.5.Behandlare #

En behandlare på Notavillan arbetar utifrån nedanstående arbetsområden:

 

12.5.1.Strukturen runt placeringen och behandlingsarbetet #

Förbesök

Personalen tar emot handläggare från socialtjänsten och eventuell blivande klient för att presentera Notavillan och dess verksamhet. Ansvarig handläggare informerar om ärendet. Därefter tas beslut om placering.

Akutplaceringar

Notavillan tar emot akutplaceringar. Vid förfrågan om akutplacering tas information om ärendet emot av verksamhetschef eller ställföreträdande verksamhetschef beroende på vem som har beredskap, beträffande bakgrund, nuläge, syfte med placeringen och tidsplanering. Därefter tas beslut om eventuell inskrivning. Informationen om ärendet skrivs in i infosoc oavsett om Notavillan har plats eller ej. Dokumentet skrivs ut och placeras i ”lathund”. Kan vi inte ta emot placeringen försöker vi hjälpa till att hitta andra alternativ.

Placering

Vid placering (akut eller planerad) krävs ett placerings-beslut från placerande kommun. Ansvarig handläggare ska även lämna vårdplan och eventuella tidigare utredningar. En genomförandeplan upprättas. Fullmakt underskriven av föräldrar/ansvarig handläggare (vid LVU) för medicinhantering behövs för barn under 18 år. Ta reda på vilket telefonnummer vi ska ringa om vi behöver kontakta socialjour. Detta ska noteras i inskrivningsinformationen och i telefonlistan i akten. Personal och socialtjänst gör tillsammans en riskbedömning gällande klient vid inskrivning. Denna uppdateras löpande under placeringen. Vid misstanke om drogpåverkan tas drogtest innan ansvarig handläggare lämnat klienten på Notavillan.

Inflyttning/inskrivning

Varje klient/familj får två kontaktpersoner. Vid inflyttning tar någon av dessa, alternativt tjänstgörande personal, emot klienten/familjen och visar rummet samt övriga lokaler. Klienten får en nyckel till rummet och skriver under en nyckelkvittens. En pärm med information delas ut till klienten.

Personal presenterar Notavillan och går igenom vilka regler och rutiner som finns samt ger brandskyddsinformation. Reglerna skrivs under och förvaras i klientens  fysiska akt. Detta ska göras inom ett dygn efter inflyttning, i första hand med kontaktpersonen annars med tjänstgörande personal.

Personal kontrollerar vem som får ringa och besöka klienten samt om det finns särskilda restriktioner som skyddad adress, identitet osv. Detta dokumenteras på inskrivningsinformationen i klientens akt och på anslagstavlan i personalrummet.

Har man medicin får man inte ha denna på rummet utan den förvaras inlåst i medicinskåp på personalrummet.

Alla barn som kommer till Notavillan undersöks av en barnläkare som kommer till Notavillan. Tid beställs av kontaktpersonen. Kontaktpersonerna ansvarar för att fotografering av barn sker inom en vecka, mall för signalement fylls samtidigt i och förvaras i barnets akt.

Verksamhetschef skriver in klienten, skriver under placeringsbeslutet och förvarar det i klientens akt. Uppgifter skickas även till Curas kansli för att diarieföras. Diarienumret ska noteras på inskrivningsinformationen, utvärderingsblanketten och på aktpärmen.

Uppdraget

Vi arbetar med omvårdnads-, skydds,- behandlings- och utredningsuppdrag på Notavillan. Uppdraget ska vara en skriftlig arbetsbeskrivning från ansvarig handläggare i ärendet. Utifrån uppdraget upprättas en genomförande-plan mellan Notavillan, socialtjänsten och klienten. Uppdraget förvaras i klientens akt.

Resursgrupp

I utredningsärenden hålls varje vecka ett resursgruppsmöte. Då deltar kontaktpersonerna och antingen verksamhetschef eller utredningsansvariga, beroende på uppdraget. I resursgruppen går man igenom vad som har hänt den senaste veckan samt planeringen för veckan som kommer. I omvårdnads- och öppenvårdsärenden hålls resursgrupp vid behov.

Veckoschema/veckosamtal

Kontaktpersonerna gör varje vecka ett veckoschema med klienten. Schemat innehåller planerade och fasta aktiviteter, till exempel skola, städning, externa kontakter, besök och veckosamtal. Även egen tid eller tid med sin kontaktperson planeras och dokumenteras på veckoschemat.

Veckosamtalet utgår från genomförandeplanen och hur det är här och nu. Samtalen dokumenteras i journalanteckningarna. Veckoschemat hängs upp på en anslagstavla i klientens rum och ett sätts i klientens pärm.

Nätverk och sociala kontakter

Nätverkskartan används för att lära känna klienten och kartlägga vilka resurser som finns i nätverket. Kontaktpersonen gör tillsammans med sin klient upp en nätverkskarta. Det görs också upp struktur och riktlinjer för klientens möten, telefonsamtal och besök från sitt nätverk. Vid behov anordnas nätverksmöten. Besök på eller utanför Notavillan ska ske enligt överenskommelse med personal (i förekommande fall enligt överenskommelse med ansvarig handläggare). Besökare ringer på ringklockan och dörren öppnas av personal. Besök får tas emot fram till kl. 21.00. Detta gäller även telefon-samtal. Om besöken ska vara bevakade ordnar personal det enligt uppdrag från ansvarig handläggare.

Kontakt med ansvarig handläggare ska ske kontinuerligt, helst genom besök varannan vecka.

Kontakt med förskola/skola

Notavillan har som mål att skolundervisning ska komma igång så fort som möjligt för placerade barn. För de barn som inte kan gå kvar i sin hemskola ordnas undervisning inom Karlshamns kommun. Kontakt tas med närliggande skolor för att se vilken skola som är mest lämplig. För mindre barn har Notavillan förskoleplatser på Regnbågens förskola, som ligger i samma område.

Kontaktpersonen är den som har huvudansvaret för kontakten med skola/förskola för sin klient. Om barnet ska gå kvar i sin ordinarie klass/förskola informeras klassföreståndaren/förskoleläraren om att barnet nu bor på Notavillan. Personal deltar också i föräldramöten och utvecklingssamtal om föräldrarna inte kan närvara. Notavillans personal kör barnet till skolor inom Karlshamns kommun, i vissa fall beställs taxi till och från skolan. Äldre elever kan åka buss eller cykla.

I varje barns akt skrivs en checklista om hur skola, taxi, Notavillan ska agera och meddela varandra när något avviker från det som bestämts.

Familjehemskontakt

Vid de tillfällen då barn ska flytta från Notavillan till familjehem strävar Notavillan efter följande inskolningsprogram:

Inskolningen börjar med att barnets vårdnadshavare informeras om och eventuellt träffar familjehemmet tillsammans med ansvarig handläggare. Därefter träffar kontaktpersonerna från Notavillan familjehemmet och informerar om barnet. Socialtjänsten informerar sedan barnet om det tilltänkta familjehemmet. Familjehemmet hälsar därefter på barnet på Notavillan. Ibland kan det behövas flera besök beroende på barnets behov.

Barnet besöker sedan familjehemmet tillsammans med kontaktpersonen och eventuellt ansvarig handläggare. Handläggare, familjehem och kontaktperson gör därefter en gemensam bedömning om när det kan vara lämplig för barnet att flytta. Ibland kan flera besök behövas och eventuell övernattning innan barnet är redo.

Utflyttning/utskrivning

När det är dags att flytta från Notavillan görs en planering tillsammans med ansvarig handläggare och klient. Det bestäms datum och ordnas med praktiska saker, till exempel transporter och inköp. Klienten lämnar ifrån sig nycklar och andra saker som tillhör Notavillan samt städar eller får hjälp med städning av rummet. Klienten får möjlighet att välja den mat hon/han vill ha den sista dagen. Notavillan köper en utflyttningspresent till klienten.

En utvärderingsblankett fylls i av klient och en utvärderingsblankett skickas till ansvarig handläggare, var för sig. När klienten skrivs ut noterar verksamhetschef detta i inskrivningsboken.

Eftervård

Efter att vistelsen på Notavillan är över finns möjlighet till eftervård. Ett eftervårdskontrakt upprättas där tid, plats och antal tillfällen bestäms med ansvarig handläggare.

Öppenvård

Notavillan utför även öppenvård enligt överenskommelse. Detta innebär att personal utför det uppdrag som ansvarig handläggare och klient kommit överens om. Uppdraget kan till exempel bestå av olika typer av stöd och hjälp i hemmet. Det kan också innebära en kontrollfunktion till exempel vid bevakade umgängen. Av öppenvårdskontrakt och genomförandeplan ska framgå vilket uppdrag Notavillan har.

För att öppenvården ska ske så tryggt som möjligt för barnet, ska kontaktpersonen träffa barnet vid ett antal tillfällen så att de ska lära känna varandra. Detta kan ske genom hembesök eller att barnen besöker Notavillan eller den plats där umgänget ska äga rum. Möten med ansvarig handläggare, klient och kontaktperson ska ske kontinuerligt enligt överenskommelse. Notavillans personal rapporterar till ansvarig handläggare om ärendets gång, muntligt eller skriftligt i genomförande-planen, enligt överenskommelse.

Lägenhet

Notavillan har tillgång till lägenheter i området. Det finns möjlighet att bo där efter att man flyttat ut från Notavillan. Hur mycket stöd man behöver i lägenheten bestäms vid en träff med ansvarig handläggare i socialtjänsten, klient och verksamhetschef. Kontaktpersonerna ansvarar för att kontraktet följs och besiktigar lägenheten vid in- och utflyttning.

Skyddat boende

Behandlare är tillsammans med biträdande verksam-hetschef kontaktperson för klienter i det skyddade boendet. Arbetet innebär tillsyn cirka 10 timmar per vecka.

Pärm om vad som gäller för det skyddade boendet finns i arkivskåpet i personalrummet.

 

 

12.5.2.Det praktiska arbetet #

Dagsstruktur

På Notavillan försöker vi att hålla en dagsstruktur som är sig lik från dag till dag med fasta tider för måltider och sänggående. Vissa rutiner sker alltid på speciella dagar, till exempel städning och matinköp. Alla tider och dagsrutiner finns nedskrivna på särskilda blanketter som finns i den mapp som tillhör varje rum. I matsalen finns en whiteboard där det står vad som ska hända under dagen och vilka personer som arbetar. Tavlan skrivs av nattpersonalen. Kontaktpersoner ansvarar för att klienters aktiviteter skrivs in i dagsschemat.

En dag på Notavillan börjar med frukost som ska vara färdig senast kl. 08.30. Skolbarn åker till skolan och förskolebarn går till förskolan. Sedan ser alla som är hemma på TV-nyheterna tillsammans och därefter hålls en morgonsamling. Under morgonsamlingen går vi igenom vad var och en ska göra under dagen och vilken personal som arbetar. Ansvarig för morgonsamlingen är oftast den som haft beredskapen under natten. På fredagar efter samlingen har vi sångstund eller sagostund. På tisdagseftermiddagar finns möjlighet att pyssla.

Därefter görs förmiddagssysslorna och kl. 10.00 är det förmiddagsfika. Kl. 12.00 äter man en gemensam lunch. Alla hjälps åt att duka, duka av och diska. Personal är alltid huvudansvarig för matlagningen.

Eftermiddagssysslorna görs därefter och kl. 15.00 är det eftermiddagsfika. Fram till kl.17.00 när det är kvällsmat görs till exempel läxor eller andra aktiviteter. Kvällspersonal ansvarar för läxläsning. Efter kvällsmaten försöker vi oftast ha lite lugnare aktiviteter och ser på barnprogram.

Gemensam fruktstund sker kl. 19.00. Äldre barn kan behöva en smörgås lite senare på kvällen. Barnen har sedan läggtider efter ålder och det ska vara tyst på Notavillan kl. 22.00.

Stormöte

Stormöte hålls varje vecka. Alla som är hemma och särskilt utsedd personal deltar. Stormötet är ett forum för information från personalen till de boende. De boende har också möjlighet att ta upp egna frågor och ge information.

Protokoll förs av personalen och förvaras i konferens-pärmen. Protokollet läses upp på nästa personalkonferens samt på nästa stormöte.

Inköp och matlagning

En personal på varje helg är särskilt ansvarig för köket. Dessa planerar matsedel och inköp. De boende har möjlighet att påverka matsedeln med egna önskemål och uppmuntras att hjälpa till vid matlagning och bakning. Veckoinköp sker oftast på måndagar och fredagar eller via internet.

Städning och tvätt

Personal ansvarar för städning av gemensamma utrymmen och de boende hjälper till i möjligaste mån. Måndagar och torsdagar  städas samtliga gemensamma utrymmen. Personalutrymmen städas fredagar. De boendes rum och badrum städas torsdag eftermiddag. Vid behov hjälper personal till. Vid utflyttning städar klienten sitt rum och badrum. Personal gör en storstädning av varje rum vid utflyttning. De boende tvättar i Notavillans tvättstuga i källaren. Vuxna ansvarar för sin egen och sina barns tvätt. Personal ansvarar för ensamma barns tvätt. Boende i Notavillans lägenheter bokar tid och tvättar i fastighetens gemensamma tvättstuga.

Kläder och utrustning

Kontaktpersonerna går igenom barnets kläder och utrustning och ser om något behöver kompletteras. Eventuell kostnad för detta regleras genom vårdavgiften.

Personlig omvårdnad

Personlig omvårdnad omfattar: hygien, kläder, mat, sömn, stimulans och mänsklig kontakt. Kontaktpersonerna ansvarar i första hand för att deras klienter får dessa behov tillgodosedda men all personal har ett ansvar att se till att den dagliga omvårdnaden fungerar för alla som bor på Notavillan.

Sjukvård och medicin

När ett barn skrivs in på Notavillan bokar kontaktpersonen in ett besök för en allmän läkarundersökning av en barnläkare som kommer till Notavillan. Före läkarundersökningen tas kontakt med aktuell barnläkare för att ge information. Övrig kontakt med sjukvården/BVC/tandläkare sker vid behov. Om föräldern bor tillsammans med barnet på Notavillan och är placerat enligt SoL är det alltid föräldern i första hand som är ansvarig för kontakten med sjukvården. Personal följer med barn som inte har sina föräldrar med till tandvård och sjukvård. Notavillan ansvarar för transporter i samband med sjukvård eller tandvård. Notavillan står för alla kostnader i samband med barns sjukvård.

Notavillans personal har fullmakt att hämta ut barns medicin på Apoteket Ugglan. Där ska personalen visa sitt eget ID samt ett ID som visar att de arbetar på Notavillan. De ska också veta vilken person de hämtar läkemedlet till samt vilken medicin de ska hämta. All medicin förvaras i låst skåp. Medicinlista från ansvarig läkare förvaras i akten. Särskild medicinlista finns i akten där all medicin som ges till klienten noteras.

När vuxna klienter ska dela sin dosett ska detta ske i samtalsrummet.

Fritidsaktiviteter

Alla inskrivna vid Notavillan har rätt till en menings-fylld fritid. Kontaktpersonerna går tillsammans med klienten igenom vilka fritidsaktiviteter denne har vid inflyttning. Möjligheter ges att fortsätta med dessa. Aktiviteter erbjuds även inom ramen för Notavillan.

Transporter

Vid taxiresor för skolskjuts beställs taxi veckovis genom det taxibolag som anses lämpligast. Notavillan kan efter överenskommelse med ansvarig handläggare i socialtjänsten ansvara för skolskjuts utanför kommunen. Notavillan disponerar fyra bilar. Dagtid kan de stå på Notavillans parkering och på natten ska de stå i garaget.

Miljöarbete

All personal ska känna till Curas miljöpolicy och de mål som finns för miljöarbetet vad gäller inköp, avfall, transporter och energi (se gemensamma styrdokument). Miljöansvarig informerar om och hittar strategier för att miljöpolicyn följs. Miljöansvarig deltar i miljöpolicyutbildningar och återför sedan till övrig personal. På arbetskonferensen varje onsdag tas punkten miljö upp.

 

12.5.3.Personalfrågor #

Praktiska ansvarsområden

På Notavillan har personalen särskilda praktiska ansvarsområden.

Dessa är följande:

  •  Bilar, källarförråd samt verktygsförråd
  •  Matförråd, kök och frysar
  •  Lägenheterna och dess inventarier
  •  Kontoret
  •  Apoteksvaror, drogtester
  •  Basinventarier
  •  Blommor
  •  Lekrummet, hobbyrummet och böcker
  •  Fritidsförrådet
  •  Lekförrådet
  •  Ipads och kamera

Nattpersonal

Personal arbetar mellan kl. 21.30–07.30. En i bas 1 och en i bas 2. Vid behov bestämmer nattpersonalen om beredskapen ska ringas in.

Uppgifter som nattpersonalen har:

Alla nätter: skriva dagens händelser på tavlan i matsalen, skriva klientens namn och rumsnummer på tavlan i matsalen och inne i personalrummet. Om klienten inte befinner sig på Notavillan under natten skrivs namnet inom parentes och om klienten har besök över natten skrivs + och antal besökare intill klientens namn på tavlan på kontoret (brandskydd). Väcka barn som ska till skolan och göra frukost. Titta till klienterna två gånger per natt så att de finns på sina rum. Damma matplats och tv-rum natten innan städning av allmänna utrymmen. Torka golvet i köket varje natt.  Finns möjlighet hjälper natten till att städa i huset på natten. Fylla i personalschemat i dagschemapärmen inför onsdagskonferens.

Natten mellan onsdag och torsdag: skriva stora tavlan i personalrummet.

Skriva sammanfattningar och månadsrapporter vid behov.

Andra sysslor att göra: tömma, rengöra och fylla på diskmaskinen med vatten, se om det finns bröd till frukost. Se till att telefonerna är laddade. Se till att kamera och Ipad är laddade.

Kontrollera att mellandörren till grovingången och dörren till kuddrummet inte är låst på natten om det skulle börja brinna. Presentera sig för de klienter som bor i våra lägenheter. De boende kommer alltid i första hand och prioriteras framför de praktiska sysslorna.

Beredskap

Personal som har beredskap ska finnas tillgänglig per telefon mellan kl. 22.00–07.00. Inställelsetid är max 30 minuter.

Handledning

All personal deltar i handledning cirka varannan vecka under terminerna. Möjlighet till enskild handledning finns. Handledare rekryteras externt och tyngdpunkten ligger på ärende/processhandledning. Inför varje handledningstillfälle bestämmer personalen gemensamt vilka ärenden som ska tas upp. Kontaktpersonerna ansvarar för ”sitt ärende”.

Utvecklings- och lönesamtal

Utvecklingssamtal är ett samtal mellan medarbetare och verksamhetschefen. Det ska syfta till att medarbetaren kan utvecklas i sitt arbete och kunna ta upp frågor som är av vikt för denne. Utvecklingssamtal erbjuds minst två gånger per år. Det är främst verksamhetschef som kallar till dessa samtal men även medarbetaren har möjlighet att be om att få ha ett utvecklingssamtal.

Vid första samtalet för året fylls blanketten ”Prestationsutvärdering” i.

Lönesamtal genomförs en gång om året inför lönerevisionen.

Kvalitetsarbetet

Alla medarbetare ska aktivt delta i kvalitetscirkel 2 ggr per år. Till kvalitetscirkelmötet ska kvalitetshand-boken vara läst och eventuella förslag till ändringar tas upp.

Nyanställning

Vid nyanställning utses en fast personal till mentor. Denna ska ha huvudansvaret till att hjälpa den nyanställda att komma in i Notavillans rutiner mm.

Praktikanter

Notavillan är positiva till att ta emot praktikanter. För att praktiken ska vara givande och för att klienterna inte ska riskera att påverkas negativt ska praktiktiden vara minst fyra veckor. Vid val av praktikanter tas hänsyn till ålder och mognad samt att praktikantens utbildning måste vara relevant för verksamheten. Förfrågan om praktik tas emot och diskuteras sedan på arbetskonferensen. Handledare utses och tid bokas för ett första samtal. Om både handledare och praktikant är positiva efter detta samtal bestäms när praktikanten ska börja. Praktikanten följer handledarens tider. Övrig information kring praktikanter finns i Centrala direktiv.

Studiebesök

Notavillan tar gärna emot studiebesök. Efter förfrågan på telefon tas frågan upp på arbetskonferensen. Tid och vem som ska närvara bestäms.

Studiebesök får aldrig inkräkta på klientens integritet.

Intern utbildning

Viss intern utbildning är obligatorisk och detta meddelas av verksamhetschef. Studiebesök i andra verksamheter uppmuntras.

Extern utbildning

På utvecklingssamtal och arbetskonferenser tas aktuella utbildningar upp. Utifrån Swot-analysen och med hänsyn till budget, behov och intresse tas ställning till om utbildningen kan beviljas. Rör det sig om längre och dyrare utbildningar tar förbundschef beslut.

Hjärt- och lungräddning

Personalen får utbildning i hjärt- och lungräddning vartannat år av utbildad personal. Hjärtstartare för både barn och vuxna finns på kontoret.

Brand- och skyddsombud

Gå med verksamhetschef på brand- och skyddsrond två gånger om året, detta redovisas på Central samverkans möte. Testa brandlarmen varje respektive var tredje månad, särskild manual för detta finns vid larmtavlan. Utbildning och övning vad gäller brand ges till personalen vartannat år. Enligt direktiv ska en allmän skyddsrond utföras på hösten och en skyddsrond angående hot, våld smitta utföras på våren.

 

12.5.4.Dokumentation #

Platsförfrågan

Alla förfrågningar som kommer till Notavillan ska dokumenteras i infosoc. En särskild blankett skrivs ut och placeras i pärmen märkt Lathund. En checklista med frågor fylls i och förfrågningen behandlas på nästkommande arbetskonferens om det inte gäller akuta ärenden.

Vid akut platsförfrågan bedömer verksamhetschefen eller ställföreträdande verksamhetschef om Notavillan kan ta emot.

Platser kan reserveras med förbehåll att om någon annan behöver platsen får socialtjänsten börja betala dygnskostnad eller säga upp den.

 Fysisk akt

Till varje klient upprättas en fysisk akt som innehåller alla papper som rör klienten. I  den fysiska akten finns bland annat inskrivningsinformation med personuppgifter, placeringsbeslut, genomförandeplan, telefonlista, särskilda frågeställningar, medicinlista, vårdplan och tidigare utredningar, och regler. Information mellan kontaktpersoner angående klient skrivs i den fysiska  akten, flik 4. Den fysiska akten är diarieförd och förvaras i dokumentskåp. När ett ärende avslutas skrivs en slutrapport, utvärderingsblanketten fylls i av kontaktpersonerna, journalanteckningarna skrivs ut och dessa dokument skickas till ansvarig handläggare, allt annat i den fysiska akten destrueras.

Genomförandeplan

Kontaktpersonerna ansvarar för att en genomförande-plan upprättas och denna skrivs utifrån uppdraget. Den ska finnas med och revideras vid varje möte med socialtjänsten. Överenskommelserna från föregående möte och nya delmål till nästa möte ska skrivas ner och läsas och undertecknas av alla berörda parter. Förvaras i klienternas akt och finns på servern för uppdatering. En genomförandeplan upprättas per vårdplan.

Arbetskonferens

Arbetskonferensen är varje onsdag eftermiddag. På arbetskonferensen behandlas alla ärenden som har med det dagliga arbetet på institutionen att göra. Inkommen post gås igenom. Eventuell information från lednings-gruppen eller direktionen förmedlas av verksamhetschef. Dagordningen sätts upp i personalrummet varje vecka där alla kan anmäla vad som ska behandlas.

Verksamhetschefen ansvarar för att detta kommer upp på konferensen. Sekreterare och ordförande utses enligt rullande schema. Sekreterare för protokoll och ansvarar för att detta sätts in i konferenspärmen som förvaras i personalrummet. Verksamhetschefen ansvarar för att protokollet skickas till områdeschef och förbundschef. Ordförande ansvar för att en kopia av dagsschemat hamnar på våning två.

Behandlingskonferens

På behandlingskonferensen varje onsdagseftermiddag går personalen igenom varje ärende. Kontaktpersonerna ansvarar för att informera gruppen om ärendet och ta med aktuellt veckoschema. Uppdrag och genomförandeplan gås igenom vid behov. Sekreterare och ordförande är desamma som på arbetskonferensen. Protokollen förvaras i aktskåpet i pärm märkt ”behandlingskonferens”. Vid behov görs en riskbedömning av ärendet.

Journalanteckningar

Journal skrivs enligt BBIC behovsområden som finns på servern. Journalanteckningar om vad som hänt klienten under dagen/kvällen skrivs av personal in på servern innan varje avslutat arbetspass. Den som står som rumsansvarig i dagsschemat ansvarar för att journalanteckning blir skriven. Inför varje arbetspass ska personalen sträva efter att läsa alla journalanteckningar. I journalanteckningarna förs samtal in från ansvarig handläggare samt även telefonsamtal till och från klient enligt överenskommelse.

Månadsrapport

Månadsrapporten bygger på genomförandeplan, behovsområden och journalanteckningar och skrivs varje månad av kontaktpersonen. I rapporten brukar det ingå hur det varit för klienten på Notavillan, i skolan, föräldra- och nätverkskontakter, hälsa med mera.

Klienten får månadsrapporten till sig genom att läsa den själv eller få den uppläst. Den ska också skrivas under av klienten.

Eventuella särskilda frågeställningar från socialtjänsten

Ibland kan ansvarig handläggare vilja ha svar på särskilda frågor även om uppdraget inte är en utredning. Frågorna ska kommuniceras med klienten. Personal gör sedan observationer och har samtal med klienten för att kunna besvarar frågorna som därefter besvaras skriftligt.

Utredning

Biträdande verksamhetschef är ansvarig för att skriva utredningarna som görs på Notavillan. Vid den första träffen med ansvarig handläggare och familj går kontaktpersonerna och utredningsansvarig igenom utredningsuppdraget och bestämmer tider för när man ska träffas under utredningstiden, som är minst åtta veckor. Kontaktpersonerna och utredningsansvarig bestämmer tider en gång i veckan och har en så kallad resursgrupp. Vid denna gås uppdraget och genomförandeplanen igenom och anpassas till lämpliga rubriker i BBIC-triangeln. Det finns ett flödesschema för utredningen som följs och det bestäms till nästa resursgrupp, vad man ska titta närmare på, vad som ska tas upp i veckosamtal, vem som ansvarar med mera. Vid varje resursgrupp förs minnesanteckningar som följs upp vid nästa resursgrupp.

På uppdrag av socialtjänsten kan externa kontakter tas med till exempel psykolog och specialpedagog. Tider bokas och dessa bedömningar tas sedan med i utredningen.

Efter halva utredningstiden hålls ett halvtidsmöte där alla inblandade är närvarande. Man går igenom hur utredningsarbetet fortskrider och om uppdraget behöver revideras eller kompletteras. En skriftlig lägesrapport lämnas. Om vi redan efter halva tiden ser behov av insatser för klienten ska dessa tas upp och diskuteras med ansvarig handläggare och familj.

Utredningsansvariga samlar in material till utredningen via journalanteckningar, utredningssamtal, vecko-samtal, nätverkskartor, behandlingskonferenser, hälsoundersökning och vardagliga observationer.

Utredningsansvarig sammanställer allt material till en utredning.

I utredningen ska klientens resurser och behov synliggöras samt rekommendationer för fortsatta eventuella insatser.

När utredningen är klar går kontaktpersonerna och utredningsansvarig igenom den innan den överlämnas till familjen. Familjen ska alltid ha möjlighet att ändra direkta faktafel i texten samt vid behov få ge en skriftlig kommentar till utredningen. Efter att klienten tagit del av utredningen och skrivit under den lämnas den till ansvarig handläggare.

Utvärderingsblankett

Efter avslutat ärende fylls en utvärderingsblankett i av kontaktpersonerna och skickas sedan till ansvarig handläggare med ett frankerat svarskuvert. Frågorna på blanketten rör uppdragets fullföljande och där finns utrymme för att skriva eventuella synpunkter.

Även klienterna får en utvärderingsblankett att fylla i om hur vistelsen och bemötandet på Notavillan varit.

Utvärderingsblanketterna förvaras i en pärm i konferensrummet och är underlag till den årliga utvärderingen av kvalitetsmålen.

Allmän kontorsbok

Allmän information som rör personal (t.ex. sjukskrivningar, målare kommer, bilen tvättad) finns i personalrummet.

 

12.5.5.Säkerhetsrutiner vid speciella situationer #

Kriminella handlingar

Vid misstanke om att någon klient som är inskriven på Notavillan gjort sig skyldig till kriminell handling, är var och en i personalgruppen skyldig att ingripa och avstyra denna. Personalen ska därefter samla in fakta om den aktuella händelsen samt omgående underrätta arbetsledningen om vad som inträffat. Arbetsledningen beslutar om åtgärdsplan och eventuell polisanmälan. Arbetsledning eller kontaktpersoner underrättar ansvarig handläggare. Händelsen dokumenteras av kontaktpersonerna.

Ersättning för uppkommen skada ska alltid regleras utifrån klientens betalningsförmåga. Ersättningsnivån bestäms på personalkonferensen. Vid tveksamhet samråder man med förbundschef. Kontaktpersonerna gör upp en betalningsplan med klienten.

Alla vapen eller vapenliknande saker som använts eller kan tänkas användas i kriminella handlingar ska omhändertas och hanteras på lämpligt sätt beroende på vad det är. Vid tveksamheter ska verksamhetschefen samråda med förbundschef.

Hot och våld

I Curas verksamheter finns stora risker för att hot och våld kan förekomma, riktat mot både klienter och personal. Det är Curas ambition att genom fortlöpande utbildningar och handledning, arbetsplats- och personalkonferenser skapa ett förhållningssätt som förebygger att hot och våldssituationer uppkommer. En riskanalys ska upprättas vid inskrivning.

Andra förebyggande insatser är upprättandet av individuella handlingsplaner för klienterna. Lokalerna ska vara anpassade och utformade så att det finns en så låg risk som möjligt att bli utsatt för våld och hot. Speciellt överfallslarm finns i skyddat boende och för personalen i basen. Larmet är kopplat till polisen via larmcentralen i Växjö.

Personalens agerande ska ske utifrån de centrala direktiv som finns i Curas handlingsplan i kris och katastrofsituationer – se Styrdokument.

Säkerhetsrutiner kring hot och våld finns även de angivna i Styrdokument och i denna kvalitetshandbok. På varje verksamhet finns också ett särskilt anslag vilka rutiner som gäller.

Drogpåverkan

All personal som påträffar en klient som är drogpåverkad ska göra en bedömning av klientens tillstånd. Drogtest tas vid misstanke om att klienten är drogpåverkad. Arbetsledningen ska underrättas. Kontakt ska omedelbart tas med sjukhus när situationen bedöms som allvarlig eller om man är tveksam. Arbetsledning och ansvarig handläggare underrättas.

Klienten ska inte vistas på Notavillan så länge denne är drogpåverkad. Händelsen utreds av kontaktperson som dokumenterar det inträffade. En åtgärdsplan som kompletterar genomförandeplanen upprättas av ansvarig handläggare och kontaktpersonerna.

Alla former av droger som påträffas på verksamheten ska omhändertas och överlämnas till polisen efter beslut av verksamhetschefen. Samråd ska ske med förbunds-chef.

Självmordsförsök

Ambulans och/eller läkare kontaktas omedelbart om en klient gjort ett självmordsförsök. Vid ensamtjänstgöring ska beredskapen inkallas och verksamhetschefen informeras. Kontaktpersonerna underrättas snarast. Vårdnadshavare eller närmast anhörig samt ansvarig handläggare informeras snarast.

Personalen samlar klientgruppen för samtal och information angående händelsen. Förbundschef informeras.

Om självmord sker utanför Notavillan bedöms det för varje situation vilka som behöver informeras.

Dödsfall

Se Styrdokument – Handlingsplan i krissituationer.

Avvikning

Om någon klient avviker från Notavillan ska social-tjänsten informeras. Händer det under icke kontorstid så rings 114 14 eller 112 för att få tag i socialjour. Rummet kollas och det ska noteras vad som finns kvar där. Vårdnadshavare informeras. Om det är aktuellt faxa över foto och signalement. Vid oklarhet kontaktas verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef.

 

12.5.6.Kvalitetsansvarig #

Kvalitetscirkel

Kvalitetsansvarig kallar till kvalitetscirkel två gånger per år: ett vårmöte och ett höstmöte. Vid behov kallas till extra möte. All personal deltar i kvalitetscirkeln. Kvalitetsansvarig ser till att kvalitetscirkeln gjort de ändringar och justeringar i kvalitetshandboken som gemensamt bestämdes på föregående kvalitetscirkel. Kvalitetsansvarig är ständig sekreterare vid kvalitetscirkeln och skriver protokoll som sätts i pärm märkt ”Q-cirkelprotokoll”. Kopia skickas till kvalitetschef/utredare för kännedom och eventuellt beslut.

Kvalitetsansvarig ska engagera medarbetarna i kvalitetsarbetet genom att delegera ut uppgifter om ändringar eller utveckling av kvalitetshandboken som gemensamt behandlats på kvalitetsmötet. Man kommer överens om ett datum när ändringen ska vara utarbetade och kvalitetsansvarig för in ändringarna på servern. Kvalitetsansvarig för Notavillan väljs för minst ett år i taget med början vid första kvalitetsmötet.

Justera och uppdatera i kvalitetshandbok

Kvalitetsansvarig genomför de ändringar som gemensamt bestämts på kvalitetscirkelmötet. Ändringarna görs på servern, kvalitets- och utvecklingschef meddelas om ändringen.

Information till nyanställda, vikarier och praktikanter

Kvalitetsansvarig informerar nyanställda, vikarier och praktikanter om kvalitetsarbetet samt visar och går igenom kvalitetshandboken.

Samarbete med övriga verksamheters kvalitetsansvariga

Kvalitetsansvarig har kontinuerliga träffar med övriga verksamheters kvalitetsansvariga där kvalitetsarbetet utvecklas och gemensamma dokument tas fram med mera. Vid dessa möten sker också utbyte av information mellan verksamheterna.

Sammanställning av enkätsvar

Kvalitetsansvarig sammanställer årligen de utvärderingsblanketter som fyllts i av handläggare från socialtjänsten och kontaktpersoner. Även utvärderingsblanketterna från klienterna sammanställs och redovisas för verksamhetschefen.

Gemensamma dokument/dataansvar

Kvalitetsansvarig ska hålla mallar och blanketter aktuella. Ändra eller byta ut gamla dokument mot nya som kommer från förbundschef eller kvalitetschefutredare. Kvalitetsansvarig har även ett ansvar för att ge grundläggande stöd när det gäller medarbetarnas datoranvändning och visa var mallar och dokument finns på servern. Vid mer omfattande behov av datautbildning hos medarbetarna får detta ske externt. 

12.5.7.Utredningsansvarig #

Utredningsansvar

Biträdande verksamhetschef tillsammans med en utredare är utredningsansvariga på Notavillan och håller i de resursgrupper som rör både utredning och omvårdnad.

Resursgrupp

Utredningsansvariga är ansvarig för att sammankalla kontaktpersonerna till resursgrupp en gång i veckan. Vid denna gås uppdraget och genomförandeplanen igenom och anpassas till lämpliga rubriker i BBIC-triangeln. Schema för hela utredningstiden görs upp där alla tider bokas in med både klienter och socialtjänst. Utredningsansvariga ser till att kontaktpersonerna får det material som behövs för att utföra utredningen till exempel frågeformulär enligt BBIC:s behovsområden och föräldraförmågor. Det finns ett flödesschema för utredningen som följs och det bestäms till nästa resursgrupp, vad man ska titta närmare på, vad som ska tas upp i veckosamtal, vem som ansvarar med mera. Vid varje resursgrupp förs minnesanteckningar som följs upp vid nästa resursgrupp.

Externa kontakter

På uppdrag av socialtjänsten tar utredningsansvariga kontakt med externa kontakter såsom till exempel psykolog och specialpedagog. Tider bokas och dessa bedömningar tas sedan med i utredningen.

Delgivning

När utredningen är klar går kontaktpersonerna och utredningsansvarig igenom den innan den överlämnas till familjen. Utredningsansvarig ansvarar för att klienten delges utredningen och skriver under den. Familjen ska alltid ha möjlighet att kunna ändra direkta faktafel i texten samt vid behov få ge en skriftlig kommentar till utredningen. Efter att klienten har tagit del av utredningen och skrivit under den lämnas den till ansvarig handläggare.

Dokumentation

Efter halva utredningstiden hålls ett halvtidsmöte där alla inblandade är närvarande. På mötet går man igenom hur utredningsarbetet fortskrider och om uppdraget behöver revideras eller kompletteras.

Utredningsansvarig ansvarar för att en skriftlig lägesrapport lämnas. Utredningsansvarig samlar in material till utredningen via daganteckningar, utredningssamtal, veckosamtal, nätverkskartor, behandlingskonferenser, hälsoundersökning och vardagliga observationer. Utredningsansvarig sammanställer allt material till en utredning. I utredningen ska klientens resurser och behov synliggöras samt rekommendationer ges för fortsatta eventuella insatser. Barnets och föräldrarnas synpunkter ska alltid finnas med i utredningen. Utredningen skrivs i dokumentet ”Mall för utredning” som finns i en mapp på servern.

12.5.8.Historik #

I början av 1980-talet omorganiserades barnhemmet Västerbo i Karlskrona. Enligt nya tankar om småskalighet och närhet öppnade landstinget 1985 två nya barnhem i länet. Ett i öst ”Rönnvillan” och ett i väst ”Notavillan”. Notavillan öppnade i augusti 1985 först på Elers väg i Karlskrona.

I januari 1986 flyttade enheten till ett villaområde i Karlshamn, Notavalla, därav verksamhetens namn. Notavillan var ett traditionellt barnhem med fem platser. Nio personer arbetade enligt ett rullande schema. I november 1990 flyttade institutionen till nya lokaler i centrala Karlshamn.

I januari 1993 övergick huvudmannaskapet för verksamheten från Landstinget Blekinge till Vårdförbundet Blekinge (numera Cura Individutveckling), ett kommunalförbund med alla Blekinges fem kommuner som medlemmar. En ny flytt gjordes under februari 1997 till ett bostadsområde i utkanten av centrala Karlshamn. Platsantalet utökades samtidigt till åtta. Under 2006 utökades antalet platser till tolv och personalstyrkan fick utökad kompetens i form av fyra personer som kom från Curas enheter Ronnja och Lotsen efter deras avveckling.

Personalstyrkan har utökats under åren, först till elva och numera är man tjugotvå heltidstjänster. Verksamheten har ”fasta” vikarier. Sedan början av 1990-talet har Notavillan tillgång till separata lägenheter i området för öppenvårdsärenden d.v.s. familjer med mindre omvårdnads/skyddsbehov än de familjer som bor inne på Notavillan. Notavillan arbetar även med eftervård och umgängesärenden.

Under hösten 2010 startade Notavillan upp ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Numera finns två lägenheter för skyddat boende. Under 2016 har verksamheten utökats med ännu ett våningsplan. Detta innebär att antalet platser ökat till 17 st.

 

13.Personliga ombud #

Personliga ombudsverksamheten i Blekinge riktar sig till personer som är över 18 år och som har en psykisk funktionsnedsättning som är betydande och långvarig både bakåt och framåt i tid. För att få stöd av Personligt ombud ska man ha sammansatta och omfattande behov av vård, stöd och service, rehabilitering och sysselsättning. Det unika med uppdraget är att Personligt ombud är fristående från myndighetsutövning och arbetar på uppdrag av klienterna. Det övergripande uppdraget är att stödja klienterna att bevaka sina lagliga rättigheter utifrån upplevda behov. I uppdraget ingår även att uppmärksamma och påtala systemfel/brister som verksamheten upptäcker i sitt dagliga arbete. Dessa rapporteras till ledningsgruppen för Personligt ombud. Ledningsgruppen är sammansatt med representanter för de myndigheter som i hög grad kommer i kontakt med samma klientgrupp som personliga ombuden. I styrdokumentet för verksamheten finns riktlinjer för när en person ska få tillgång till Personligt ombud. Där finns också en prioriteringsordning vid händelse av kö. Cura står för vardagsledning, det vill säga arbetsledning, arbetsplanering och arbetsgivaransvar.

Det finns fyra Personliga ombud i Blekinge. Dessa är fördelade på två kontor Karlskrona och Karlshamn med två ombud på respektive kontor. Ombuden verkar i samtliga av länets kommuner. Besökslokaler för klientbesök finns i varje kommun.

Utbildningskrav

Relevant högskoleutbildning för tjänsten.

13.1.Uppdrag, mål och utvärdering #

Uppdrag

De personliga ombudens övergripande uppdrag är att möta medlemskommunernas behov av stöd till personer med långvariga omfattande psykiska funktionsnedsättningar. De personliga ombuden ska också identifiera systembrister inom eller mellan de myndigheter och huvudmän som målgruppen har kontakt med.

Mål

  • Vi ska erbjuda klienterna stöd i att få rätt typ av insatser i förhållande till upplevt behov och lagliga rättigheter. Minst 90 procent av klienterna ska vid avslutad kontakt uppleva att de har fått stöd och hjälp utifrån inledande problemformuleringar.
  • Vårt arbete ska präglas av ett respektfullt bemötande. Minst 90 procent av våra klienter ska uppleva att de fått ett respektfullt bemötande.

Utvärdering

  • Vi utvärderar om klienterna upplever att de fått rätt insats i förhållande till sina behov genom att använda oss av en klientenkät vid avslutande kontakt.
  • Vi utvärderar om klienterna upplever att de fått ett respektfullt bemötande genom att använda oss av en klientenkät vid avslutande kontakt.

13.2.Samordnare #

Samordna det dagliga arbetet

Samordnaren ansvarar för arbetsplatsträffarna som genomförs en gång i veckan och skriver protokoll vid dessa möten. Samordnaren tar ansvar för att organisera verksamhetens arbete tillsammans med övriga personliga ombud. Gällande akuta situationer i klientarbetet organiserar samordnaren arbetet. Samordnaren är ansvarig för att verksamhetsangelägna frågor förs fram till verksamhetschef samt är kontaktperson gentemot denne.

Externa kontakter

Gällande externa kontakter med till exempel kommuner och landsting har samordnaren ett ansvar att se till att de genomförs tillsammans med övriga personliga ombud. I samråd med verksamhetschef utser samordnaren vem som ska representera Personliga ombud i officiella sammanhang, såsom kontakter med media, föreläsningar med mera.

Inköp

Samordnaren beställer kontorsmaterial via Lyreco till kontoret i Karlskrona och till kontoret i Karlshamn. Mindre utrustning till kontoren samt förbrukningsmaterial inhandlas via handkassan.

13.3.Arbetsuppgifter personligt ombud #

13.3.1.Klientarbete #

Klientkontakter

Klientkontakter kan etableras på olika sätt:

Klienten tar själv kontakt med PO via telefon, brev eller e-post. Personliga ombud gör en bedömning om klienten tillhör målgruppen och ger då klienten en tid för möte så snabbt som möjligt. I vissa fall hänvisas klienten direkt till annan instans. Anhöriga kan kontakta Personliga ombud och anmäla klientens behov av Personliga ombud. Bedömning görs av Personliga ombud om klienten tillhör målgruppen samt om det finns ett samtycke från klienten till en första kontakt. Personliga ombud kontaktar klienten och uppger den anhörige som referent.

När en myndighetsperson eller annan person anmäler en klients behov av Personligt ombud görs samma bedömning som beskrivs ovan och kontakt tas med klienten.

Vid överlämnande från annan Personliga ombuds-verksamhet finns ett samtycke från klienten. Tid bokas för en första kontakt med klienten, företrädesvis tillsammans med överlämnande Personliga ombud-verksamhet.

Efter tips från anhörig, myndighet eller annan kan Personliga ombud söka upp personen ifråga för att se om hjälpbehov föreligger, om personen själv medger detta.

 

Klientarbete

Vid första mötet träffar Personliga ombud klienten på en plats som klienten föredrar, om detta inte är uppenbart olämpligt. Ombuden är alltid två, om inte mötet sker tillsammans med myndighetsperson eller annan personal/anhörig.  Genom samtalet med klienten försöker Personliga ombud etablera ett förtroende och tillsammans med denne görs en behovsbedömning. Uppdraget och insatserna prioriteras enligt klientens önskemål. Som underlag i samtalet används en speciellt utformad enkät för första mötet.

Vid myndighetskontakter fungerar Personliga ombud som ett stöd genom att förbereda möten tillsammans med klienten och följa med vid möten om klienten så önskar. Personliga ombud formulerar dokument, brev och skrivelser, tillsammans med klienten. Med stöd av klientens medgivande kan Personliga ombud agera för klientens räkning. Medgivandet ges skriftligen. Personliga ombud ser till att samordnade möten och nätverksmöten som kommer till stånd för klienten.

Personliga ombud ser till att klienten får kontakt med rätt instans och bokar, vid behov, tider för klientens räkning. I Personliga ombudens roll ingår att motivera klienten till insatser.  I kontakt med myndigheter och anhöriga hjälper Personliga ombud till att öka förståelsen för klientens situation samt informerar klienten om hur samhället fungerar och hjälper därmed klienten att ha rimliga förväntningar på insatser.

I uppdraget ingår att bygga upp formella och informella nätverk kring klienten och se till att klienten får tillgång till rätt insats. Personliga ombud har en konsultativ funktion gentemot myndigheter och andra vilket kan sägas utgöra en indirekt form av klientarbete.

Personliga ombud för statistik över hur kontakten och insatserna i ärendet har sett ut och för in dessa då ärendet avslutas. Arbetet med klienten utvärderas fortlöpande både med klienten och tillsammans med övriga Personliga ombud vid arbetsplatsträffen. Då ärendet avslutas får klienten en enkät där denne kan tycka till om Personliga ombudets insats.

Personliga ombud har ambitionen att se till att klienten får tillgång till rätt insatser av ansvarig instans. Vid det avslutande samtalet med klienten summeras insatserna och det görs en återblick av vad som har hänt under kontakten med Personliga ombud. De minnesanteckningar och övriga skrivelser som har förvarats återlämnas, alternativt förstörs i dokumentförstörare, allt i enlighet med klientens önskemål. Klientens avidentifierade uppgifter förs in i statistikprogrammet.

Dokumentation/Sekretess

Personliga ombud har tystnadsplikt och är inte dokumentations-skyldiga. Det innebär att Personliga ombud inte upprättar handlingar som rör den enskildes personliga förhållanden. Personliga ombud för endast minnesanteckningar. Vid första kontakten antecknas vem som ringer, datum, ålder på klienten samt frågeställningar. All form av minnesanteckningar förstörs fortlöpande samt i samband med avslutande av kontakt. De förvaras i låst skåp på kontoret i Karlskrona eller Karlshamn.  Om klientkontakten gäller råd och stöd förs inte minnesanteckningar.  I dessa fall dokumenterar Personliga ombud datum samt vilken typ av rådgivning som givits. Detta för den interna uppföljningen.

13.3.2.Samarbetspartners #

Kommuner, Landsting och statliga myndigheter

Samarbete sker via telefon, e-post samt personliga möten i samband med klientarbetet. Via ledningsgruppen för den personliga ombudsverksamheten, samarbetar Personliga ombud med kommunernas, landstingets, försäkringskassans och arbetsförmedlingens representanter när det gäller övergripande Personliga ombud-frågor samt frågor som berör målgruppen.

Intresseorganisationer

Intresseorganisationerna informerar Personliga ombud om behov som föreligger för psykiskt funktionsnedsatta personer och utsatta grupper i samhället. Representant från intresseorganisationen NSPH och IFS-AP finns adjungerad i ledningsgruppen för personliga ombud.

Anhöriga

Som tidigare sagts så händer det att anhöriga informerar och anmäler behov av Personliga ombuds insatser. Personliga ombud strävar efter att göra anhöriga delaktiga i arbetet kring klienten och stärka dennes nätverk. Anhöriga kan även få råd och stöd av Personliga ombud, om klienten ger sitt medgivande.

Kyrkliga samt ideella organisationer

Personliga ombud samverkar med kyrkliga och ideella organisationer på det sätt som är lämpligt utifrån den enskilda klienten samt utifrån sitt arbete med marknadsföring (se Marknadsföring).

13.3.3.Marknadsföring #

Personliga ombud tar fram en marknadsföringsplan en gång om året. Marknadsföringen genomförs sedan i form av broschyrer som läggs i väntrum och andra offentliga lokaler. Personliga ombud blir inbjudna och bjuder in sig till olika former av personalmöten, konferenser och liknande hos samarbetspartners. Verksamheten synliggörs också genom kontakt med media samt via hemsidan. Ledningsgruppen är ytterligare ett forum för att nå ut med information om Personliga ombud-verksamheten.

I samband med att en ny plan tas fram utvärderas föregående års marknadsföringsplan genom att summera genomförda insatser.

 

13.3.4.Ledningsgrupp #

Personliga ombud är adjungerad ledamot i ledningsgruppen. I ledningsgruppen ingår chefer från psykiatrin, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, primärvården, kommunpsykiatrin, socialtjänstensamt ordföranden i IFS-AP, NSPH, Curas verksamhetschef och samtliga personliga ombud. Där lämnar Personliga ombud information och väcker frågor som berör gruppen. Vid varje sammanträde redovisar Personliga ombud systembrister.

Två gånger per år redovisar PO statistik för ledningsgruppen.

Systembrister

Systembristerna kan vara till exempel brister i rutiner eller kompetens. Personliga ombud identifierar systembrister i det direkta klientarbetet, i samarbete med andra aktörer och genom egen reflektion. Systembristerna analyseras utifrån tre nivåer: handläggarnivå, lokal nivå samt central nivå enligt de rapporteringsunderlag som har tagits fram. Se bilagor.

Personliga ombud påtalar systembrister vid direkt kontakt med berörda där detta är lämpligt samt använder i vissa fall ledningsgruppen som kanal för att påtala systembrister som upptäcks. Personliga ombud har ansvar för att dessa systembrister följs upp vid kommande sammanträden.

I samband med att klienter initieras eller avslutas reflekterar Personliga ombud över eventuella systembrister. Dessa dokumenteras inom ramen för statistikprogrammet samt som minnesanteckningar och förvaras i särskild pärm på respektive kontor.

Utvärdering/statistik

Som nämnts tidigare för Personliga ombud in avidentifierade klientuppgifter i enlighet med framtagen webbaserad kvalitets och kvantitetsmodul via Infosoc. Detta görs för varje ny klient och samtliga ombud har eget ansvar för att tillföra de uppgifter i programmet som krävs.

Ett av ombuden har ansvar för att, i samarbete med övriga ombud, sammanställa uppgifterna och göra en användarvänlig rapport till ledningsgruppen. De sammanställda uppgifterna analyseras och sätts i relation till tidigare resultat. Statistiken redovisas vid första sammanträdet med ledningsgruppen på vårterminen och på höstterminen redovisas halvårsstatistik. Ledamöterna i ledningsgruppen ansvarar för att huvudmannen får kännedom om rapporten. Curas direktion får rapporten för kännedom.

13.3.5.Regional samverkan #

Personliga ombud från Blekinge-, Kalmar-, Jönköpings- samt Kronobergs län träffas kontinuerligt. Syftet med träffarna är erfarenhetsutbyte, gemensamma utbildningsdagar, aktuell Personliga ombud-information samt gemensamma samhällspåverkande insatser. En av regionen vald arbetsgrupp med Personliga ombud från varje län har till uppgift att planera och stå som ansvariga för träffarna. Platsen för träffarna alternerar mellan länen och minnesanteckningar förs för hela regionen. Personliga ombud återför vissa frågor till ledningsgruppen där detta är påkallat.

Samverkan sker även med Personliga ombud, Kristianstad kommun genom gemensamma träffar en gång per år.

13.3.6.Kunskaps- och metodutveckling #

En viktig förutsättning för kunskap och metodutveckling är regelbunden handledning. Personliga ombud har ärende och metodhandledning två timmar per tillfälle, tio tillfällen om året, med obligatorisk närvaro.

Behov av kompetensutveckling fångas upp i samband med utvecklingssamtal. Personliga ombud deltar i externt och internt anordnade utbildningsinsatser. Arbetsgivaren ger stöd till fritidsstudier som är adekvata för Personliga ombuds arbete. Kompetensutvecklingen utvärderas genom Curas ledningsgrupps målenkät som genomförs en gång per år, i januari/februari.

Personliga ombuds kunskaper och metoder utvecklas genom ett kontinuerligt samarbete med kollegor, internt och externt. Personliga ombud deltar även i andra verksamhetsangelägna konferenser där detta är påkallat och efter samråd med verksamhetschef.

Personliga ombud tar fortlöpande del av information via nyhetsbrev på nätet, litteratur och tidskrifter i frågor som anknyter till Personliga ombud-verksamheten. Ett ytterligare sätt att få information/kunskap är via Personliga ombuds ledningsgrupp.

13.3.7.Interna rutiner #

Tjänstgöringsrapportering

Tjänstgöringsrapportering görs via webbaserat program, Heroma.

Semester och annan ledighet

Semesteransökan  görs till verksamhetschef via Heroma. Samråd inför semester skall ske med samordnaren för Personliga ombud-verksamheten. Vid annan ledighet till exempel i samband med förskjuten arbetstid eller inarbetad tid skall även där samråd ske med samordnaren.  Ledighet som uppgår till en dag eller mer ska meddelas verksamhetschef.

Bilar

Personliga ombud verksamheten disponerar två bilar. En är stationerad i Karlshamn och en i Karlskrona. Alla ombud ansvarar för skötsel av bilarna. Personliga ombud har tre bensinkort.

Handkassa

Samordnaren ansvarar för handkassan i Karlskrona. Ett av de personliga ombuden i Karlshamn ansvarar för handkassan där. Handkassan bokförs i särskild kassabok på respektive arbetsplats. Kopia på de kvitton som skall åtfölja inköpen, förvaras i anslutning till kassaboken. Moms skall framgå av kvittot. Handkassan redovisas för ekonomiansvarig vid behov. Påfyllning av handkassan sker via ekonomiansvarig. Se även Centrala direktiv.

Lokaler

Personliga ombud har kontorslokaler i Karlshamn på Länsmansvägen 3 och i Karlskrona på Holmgatan 9A.

Förutom kontoren finns även besökslokaler i Ronneby på Fridhemsvägen 27 (Softcenter hus 5),

I Sölvesborg på Västra Storgatan 33 (”Fattighuset”) och i Olofström på Bredgatan 28.

Besökslokalerna disponeras i enlighet med vad som överenskommits med respektive kommun.

Klagomål avseende PO-verksamheten

Personliga ombud ska ta emot klagomål, dokumentera klagomål, vidarebefordra klagomål samt åtgärda klagomål avseende den personliga ombudsverksamheten.
Se även Centrala direktiv, Klagomålshantering samt Styrdokument för verksamheten personliga ombud i Blekinge. Dessa förvaras på Personliga ombuds kontor.

Interna arbetsmöten

De personliga ombuden träffas tre förmiddagar per månad samt en heldag per månad för internt arbete. Samordnaren är ansvarig för arbetsträffarna.

De personliga ombuden träffar verksamhetschef en gång per månad för gemensamma diskussioner och information. Personliga ombud inbjuds till utvecklingssamtal av verksamhetschef samt kan på eget initiativ initiera samtal. Verksamhetschef ansvarar för ombudens lönesamtal.

De personliga ombuden har samma verksamhetschef som familjerådgivningen och familjerätten.

Akutsituationer

Säkerhetsrutiner kring hot och våld finns angivna i Curas styrdokument.

Personliga ombud är utrustade med personlarm som bör finnas med vid klientbesök. Larmen är kopplade till SOS alarm. Kontaktpersoner finns på Curas kansli.  För övrigt har Personliga ombud särskilt utarbetade riktlinjer beträffande säkerhet för Personliga ombud vid klientarbete. Larmet testas två gånger per år i enlighet med gällande avtal.  Testning sker vid första arbetsplatsträff i januari och augusti.

Postrutiner

Postadressen för Personliga ombud är:
Rådhuset, 374 81 Karlshamn.

Inkommande post vidarebefordras av kansliet till respektive kontor i Karlshamn eller Karlskrona

Utgående post lämnas i utgående postlåda i arkivet alternativt skickas direkt till mottagare.

13.3.8.Historik #

Historik

Regeringen beslutade om statsbidrag för nationell uppbyggnad av verksamheter med personliga ombud för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Bakgrunden var psykiatriutredningens slutbetänkande ”Välfärd och valfrihet” (SOU 1992:73) som föreslår att ”långvarigt och allvarligt psykiskt störda” skall få rätt till personliga ombud. Försöksverksamheten bedrevs under 1995-1998 på tio orter i landet med goda resultat.

Staten har, via Länsstyrelsen, beviljat Blekinges kommuner medel för uppbyggnad av verksamhet med personliga ombud i Blekinge. Kommunerna har valt att organisera de personliga ombuden genom Cura individutveckling (tidigare Vårdförbundet Blekinge, VfB).

Den 18 mars 2002 startade Cura verksamheten personliga ombud för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Verksamheten startade med två ombud – en kvinna och en man. Det stod snart klart att två personliga ombud inte motsvarade de behov av insatser som fanns. Med stöd av statsbidrag från Länsstyrelsen utökades verksamheten i projektform med ytterligare två personliga ombud från och med september 2003. Utökningen fastställdes av medlemskommunerna från och med januari 2005.

Idag är fyra personer anställda som personliga ombud, en man och tre kvinnor. Tillsammans med ledningen för Cura och en central ledningsgrupp fortsätter verksamheten att utvecklas. Cura står för vardagsledning, det vill säga arbetsledning, arbetsplanering och arbetsgivaransvar. Ledningsgruppens uppgift är att utöva en långsiktig strategisk ledning till exempel att ge uppdrag, formulera övergripande mål samt att göra avgränsning av målgrupp. Denna ledningsgrupp består av representanter för kommunerna, psykiatrin, primärvården, länsarbetsnämnden och försäkringskassan.

En annan viktig samarbetspartner och deltagare i ledningsgruppen är representanten för de lokala intresseorganisationerna. Denna företräder de psykiskt funktionshindrade i samhället.

Verksamheten har sina kontor i Karlskrona och i Karlshamn där två ombud finns på respektive kontor. De personliga ombuden verkar i hela länet.

Besökslokaler finns i varje kommun.

 

14.Sjöarp #

Sjöarps övergripande uppdrag är att möta medlemskommunernas behov av placeringar avseende personer med autism, ofta på tidig utvecklingsnivå och med en svår problematik.

Vi erbjuder boende och daglig verksamhet, allt i mindre villor i en vacker och lugn miljö, beläget strax utanför Bräkne-Hoby i Ronneby kommun. Idag har vi tretton platser. Vi har även möjlighet att ta emot klienter utifrån kommunerna dagtid till vårt dagcenter.

Förutom boende och daglig verksamhet erbjuder vårt utbildningsteam kurser i tydliggörande pedagogik. Vi har även möjlighet att handleda kommunernas personalgrupper inom metodhandledning.

14.1.Uppdrag, mål och utvärdering #

Uppdrag

Sjöarps övergripande uppdrag är att möta medlemskommunernas behov av placeringar avseende personer med autism, ofta på tidig utvecklingsnivå och med en svår problematik. Sjöarp ska erbjuda ett integrerat boende med daglig verksamhet i en lugn och trygg miljö.

Mål

Varje klient ska ha en genomförandeplan som ska utvärderas en gång om året. En ny genomförandeplan upprättas varje år. Varje klient ska bli så självständig som möjligt och genomförandeplanen ska innehålla inom vilka områden klienten ska öka sin självständighet. Minst 90 procent av de gode männen ska uppleva att vi genomfört vårt uppdrag i enlighet med genomförandeplanen.

Utvärdering

Utvärdering görs när en ny genomförandeplan ska upprättas och då bedöms i vilken grad man uppnått målen i förra genomförandeplanen. 90 procent av målen för samtliga klienter ska vara uppnådda.

Minst 90 procent av de gode männen respektive våra kunder ska uppleva att vi genomfört vårt uppdrag i enlighet med vård- och genomförandeplanen en gång om året där måluppfyllelsen i genomförandeplanen gås igenom och godkänns skriftligt. Kundernas nöjdhet med genomförandeplanerna utvärderas när det gäller nyare klienter en gång om året genom en enkät som fylls i av aktuell handläggare.

14.2.Personella resurser #

 Personal

52 tjänster

2  verksamhetschefer (verksamhetschef)

1  biträdande verksamhetschef
2  assisterande Metodutvecklare

1  samordnare

1  dagcenterpersonal

45  behandlare

Utbildningskrav

Eftergymnasial utbildning med inriktning mot beteendevetenskap, psykosocialt eller neuropsykiatriskt område dock minst gymnasiekompetens som anses adekvat. Grundutbildning inom tydliggörande pedagogik ges internt.

Körkort är ett krav.

 

 

14.3.Verksamhetschef #

För ansvarsområden som gäller verksamhetschefer generellt inom Cura Individutveckling se punkt 2.1 Verksamhetschefer.

Ansvarsområden

  1. Behandlingsansvar
  2. Personaladministration
  3. Kundkontakter/samverkan
  4. Arbetsmiljö
  5. Kvalitetsansvar
  6. Budgetansvar
  7. Övrig dokumentation

1. Behandlingsansvar

1.1. Behandlingsarbete på Sjöarp

Verksamhetschefen har det yttersta ansvaret för behandlingsarbetet på Sjöarp. När det gäller innehållet i behandlingsarbetet se 2.4.9. Behandlare. Alla klagomål och synpunkter som gäller verksamheten hänvisas till verksamhetschef. Vid allvarliga brister i verksamheten görs en Lex Sarah-rapport till verksamhetschef.

2. Personaladministration 

2.1. Personalkonferens

Personalkonferenser genomförs regelbundet. Verksamhetschef har ansvar för genomförandet och dagordningen.

2.2. Genomgång av analyslistor

Verksamhetschef ansvarar för genomgång av individuella sjukfrånvarolistor och lönelistor en gång per månad.

2.3. Måndagsmöten

Varje vardag efter helg hålls möte på dagcenter. Verksamhetschef får då information från Berget, Ängen, Slänten, Dalen och Gläntan och en utvärdering görs av helgen som gått. Konferenspunkter samlas in och information ges om innevarande vecka.

2.4. Anställning

Verksamhetschef anställer den personal som behövs för verksamheten.

2.5. Medarbetar- och lönesamtal

Verksamhetschef ansvarar för att det hålls ett utvecklingssamtal och ett lönesamtal per år.

2.6. Fortbildning och utbildning

Verksamhetschef ansvarar för att personalen har den utbildning som behövs för att utföra sitt arbete.

2.7. Handledning

Verksamhetschef rekryterar den form av handledning som behövs för verksamheten.

3. Kundkontakter/samverkan

3.1. Dagcentermöten

Dagcentermöten hålls varje vecka efter måndagsmötet. Verksamhetschefer, biträdande verksamhetschef, assisterande metodutvecklare, samordnare och dagcenterpersonal deltar. Relevant information delges på konferenser.

3.2. Externa kontakter

Verksamhetschef sköter de kontakter som finns utanför den egna verksamheten.

3.3. Externa uppdrag

Verksamhetschef beslutar om verksamheten har möjlighet att utföra uppdrag utanför den egna verksamheten.

4. Arbetsmiljö

4.1. Brandskydd

Verksamhetschef ansvarar för att nyanställd personal får information om det systematiska brandskyddsarbetet på Sjöarp. Brandskyddskontrollanter står för informationen. Utrymningsplan finns på väggen innanför huvudentrén till vänster på de fyra gruppbostäderna. Övrig information finns i pärm, Systematiskt brandskyddsarbete, på varje boende samt på dagcenter. Brandskyddskontrollanterna har möte fyra gånger om året.

4.2. Rehabilitering

Verksamhetschef ansvarar för att en rehabiliteringsplan görs upp i samråd med den anställde och personalchefen.

4.3. Arbetsskada/Tillbud/händelse

Verksamhetschef ansvarar för att arbetsskador, tillbud och händelser utreds och tas upp vid personalkonferenser. Verksamhetschef gör statistik över ovanstående för att kunna utläsa mönster som sedan används för att göra rätt insatser.

4.4. Skyddsrond

Verksamhetschef ansvarar för att det genomförs skyddsrond en gång per år tillsammans med facklig part.

5. Kvalitetsansvar

5.1. Övergripande Kvalitetshandbok/ Individuell kvalitetssäkrad arbetspärm

Verksamhetschef är huvudansvarig för att kvalitetsarbetet på Sjöarp följs. Verksamhetschef informerar muntligt om kvalitetsarbetet på konferenser. Verksamhetschef ansvarar för beslut tagna i personalgruppen kring kvalitetsarbetet. På Sjöarp finns en kvalitetssäkringsgrupp med representanter från varje boende.

6. Budgetansvar

6.1. Budgetarbete

Verksamhetschef ansvarar för att det upprättas en budget vid varje verksamhetsår.

6.2. Attestera fakturor

Verksamhetschef granskar fakturor och skriver sin namnteckning om den är godkänd.

6.3. Budgetuppföljning

Verksamhetschef har ansvar för att följa upp och informera sig om det ekonomiska läget i den egna verksamheten och kunna rapportera detta vid chefsmöten.

6.4. Handkassa

Verksamhetschef ansvarar för handkassan och redovisar regelbundet samt vid bokslut.

7. Övrig dokumentation

7.1. Sjöarps dokumentation

Verksamhetschef har ansvar för att utarbeta och skriva en lokal arbetsplan och en årsberättelse för Sjöarps verksamhet.

14.4.Biträdande verksamhetschef #

Ansvarsområden

  1. Bistå verksamhetschefen
  2. Personalansvar
  3. Ansvarar för genomförandeplaner
  4. Ledning och samverkan
  5. Administration
  6. Externa utbildningar
  7. Personalschema
  8. Praktikanter/elever

1. Bistå verksamhetschefen

1.1. Ersättare för verksamhetschefen

Biträdande verksamhetschef ersätter verksamhetschef vid semester samt längre sjukfrånvaro och har då verksamhetschefs ansvarsområden.

2. Personalansvar

2.1. Vikarier

Biträdande verksamhetschef planerar och omdisponerar personalens arbetstider och personaltäthet efter verksamhetens behov, ser över vikariebehovet och rekryterar vid behov vikarier via Arbetsförmedlingen eller informella kontakter. Tider fördelas jämnt mellan de olika vikarierna.

2.2 Introduktion

Biträdande verksamhetschef ansvarar för att nya medarbetare blir introducerade i verksamheten. Introduktionen utförs av behandlare se punkt 2.4.9.

3. Ansvar för genomförandeplaner

3.1. Genomförandeplan/LSS-uppföljning

Biträdande verksamhetschef bokar in tider för genomförandeplaner och bjuder in LSS-handläggare en gång/år. Tiderna lämnas till boendena och ansvarig kontaktpersonal tar kontakt med respektive god man senast två veckor före genomförandeplansmötet.

Biträdande verksamhetschef medverkar vid alla genomförandeplaner samt ansvarar för dokumentationen och uppföljningen. Dokumentationen kan delegeras till klientens kontaktpersonal.

4. Ledning och samverkan

4.1. Ledningsgrupp

Biträdande verksamhetschef ingår i Curas ledningsgrupp som träffas cirka en gång i månaden.

4.2. Dagcentermöten

Biträdande verksamhetschef deltar i dagcentermöten varje vecka.

5. Administration

5.1. Heroma lönesystem/T4

Varje medarbetares kostnader sammanställts av Biträdande verksamhetschef.

5.2. Semesterschema

I Januari lämnas semesterlistor ut till varje boende och personal fyller i önskemål om ledighet, inom två veckor. Under mars månad gör biträdande verksamhetschef inventering av hur vikariesituationen ser ut och rekryterar och tillsätter vikarier efter behov.

Biträdande verksamhetschef gör semesterscheman till vikarier och de olika boendena. Semesterplaneringen ska vara klar till sista maj.

6. Externa utbildningar

Biträdande verksamhetschef bistår resurscentrum vid externa utbildningar genom att frigöra de resurser som behövs vid externa utbildningar.

7. Personalschema

7.1.  Schemaläggning för personal

Ansvarar för utformning av personalschema. Alla tjänster i verksamheten ska så långt det är möjligt vara heltidstjänster. Helgarbete sker varannan och var tredje helg. Schemat är beroende av beläggning. Schemat utformas i samråd med personal och skickas till lönehandläggaren. Översänds till facket för kännedom.

8. Praktikanter/elever

Biträdande verksamhetschef ansvarar för handledning till elever/ praktikanter. Tillsammans med eleven/praktikanten utarbetas arbetstider som gagnar både verksamheten och eleven/praktikanten.

De direktiv som eleven/praktikanten har med sig från skola/arbetsförmedling ska följas.

Biträdande verksamhetschef är även behjälplig om eleven/praktikanten har praktikuppgifter under perioden samt ansvarar för kontakten med lärare/ handledare.

 

 

 

 

14.5.Samordnare #

Ansvarsområden

  1. Bistå biträdande verksamhetschef
  2. Fordon
  3. Personalnycklar
  4. Bokföring
  5. Felanmälan
  6. Brandskydd
  7. Studiebesök/elever
  8. Klientarbete
  9. Daglig verksamhet
  10. Veckoschema
  11. Utbildningar
  12. Ledighetsansökan/sjukfrånvaro
  13. Lunch beställningar

1. Bistå biträdande verksamhetschef

1.1. Utbildningar

Samordnaren ansvarar för lunchbeställningar och är ansvarig för material som ska användas vid utbildningar.

1.2. Bemanning

Samordnaren bistår biträdande verksamhetschef när behov uppstår.

2. Fordon

2.1. Underhåll/service

Samordnaren ansvarar för fordonen på Sjöarp. Service av enhetens fordon sker på Jeppssons i Ronneby, enligt vad som står i varje fordons servicehandbok. Däckbyten sker på Däckcentrum i Ronneby. Tidsbeställning sker per telefon. Den som förorsakat skada på ett fordon anmäler detta till biträdande verksamhetschef som vid behov kontaktar förbundschef.

Tid för reparation beställs via Jeppssons i Ronneby. Vid behov tas kontakt med Länsförsäkringar i Karlshamn och gör skadeanmälan via verkstaden.

3. Personalnycklar

All personal som tilldelas nycklar ska fylla i en blankett som finns i pärmen nycklar på samordnarens kontor och därefter erhålls nycklar. När en nyckel ska lämnas tillbaka kvitteras detta på den nyckelblankett man tidigare fyllt i. Nycklar förvaras i nyckelskåp på samordnarens kontor.

4. Bokföring

4.1. Kontering/fakturor

Verksamhetschef går igenom och granskar fakturor, samordnare konterar dem och överlämnar åter till verksamhetschef för underskrift.

5. Felanmälan

Felanmälan görs av samordnare till ansvarig person på tekniska förvaltningen i Ronneby kommun. Felanmälan sker genom mail och telefon.

6. Brandskydd

Samordnaren är brandskyddskontrollant på Dagcenter. Samt gå igenom övriga kontroller och ev. ringa felanmälan. Redovisning av kontroller till kansliet.

7. Studiebesök/Elever/Praktikanter

Samordnare ansvarar tillsammans med assisterande metodutvecklare för att genomföra de studiebesök som efterfrågas av andra verksamheter. Planera och genomföra interna och externa studiebesök.

8. Klientarbete

8.1. Klientarbete

Vid brist på personal på grund av akut sjukdom eller brist på vikarier täcker samordnaren upp i boendena och på dagcenter.

8.2. Arbeten på dagcenter

Samordnaren ser över klienternas arbeten och uppdaterar dem vid behov.

9. Daglig verksamhet

Daglig verksamhet planeras och struktureras i samråd mellan dagcenter personal, samordnare och assisterande metodutvecklare. De tillsammans ansvarar för att pedagogiken anpassas efter varje klient i samarbete med kontaktpersonal. Aktiviteterna på dagcenter ska vara väl strukturerade.

Dagcenterverksamheten ska följa ett årshjul och förändras kontinuerligt efter årstiderna. Innehållet i varje klients aktiviteter ska individanpassas i samråd med personalen på boendena. Personalen på boendena ska vara delaktiga i arbetet på daglig verksamhet. Det är tillsammans med våra olika kompetenser som vi bildar ett nätverk kring klienten som ska ta tillvara på klientens färdigheter och utveckla dessa vidare.

10. Veckoschema

Samordnare gör veckoschema för aktiviteter i den dagliga verksamheten. På schemat står vilka klienter som gör vad och med vilken personal. Samordnaren kopierar och skickar ut schemat till de olika boendena innan aktuell vecka.

11. Interna utbildningar

Samordnare är delaktig i de interna utbildningarna i tydliggörande pedagogik. Dessa ges till alla nyanställda och långtidsvikarier/semester-vikarier.

12. Ledighetsansökan/Sjukfrånvaro

Efter beviljad ledighet från verksamhetschef eller Biträdande verksamhetschef, tillsätter samordnare vikarie efter behov och vid sjukdom.

Vid sjukfrånvaro görs alltid anmälan till samordnaren. Under vardagar sker detta klockan 07.30-15.30. All övrig tid görs anmälan i första hand direkt till arbetsstället, som vid behov tillsätter vikarie. Friskanmälan görs till dagcenter senast klockan13.00 dagen innan återgång till arbete. All sjukfrånvaro meddelas till biträdande verksamhetschef.

13. Lunch beställningar

Maten beställs via matsalen på Sjöarps miljö och kulturskola, vid helger och lov via annan leverantör som dagcenterpersonal organiserar.

14.6.Assisterande metodutvecklare #

Ansvarsområden

1.Metodutveckling
2.Utbildningar
3.Yrkeshandledning
4.Film/foto
5.Dokumentation
6.Klientarbete
7.Daglig verksamhet
8.Studiebesök
9.Material på server

1. Metodutveckling

På Sjöarp gruppbostäder har man två assisterande metodutvecklare som har ansvar för olika delar av verksamheten. En har ansvar för Dalen 1 och 2 samt daglig verksamhet och en har ansvar för Ängen, Berget, Gläntan och Slänten.

1.1. Pedagogiskt arbete på Sjöarp

Assisterande metodutvecklare ansvarar tillsammans med metodutvecklaren för hur det pedagogiska arbetet utformas runt klienterna på Sjöarp. Personal diskuterar olika idéer runt respektive klient med assisterande metodutvecklare, som därefter hjälper personalen att utforma olika lösningar/strategier runt klienten i det pedagogiska arbetet.

Assisterande metodutvecklare är med och observerar klienter på Sjöarp, med eller utan videokamera i olika situationer, för att uppmärksamma personal på hur man arbetar. Personalen ansvarar för praktisk uppbyggnad av de olika lösningarna/strategierna under handledning av assisterande metodutvecklaren. Förändringar i det pedagogiska arbetet med klienter diskuteras med assisterande metodutvecklaren och återkopplas till metodutvecklaren.

1.2. Arbetspärmar/rutiner

Alla klienter på Sjöarp har en egen kvalitetssäkrad arbetspärm. I denna pärm finns nedskrivna rutiner om hur man arbetar med respektive klient. I boendet ansvarar kvalitetsansvarig för uppdateringar i arbetspärmen. Assisterande metodutvecklare följer upp och utvärderar rutinerna.

1.3. Handledning av personalgrupper/konferenser

Assisterande metodutvecklaren medverkar på de olika boendenas konferenser i diskussioner som gäller arbetet med klienter. Varannan konferens är metodhandledning som inriktas på det pedagogiska arbetet.

2. Utbildningar

2.1. Interna utbildningar

Assisterande metodutvecklare bistår Metodutvecklare vid interna utbildningar i tydliggörande pedagogik, fördjupning och kommunikation.

2.2 Utbildningar

Assisterande metodutvecklare medverkar i andra utbildningar så som lågaffektivt bemötande, sinnesrikt.

3. Yrkeshandledning

3.1. Intern yrkeshandledning

Assisterande metodutvecklaren handleder verksamhetens egna personalgrupper regelbundet.

4. Film/Foto

4.1. Digital kamera/videokamera

Digital videokamera finns på varje boende. Assisterande metodutvecklare har ett övergripande tekniskt ansvar för kameror och film.

5. Dokumentation

5.1. Pedagogiskt arbete/utvecklingsarbete med klient

Assisterande metodutvecklaren ansvarar för uppföljning och utvärdering av bestämda mål som personalgrupper har provat för varje enskild klient. Tillsammans med personal utvecklar assisterande metodutvecklaren varje enskild klient mot självständighet.

5.2 Månadsrapport

Sammanställer klienternas månadsrapporter.

6. Klientarbete

6.1. Klientarbete på boendena

Assisterande metodutvecklaren kan vid brist på personal täcka upp i klientarbetet i alla boenden på Sjöarp.

7. Daglig verksamhet

Daglig verksamhet planeras och struktureras i samråd mellan dagcenter personal, samordnare och assisterande metodutvecklare. De tillsammans ansvarar för att pedagogiken anpassas efter varje klient i samarbete med kontaktpersonal. Aktiviteterna på dagcenter ska vara väl strukturerade.

Dagcenterverksamheten ska följa ett års hjul och förändras kontinuerligt efter årstiderna. Innehållet i varje klients aktiviteter ska individanpassas i samråd med personalen på boendena. Personalen på boendena förväntas vara delaktiga i arbetet på daglig verksamhet. Det är tillsammans med våra olika kompetenser som vi bildar ett nätverk kring klienten som ska ta tillvara på klientens färdigheter och utveckla dessa vidare. Assisterande metodutvecklare ansvarar för att uppdatera klienternas dagcenter pärmar.

8. Studiebesök

Samordnare ansvarar tillsammans med ass. metodutvecklare för att genomföra de studiebesök som efterfrågas av andra verksamheter. Planera och genomföra interna och externa studiebesök.

9. Material på server

Ansvarar för att uppdatera materialet på serven.

 

 

 

14.7.Dagcenterpersonal #

Ansvarsområden

1.Bokföring
2.Klientarbete
3.Inköp/beställningar
4.Miljö
5.Torpet/ved
6.HSL- Kontakt
7.Hjälpmedel
8.Daglig verksamhet

1.Bokföring

1.1. Lunch

Personalen på dagcenter fyller i listorna med luncher och habiliteringsersättning i pärmen som står på dagcenterkontoret.

1.2. Habiliteringsersättning

Dagcenterpersonal ansvarar för att sammanställa habiliteringsersättningen för klienterna varje månad. Ersättning utgår för varje timme om man har fullföljt sina aktiviteter. Ersättning utgår inte då klienten är sjuk, har semester eller ADL-dag.

1.3. Kaffekassa

Klienterna betalar en individuell summa per månad för gemensamt inköp av kaffe, te, kakor och saft till dagcenters dagliga verksamhet. Dagcenterpersonal ansvarar för att pengar kommer in och att kvitto lämnas till klienten. Dagcenterpersonal svarar också för inköpen och bokför dessa i en pärm som finns på dagcenterkontoret.

2.Klientarbete

2.1. Taktil beröring

Dagcenterpersonal ansvarar för taktil beröring som är en aktivitet på dagcenter.

2.2. Klientarbete

Vid brist på personal på grund av akut sjukdom eller brist på vikarier täcker dagcenterpersonal upp i boendena och på dagcenter.

3.Inköp/beställningar

3.1. Material

Dagcenterpersonal har ansvar för allt material som används och förbrukas i den dagliga verksamheten. Inköp av de olika materialen styrs av behovet och sker i samråd med verksamhetschef. Material som behövs till de olika aktiviteterna, som ligger under dagcenter, köps in och bekostas av dagcenter. Aktiviteter som sker för klienter på kvällar och helger där olika sorters material behövs, bekostas av klienten själv. Dagcenterpersonal beställer även städartiklar till verksamheten.

4.Miljö

Dagcenterpersonal ansvarar för att Curas miljöpolicy följs gällande inköp och användande av miljövänliga produkter samt återvinning.

5.Torpet/ved

Dagcenterpersonal ansvarar för driften av torpet, förvaring av motorsågar samt hanteringen av ved.

6.HSL – Kontakt

6.1. Sammankallande till möten

Dagcenterpersonal sammankallar och deltar i möten tillsammans med psykiatrisk läkare och kommunsköterska var nionde vecka. Kontaktpersonal anmäler ärende till ansvarig på måndagsmötet. Dagcenterpersonal och vid behov kontaktpersonalen, deltar i mötet och dokumenterar ärendet.

7.Hjälpmedel

7.1. Hjälpmedel för klienterna

Ansvarar för kontakten med arbetsterapeuten i Ronneby angående olika hjälpmedel för klienterna på Sjöarp. Då det gäller hjälpmedel som inte går att få via arbetsterapeuten, kontaktar metodutvecklaren habiliteringen. Habiliteringen i Karlshamn har hand om klienter som ursprungligen kommer från Sölvesborg till Kallinge – Hallabro (västra delen) och habiliteringen i Karlskrona har hand om klienter som kommer från centrala Ronneby till Karlskrona (östra delen).

8.Daglig verksamhet

Daglig verksamhet planeras och struktureras i samråd mellan dagcenter personal, samordnare och assisterande metodutvecklare. De tillsammans ansvarar för att pedagogiken anpassas efter varje klient i samarbete med kontaktpersonal. Aktiviteterna på dagcenter ska vara väl strukturerade.

Dagcenterverksamheten ska följa ett årshjul och förändras kontinuerligt efter årstiderna. Innehållet i varje klients aktiviteter ska individanpassas i samråd med personalen på boendena. Personalen på boendena förväntas vara delaktiga i arbetet på daglig verksamhet. Det är tillsammans med våra olika kompetenser som vi bildar ett nätverk kring klienten som ska ta tillvara på klientens färdigheter och utveckla dessa vidare.

 

 

14.8.Behandlare #

Arbetsområden

1.Klientarbetet

1. Omvårdnad

2. Medicin/sjukvård

3. Trygghet

4. Självständighet

5. Transporter

6. Kommunikation

7. Sysselsättning/arbete

8. Klientens ekonomi

9. Kontaktpersonal

10. Dokumentation

11. Individuell kvalitetssäkrad arbetspärm

12. Inflyttning/Utflyttning av klient

2. Säkerhetsrutiner/akuta situationer

1. Larm

2. Beredskap

3. Mobiltelefoner

4. Skyddsutrustning

5. Ensamarbete

6. Hot och våld

7. Hot och våld mot allmänheten

8. Avvikning/rymning från gruppboendet eller annan plats

9. Beteende som väcker förargelse

10. Klient blir akut sjuk

11. Strömavbrott

12. Akuta situationer

3. Kontakter

1. Anhörigkontakt

2. Kontaktpersoner enligt LSS

3. God man

4. Personalfrågor

1. Nattpersonal

2. Sekretess

3. Personalkonferens

4. Kvalitetsutveckling

5. Ledighetsansökan/vikarieanskaffning

6. Introduktion av vikarier och nyanställda

7. Tillbud/arbetsskada

8. Lunch

9. Samverkan

5. Praktiskt arbete

1. Gemensamt ansvar-ute

2. Gemensamt ansvar-inne

3. Inköp/beställningar

4. Tvätt/kläder

5. Fastighetsskötsel/felanmälan

6. Buss och bil

1. Klientarbetet

1.1. Omvårdnad

Behandlaren ska tillgodose klienternas personliga omvårdnad i form av god hygien, sömn, kläder och näringsriktig kost. Här ingår även hjälp med att upprätthålla sociala kontakter.

I varje klients kvalitetssäkrade arbetspärm finns beskrivet vilka rutiner och behov klienten har samt hur vi arbetar med denne.

Behandlaren ansvarar för att klienterna får en meningsfull fritid och finns alltid med som stöd i de olika fritidsaktiviteterna.

1.2. Medicin/sjukvård

All medicin förvaras i låsta skåp. På Ängen, Slänten och på Berget förvaras medicinen i respektive klients lägenhet. På Dalen förvaras medicinen i ett låst skåp i personalutrymmet.  Efter delegation från kommunsköterskan får behandlare ge medicin till klienterna. Detta gäller stående daglig medicin och vid behovsmedicin. Hur medicinintagen ser ut skiljer sig åt från klient till klient och finns beskrivet i den individuella kvalitetssäkrade arbetspärmen och hälso- och sjukvårdspärmen

Kontaktpersonalen ansvarar för att receptbelagd medicin hämtas ut. Personalen på Dalen tillsammans med klienten hämtar ut medicin på apoteket
All medicin levereras till Dagcenter och hämtas ut på Dagcenter. Den personal som tagit emot försändelsen kontrollerar innehållet och meddelar övriga boenden om att medicinen finns för avhämtning. Den personal som är i tjänst på respektive boende hämtar medicinen och kontrollerar att den stämmer samt ansvarar för att den läggs in i respektive klients medicinskåp. Det är den personal som hämtar medicinen som är ansvarig för att den hanteras enligt rutin. Det är viktigt att man som personal följer det som står i varje klients medicinpärm som finns i respektive klients bostad.

Det är endast personal med delegation som har tillåtelse att hantera läkemedel. Om man som personal saknar delegation har man inte tillåtelse att hantera läkemedel. Om personal i tjänst saknar medicindelegation tas kontakt med närmast liggande gruppbostad och ber personal som har medicindelegation att komma och hantera medicinen. Kontakt tas med HSL-kontakt som ansvarar för att göra kommunsjuksköterskan uppmärksam på att personal saknar delegation.

Nyanställd personal ska ha tjänstgjort 3-4 veckor innan det kan bli aktuellt att få möjlighet att erhålla en medicindelegation.

Om medicin inte har kunnat eller glömts bort att ges ska kommunsköterskan kontaktas för information. Det ska även skrivas en medicinsk avvikelserapport och lämnas till verksamhetschef för kännedom och sedan till kommunsköterskan.

1.3. Trygghet

För personer med autism är det viktigt att få svar på frågorna ”Vad ska jag göra?”, ”Hur länge?” och ”Vad händer sedan?”. För att skapa trygghet arbetar vi på Sjöarp efter metoden tydliggörande pedagogik. För att ge klienterna förståelse för vad som ska hända under dagen använder vi oss av scheman som är individuellt anpassade och utgår från varje klients nivå och förståelse. Vi har scheman på objekt, bild och skriven nivå. Detta skapar trygghet och ger vardagen en struktur som tillför att klienten känner sig mindre stressad och minskar ångest och oro. Vi försöker att arbeta så lika som möjligt i vårt förhållningssätt gentemot klienten.

1.4. Självständighet

Vi arbetar mot att klienterna ska vara så självständiga som möjligt i olika aktiviteter och i detta utgår vi ifrån deras styrkor och förutsättningar. För att öka klienternas självständighet använder vi oss av olika hjälpmedel så som scheman och olika tidshjälpmedel (äggklocka, timstock, time timer med mera).

1.5. Transporter

Klienterna har tillgång till fem transportfordon. Inom ramen för daglig verksamhet är det samordnaren som administrerar bilarnas användning. Klienternas fritidsresor med buss eller bil skrivs in i respektive bils körjournal. Bensinkvitton ska lämnas till samordnaren.

1.6. Kommunikation

Vi utgår från klientens individuella förståelse i kommunikationen mellan klient och behandlare. Klientens dagliga schema är en form av kommunikation som tydliggör vad som ska hända under dagen. Behandlaren förstärker verbalt med enkla korta meningar. I vissa situationer används kroppsspråket. Klienterna kommunicerar på olika sätt beroende på utvecklingsnivå. Antingen via det verbala språket, med objekt, med bild eller genom att ta behandlaren i handen och visa vad man vill.

1.7. Sysselsättning/arbete

Alla klienter som är bosatta på Sjöarp erbjuds en daglig verksamhet, måndag–fredag kl. 09.15–15.00, med lunch kl. 12.00–13.15. Den dagliga verksamheten är uppbyggd efter klientens egna behov och förutsättningar. Den är individuellt anpassad. Behandlarna som arbetar på boendena följer klienten hela dagen även i den dagliga verksamheten. Detta ser vi som en fördel för klienten, eftersom denne får kontinuitet och behandlaren vet hur höga krav man kan ställa efter klientens dagsform utan att onödiga konflikter uppstår.

1.8. Klientens ekonomi

Klientens ekonomi sköts av god man/förvaltare som har ansvar för alla fasta utgifter till exempel hyra, försäkring, el, vardagslunch och medicinavgift. Kontaktpersonal får en fullmakt av verksamhetschef och ansvarar då för klientens fickpengar. Denna fullmakt skrivs även under av god man. Klienten har ett särskilt konto dit en summa pengar överförs varje månad, som sköts via månadsredovisning (se även Centrala direktiv).

1.9. Kontaktpersonal

Varje klient har två behandlingsassistenter som kontaktpersonal. Som kontaktpersonal har man kontakt med respektive klients god man, föräldrar och övriga anhöriga om klientens mående och ­­välbefinnande. Som kontaktpersonal har man ansvar över respektive klients handkassa, månadsredovisning samt inköp av kläder och dylikt i samråd med god man.

1.10. Dokumentation

En gång om året görs uppföljning av föregående genomförandeplan, samt sätts nya mål och delmål upp för kommande genomförandeplan tillsammans med god man, biträdande verksamhetschef, kontaktpersoner och dagcenterpersonal. Biträdande verksamhetschef planerar datum och tid för genomförandeplanmötet, meddelar tiden till kontaktpersonalen samt ser till att föregående protokoll finns tillgängligt vid mötet. Mötet dokumenteras av kontaktpersonalen, som renskriver och förvarar den i klientens kvalitetssäkrade arbetspärm som förvaras på respektive boende. Kopia lämnas till god man och biträdande verksamhetschef. Genomförandeplanen ligger till grund för den individuella kvalitetssäkrade arbetspärmen.

1.11. Individuell kvalitetssäkrad arbetspärm

I den individuella kvalitetssäkrade arbetspärmen finns information om hur man arbetar med respektive klient i olika situationer, till exempel hur man väcker klienten, vad man säger, matlagning och dusch. Här finns även information om vilka schema klienten använder och hur det fungerar. Klientens kvalitetssäkrade arbetspärm förvaras på kontoret på respektive boende.

Ändring av tidigare fattade beslut görs på konferenserna och dokumenteras därefter i de individuella kvalitetssäkrade arbetspärmarna av kvalitetsansvariga på respektive boende.

1.12. Inflyttning/utflyttning av klient

Den individuella kvalitetssäkrade arbetspärmen är Sjöarps arbetsmaterial och arkiveras enligt Curas upprättade arkiveringsplan om klienten inte är inskriven på Sjöarp.

När en klient flyttar in på Sjöarp görs en individuell kvalitetssäkrad arbetspärm av kvalitetsansvarig på boendet. Den första versionen beräknas vara klar inom ett halvår.

Varje klient har fortlöpande dokumentation i Infosoc där behandlaren skriver hur dagen varit och om det hänt något speciellt.

Vid utflyttning från Sjöarp följer dokumentationen med klienten.

2. Säkerhetsrutiner/akuta situationer

2.1. Larm.

På Ängen och Slänten finns epilepsilarm, vibratorlarm under sängen. Brandlarmen är sammankopplade mellan boendena och direktkopplat till brandkåren. Huvudlarmet med återställning finns på Ängen.

Handlingsplan vid larm och falskt larm samt utrymningsplan finns på väggen vid entrén på respektive boende. Brandsläckningsutrustning finns på respektive boende i form av brandsläckare, brandvarnare och brandfiltar. Det finns en brandskyddskontrollant för varje boende och verksamhetschef är huvudansvarig.

2.2. Beredskap

Vid ensamarbete finns alltid personal i beredskap. Den som har beredskap ska alltid finnas tillgänglig per telefon. Inställelsetiden är max 30 minuter, undantag kan under särskilda omständigheter förekomma, då ökar inställelsetiden till max 60 minuter.

Beredskapen kan användas som råd och stöd i olika beslutsprocesser samt inkallas vid akuta tillbud eller sjukdom hos både klienter och personal. Nattpersonal avgör när beredskapen ska kallas in.

2.3. Mobiltelefoner

Ängen, Berget, Slänten och Dalen har mobiltelefoner som används när man gör någon aktivitet utanför boendet till exempel är ute och går eller kör bil med klient.

Mobiltelefonen används för att snabbt få kontakt med övrig personal om det händer något.

2.4. Skyddsutrustning

Ytterkläder finns i skåp i hallen på Berget och Ängen samt på Släntens personaltoalett. Andra skyddskläder som finns är termokläder, vindoveraller, regnkläder, gummistövlar och hörselkåpor/snäckor på Berget. Det finns reflexvästar och ficklampor som används kvällstid. Det finns även skyddsväst på Ängen.

2.5. Ensamarbete

På natten är det alltid endast en personal på varje gruppboende (se 4.1 Nattpersonal). Om ensamarbete förekommer på dagtid ska de andra boendenas personal informeras så att de är beredda att hjälpa till vid behov.

2.6. Hot och våld

Om en klient blir fysiskt angripen av en annan klient ska personalen direkt gå in och skydda den angripne klienten och se till att klienterna säras. Personal ska om möjligt ta hjälp av annan personal på Sjöarp. Efteråt tar en personal hand om angripande klient och en personal kontrollerar om den angripne klienten fått några skador. Om skada uppkommit kontaktas sjukvården vid behov.

Om en klient är hotfull mot personal är det viktigt att på ett tydligt sätt tala om för klienten att beteendet är felaktigt. Personalen måste därefter vara extra tydlig med gränssättning. Om situationen är alltför hotfull begär man hjälp av annan personal. Man ska alltid följa de åtgärder som finns beskrivna i klientens individuella kvalitetssäkrade arbetspärm. Sker skador på klient eller personal ska tillbuds-/händelse- eller arbetsskaderapport göras på särskild blankett som finns hos verksamhetschef och biträdande verksamhetschef.

Händelsen ska dokumenteras utförligt på särskild blankett samt i Infosoc.

2.7. Hot och våld mot allmänheten

Om en klient blir våldsam ska personalen se till att skydda den/de som blir utsatta för våld genom att fysiskt avlägsna klienten från platsen. Om situationen tillåter tas omgående kontakt med den/de utsatta personerna.

Visitkort till Sjöarp lämnas alltid med en uppmaning att de ska ringa. Det är viktigt att i förebyggande syfte alltid vara beredd på att klienten kan skifta humör och bli hotfull.

2.8. Avvikning/rymning från gruppboendet eller annan plats

Om en klient avviker eller rymmer från gruppboendet ring 112. Sedan tar man hjälp av det andra boendet och börjar söka av närområdet, följ handlingsplanen.  Mobiltelefon/telefon används för snabb kontakt. Om inte klienten återfinns tas kontakt med verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef.

Vid behov rings ordinarie personal in för hjälp. Anhöriga och god man informeras om händelsen i samråd med verksamhetschef. Förbundschef informeras. Efteråt gås händelsen igenom och dokumenteras. Man utvärderar insatsen och ser vad som skulle kunna göras vid ett eventuellt framtida rymningsförsök. Ett kortare PM upprättas om den aktuella händelsen som lämnas till verksamhetschef som vidarebefordrar det till förbundschef.

Om en klient rymmer när man är ute på allmän plats försöker personal så snabbt som möjligt återfinna vederbörande. Ring 112 för att rapportera angående försvunnen klient, därefter kontaktas verksamhetschef. Händelsen dokumenteras på tillbuds-/händelseblankett och rapporteras till verksamhetschef. PM upprättas och verksamhetschef informerar snarast förbundschef.

2.9. Beteende som väcker förargelse

Om en klients beteende kan uppfattas som förargelseväckande bryter personalen beteendet omgående och uppsöker en skyddad plats med klienten. Personal visar muntligt eller visuellt för klienten att beteendet är fel. Om någon utomstående är inblandad lämnar personalen Sjöarps visitkort och uppmanar dem att ringa dit för att få en förtydligande information om händelsen. Aktiviteten avbryts och man återvänder till Sjöarp. Verksamhetschef informeras. Det är viktigt med framförhållning om att avvikande beteende kan förekomma. Personal ska vara noga med att ta del av klientens individuella kvalitetssäkrade arbetspärm för att vara förberedd på situationer som kan uppstå.

2.10. Klient blir akut sjuk

Om en klient blir akut sjuk ringer man alltid först

112 för en första bedömning av läget. Beroende på vilket råd man får kan man därefter ringa kommun-sköterskan och även kontakta verksamhetschef. Om man inte får kontakt med verksamhetschef ringer man biträdande verksamhetschef. Eventuell personalförstärkning bedöms av resten av personalen. Anhöriga kontaktas och den/de personal som varit med på sjukhuset sköter informationen. Den personal som är kvar hänvisar anhöriga till den personal som är med på sjukhuset. Personal som är med på sjukhuset ser till att telefon så snabbt som möjligt kopplas in och att telefonnumret förmedlas vidare till anhöriga och gruppbostaden. För mer information se handlingsplanen i pärmen på kontoret på respektive gruppbostad.

2.11. Ström- eller vattenavbrott

Vid vattenavbrott (vattnet tar slut) eller elavbrott ringer man SOS 0470-46 705 och säger vad problemet är samt ber att de kontaktar Bygg och fastighet, Ronneby kommuns byggnadskontor. Detta gäller kvällar och helger.

2.12. Övriga akutsituationer

Om något allvarligt händer finns en handlingsplan som heter Handlingsplaner på Dagcenter, Ängen, Slänten,  Dalen, Gläntan och Berget i handlingsplanspärm samt i Centrala direktiv. Akuta situationer dokumenteras noggrant och följs upp på närmsta konferens.

Handlingsplanerna uppdateras en gång om året.

2.13. Hjärt-lungräddning

Personalen får utbildning i hjärt- och lungräddning vartannat år av utbildad personal. Hjärtstartare finns på verksamheten.

 

3. Kontakter

3.1. Anhörigkontakt

Som tidigare nämnts är det kontaktpersonalen som har huvudansvaret att se till att kontakt med klientens anhöriga upprätthålls och att viktig information kommer fram vid anhörigträffar. Tjänstgörande personal kan svara på frågor om exempelvis hur helgen har varit eller efter besök.  Vid klagomål på personal, arbetssätt eller det materiella hänvisas till verksamhetschefen.

3.2. Kontaktpersoner enligt LSS

LSS ger vissa funktionshindrade rätt till kontaktperson som ska ge en kontinuerlig kontakt utanför boendet enligt ett upprättat kontrakt av Ronneby kommuns LSS-handläggare. Denna beviljar också kontaktperson enligt LSS.

3.3. God man

God man utses av överförmyndarnämnden och godkänns av tingsrätten.

Tillsynsmyndighet är överförmyndaren på kommunen och länsstyrelsen.

Samtliga klienter på Sjöarp har god man. God man ansvarar ur alla aspekter för allt som rör juridiska frågor till exempel ekonomi, boende, medicin/läkare om klienten inte kan själv (se även god man i Centrala direktiv). Om god man inte uppfyller sitt uppdrag tar kontaktpersonal kontakt med verksamhetschef. Denne tar i sin tur kontakt med överförmyndaren om det som har hänt.

4. Personalfrågor

4.1. Nattpersonal

I Sjöarps verksamhet finns nattpersonal som arbetar så kallad vaken natt. Nattpersonalen inleder sitt arbetspass med rapportering. Efter rapporten går de en runda i respektive klients lägenhet och kontrollerar att all elektronisk utrustning är avstängd.

På Ängen finns det dörrlarm och epilepsi-larm. På Slänten finns ett epilepsi-larm. Praktiska göromål för nattpersonalen är att våt torka golv på kontoret, i hallen, i kök, TV-rum, tvättstuga samt på personaltoaletten, handfat och spegel. Vid behov töms soppåsar och blommor vattnas. Nattpersonalen tvättar, tumlar eller stryker när detta behövs. Diskmaskinen plockas ur. Köket, tvättstugan och städskåpet är särskilda ansvarsområden för natten. Nattpersonalen skriver i Infosoc om hur natten varit.

4.2. Sekretess

All personal får ta del av och skriva på en blankett om försäkran om tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretsslagen. Blanketten tillhandahålls av verksamhetschef och förvaras i personalakt på kontoret.

4.3. Personalkonferens

Personalkonferens hålls varannan vecka. På personalkonferensen träffar personalen verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef, metodutvecklare och samordnare. Verksamhetschef gör dagordningen och om personalen vill ta upp något anmäls det till verksamhetschef på måndagsmötet. Konferensvärdar är behandlarna, enligt arbetsschemat, en gång på nio veckor. Konferensvärden ansvarar för att det finns fika och att det ställs i ordning efter konferensen samt skriver protokoll. Protokollet läggs ut på servern.

4.4. Kvalitetsutveckling

Kvalitetsutveckling är en fast punkt på dagordningen vid personalkonferensen som hålls var 14:e dag.

4.5. Ledighetsansökan/Vikarieanskaffning

All ledighet beviljas av verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef. Vid planerad längre ledighet lämnas ansökan in minst 14 dagar innan. Biträdande verksamhetschef tillsätter sedan vikarie efter behov. Tider fördelas jämt mellan de olika vikarierna. Listan över aktuella vikarier finns på dagcenter samt på respektive boende. Vid föräldraledighet lämnas ansökan in två månader innan. Detta finns reglerat i föräldraledighetslagen.

Vid sjukfrånvaro görs alltid anmälan till bemanningsansvarig på dagcenter. Under vardagar sker detta klockan 07.30–15.30. All övrig tid görs anmälan i första hand direkt till arbetsstället, som vid behov tillsätter vikarie. Friskanmälan görs till dagcenter senast klockan13.00 dagen innan återgång till arbete. All sjukfrånvaro meddelas till personal- och lönehandläggare av bemanningsansvarig.

4.6. Introduktion av vikarier och nyanställda

Introduktionsprogram som finns på servern gås igenom.

4.7. Tillbud/arbetsskada

Skadeanmälan vid personskador orsakade av klienter skrivs av personal och lämnas till skyddsombuden och verksamhetschef (se Centrala direktiv).

4.8. Lunch

Lunch måndag till fredag kommer från Sjöarps miljö- och kulturskola. Lunchen på lördagar, söndagar och skollov hämtas från annan leverantör.

På helgerna noterar behandlarna på boendet antal klienter och personal som äter lunch och lämnar sedan detta till dagcenters personal på måndagsmötet.

4.9. Samverkan

Sjöarp har olika samverkansparter. Vid nya frågeställningar/behov vänder sig personalen i första hand till verksamhetschef för vidare samråd. Vid aktiviteter har Sjöarp samverkan med en ridskola och ICA.

5. Praktiskt arbete

5.1. Gemensamt ansvar-ute

Viss tomtskötsel ansvarar behandlarna för. Utrustning för detta finns i uteförrådet. Inköp av blommor ute görs i samråd med verksamhetschef. Gräsklippare, cyklar, trädgårdsredskap, motorsågar etc. ska låsas in efter att de använts. Ved till öppna spisar finns i förrådet.

5.2. Gemensamt ansvar-inne

Personalen har ett gemensamt ansvar när det gäller olika sysslor inomhus. Mindre reparationer av inventarier utförs av personal. Förrådsutrymmen i gemensamma delen städas vid behov. Dörrar till kök och kontor ska låsas när man inte är i närheten. Kontor och personaltoalett är bara till för personal.

Eldning i öppen spis och rengöring av densamma görs av personal. När det gäller städning av gemensamma utrymmen utför behandlarna det.

Städutrustning förvaras i städskåp som ska vara låst eftersom där även förvaras en del rengöringsmedel. Dammsugning utförs av dagpersonal och golvtorkning av nattpersonal. Behandlare dammar, städar och avfrostar kylskåp samt vattnar blommor vid behov. Toaletter städas dagligen. Storstädning av alla utrymmen görs två gånger om året, vår och höst.

5.3. Inköp/beställningar

Vid behov av nya inventarier tas beslut om detta av verksamhetschef. Artiklar som används i den gemensamma verksamheten inhandlas av ansvarig på dagcenter som handlar till hela Sjöarp.

5.4. Tvätt/kläder

Viss tvätt av personalkläder görs av personal i den gemensamma tvättstugan. Mattor lämnas till kemtvätt vid behov. Personalen utför viss lagning av klienternas kläder.

5.5. Fastighetsskötsel/Felanmälan

Ronneby kommuns byggnadskontor är ansvariga för fastigheterna och dess skötsel. När något behöver åtgärdas kontaktas de på tel. 0457-18 000 (växel).

Mindre skador åtgärdas ibland av behandlarna.

Vid akuta problem i gruppboendet, till exempel vatten/ avlopp eller el, görs felanmälan till samordnare som gör felanmälan till kommunen.

Då samordnare inte är i tjänst görs felanmälan av tjänstgörande personal.

5.6. Buss och bil

Körjournal förs efter varje resa. Körjournalen ligger i respektive fordon. Vi tankar på Preem i Ronneby eller Karlshamn och där finns stationskort för samtliga fordon. Vi uppger bilnumret. Kvittot lämnas till samordnare som ska använda det som underlag till fakturan.

Service och däckbyten ansvarar samordnare för. Om något är fel med fordonet kontaktas biträdande verksamhetschef som vid behov kontaktar Jeppssons AB i Ronneby eller Karlshamn. Vid skada kontaktas omgående samordnare som dokumenterar och vid behov kontaktar försäkringsbolaget. Verksamheten har ett släp som används vid vedhanteringen. Släpet får även lånas privat av personal om det inte används i verksamheten.

14.9.Kvalitetsansvarig #

Ansvarsområden

1.Kvalitetsarbetet på Sjöarp
2.Information till nyanställda, vikarier och
praktikanter
3.Samarbete med övriga verksamheters
kvalitetsansvariga
4.Utvärderingsblanketter
5.Gemensamma mallar/dokument

1. Kvalitetsarbetet på Sjöarp

På Sjöarp finns en kvalitetsansvarig på varje boende, samt en kvalitetsansvarig för den övergripande kvalitetshandboken. Kvalitetssäkringen är ett stående inslag på varje konferens.

1.1. Justera och uppdatera i övergripande kvalitetshandboken

Kvalitetshandboken är uppdelad i en allmän övergripande del för hela Cura och en del för Sjöarp. Beslut som tagits angående delen för Sjöarp i kvalitetshandboken ska godkännas av verksamhetschef.

Verksamhetschefen är ständig ordförande och kvalitetsansvarig är ständig sekreterare. Kvalitetsansvarig ska också försöka engagera andra medarbetare i kvalitetsarbetet.

1.2. Justera och uppdatera i individuell kvalitetssäkrad arbetspärm

Kvalitetsansvariga genomför de ändringar som gemensamt bestämts på konferens. Ändringar eller nya rutiner skrivs som tillfälliga rutiner och görs på papperskopia som skrivs ut och sätts in i den individuella kvalitetssäkrade arbetspärmen samt läggs upp på servern. Detta görs av varje klients kontaktpersonal.

Utvärderingsdatum bestäms och när utvärdering är gjord tas beslut om ändring ska göras. Permanenta förändringar i klientens kvalitetssäkrade arbetspärm görs av boendets kvalitetsansvarig.

Vid eventuella akuta/mindre ändringar i klienternas kvalitetssäkrade arbetspärmar så har kontaktpersonalen till uppgift att göra dessa tillfälliga rutiner samt informera till kvalitetsansvarig. Kvalitetsansvariga har avsatt tid på schemat för kvalitetsarbetet.

2. Information till nyanställda, vikarier och praktikanter

Sjöarp har två introduktionsansvariga per boende som ansvarar för att kvalitetssäkringen finns med vid introduktionen. Information till nyanställda, vikarier och praktikanter ges av introansvarig.

3. Samarbete med övriga verksamheters kvalitetsansvariga

Kvalitetsansvariga har kontinuerliga träffar med övriga verksamheters kvalitetsansvariga, där kvalitetsarbetet utvecklas och gemensamma dokument tas fram med mera. Vid dessa möten sker också utbyte av information mellan verksamheterna.

Ett uppföljningsmöte med Sjöarps kvalitetsansvariga hålls efter ovanstående möten. Biträdande verksamhetschef kallar in till dessa möten.

4. Utvärderingsblanketter

Kvalitetsansvarig och verksamhetschef går igenom och sammanställer utvärderingsblanketterna som kommit in från uppdragsgivarna under året.

5. Gemensamma mallar/dokument

Kvalitetsansvarig har ett ansvar för att visa var mallar och dokument finns på servern.

14.10.Daglig verksamhet #

1. Dagcenter

1.1. Beskrivning av lokaler

På dagcenter finns kök, nio individuella arbetsrum, kontor, konferensrum, bubbelbad, vita rummet (vattensäng) musik, bild, data, Smartboard, jourrum och massagerum..

Här förvaras utrustning, material och dokumentation. Expandia ansvarar för service och underhåll.

En dagcenterverksamhet, som ligger utanför dagcenter, är vedhantering på Torpet. Torpet är ett litet torp som hyrs av Cura cirka en kilometer från gruppbostäderna med ett tillhörande vedskjul.

Vedklyvar förvaras på torpet.

2. Arbetsuppgifter dagcenter

2.1. Dagcenterschema/personal

Dagcenters schema finns på dagcenterkontoret och i köket. Där finns klienternas dagcenteraktiviteter dokumenterade samt vilken personal som är med och handleder aktiviteten. Om schemat av någon anledning inte går att följa till exempel vid sjukdom hos antingen personal eller klient, så är det biträdande verksamhetschefs uppgift att omstrukturera verksamheten efter behov och resurser. Rutiner för alla klienters olika aktiviteter finns beskrivna i de olika individuella arbetspärmarna på dagcenter. Assisterande metodutvecklare tillsammans med kontaktpersonalen ansvarar, vid behov, för uppdatering av arbetsordningen. Arbetspärmarna finns upphängda utanför klienternas arbetsrum med de olika aktiviteterna som varje klient har samt de bilder som varje använder för sitt schema på dagcenter. Beskrivningar finns i den individuella kvalitetssäkrade arbetspärmen på respektive boende.

2.2. Fika

Personal hjälps åt med iordningställande av fikavagn på förmiddagar och eftermiddagar. Iordningställande av arbetsrum/bord och klienternas schema, som har aktiviteter på dagcenter. För de aktiviteter som sker utanför dagcenterbyggnaden packas fika för respektive klient i respektive boende. Samordnare har daglig avstämning med behandlare på de olika boendena om eventuella förändringar.

2.3. Städning

Dagcenterpersonalen iordningställer och städar alla gemensamma utrymmen efter behov och avslutad aktivitet. Efter varje konferens städar konferensvärdar konferensrum, fikarum och kök. I Torpet städar berörd personal efter avslutad aktivitet. Personal som är där på torsdag eftermiddag ansvarar för att torpet ställs i ordning både inne och ute samt iordningställer material.

14.11.Historik #

Sjöarps gruppbostäder finns i Bräkne-Hoby och öppnades våren 1993 av Landstinget i Blekinge. Verksamheten kom till då de stora institutionerna avvecklades utifrån den politiska ambitionen om att även människor med funktionshinder ska ha rätt till ett eget boende började träda i kraft. Valet att anlägga gruppbostäderna just på Sjöarp berodde främst på två faktorer, dels ägde Landstinget i Blekinge mycket mark i och omkring Sjöarp och dels så ligger Sjöarp mitt i Blekinge, vilket ansågs vara en fördel då klientgruppen rekryterades från hela länet. Det fanns vid den här tiden ett antal svårplacerade klienter i Blekinge i ungefär samma ålder och med störningar inom autismspektrat. Utifrån dessa förutsättningar blev Sjöarps gruppbostäder en verksamhet för åtta vuxna personer med autism. Vid öppnandet fanns åtta lägenheter/platser. Dessa platser var uppdelade på två villor, Berget och Ängen som hade fyra platser var. Samtliga platser har hela tiden varit belagda.

Sjöarp har under hela verksamhetsperioden bedrivit daglig verksamhet där alla klienter deltagit efter behov och förutsättningar. Den dagliga verksamheten har haft sin bas i en separat lokal i nära anslutning till de båda gruppbostäderna. Landstinget Blekinge var huvudman för Sjöarp fram till den 1 januari 1995 då Ronneby kommun tog över huvudmannaskapet som en följd av det politiska beslutet att kommunalisera handikappomsorgen. Ronneby kommun drev Sjöarps gruppbostäder fram till den 1 januari 1999 då Cura (dåvarande Vårdförbundet Blekinge) blev huvudman för verksamheten. Anledningen till att Cura tog över huvudmannaskapet var att upptagningsområdet av klienter till Sjöarps gruppbostäder i första hand är Blekinges kommuner, som alla är medlemmar i Cura. Sjöarps utveckling sedan -99 har lett till fyra nya boenden. Slänten med två lägenheter, Gläntan med en lägenhet, Dalen med en lägenhet, plus personallägenhet och Femman som akutlägenhet,    Idag har man alltså sammanlagt 13 platser. Förutom boendet finns även ett utbildningsteam som utbildar personalgrupper i kommunerna inom tydliggörande pedagogik. Sjöarp erbjuder också handledning i personalgrupper inriktat på metod samt ett större dagcenter med möjlighet att ta emot klienter från kommunerna på dagtid.

15.Cura Ungdomsboende #

Cura Ungdomsboende är Hem för vård eller boende, HVB, för ensamkommande asylsökande barn/ungdomar. Barnen/ungdomarna bor kvar även när de har fått permanent uppehållstillstånd, PUT.

Cura har idag sju boenden för ungdomar som har fyllt 15 år men inte 18 år när de kommer samt ett boende för barn och ungdomar i åldern 12-15. Ungdomarna kan som längst bor kvar tills de fyller 21 år.

På våra boenden arbetar vi efter samma koncept som bygger på alla ungdomar ska bli självständiga och en del av det svenska samhället på samma villkor som andra. Beroende på vilken åldersgrupp vi arbetar med och vilka förutsättningar som finns på de olika boendena så finns det vissa skillnader i hur vi arbetar. Läs mer under respektive boende.

Boenden för barn/ungdomar 15-18 år: Cura Park, Cura Brunn och Cura Kulle i Ronneby, Cura Valje och Cura Borg i Sölvesborg, Cura Boda i Jämshög, Olofström samt Cura Gård i Svängsta, Karlshamn.

Boende för barn/ungdomar 12-15 år: Cura Lister i Mjällby, Sölvesborg.

 

 

15.1.Uppdrag, mål och utvärdering #

Uppdrag

Cura Ungdomsboendes övergripande uppdrag är att möta kommunerna Sölvesborg, Olofström, Karlshamn och Ronnebys behov av HVB-placeringar av ensamkommande asylsökande ungdomar. De ungdomar som kommer till oss ska förberedas för livet efter sin HVB-placering, så att de har förutsättningar att leva ett självständigt liv och kunna delta i samhällslivet på lika villkor.

Mål

  • Varje ungdom ska till minst 90 procent vara nöjd med det bemötande hen fått av personal på Cura Ungdomsboende.
  • Varje ungdom ska till minst 90 procent uppleva att personalen bidrar till att ge goda kunskaper om det svenska samhället.
  • Varje ungdom ska till minst 90 procent vara nöjd med den läxhjälp och annat stöd i skolarbetet som erbjuds på Cura Ungdomsboende.
  • Samtliga våra uppdrag ska utgå från vård- och genomförandeplaner.
  • Minst 90 procent av våra kunder ska tycka att vi genomfört vårt uppdrag enligt vård- och genomförandeplanen.

Utvärdering

  • När det gäller mål som är relaterad till ungdomarna görs en utvärdering i form av en enkät en gång om året. Enkäten följs upp med ett samtal av boendehandledare. Utvärdering görs även, när möjlighet finns, sex månader efter att ungdomen flyttat ut från boendet.
  • När det gäller kundens nöjdhet utvärderar vi genom att en gång om året skicka en enkät till respektive handläggare vid socialtjänsten där de får ta ställning till i vilken grad vi fullföljt vårt uppdrag.

15.2.Verksamhetsbeskrivning #

Cura Ungdomsboende arbetar med att ge ensamkommande asylsökande ungdomar samt ungdomar med permanent uppehållstillstånd vuxenstöd i en trygg boendemiljö. Våra boenden ser olika ut beroende på lokalernas utformning. Principen är att varje ungdom har ett eget rum och i vissa finns det trinettkök, toalett och dusch. Andra boenden har gemensamma kök, toaletter och dusch. I alla boenden finns gemensamma utrymmen för att umgås.

Självständighet och utveckling

Cura Ungdomsboende har som övergripande mål att hjälpa människor att växa. Det gör vi genom att stödja flyktingungdomar samt främja självständighet och utveckling av ungdomarnas egna resurser.  Boendet ska vara tryggt och gemytligt, en plats där ungdomarna har ett gott studieklimat och får goda kunskaper i svenska språket. De får stöd i att hitta bra fritidsaktiviteter och personalen hjälper ungdomarna att ingå i positiva nätverk samt förmedla en bra start med goda erfarenheter av Sverige.    Uppdraget utförs i enlighet med socialtjänstlagens intentioner, övrig lagstiftning och riktlinjer inom området samt upprättade avtal. Insatserna ska kännetecknas av trygghet, kontinuitet, gott bemötande och respekt för den personliga integriteten.

15.2.1.God man/särskild förordnad vårdnadshavare #

Personalen arbetar för att utveckla goda samarbetsformer med god man och andra instanser som den unge kommer i kontakt med.

Varje ungdom tilldelas en god man som tillförordnas av överförmyndaren i kommunen. Den gode mannen träder in i både vårdnadshavarens och förmyndarens ställe och ska därmed ansvara för den unges personliga förhållanden. Framför allt gäller dessa områden som han har med den unges asylprocess och ekonomi att göra.

När den unge får permanent uppehållstillstånd ska en särskilt förordnad vårdnadshavare utses för denne. Arbetet inriktas då mer på den dagliga omsorgen och den långsiktiga planeringen för den unges framtid. Särskild förordnad vårdnadshavare ska tillsättas enligt Föräldrabalken om den unges föräldrar är avlidna eller varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden om barnet. Socialnämnden tar ansvar för att den unge får en vårdnadshavare.

15.2.2.Ersättningar #

Ersättningar för ungdomar 15-18 år

Cura Ungdomsboende betalar ut olika ersättningar till ungdomar som är 15-18 år beroende på hur gammal hen är eller om hen har asyl eller PUT (permanent uppehållstillstånd). Den totala summan varje månad ska vara minst 1 050 kronor.

  • Fyllnadsersättning: bidrag en asylsökande får för att fylla upp dagsersättningen från Migrationsverket. Utbetalning sker den 11:e varje månad fram tills en månad efter den unge erhållit PUT.
  • Barnbidrag: är den unge under 16 år med PUT betalar Cura Ungdomsboende en summa motsvarande barnbidraget fram till 16-årsdagen eller beroende på vilket kvartal ungdomen fyller år.
  • Matpengar: Cura Ungdomsboende betalar varje vecka ut 600 kronor i matpengar till den unge. För dessa pengar kan de handla mat och andra nödvändiga hushållsprodukter samt hygienartilklar. De första 2-3 månaderna handlar den unge tillsammans med personal och betalning sker på faktura. Efter dessa månaderna görs en bedömning tillsammans med den unge om hen är redo för nästa steg; att betala maten själv med kontanta medel samt laga maten på egen hand.
  • Ersättning motsvarande CSN-bidraget: Under sommaren uteblir CSN-bidraget under två månader. Om man inte har feriearbete/sommarjobb får en unge ersättning från Cura Ungdomsboende.

    Ersättningar för ungdomar 12-15 år

 När en ungdom kommer till Curas ungdomsboende för åldrarna 12–15 år går boendehandledare tillsammans med ungdomen igenom vilka kläder ungdomen har och vad som behöver kompletteras. Kompletterande kläder, hygienartiklar, klippning, läkemedel ingår i avgiften från kommunerna.   Efter en tid får ungdomarna resekort (fritidskort) så att de själva har möjlighet att ta sig till och från aktiviteter.

Boendet står för kostnaderna vid gemensamma aktiviteter. Ungdomarna får även ett bidrag för individuella aktiviteter samt veckopeng utifrån Swedbanks riktlinjer.

 

15.2.3.Verksamhetschef på Cura Ungdomsboende #

För ansvarsområden som gäller verksamhetschefer generellt inom Cura Individutveckling se …

Verksamhetsansvar

 Verksamhetschefen har det yttersta ansvaret för arbetet med ungdomarna och den övriga verksamheten på Cura Ungdomsboendes respektive enheter.

Verksamhetschef ansvarar för att den unge skrivs in i Infosoc och placeringsbeslutet förvaras i den unges akt. När den unge skrivs ut från Cura Ungdomsboende ansvarar verksamhetschef att hen skrivs ut ur Infosoc.

 

15.2.3.1.Personal #

 Teamkonferens

Varje vecka träffas hela personalstyrkan för teamkonferens. Verksamhetschef förbereder konferensen i form av en dagordning. Protokollet justeras av verksamhetschef och läggs sedan ut på servern. Verksamhetschef följer upp besluten och ser till att de verkställs.

Schemaläggning boendehandledare

Cura Ungdomsboende strävar efter att alla tjänster bland boendehandledarna ska vara heltidstjänster. I schemat ingår även jour samt beredskap eller vaken natt. Personaltätheten ska anpassas efter verksamhetens behov vid schemaläggning. Schema översänds till lokala fackförbund för kännedom.

Nycklar

All personal som tilldelas nycklar ska fylla i en nyckelkvittens. Kvittensen förvaras i personakten. När en nyckel lämnas tillbaka kvitteras detta på den nyckelblankett som tidigare fyllts i. Verksamhetschef ansvarar även för ungdomarnas nycklar och kvittens. När en ungdom tappar bort sin nyckel skall den ersättas med faktisk kostnad.

 

 

15.2.3.2.Budget #

Maestrokort

Verksamhetschef ansvarar för att de förladdade Maestrokorten delas ut till den unge, fylls på och redovisas till ekonomiansvarig på kansliet.

 

15.2.3.3.Deltagande och integration #

Deltagande och integration

 Verksamhetschef ansvarar, tillsammans med eventuell biträdande verksamhetschef och personalen, för att medverka till en god integration för ungdomarna och att i största mån få dem att delta i vad samhället erbjuder i form av idrottsaktiviteter, studiecirklar, svenska traditioner, närings- och föreningsliv med mera.

 

15.2.3.4.Samverkan #

Verksamhetschef är, tillsammans med eventuellt biträdande verksamhetschef, Cura Ungdomsboendes ansikte utåt mot de fyra avtalskommunerna: Ronneby, Olofström, Sölvesborg och Karlshamn. Verksamhetschefen har ett tätt samarbete med skola, socialtjänst och gode män. Verksamhetschef och biträdande verksamhetschef har även kontakt med övriga samarbetsparters såsom vårdcentraler, gymnasieskola och högstadiet, överförmyndaren, polisen, flyktingmottagningen, barn- och ungdomspsykiatrin med flera. Verksamhetschefen tar även emot studiebesök från ovan nämnda samarbetsparters.

 

15.2.3.4.Boendehandledare på cura Ungdomsboende #

15.2.3.4.1.Struktur runt placeringen #

Boendet tar emot e-post/telefonsamtal/fax från socialtjänsten i Ronneby, Olofström, Sölvesborg eller Karlshamns kommun angående placering av ny ungdom. Boendet tar emot placeringsbeslut från anvisningskommunen. Personal tillsammans med tolk hämtar eller möter upp den unge enligt överenskommelse med socialtjänsten. Överförmyndaren i ankomstkommunen tilldelar en god man till den unge snarast möjligt.

Inflyttning/inskrivning

Varje ungdom får kontaktpersoner på Cura Ungdomsboende. Vid inflyttning tar någon av dessa, alternativt tjänstgörande personal, emot den unge och visar lägenheten/rum samt övriga lokaler. Kontaktpersonen planerar in ett informationssamtal med den unge under de tre första dagarna. Den unge blir informerad om boenderegler, får brandskyddsinformation samt får skriva under inventarielista, datorförbindelse, nyckelkvittens och i förekommande fall lån av mobiltelefon. Informationen förvaras i den unges akt. All medicin hanteras av personal och förvaras inlåst i medicinskåpet i personalrummet.

Alla ungdomar som kommer till Cura Ungdomsboende får tid på vårdcentralen för hälsokontroll/-er. Kallelse skickas från vårdcentral till den unge. Uppgifter skickas även till Curas kansli för att diarieföras. När den unge kommer till Cura Ungdomsboende erhåller hen hygienkit, livsmedelskit samt ett klädkit.

I den unges introduktion skall ingå brandutbildning, simundervisning och materialet ”Hitta Rätt”.

Uppdraget

Uppdraget regleras i avtal mellan Cura Individutveckling och medlemskommunerna. Socialtjänsten ansvarar för att en utredning genomförs, enligt BBIC (Barns behov i centrum). Detta resulterar i en vårdplan och därefter en genomförandeplan. Den unge, god man, kontaktperson på Cura Ungdomsboende och socialtjänsten går tillsammans igenom genomförandeplanen. Cura Ungdomsboende är sammankallande till mötet och skriver genomförandeplanen som skickas till socialtjänsthandläggare samt god man för godkännande. Personal går tillsammans med tolk igenom genomförandeplanen med ungdomen.

Alla dokument/kopior på dokument som rör ungdomen ska förvaras i dennes akt.

Veckoschema

Kontaktpersonerna gör varje vecka ett veckoschema för den unge. Schemat innehåller planerade och fasta aktiviteter, till exempel skola, städning, besök och aktiviteter. Även egen tid med sin kontaktperson planeras och dokumenteras på veckoschemat.

 Samtal

Kontaktpersonen för regelbundna samtal med sin ungdom som rör skolgång, mående, trivsel på boende, samtal runt aktiviteter, uppförande med mera. Samtalet kan även ske på den unges begäran. Så länge den unge inte kan förstå och prata svenska ska samtalen alltid föras med tolk. Samtalen dokumenteras i journalanteckningar.

 Skola

Det är viktigt att skolundervisningen kommer igång så fort som möjligt för den unge. Den unge och god man blir kallad för inskrivningssamtal på skolan några veckor efter ankomst till boendet. På mötet medverkar även inbjuden boendepersonal. Personal närvarar också vid det årliga utvecklingssamtalet. Då ungdomarna ännu inte fått börja skolan bedriver personalen egen anpassad skolundervisning för ungdomarna.

Utflyttning/utskrivning

När det är dags att flytta från Cura Ungdomsboende görs en planering tillsammans med ansvarig handläggare, kontaktperson och ungdom, samt i förekommande fall, god man. Ungdomen tillsammans med personal gör en flyttstädning och lämnar ifrån sig nyckeln till rum/lägenhet samt i förekommande fall lånad mobiltelefon.

Boenderegler

När den unge anländer till Cura Ungdomsboende går personalen igenom förhållningsregler som denne ska följa. Detta sker under ett tolksamtal inom tre dagar och den unge får även skriva under att hen har tagit del av informationen. Inom en månad sker ett uppföljningssamtal då man gör en utvärdering och friskar upp minnet av regler och rutiner.

15.2.3.4.2.Kontaktperson #

Kontaktperson


 
Kontaktpersonerna arbetar olika helger. Att vara kontaktperson åt en ungdom innebär att man tar ett större ansvar för den ungdomen än vad övrig personal gör. Kontaktpersonen ska ha bra och regelbunden kontakt med god man till den unge och stödja den unge i skolarbetet och i att hitta en meningsfull fritid.

   Ett viktigt ansvarsområde som kontaktpersonen har är att upprätta och arbeta med genomförandeplan tillsammans med den unge, handläggare och god man. Delegering till annan personal för utförande kan bli nödvändig. Kontaktpersonen ansvarar för att samtal med ungdomen blir genomförda i enlighet med genomförandeplanen, planerar och utför tillsammans med ungdomen individuella aktiviteter, stödjer ungdomens deltagande i samhället, dennes personliga utveckling och välbefinnande.

   Kontaktpersonen ansvarar för kontakten med olika instanser i samhället, i det som rör den unge. Det är kontaktpersonernas ansvar att vidarebefordra information om ungdomen till övrig personal. På teamkonferenserna bör det alltid finnas tid för informationsutbyte.

15.2.3.4.3.Praktiskt arbete (boendehandledning) #

Dagstruktur

På Cura Ungdomsboende finns det en dagstruktur som fungerar lika från dag till dag med fasta tider för aktiviteter såsom läxläsning och inköp av matvaror, måltider på helgerna och städning med mera. Varje söndag skrivs en veckoöversikt över kommande vecka. Personal/ungdom anmäler frånvaro till skolan.

Under dagen följer vid behov personal med den unge på bokade besök på vårdcentral, tandläkare och liknande. På eftermiddagen erbjuds det läxläsning tillsammans med personal. Personalen motiverar även alla ungdomar till fritidsaktiviteter. Det finns bestämda tider på våra boende när datorer, tv och kök ska vara avstängda. Alla boenden har som regel att ungdomarna ska vara hemma kl. 22.00 på vardagar och kl 23.00 på helger och lov. Om det inte sker kontaktas god man och boendet har samtal med ungdomen dagen efter.

Aktiviteter

Helgens aktiviteter med ungdomarna planeras av kommande helgteam och skall förankras med verksamhetschef. Vid aktiviteter under lov och ledighet ska dessa planeras i förväg.

 Matprogram

På Cura Ungdomsboenden jobbar personal med olika steg i matprogram som syftar till att den unge lär sig om matlagning, handling och hushåll. Målet är att ungdomen själv handlar och lagar sin mat utan personalens hjälp.

Ungdomar 12-15 år lagar mat tillsammans med personal.

   Turansvar/turstyrning

Vissa arbetsuppgifter är kopplade till olika schemalagda arbetspass. Det finns en ”turpärm” i personalrummet där personal kan läsa om de olika arbetsuppgifterna som är kopplade till sitt pass.

Husmöte

Minst en gång i månaden samlas alla ungdomar och tjänstgörande personal för husmöte. Mötet är ett forum för information mellan ungdomar och personal. Minnesanteckningar förs av personalen och sparas på servern. Detta läses upp på nästkommande teamkonferens samt på nästkommande husmöte.

Städning och tvätt

Personal ansvarar för städning av gemensamma utrymmen under veckan och även en dag tillsammans med ungdomarna enligt upprättat städschema. Ungdomarna ansvarar själva för att städa sina rum/ lägenheter. Ungdomarna ansvarar för sin egen tvätt och personalen finns till hands om det behövs. Personalen ansvarar för den gemensamma tvätten.

Allmän daglig livsföring (ADL)

Personlig omvårdnad omfattar: hygien, kläder, mat, sömn, stimulans och mänsklig kontakt. I första hand ansvarar kontaktpersonerna för att deras ungdomar får dessa behov tillgodosedda. Men all personal har ett ansvar för att se till att den dagliga omvårdnaden fungerar för alla som bor på Cura Ungdomsboende.

Sjukvård och medicin

Den unge skrivs in på Cura Ungdomsboende och efter en kort tid får hen tid för en allmän läkarundersökning på en vårdcentral. I vissa fall har ungdomen redan besökt läkaren i någon annan svensk stad och är i behov av fortsatt behandling. Övrig kontakt med vårdcentralen/tandläkare sker vid behov. Personal följer med om inte god man kan. God man ansvarar för kostnader i samband med sjukvård och tandläkare och liknande.

All medicin förvaras i låst skåp. Medicinlista från ansvarig läkare förvaras i akten. Särskild medicinlista finns ifylld, med samtliga mediciner som ges till ungdomarna. Särskild rutin för läkemedelshantering finns på servern.

Fritidsaktiviteter

Alla ungdomar som bor på Cura Ungdomsboende har rätt till en meningsfylld fritid. Den unge får hjälp av sina kontaktpersoner att få insyn i föreningslivet och se vilka fritidsaktiviteter som erbjuds i staden och i närliggande kommuner. Boendet stödjer ekonomiskt en aktivitet, om ungdomen vill ha fler får hen själv stå för detta.

Den unge får en viss summa enligt gällande riktlinjer till en fritidsaktivitet. Detta innefattat terminsavgift, resor till och från aktiviteten som det krävs, samt turneringsavgifter eller dylikt. Dock ej utrustning eller kläder.

Transporter

Cura Ungdomsboende disponerar ett flertal bilar och bussar. Bussarna används för att skjutsa ungdomarna till vårdcentral, tandläkare och liknande samt vid gemensamma utflykter eller besök längre iväg. Ungdomarna ansvarar själva för att ta sig till skolan, kompisar och fritidsaktiviteter.

När det gäller ungdomar 12-15 år får ungdomarna ett busskort som finansieras av Cura. Boendehandledare visar hur kollektivtrafiken fungerar med busstidtabeller med mera.

 Stödboende  Skriv mer häroch ändra…

Då ungdomen uppfyller de tre grundläggande kriterierna för utflytt kan de flytta till stödboende.  Ungdomen ska vara 18 år fyllda, ha PUT och en fungerande skolgång med CSN-bidrag. Ungdomarna har under sin tid i utslussningslägenhet samma möjligheter att följa med på olika aktiviteter som boendet anordnar. Under tiden som den unge bor i utslussningslägenhet förs det en diskussion mellan boendepersonal, socialtjänst och den unge angående möjligheten att skaffa sig ett eget boende.

Tillsyn i stödboendet

De ungdomar som har flyttat ut till utslussningslägenheterna följer ett tillsynsschema. I början besöks ungdomen dagligen, när den unge känns tillräckligt stabil tar personalen beslut om att avancera till steg två. I steg två besöks den unge varannan dag för att sedan nå slutsteg tre, då tillsynen blir två gånger i veckan samt en telefontillsyn. Tillsynen sker på bestämda tider och dagar. Personal ska även göra oanmälda tillsyner hos ungdomarna.

 

Jalla för alla Använder vi det fortfarande?

”Jalla för alla” är ett projekt som hålls på boendet av utbildad personal. Det är en förberedelse för vuxenlivet och möjligheten att skapa en stabil plattform i form av självförtroende och självkänsla. I ”Jalla för alla” samtalas det om samhällsorientering, alla människors lika värde. De går även igenom en del värderingsövningar och liknande.

 

15.2.3.4.4.Ansvarsområden för boendehandledare #

På Cura Ungdomsboende har personalen särskilda praktiska ansvarsområden såsom till exempel bilvård, inventering, medicin, bibliotek, journaler, aktiviteter, skola. Dessa beskrivs mer detaljerat under respektive boende.

På alla boenden finns ansvarig för brandskydd, kvalitetssäkring och miljöarbete.

Brandskydd

Brandskyddsansvarig på varje boende har ansvar för det systematiska brandskyddet och för att informera kollegor om brandskyddet på respektive boende. Kontaktpersonerna ansvarar för att information ges till ungdomarna om brandskydd samt för att kontrollera funktionen på brandvarnaren i den unges rum en gång per månad. Brandövning för ungdomar och personal ska hållas en gång per år.

Kvalitetsansvarig

På Cura Ungdomsboende är en eller två av boendehandledarna ansvariga för kvalitetshandboken. Verksamhetschef kallar till kvalitetscirkel två gånger om året, ett på våren och ett på hösten. All personal deltar i kvalitetscirkeln. Verksamhetschef är ordförande och kvalitetsansvariga är sekreterare vid kvalitetscirkeln och eventuella förändringar skrivs ned för uppföljning.

Till kvalitetscirkeln ska kvalitetshandboken vara läst och eventuella förslag till ändringar presenteras.

Kvalitetsansvariga ska engagera medarbetarna i kvalitetsarbetet genom att delegera ut uppgifter om ändringar eller utveckling av kvalitetshandboken. All personal kan även lämna förslag till förändring. Kvalitetssäkring är ett stående inslag på varje teamkonferens. All personal ska lämna förslag till förändringar till kvalitetsansvarig som diskuteras vidare på konferensen. Allt arbete inom kvalitetshandboken prioriteras.

Miljöansvarig

En eller två boendehandledare är miljöansvarig och jobbar kontinuerligt med miljöperspektivet i verksamheten. Miljöansvarig ansvarar för att informera övrig personal om Cura Individutvecklings miljöpolicy och hitta strategier så att denna följs. Miljöansvarig deltar i miljöpolicyutbildningar och återför sedan vidare informationen till övrig personal. En gång i månaden står verksamhetens miljöpolicy som punkt på teamkonferensens dagordning. Kontaktpersonerna ansvarar för att ungdomarna tar del av Cura Ungdomsboendes miljöarbete.

 

 

 

 

15.2.3.4.5.Kompetensutveckling #

Intern utbildning

Intern utbildning är obligatorisk och detta meddelas av verksamhetschef. Studiebesök i andra verksamheter uppmuntras och bör ske en gång om året.

All tillsvidareanställd personal ska gå MI-utbildning samt utbildning i Tvärkulturell krishantering.

Utbildning och konferenser

På teamkonferensen presenteras aktuella utbildningar och konferenser. Med hänsyn till budget, behov och intresse tar vi ställning till om utbildningen är relevant och kan beviljas. Gällande längre och dyrare utbildningar tar förbundschef beslut.

15.2.3.4.6.Dokumentation #

Akt

Till varje ungdom upprättas en personakt som innehåller all dokumentation som rör den unge. I den personakten finns bland annat placeringsbeslut, personuppgifter, dokument från myndigheter, genomförandeplan, medicinlista, nyckelkvittens, datorförbindelse, undertecknad brandskydds-information, undertecknad inventarielista samt kopior på handlingar till den unge. Den fysiska akten förvaras i brandisolerat dokumentskåp.

Övrigt – se dokumenthanteringsplan i Centrala direktiv.

Genomförandeplan

Socialtjänsten och boendet ansvarar för att det upprättas en genomförandeplan för den unge. Den utgår från vårdplanen och beskriver den unges behov. Den ska finnas med, och eventuellt revideras, vid varje möte med socialtjänsten. Den skall förvaras i ungdomens akt. Kontaktperson ska närvara vid genomförandeplansmöte.

Teamkonferens

Tid är avsatt för teamkonferens varje onsdag eftermiddag. På teamkonferensen behandlas ärenden som har med det dagliga arbetet på boendet att göra.

Journal– och daganteckningar

Dag-/journalanteckningar om ungdomarna skrivs in i Infosoc av tjänstgörande personal. Personalen skall läsa dag-/journalanteckningar regelbundet för att uppdatera sig kring varje ungdom. Används dag-anteckningar ska informationen föra in i journalanteckningarna snarats möjligt av ansvarig personal.

 Månadsrapporten

Journalanteckningarna ligger till grund för månadsrapporten som skrivs varje månad av kontaktpersonen. I rapporten går att läsa hur ungdomen trivs på boendet, i skolan, nätverkskontakter, hälsa med mera. Ungdomen får tillgång till månadsrapporten via socialtjänsten.

Alarmeringssystem

På Cura Ungdomsboenden finns det ett statussystem som är kodat i färgerna rött, gult och grönt. Tillsynsscheman gäller för de ungdomar som behöver extra tillsyn.

Röd kod gäller ungdomar i kris, vid suicidrisk eller om ungdomen blivit utsatt för slag/hot eller utfört slag/hot mot någon. Vid denna färgkod underrättas god man samt socialhandläggaren och ett tillsynsschema sätts upp för regelbunden tillsyn.

Gul kod gäller ungdomar som upplever besvär med sin asylprocess, ungdomar som är fysiskt eller verbalt utagerande eller ungdomar som har svårt att följa gängse umgängesnormer.

Grön är grundtillståndet för alla ungdomar. Hos alla individer finns det alltid någonting som fungerar. Genom att fokusera på det som fungerar får vi detta att växa.

Klagomålshantering

Vid klagomål finns det blanketter som ungdomarna kan fylla i, antingen själva eller tillsammans med personal. Klagomålen ska lämnas till verksamhetschefen som utreder dem och vidtar eventuella åtgärder.

15.2.3.4.7.Akutsituationer #

Se även Cura Individutvecklings krisplan samt Cura Ungdomsboendens lokala handlingsplaner.

Kriminella handlingar

Vid misstanke om att någon ungdom vid ungdomsboendet gjort sig skyldig till kriminell handling är var och en av personalen skyldig att ingripa och avstyra denna. Personalen ska sedan samla in fakta om den aktuella händelsen samt omgående underrätta verksamhetschef om det som hänt. Verksamhetschef beslutar om åtgärdsplan och eventuell polisanmälan efter samråd med förbundschef. Verksamhetschef informerar biträdande verksamhetschef, god man till ungdomen, socialtjänst samt berörd personal. Händelsen dokumenteras. Ersättning för uppkommen skada ska alltid regleras utifrån ungdomens betalningsförmåga. Se rutinen för skadegörelse på servern.

Drogpåverkan

All personal som påträffar en ungdom som är drogpåverkad ska göra en bedömning av den unges tillstånd. Verksamhetschef informeras och informerar sedan biträdande verksamhetschef och förbundschef. God man och socialförvaltningen underrättas. Kontakt ska omedelbart tas med sjukhus samt socialtjänst när situationen bedöms som allvarlig.

Ungdomen ska vistas på boendet under tillsyn av personal så länge den unge är påverkad. Händelsen utreds av verksamhetschef som dokumenterar det inträffade. En åtgärdsplan upprättas av verksamhetschef och biträdande verksamhetschef, i samråd med socialtjänsten.

I samråd med berörd socialtjänst samt verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef har personal på Cura Ungdomsboenden möjlighet att drogtesta en ungdom om misstanke finns att den unge har använt någon form av drog.

 

Hot och våld

Det är Cura Individutvecklings ambition att genom fortlöpande utbildningar och handledning, arbetsplats- och personalkonferenser skapa ett förhållningssätt som förebygger att hot- och våldssituationer uppkommer. Andra förebyggande insatser är upprättade av individuella handlingsplaner om så krävs för ungdomarna. Personalens agerande ska ske utifrån de direktiv som finns i Curas krisplan, på servern.

Självmordsförsök

Ambulans och/eller läkare kontaktas omedelbart om en ungdom gjort ett självmordsförsök. Vid ensam tjänstgöring ska beredskapen kallas in och verksamhetschef skall alltid informeras. God man samt socialtjänsten informeras snarast. Om händelsen är mycket allvarlig ska verksamhetschef eller biträdande verksamhetschef samla samtliga ungdomar för samtal och information angående det inträffade. Områdeschef och förbundschef informeras.

Dödsfall

Kontakt tas alltid med 112 samt med närmsta chef enligt Cura krisplan.

Hjärt-lungräddning

Personalen får utbildning i hjärt- och lungräddning vartannat år av utbildad personal. Hjärtstartare finns på alla verksamheter.

15.2.3.4.5.Cura Boda #

15.2.3.4.6.Cura Gård #

15.2.3.4.7.Cura Kulle #

15.2.3.4.8.Cura Lister #

Om Cura Lister

Cura Lister ungdomsboende för ungdomar i åldrarna 12-15 år ligger beläget i centrala Mjällby. Fastigheten består av nio boenderum varav ett kan användas som dubbelrum. Här finns ett gemensamt kök där boendehandledare och ungdomar lagar mat tillsammans och tre gemensamhetsutrymmen för samkväm och gemensamma aktiviteter. Cura Listers boende har gångavstånd till skola, bibliotek, fritidsgård och allmänna kommunikationsmedel.

Personella resurser

Personal

9 tjänster

Verksamhetschef                   1    100%

Boendehandledare                8    100%

 

 

Personal arbetar ensam på natten, en så kallad sovande jour, söndag-torsdag 23:30-06:300 och fredag-lördag 24:00-08:00. Beredskap finns att ringa in vid behov. Beredskapen gäller söndag-torsdag 23:00-09:00. Nattpersonal går en skyddsrond runt fastigheten, kollar om skyddsanordningar är intakta och alla ingångar är låsta.

Särskilt för Cura Lister

  1. dagstruktur:
    På Cura Lister finns det en dagstruktur att följa som fungerar lika från dag till dag och enligt schemalagd turstyrning när det gäller matlagning, städning, matinköp. aktiviteter och så vidare. I almanackan står inplanerade möten/aktiviteter med mera. Innan den unge får börja skolan erbjuds dagligen efter skolan till alla ungdomar som vill ha stöd med detta. Det finns bestämda tider när datorer, tv och tv spel skall avslutas för kvällen.
  2.  Matinköp:

    Boendehandledare ansvarar för matinköp. Målet är att ungdomar följer med vid lov och helger. Den unge får då träning i kostnader och struktur i matbutiker samt ha möjlighet att påverka vilka varor som köps in till måltiderna. Mer krav ställs på ungdomar som är 15 år.

  3. Matlagning:

    En ungdom per gång är med och lagar mat tillsammans med personal enligt rullande schema. Den unge får kunskap i hur mat förbereds och tillagas med mera. Ungdomen lämnar förslag på önskad maträtt och hjälper till med att ta fram recept.

 

 

15.2.3.4.9.Cura Park #

15.2.3.4.10.Cura Vik #

Föreslå ändring